Människors levnadsvillkor och det sociala verksamhetsfältet, 15 hp. Kursansvarig: Sabine Gruber,

Transkript

1 Studiehandledning Människors levnadsvillkor och det sociala verksamhetsfältet, 15 hp Conditions of Life and Social Work in practice, 15 ECTS Credits Kurskod 745G52 Kursansvarig: Sabine Gruber, Examinator: Sabine Gruber,

2 Människors levnadsvillkor och det sociala verksamhetsfältet, 15 hp Kurskod 745G52 Inledning Kursen ger en bred överblick och fördjupar dina kunskaper om människors levnadsvillkor på individ, grupp och samhällsnivå. Vidare knyter kursens innehåll an till olika teoretiska perspektiv, metoder och praktiker med relevans för socialt arbete. Under kursen gör du också ett mindre omfattande vetenskapligt arbete, vilket innebär att du kommer att arbeta med att tillämpa olika teoretiska perspektiv och metoder. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: - visa sådan färdighet och förmåga som krävs för att utveckla och genomföra socialt arbete på olika nivåer i samhället i samarbete med de människor som berörs - syntetisera, förklara och tillämpa teorier och kunskaper om livsvillkor för individer i socialt utsatta situationer - ur ett mångfaldsperspektiv kritiskt granska hur olika faktorer formar förutsättningar för deltagande och inklusion i samhället - ha fördjupad kunskap om och identifiera offentliga och privata verksamhetsfälts samt ideella organisationers insatser för individer och grupper i socialt utsatta situationer - genomföra en vetenskaplig studie om förhållningssätt och metoder i socialt arbete som rör individers olika sociala situationer och levnadsvillkor - kritiskt granska egna värderingar och ställningstaganden samt identifiera de etiska dilemman som dessa kan ge upphov till i det sociala arbetets praktik. Kursen innehåll I kursen studeras individers och gruppers olika levnadsvillkor i skilda samhällskontexter och möjligheter till aktivt deltagande och inklusion i välfärdssamhället. Olika livsvillkor problematiseras och ställs i relation till samhällets insatser. Vidare studeras de sociala praktiker, offentliga såväl som privata och ideella organisationer som människor i socialt utsatta situationer kommer i kontakt med. Kursen fördjupar förståelsen av olika teoretiska perspektiv och metoder i socialt arbete. Information om undervisning/arbetsformer Introduktion Kursens introduktion är ett viktigt tillfälle för det fortsatta arbetet i kursen. Där görs en närmare genomgång av kursens innehåll, arbets- och examinationsformer samt av

3 litteraturen, med koppling till lärandemålen. Där ges också information om tidigare kursvärdering och eventuella förändringar i kursen. Glöm inte att ta med studiehandledningen och litteraturlistan till introduktionstillfället. utgör en central undervisningsform i denna kurs med syfte att introducera och ge perspektiv på olika delar av det sociala verksamhetsfältet. Samtliga föreläsningar presenteras i den kursöversikt som ges längre fram i studiehandledningen. Den kurslitteratur som används på kursen är relaterad till de verksamhetsfält som föreläsningarna omfattar och du förväntas ha tagit del av litteraturen inför föreläsningen. och kurslitteratur bearbetas i seminarieform. na är obligatoriska och för att du ska bli godkänd på dessa krävs ett aktivt deltagande. Seminariegrupperna omfattar 3 arbetsgrupper. Uppgifter för de respektive seminarierna presenteras längre fram i studiehandledningen, alternativt i LISAM. För den som har frånvaro på seminariet erbjuds ett igentagningstillfälle, alternativt en skriftlig kompletteringsuppgift. Färdighetsträningar Kursens färdighetsträningar omfattar kommunikationsövningar utifrån fiktiva fall. Övningarna genomförs i mindre grupper och i den egna arbetsgruppen. Dessa undervisningstillfällen bygger framförallt på närvaro och aktivitet under lärandetillfället. Se särskild instruktion i LISAM för närmare information om hur färdighetsträningar genomförs, dokument instruktion färdighetsträning. Mindre vetenskapligt arbete och handledning Under kursen kommer ni att, i grupp och under handledning, genomföra en forskningsöversikt som berör ett kursen verksamhetsfält. Handledningen sker i grupp. Moment genomförs i huvudsak under kursens senare del. Närmare instruktion kring detta arbete och organiseringen av grupphandledningen kommer att göras tillgängligt på LISAM, dokument instruktion vetenskapligt arbete. LISAM Den utbildningsplattform som används under kursen är LISAM All kursinformation, olika kursdokument samt kurskommunikation läggs ut där. Schema Aktuellt schema med lokaler publiceras i Time Edit Var uppmärksam på uppdateringar och förändringar av schemat som kan ske, ibland med kort varsel, under kursens gång.

