Studiehandledning. Social kategorisering, motstånd och kreativitet i socialt arbete, 15hp

Transkript

1 Socionomprogrammet Filosofiska fakulteten Linköpings universitet HT 2016 Studiehandledning Social kategorisering, motstånd och kreativitet i socialt arbete, 15hp Social categorisation, resistance and Social Work, 15 ECTS Credits Kurskod 745A34/745A37 1

2 Socionomprogrammet Filosofiska fakulteten Linköpings universitet HT 2016 Kursansvarig: Sabine Gruber Examinator: Sabine Gruber Kursadministration: 2

3 Social kategorisering, motstånd och kreativitet i socialt arbete, 15 hp 745A34/745A37 Inledning Kursen ges på avancerad nivå, vilket innebär en hög grad av självständiga studier. Den studerande förväntas att såväl enskilt som i grupp självständigt bearbeta litteratur, föreläsningar, seminarier och andra former av undervisning. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: visa fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper om socialt förändringsarbete på individ-, familj-, och gruppnivå - problematisera hur sociala kategoriseringar som kön, klass, ålder och etnicitet påverkar det sociala arbetets praktik - diskutera och problematisera betydelsen av individens aktörskap och motståndskraft i förhållande till socialt förändringsarbete - reflektera kritiskt över individers och familjers livslopp - kritiskt granska teorier om förhållningssätt gentemot barn och vuxna i kris - värdera kreativitetens betydelse i förändringsarbete, kommunicera och använda kreativa arbetsmetoder - kritiskt reflektera över det personliga och professionella förhållningssättet i relation till makt och mångfaldsperspektiv Kursen innehåll I kursen ingår att kritiskt analysera hur kategorisering och klientifieringsprocesser i socialt förändringsarbete skapar möjligheter och begränsningar ur ett individ och samhällsperspektiv. Studenten tränas i att utveckla handlingsberedskap för att kunna omformulera problem i förhållande till sociala kategorier som kön, klass, etnicitet och ålder. Individers och familjers livslopp problematiseras ur makt och mångfaldsperspektiv. Narrativa teorier och metoder i socialt förändringsarbete studeras och tillämpas på individ, familj och gruppnivå. Examination Kursen examineras genom aktivt deltagande i färdighetsträningar och seminarier samt skriftliga individuella arbeten. Detaljerad information återfinns nedan i studiehandledningen. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. 3

4 Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Mer information om examinationsformer och betygskriterier återfinns under särskilda rubriker i studiehandledningen. Uppgifterna examineras alltid individuellt även om de sker i arbetsgruppen. Examinationerna ska även ses som lärtillfällen. Information om undervisning/arbetsformer Introduktion Kursens introduktion är ett viktigt tillfälle för det fortsatta arbetet i kursen. Där görs en närmare genomgång av kursens innehåll, arbets- och examinationsformer samt av litteraturen, allt med koppling till lärandemålen. Där ges också information om tidigare kursvärdering och ev förändringar i kursen. Glöm inte att ta med studiehandledningen och litteraturlistan till introduktionstillfället. Föreläsningar Kursens föreläsningar introducerar, ger överblick och fördjupar olika delar av kursens innehåll och genomförs av lärare vid avdelningen för Socialt arbete. Föreläsning 1: Att benämna, beskriva och behandla sociala problem, Martin Börjeson Föreläsning 2: Transnationella perspektiv på socialt arbete, Sabine Gruber Föreläsning 3: Systemteori, familjeterapi och familjesamtal, Martin Wiklander Föreläsning 4: Genus, ålder och sexualitet, Jenny Löf Föreläsning 5: Homosexualitet och parrelation, Martin Wiklander Föreläsning 6: Livsloppsteori som samtalsmodell och analysmetod, Anneli Silvén Hagström Föreläsning 7: Den sårade berättaren - Ett narrativt perspektiv på svåra livshändelser, Anneli Silvén Hagström Seminarier Kursens seminarier syftar till såväl bearbetning av kurslitteraturen som fördjupning av det aktuella kursinnehållet utifrån förberedda eller under seminariet formulerade frågeställningar. Kompletterande uppgifter och instruktioner till seminarierna ges under kursens gång, muntligt eller via LISAM. Seminarium 1: Litteraturseminarium, Charles Tilly, Leili Laanemets m fl (Sabine Gruber). Fokusera läsningen till det Tilly skriver om inre och yttre kategorier samt de mekanismer som vidmakthåller/reproducerar ojämlikhet och fundera på vad Tilly vill ha sagt. I artikeln av 4

