Studiehandledning. Socionomprogrammet HT Kurskod 745A34/745A37. Kursansvarig: Sabine Gruber

Transkript

1 Socionomprogrammet HT 2014 Studiehandledning Social kategorisering, motstånd och kreativitet i socialt arbete, 15 hp Social categorization, resistance and creativity in social work, 15 ECTS Kurskod 745A34/745A37 Kursansvarig: Sabine Gruber sabine.gruber@liu.se, Bitr.kursansvarig: Anneli Silvén Hagström anneli.silven.hagstrom@.liu.se Examinator: Sabine Gruber sabine.gruber@liu.se Kursadministration: socionomstudent@isv.liu.se 1

2 Social kategorisering, motstånd och kreativitet i socialt arbete, 15 hp 745A34/745A37 Kursens innehåll och mål Kursen ges på avancerad nivå, vilket innebär en hög grad av självständiga studier. Den studerande förväntas att såväl enskilt som i grupp självständigt bearbeta litteratur, föreläsningar, seminarier och andra former av undervisning. I kursen ingår att kritiskt analysera hur kategoriserings- och klientifieringsprocesser inom socialt förändringsarbete skapar möjligheter och begränsningar ur ett aktörs- och samhällsperspektiv. Studenten tränar på att utveckla handlingsberedskap och kompetens för det sociala arbetet som består i förmågan att kunna omvärdera och omformulera problem och dess avsedda lösningar i förhållande till sociala kategorier som genus, klass, ålder och etnicitet. Individens och familjens livslopp studeras och normativa föreställningar kopplade till olika livsfaser problematiseras ur ett makt- och mångfaldsperspektiv. Föreställningar grundade i sorg- och kristeori problematiseras och betydelsen av ett tvärdisciplinärt och narrativt förhållningssätt ges central betydelse. Olika teorier och metoder i socialt förändringsarbete på individ- familj- och gruppnivå introduceras, prövas och diskuteras. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs ska den studerande på en avancerad nivå kunna: - visa fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper om socialt förändringsarbete på individ-, familj- och gruppnivå - värdera hur sociala kategoriseringar som genus, klass, ålder och etnicitet påverkar det sociala arbetets problemformuleringar och hur detta förhållande kan relateras till samhällets insatser - problematisera redan givna problemkategorier, sociala kategorier och maktordningar - diskutera och problematisera betydelsen av människors aktörskap och motståndskrafters möjligheter i förhållande till socialt förändringsarbete - reflektera kritiskt om individers och familjers livslopp - kritiskt granska teoretiska kunskaper om förhållningssätt i det sociala arbetet gentemot barn och vuxna i kris som skapar möjligheter och begränsningar - tillämpa familje- och gruppinriktat socialt arbete - värdera kreativitetens betydelse i förändringsarbete, kommunicera och använda kreativa arbetsmetoder - kritiskt reflektera över och värdera det personliga och professionella förhållningssättet i relation till makt och mångfaldsperspektiv Kursens innehåll Kursen består av tre olika block. I det första blocket ingår att kritiskt analysera hur kategorisering och klientifieringsprocesser inom socialt förändringsarbete skapar möjligheter och begränsningar ur ett aktörs- och samhällsperspektiv. Studenten tränar på att utveckla handlingsberedskap och kompetens för det sociala arbetet som består i förmågan att kunna omvärdera och omformulera problem och dess avsedda lösningar i förhållande till sociala 2