4 Lärare som medverkar i kursen Kursansvarig och examinator: Sabine Gruber, sabine.gruber@liu.se Undervisande lärare: Ingrid Andersson, ingrid.m.andersson@liu.se Kamila Biszczanik, kamila.biszczanik@liu.se Erika Crabo, erika.crabo@liu.se Sabine Gruber, sabine.gruber@liu.se Marie Gustavsson, marie.gustavsson@liu.se Margareta Hydén, margaret.hydén@liu.se Simon Härnbro, simon.harnbro@liu.se Pia Kjellbom, pia.kjellbom@liu.se Jenny Löf, jenny.lof@liu.se Dimitris Michailakis, dimitris.michailakis@liu.se Elin Nilsson, elin.nilsson@liu.se Anna Olaison, anna.olaison@liu.se Susanne Severinsson, susanne.severinsson@liu.se Annika Taghizadeh Larsson, annika.t.larsson@liu.se Martin Wiklander, martin.wiklander@liu.se Examination och obligatoriska moment Examinationen av kursen grundar sig på aktivt deltagande i obligatoriska seminarier och färdighetsträningar, en skriftlig individuell hemtentamen samt en gruppuppgift i form av ett mindre omfattande vetenskapligt arbete. På hemtentamen ges betygen G och VG. För det mindre vetenskapliga arbetet och färdighetsträningarna ges betyget G. Uppgifterna examineras alltid individuellt även om de sker i arbetsgruppen. Slutgiltigt ställningstagande till betyg sker således alltid utifrån individens prestationer. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Examinationer ses inte bara som kunskapskontroll utan också som lärtillfällen. Syftet är att du som studerande, individuellt eller tillsammans med arbetsgruppen, ska ha möjlighet att både redogöra för hur du själv arbetat med uppgifterna, men också lyssna och reflektera kring hur andra genomfört uppgifterna och hur de tänkt kring de frågor som behandlas på kursen. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Kriterier för betygssättning Betyget G kräver, förutom närvaro vid obligatoriska moment, att studenten via seminarier, färdighetsträningar, arbetsgrupper, tentamen och mindre vetenskapligt arbete kan visa att kursens mål uppfylls på god nivå.

5 Betyget VG kräver att tentamen är synnerligen väl genomförd, att den visar på stor bredd och förtrogenhet med stoffet samt väl genomförd analys och tillämpning. För att få betyget VG på kursen i sin helhet krävs att, utöver betyget G enligt ovan, hemtentamen når betyget VG. Anonym examination, hemtentamen Kursen omfattar en kort hemtentamen som läggs ut på LISAM torsdag kl 8.00 och lämnas in senast fredag kl Hemtentamen administreras via inlämningsfunktionen på LISAM för att du som student ska vara anonym under rättningen av din examinationsuppgift. Du lämnar in din tentamen via inlämningsfunktionen och där är ditt namn inte synligt för varken lärare eller administrativ personal. Först efter att tentamen är granskad och bedömd så upphävs anonymiteten. Genom inlämningsfunktionen kan inskickade dokument även gå vidare till Urkund (mer information om Urkund nedan) utan att du som student behöver göra något extra. Utförliga instruktioner hur du genomför en inlämning kommer att finnas i kursrummet på LISAM. Sammanställning av provkoder, poäng och betygsnivåer Moment Uppgift Poäng Betyg SE18 Seminarium 1 0 D SE19 Seminarium 2 0 D SE20 Seminarium 3 0 D SE21 Seminarium 4 0 D SE22 Seminarium 5 0 D SE23 Seminarium 6 0 D FÄR2 Färdighetsträning G/U FÄR3 Färdighetsträning G/U FÄR4 Färdighetsträning G/U EXM8 Hemtentamen 7.5 G/VG/U EXM9 Vetenskapligt arbete 6.0 G/U Beslut om särskilda medel för pedagogiskt stöd i studiesituation pga. Funktionsnedsättning De som har rätt till särskilt stöd i samband med tentamen skall inför varje termin skicka in sitt beslut till socionomstudent@isv.liu.se samt skall varje kursansvarige informeras vid kursstart. Har inget intyg inkommit vid tentamens startdatum gäller ordinarie inlämningsförfarande.