5 Laanemets m fl konkretiseras Tillys resonemang om yttre och inre kategorier i relation till det sociala arbetets praktik. Denna text kan därför fungera som ett stöd i läsningen av Tilly. På seminariet bearbetar vi framförallt Tillys text och försöker tillsammans förstå och konkretisera Tillys centrala resonemang. Ta med dig minst ett citat från Tilly (kan omfatta 1 eller några meningar) som du tycker är knepigt att förstå, så jobbar vi med dessa citat på seminariet. Seminarium 2: Litteraturseminarium, Margaretha Järvinen & Nanna Mik-Meyer (Martin Börjeson). Järvinen & Mik-Meyers 'At skabe en klient' har varit en viktig text för en kritisk diskussion om hur det sociala arbetet inte endast har att handskas med olika sociala problem, utan hur man i den sociala praktiken också skapar klienter. Med exempel från olika verksamhetsfält diskuterar Järvinen & Mik-Meyer hur enskilda individer och/eller deras behov kategoriseras med utgångspunkt från de insatser man i praktiken kan erbjuda. Seminarium 3: Litteraturseminarium, Loretta Baldassar & Laura Merla, valbara artiklar (Sabine Gruber). Baldassar & Merla belyser det komplexa samspelet mellan migration, välfärd, omsorg och reglering av arbete. Den ger intressanta perspektiv på transnationella familjerelationer och hur familjer navigerar i en värld av ekonomisk och social ojämlikhet för att producera välfärd för sin familj - både materiellt och avseende omsorg. Fördela läsningen av valfria kapitel och artiklar i arbetsgruppen så att det blir en bred representation av de lästa texterna i gruppen. Upplägget för seminariet är att vi bearbetar texterna, i smågrupp och helgrupp. Notera vad du finner särskilt intressant i din läsning och ta med dig detta till diskussionen på seminariet. Förbered dig så att kort kunna redogöra för de texter du valt att läsa. Seminarium 4: Litteraturseminarium, Monica MCGoldrick m fl, kapitel 7+16 samt 1 artikel (Jenny Löf, Anna Olaison). Seminarium 5: Filmseminarium, Socialkontoret, (Ingrid Andersson, Sabine Gruber). Seminarium 6: Litteraturseminarium Ålderskategorisering: Ett livsloppsteoretiskt perspektiv, Monica McGoldrick m fl, kap 1-2 (Anneli Silvén Hagström). Seminarium 7: Litteraturseminarium, Kategorisering normalitet/avvikelse - Ett narrativt perspektiv på svåra livshändelser. Litteratur: Frank kap 1+4-6; Goffman kap 1; Neimeyer mfl.; Petersen & Lupton (ett kap läggs ut på LISAM); Silvén Hagström x 2; Young (Anneli Silvén Hagström). Seminarium 8: Fallseminarium, Socialkonstruktionistiskt socialt arbete Analys och diskussion av fiktivt fall utifrån tidigare kurslitteratur + valda delar av Parton & O Byrne (Anneli Silvén Hagström). Seminarium 9: Filmseminarium, Men pappa då! (Finn Vinter, Anneli Hagström). Seminarium 10: Muntlig genomgång och diskussion av livsloppsintervjuerna (Anneli Silvén Hagström). 5