6 Fusk och plagiat Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här: För att kunna upptäcka plagiat kan en examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds databas. Återkoppling Återkoppling på det genomförda arbetet sker muntligt och kontinuerligt under kursens gång i samband med seminarier, färdighetsträningar och handledning. Återkoppling på hemtentamen sker muntligt och är schemalagd. Kursutvärdering Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar. Kursen utvärderas också muntligt under kursens gång och i slutet av kursen. Kursråd/kursdialog I mitten på varje kurs ska kursdialog äga rum. Tid och sal finns anslaget på schemat. På kursdialogen har du som student tillsammans med dina kurskamrater möjlighet att diskutera kursupplägg, kursinnehåll och på vilket sätt kursen genomförs i förhållande till lärandemålen. I varje årskurs utses en kursrådsrepresentant som för fram årskursens synpunkter vid studentrådet. Respektive kursrådsmöte dokumenteras i minnesanteckningar. Studentråd organiseras minst två gånger per termin. Kurslitteratur En sammanställd lista med den obligatoriska kurslitteraturen finns på hemsidan för socionomutbildningen (

7 Kursinnehåll: föreläsningar, seminarier, färdighetsträningar, grupphandledning, hemtentamen Vecka 4: kursintroduktion, det sociala arbetets verksamhetsfält - barnavård Föreläsning 1, Margareta Hydén. Det sociala arbetets möjligheter att förbättra människors levnadsvillkor dåtid, nutid och framtida utmaningar. Vid denna inledande föreläsning i kursen ges en introduktion till det sociala arbetets verksamhetsfält ur såväl ett historiskt som samtida perspektiv, med siktet inställt på förändringar över tid och framtida utmaningar. Föreläsning 2, Susanne Severinsson, Unga i normalitetens gränsland exempel från den sociala barn- och ungdomsvården. Föreläsningen behandlar insatser i institutionella miljöer för ungdomar i svåra sociala livssituationer, med fokus på hur den fysiska miljön och aktiviteter utformas samt hur detta får betydelse för olika identitetspositioner. De empiriska exempel som lyfts fram är hem för vård och boende (hvb-hem) och skolans särskilda undervisningsgrupper. Föreläsning 3, Kamila Biszczanik, Institutionsvård för barn och unga. Exemplet statens särskilda ungdomshem Föreläsningen behandlar den sociala barnavårdens institutionsvård med särskilt fokus på dagens låsta tvångsvård och så kallade särskilda ungdomshem. I föreläsningen introduceras även Erving Goffmans begrepp totala institutioner. Litteraturseminarium 1, Susanne Severinsson, Kamila Biszczanik På seminariet behandlas Höjer, Sallnäs & Sjöblom, När samhället träder in barn föräldrar och social barnavård, kapitel 1, 2, 4, 5, 6, 9, 10. Förbered dig inför seminariet genom att fundera på vilka grupper av barn som blir föremål för barnavårdens insatser, kontinuitet och förändring samt konflikter och spänningsområden i barnavården. Fundera också på vad du ser som särskilt intressant eller problematiskt inom detta verksamhetsfält och vilka dilemman och utmaningar du kan skönja inför barnavårdens framtida utveckling. Vecka 5: det sociala arbetets verksamhetsfält funktionsnedsättning Föreläsning 4, Marie Gustavsson, Funktionsnedsättning och föräldraskap När vi tänker på funktionsnedsättningar går tanken ofta till barn. En annan stereotyp bild är en vuxen man i rullstol. Syftet med den här föreläsningen är att visa på bredden och variationen bakom begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder. Framför allt lyfts föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar fram. Gruppen är inte stor, men tar ofta stora resurser i anspråk.

8 Filmseminarium 1, Sabine Gruber Tillsammans ser vi den brittiska filmen Jag Daniel Blake (eng. I Daniel Blake). I denna socialrealistiska film av Ken Loach från 2016 skildras nedmonteringen av välfärdssystemet. Via enskilda människors utsatthet får vi följa byråkratiseringen av det sociala arbetet, kamp för överlevnad, men också solidaritet och värme människor emellan. Filmen följs upp med en diskussion. Seminarium, 2, Marie Gustavsson Inför seminariet läser arbetsgruppen och diskuterar en tilldelad artikel (referenser nedan). Artiklarna lyfter olika områden och frågor i relation till funktionsnedsättning och funktionshinder. I arbetsgruppen ska ni förutom att läsa och diskutera artikeln sammanfatta de centrala delarna samt ta fram minst en diskussionsfråga kring att leva med funktionsnedsättning och/eller arbeta inom funktionshinderområdet. Skriv ner och lämna in sammanfattning och frågor till er seminarieledare i samband med seminariet. (ca 1 A4-sida) Vid seminariet samlas vi först för en kort introduktion. Sedan delar vi upp oss i tvärgrupper för att ni ska dela med er av er läsning och diskussion till de som läst andra artiklar. Finns det gemensamma nämnare i det som de olika artiklarna beskriver? Hur tänker ni kring funktionsnedsättning och ert kommande yrkesliv? Ta gärna med ytterligare frågor till den gemensamma avslutningen på seminariet. Vilken grupp läser vad? Arbetsgrupp Artikel (se nedan) A, B, G, H Gustafsson, Peralta & Danermark C, D, I, J Olin & Duner E, F, L, K Starke, Rosqvist & Kuosmanen Vecka 6: det sociala arbetets verksamhetsfält socialt arbete med äldre Föreläsning 5, Anna Olaison, Äldre och det sociala verksamhetsfältet Föreläsningen behandlar den utveckling som har skett inom det sociala arbetet med äldre från 1980 talet och framåt. Den belyser hur socialtjänstlagens utformning, men också hur och lagändringar på andra områden, har påverkat och påverkar det sociala arbetet med äldre idag. Begreppen värdigt liv diskuteras i relation till skälig levnadsnivå och vad det konkret betyder för arbete inom verksamhetsområdet. Litteratur: Jönsson & Harnett, Socialt arbete med äldre, kapitel 11, 14, 15, Andersson & Kvist, The neoliberal turn and the marketization of care: The transformation of eldercare in Sweden.

9 Föreläsning 6, Elin Nilsson, Att leva med demenssjukdom Föreläsningen utgår från ett pågående avhandlingsprojekt om par som lever med demenssjukdom. Projektets empiri är videoinspelade intervjuer med fokus på parens pronomenanvändning, kunskapsanspråk samt den gemensamma grund de delar som också utgör basen för interaktion. I föreläsningen presenteras empiri-nära exempel som deltagarna ges möjlighet att reflektera över. Föreläsning 7, Ålder, åldrande och ålderism Föreläsningen behandlar ålderns och åldrandets olika dimensioner. Den tar också upp vad en problematiserande förståelse av ålderskategoriseringar innebär samt hur ålder och åldrande som socialt och kulturellt konstruerade fenomen formar förutsättningar för deltagande och inklusion i samhället. Litteratur: Jönsson & Harnett, Socialt arbete med äldre, kapitel 1, 2 och 6 i boken. Seminarium 3, Anna Olaison, Jenny Löf, Annika Taghizadeh Larsson Seminarium (socialt arbete med äldre) är upplagt som ett diskussionsseminarium. Förbered dig genom att läsa kapitel 3 i boken Socialt arbete med äldre och den litteratur som ligger till grund för föreläsningarna. Vid seminariet kommer de olika grupperna att få argumentera för ett av de perspektiv som beskrivs i kapitel 3. Vi kommer också knyta an till de båda föreläsningarna genom att behandla ett antal diskussionsfrågor. Vecka 7: det sociala arbetets verksamhetsfält försörjningsstöd, transnationella perspektiv Föreläsning 8, Pia Kjellbom, Att leva på den ekonomiska marginalen Ett ursprungligt och grundläggande syfte med den svenska socialtjänstlagen är att förhindra nöd i befolkningen/landet. I ett nästa steg syftar lagen till att tillförsäkra alla medborgare en skälig levnadsnivå som i förarbeten och praxis jämställts med den nivå låginkomsttagare (på orten) lever på. Trots detta lever ett relativt stort antal människor i hemlöshet och/eller ibland på mycket snäva marginaler som underskrider den så kallade skäliga levnadsnivån med ibland stor inverkan på deras möjligheter till ett självständigt liv. Finns det strukturer som skapar och/eller håller kvar människor i ekonomiskt sårbara situationer och vilka kan konsekvenserna vara av långvarig ekonomisk marginalisering? Föreläsning 9, Sabine Gruber, Transnationella perspektiv på socialt arbete I denna föreläsning introduceras transnationalism som begrepp och perspektiv med fokus på hur transnationella perspektiv vuxit fram och etablerat sig i socialt arbete som kunskaps- och verksamhetsfält, såväl nationellt som internationellt.