6 Seminarium 11: Slutseminarium och muntlig utvärdering. Färdighetsträning Kursens färdighetsträningar syftar till att praktiskt bearbeta och tillämpa metoder och teorier som introduceras i kursen. Färdighetsträningarna genomförs i mindre grupper bestående av en eller två arbetsgrupper. Dessa undervisningstillfällen bygger framför allt på närvaro och aktivitet under lärandetillfället. Färdighetsträning 1: Nätverkskarta, i denna färdighetsträning arbetar du med nätverkskartor, med utgångspunkt i kursens skönlitterära böcker. Fördela läsningen av dessa böcker så att minst 3 av böckerna blir lästa inom arbetsgruppen. Inför detta moment ska du även läsa Klefbeck m.fl. Efter färdighetsträningen ansvarar arbetsgruppen för att på egen hand bearbeta litteraturen och koppla den till den genomförda färdighetsträningen. Redovisas skriftligt (1½-2 sidor) till Ingrid Andersson, ingrid.m.andersson@liu.se Färdighetsträning 2: Familjesamtal, i denna färdighetsträning arbetar du med familjesamtal. Inför detta moment ska du läsa Ringborgs bok samt kapitel 7 och 12 i McGoldrick m fl. Efter färdighetsträningen ansvarar arbetsgruppen för att på egen hand bearbeta litteraturen och koppla den till den genomförda färdighetsträningen. Redovisas skriftligt (1½-2 sidor) till Martin Wiklander, martin.wiklander@liu.se Färdighetsträning 3: Livsloppsintervju, i denna färdighetsträning får du instruktioner om hur en s.k. livsloppsintervju kan genomföras och möjlighet att prova metoden både genom att intervjua och att själv bli intervjuad. Färdighetsträningen är en förberedelse inför den livsloppsintervju som skall genomföras inom ramen för tentamen 3. Obs. Viktigt att ha läst Hydén och Clausen. Workshop Kursens workshops fungerar som arbetsmöten där samtliga deltagare involveras kring ett fokuserat tema, för att presentera, bearbeta och/eller tillämpa ett specifikt undervisningsinnehåll. Workshop 1: Att kategorisera i praktiken (Martin Börjeson, Sabine Gruber). Inför denna workshop har arbetsgrupperna arbetat med att undersöka hur sociala kategorier skrivs fram i olika policydokument, lokalt och nationellt, som ligger till grund för det sociala arbetets praktik inom specifika verksamhetsfält. Dessa uppgifter redovisas och diskuteras på workshopen. Närmare instruktioner för uppgiften och workshopen ges muntligt vid föreläsning 1 och läggs ut på LISAM vid kursstart. Arbetsgrupp Vid sidan om det individuella självständiga lärandet är arbetsgruppen central för bearbetning och fördjupning av kursinnehållet samt genomförande av olika kursuppgifter. Arbetsgruppen är i regel schemalagd i anslutning till föreläsningar, seminarier eller färdighetsträningar och dess arbete redovisas muntligt vid seminarier eller i form av text som skickas in till ansvarig 6

7 lärare. Uppgifter och instruktioner till arbetsgruppens arbete ges under kursens gång, muntligt eller via LISAM. LISAM Den utbildningsplattform som används under kursen är LISAM All kursinformation, olika kursdokument samt kurskommunikation läggs ut där. Schema Aktuellt schema med lokaler publiceras i Time Edit Var uppmärksam på uppdateringar och förändringar av schemat som kan ske, ibland med kort varsel, under kursens gång. Lärare som medverkar i kursen Sabine Gruber kursansvarig/examinator sabine.gruber@liu.se Ingrid Andersson ingrid.m.andersson@.liu.se Martin Börjeson martin.borjeson@liu.se Jenny Löf jenny.lof@liu.se Anna Olaison anna.olaison@liu.se Anneli Silvén Hagström anneli.silven.hagstrom@liu.se Martin Wiklander martin.wiklander@liu.se Examination och obligatoriska moment Examinationen av kursen grundar sig på aktivt deltagande samt godkänd nivå på kursuppgifter och hemtentamina. Uppgifterna examineras alltid individuellt även om de genomförs i arbetsgruppen. Examinationerna är också lärotillfällen som ger dig möjlighet att enskilt och tillsammans med arbetsgruppen redogöra för hur arbetet med olika uppgifter genomförts, liksom att lyssna till och reflektera kring hur andra redogör för den aktuella uppgiften och de perspektiv som valts. Samtliga seminarier är obligatoriska och betygssätts med D (deltagit). Färdighetsträningar och workshops är poänggivande och examinerande, de betygssätts med G och U. Tentamen betygssätts med VG, G och U. Examination 1: är en formativ hemtentamen baserad på kursens inledande moment om kategorisering (föreläsning 1, seminarium 1-2, workshop 1). Tentamen introduceras v.37, inlämning 1 är 23 september, slutinlämning är 14 oktober. Utförlig information ges under kursen. Se även under rubriken Återkoppling. 7