10 Seminarium 4, Pia Kjellbom, Simon Härnbro Inför seminariet läser och diskuterar arbetsgruppen tilldelade artiklar. Artiklarna lyfter olika områden och frågor i relation till ekonomisk sårbarhet. Se utförlig information i LISAM, dokument instruktion seminarium att leva på marginalen. Vecka 8: det sociala arbetets verksamhetsfält missbruk, våld i nära relationer Föreläsning 10, Pia Kjellbom, Perspektiv på missbruk Missbruk av beroendeframkallande substanser beskrivs ibland som ett demokratiskt folkhälsoproblem med stor inverkan på både dem som missbrukar och deras omgivning. Beroendeproblem anses inverka på sociala relationer, ekonomi, arbete, e t c. Ett entydigt svar på varför Jeppe super saknas även om forskningen tagit ett flertal kliv framåt. Samtidigt möter de flesta socialarbetare människor med denna problematik oavsett inom vilken/vilka verksamheter man befinner sig. Hur kan man förstå och förhålla sig till människor med beroendeproblematik? Föreläsning 11, Pia Kjellbom, Våld och socialt arbete I denna föreläsning introduceras socialt arbete med våld. Föreläsning 12, Margareta Hydén, I spåren av #metoo: betydelsen av omgivningens responser på kvinnors utsatthet för våld och sexuella övergrepp. I denna föreläsning behandlas våld i nära relationer med fokus på omgivningens sätt att möta och respondera på det våld kvinnor utsätts för. Filmseminarium 2, Sabine Gruber Tillsammans ser vi filmen Tjuvheder av Peter Grönlund från Filmen skildrar gatulangarens kamp för överlevnad ur ett kvinnligt perspektiv, vilket sällan har gjorts tidigare. Filmen öppnar dörren till en värld som få känner till; en skuggvärld av droger, smuts, kyla och övergrepp. Den reser en rad frågor om solidaritet och samhällets ansvar. Filmen följs upp med en diskussion. Seminarium 5, Pia Kjellbom, Kamila Biszczanik Information om detta seminarium görs tillgängligt på LISAM. Kursdialog Vecka 9: det sociala arbetets verksamhetsfält perspektiv på socialt arbete Föreläsning 13, Simon Härnbro, En marknadsorienterad socialtjänst skiftande spelregler och olika vägar till stöd.