8 Examination 2: är en traditionell hemtentamen, baserad på kursmomentet transnationellt socialt arbete (föreläsning 2, seminarium 3). Tentamen introduceras 7 oktober, inlämning 21 oktober. Examination 3: är en hemtentamen baserad på genomförandet av en livsloppsintervju med vald person och analys av denna utifrån frågor och aktuell litteratur. Tentamen läggs ut tillsammans med instruktion på LISAM 1 december, inlämning 10 januari kl Beslut om särskilda medel för pedagogiskt stöd i studiesituation pga. Funktionsnedsättning De som har rätt till särskilt stöd i samband med tentamen skall inför varje termin skicka in sitt beslut till socionomstudent@isv.liu.se samt skall varje kursansvarige informeras vid kursstart. Har inget intyg inkommit vid tentamens startdatum gäller ordinarie inlämningsförfarande. Sammanställning av moment, provkoder, poäng och betygsnivåer Moment Uppgift Poäng Betyg SE11 Seminarium 1 obligatoriskt D SE12 Seminarium 2 obligatoriskt D SE13 Seminarium 3 obligatoriskt D SE14 Seminarium 4 obligatoriskt D SE05 Seminarium 5 0.5hp G eller U SE16 Seminarium 6 obligatoriskt D SE17 Seminarium 7 obligatoriskt D SE18 Seminarium 8 obligatoriskt D SE19 Seminarium 9 obligatoriskt D SE10 Seminarium 10 obligatoriskt D SE21 Seminarium 11 obligatoriskt D OBL5 Workshop G eller U FÄR3 Färdighetsträning 1 0.5hp G eller U FÄR4 Färdighetsträning 2 0.5hp G eller U EXM1 Hemtentamen 1 4hp G, VG eller U EXM3 Hemtentamen 2 4hp G, VG eller U EXM8 Hemtentamen 3 5hp G, VG eller U Kriterier för betygssättning På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Betyget G (godkänd) ges på examinationsuppgifterna workshop och färdighetsträning. Förutom närvaro vid obligatoriska moment kräver betyget G att studenten via seminarier, 8

9 färdighetsträningar, workshops, arbetsgrupper och tentamen kan visa att kursens mål uppfyllts på god nivå. Betyget VG (väl godkänd) kan endast ges på kursens tentamina. Betyget VG kräver att tentamen är synnerligen väl genomförd, att den visar på stor bredd och förtrogenhet med stoffet samt väl genomförd analys och tillämpning. För att få betyget VG på kursen i sin helhet krävs att utöver betyget G, enligt ovan, två av tre hemtentamen når betyget VG. Fusk och plagiat Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här: För att kunna upptäcka plagiat kan en examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds databas. Återkoppling Hemtentamen 1 är en formativ tentamen där återkoppling ges i form av enskild handledning under arbetets gång: cirka 15 minuter/student. Handledningen äger rum på följande tider: 30 september kl , , 4 oktober kl , 7 oktober kl , Schema för muntlig återkoppling/handledning läggs ut på LISAM efter tentainlämning 1. Återkoppling på hemtentamen 2 och 3 ges skriftligt efter rättningen. Återkoppling på andra kursmoment ges muntligt i samband med respektive kursmoment. Kursutvärdering Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar. Kursen utvärderas också muntligt under kursens gång. Kursråd/kursdialog I mitten på varje kurs ska kursråd/kursdialog äga rum. Tid och sal finns anslaget på schemat. På kursrådet har du som student tillsammans med dina kurskamrater möjlighet att diskutera 9

10 kursupplägg, kursinnehåll och på vilket sätt kursen genomförs i förhållande till lärandemålen. I varje årskurs utses en kursrådsrepresentant som för fram årskursens synpunkter vid studentrådet. Respektive kursrådsmöte dokumenteras i minnesanteckningar. Studentråd organiseras minst två gånger per termin. Kurslitteratur En sammanställd lista med den obligatoriska kurslitteraturen finns på hemsidan för socionomutbildningen ( 10