11 Föreläsningen riktar fokus mot den utveckling av marknadsorientering och kundvalssystem som reformerat det sociala arbetets spelregler de senaste årtiondena. Med några inslag från forskningsläget, centrala utredningsdirektiv, riktlinjer för socialtjänsten och praktiken kommer marknadsorienteringen att belysas från ett målgruppsperspektiv. Föreläsning 14, Sabine Gruber, På spaning efter ett mångkulturellt socialt arbete Vikten av kulturkompetens i socialt arbete har betonats i flera decennier. Centrala argument för detta har dels varit att säkerställa ett jämlikt socialt arbete där kulturell, nationell eller språklig bakgrund inte ska vara avgörande för att få tillträde till olika välfärdstjänster, dels att kunna möta den invandrade befolkningens behov och problem på ett relevant sätt. Utfallet av olika insatser med fokus på kulturkompetens har dock ofta resulterat i en problematisk kulturaliseringav de Andra. Hur kan vi förstå att det blivit så? Seminarium 6, Sabine Gruber Seminariet syftar till textbearbetning och alla förväntas till dess ha läst artiklarna av Boccagni, Righard & Bolzman och Björngren Cuadra & Staaf. Hemtentamen, se mer info under rubriken Anonym examination, hemtentamen i Studiehandledningen. Vecka 10: det sociala arbetets verksamhetsfält forskningsöversikt Föreläsning 15, Dimitris Michailakis, Att göra en forskningsöversikt I denna föreläsning presenteras en metod för att göra en systematisk forskningsöversikt. Handledning Grupphandledning 1, Sabine Gruber, Marie Gustavsson, Kamila Biszczanik, Jenny Löf, Susanne Severinsson, Annika Taghizadeh Larsson *Workshop Litteratursökning, Erika Crabo (biblioteket), sal K4521 Tisdag kl 9-12, arbetsgrupp A, B, C Tisdag kl 13-16, arbetsgrupp, D, E, F Onsdag kl 9-12, arbetsgrupp, G, H, I Onsdag kl 13-16, arbetsgrupp, J, K, L Vecka 11: det sociala arbetets verksamhetsfält forskningsöversikt, färdighetsträning *Färdighetsträning Färdighetsträning 1, Ingrid Andersson, Martin Wiklander, sal B361, B372. Se instruktion, instruktion färdighetsträning i LISAM. Onsdag kl , arbetsgrupp A, B, C

12 Onsdag kl 10-12, arbetsgrupp D, E, F Onsdag kl 13-15, arbetsgrupp G, H, I Onsdag kl 15-17, arbetsgrupp J, K, L Handledning Grupphandledning 2, Sabine Gruber, Marie Gustavsson, Kamila Biszczanik, Jenny Löf, Susanne Severinsson, Annika Taghizadeh Larsson Vecka 12: det sociala arbetets verksamhetsfält forskningsöversikt, färdighetsträning *Färdighetsträning Färdighetsträning familjesamtal 2, Ingrid Andersson, Martin Wiklander, sal K6551, K6549. Se instruktion, instruktion färdighetsträning i LISAM. Tisdag kl , arbetsgrupp A Tisdag kl , arbetsgrupp B Tisdag kl 10-12, arbetsgrupp C Tisdag kl 10-12, arbetsgrupp D Tisdag kl 13-15, arbetsgrupp E Tisdag kl 13-15, arbetsgrupp F Onsdag kl , arbetsgrupp G Onsdag kl , arbetsgrupp H Onsdag kl 10-12, arbetsgrupp I Onsdag kl 10-12, arbetsgrupp J Onsdag kl 13-15, arbetsgrupp K Onsdag kl 13-15, arbetsgrupp L Handledning Grupphandledning 3, Sabine Gruber, Marie Gustavsson, Kamila Biszczanik, Jenny Löf, Susanne Severinsson, Annika Taghizadeh Larsson Muntlig tentaåterkoppling Vecka 13: det sociala arbetets verksamhetsfält forskningsöversikt, färdighetsträning *Färdighetsträning Färdighetsträning familjesamtal 3, Ingrid Andersson, Martin Wiklander, sal K6551, K6449. Se instruktion, instruktion färdighetsträning i LISAM. Måndag kl , arbetsgrupp F Måndag kl , arbetsgrupp E Måndag kl 10-12, arbetsgrupp D

13 Måndag kl 10-12, arbetsgrupp C Måndag kl 13-15, arbetsgrupp B Måndag kl 13-15, arbetsgrupp A Tisdag kl , arbetsgrupp L Tisdag kl , arbetsgrupp K Tisdag kl 10-12, arbetsgrupp J Tisdag kl 10-12, arbetsgrupp I Tisdag kl 13-15, arbetsgrupp H Tisdag kl 13-15, arbetsgrupp G Seminarium Seminarium 7, forskningsöversikt, Sabine Gruber, Marie Gustavsson, Susanne Severinsson, Annika Taghizadeh Larsson