3 kategorier som genus, klass, ålder och etnicitet. I det andra blocket studeras sedan individens och familjens livslopp där normativa föreställningar problematiseras ur makt- och mångfaldsperspektiv. Här problematiseras särskilt teorier om kriser och krisarbete. I det tredje blocket ingår teorier och metoder i socialt förändringsarbete med individ, familj och grupp där kreativitetens betydelse för sociala kategoriseringar, problemformuleringar och arbetssätt prövas och diskutera. Examination Kursen examineras genom aktivt deltagande i färdighetsträningar och seminarier samt skriftliga individuella arbeten. Detaljerad information återfinns i studiehandledningen. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Uppgifterna examineras alltid individuellt även om de sker i arbetsgruppen. Examinationerna ska även ses som lärotillfällen. Mer information om examinationsformer och betygskriterier återfinns under särskilda rubriker senare i studiehandledningen. Information om undervisning/arbetsformer Introduktion Kursens introduktion är ett viktigt tillfälle för det fortsatta arbetet i kursen. Där görs en närmare genomgång av kursens innehåll, arbets- och examinationsformer samt av litteraturen, allt med koppling till lärandemålen. Där ges också information om tidigare kursvärdering och ev förändringar i kursen. Ta med studiehandledningen och litteraturlistan till introduktionstillfället! Arbetsgrupper Vid sidan om det individuella självständiga lärandet är arbetsgruppen central för bearbetning och fördjupning av kursinnehållet samt genomförande av olika kursuppgifter. Arbetsgruppen är i regel schemalagd i anslutning till föreläsningar, seminarier och färdighetsträningar och dess arbete redovisas muntligt vid seminarier eller i form av text som skickas in till ansvarig lärare. Uppgifter och instruktioner till arbetsgruppens arbete ges efterhand, muntligt och via LISAM. Kursens studenter är indelade i fyra arbetsgrupper (grupp E, F, G, H). Arbetsgrupp 1: Gruppen diskuterar och planerar sitt gemensamma arbete under kursen utifrån instruktioner som ges vid kursintroduktionen. Redovisas i form av text (1 1 ½ sida) som skickas till Sabine Gruber, sabine.gruber@liu.se. Arbetsgrupp 2: Bearbetning av Martin Börjesons föreläsning Hur beskriver vi de sociala problemen? Arbetsgrupp 3: Förbereda workshop 1 utifrån instruktioner av Martin Börjeson. Arbetsgrupp 4: Förbereda skönlitteraturseminarium utifrån instruktioner av Sabine Gruber. 3

4 Arbetsgrupp 5: Bearbetning av Sabine Grubers föreläsning Transnationella familjer. Redovisas i form av text (1 1 ½ sida) som skickas till Sabine Gruber, sabine.gruber@liu.se Arbetsgrupp 6: Bearbetning av Erna Lindkvists föreläsning Familjesamtal/familjeterapi Arbetsgrupp 7: Förbereda fallseminarium utifrån instruktioner av Anneli Silvén Hagström. Arbetsgrupp 8: Bearbetning av filmseminarium Men pappa då! utifrån instruktioner av Anneli Silvén Hagström. Redovisas i form av text (1 1 ½ sida) som skickas till Anneli Silvén Hagström, anneli.silven.hagstrom@liu.se. Arbetsgrupp 9: Bearbetning av teaterföreställning I en bubbla av glas och workshop Samtal om känslig ämnen utifrån instruktioner av Anneli Silvén Hagström. Redovisas i form av text (1 1 ½ sida) som skickas till Anneli Silvén Hagström, anneli.silven.hagstrom@liu.se. Arbetsgrupp 10: Förbereda kursens avslutande seminarium (sem. 11). Instruktioner ges muntligt och skriftligt via LISAM. Redovisas i form av text (1 1 ½ sida) som skickas till Anneli Silvén Hagström, anneli.silven.hagstrom@liu.se. Föreläsningar Kursens föreläsningar introducerar, ger överblick och fördjupar olika delar av kursens innehåll och genomförs av lärare vid avdelningen för Socialt arbete och av inbjudna gästföreläsare. Föreläsning 1: Martin Börjeson Hur beskriver vi de sociala problemen? Föreläsning 2: Sabine Gruber Transnationella familjer Föreläsning 3: Erna Lindkvist Familjesamtal/familjeterapi (1) Föreläsning 4: Martin Wiklander Familjesamtal/familjeterapi (2) Föreläsning 5: Anneli Silvén Hagström Livsloppsteori som samtalsmodell och analysmetod Föreläsning 6: Anneli Silvén Hagström Den sårade berättaren sorg och kris ur nya perspektiv Föreläsning 7: Margareta Hydén Att lyssna till berättelser om våld Seminarier Kursens seminarier syftar till såväl bearbetning som redovisning av det aktuella kursinnehållet. Seminarierna genomförs i regel i mindre grupp, bestående av två arbetsgrupper. Kompletterande uppgifter och instruktioner till seminarierna ges efterhand, muntligt och via LISAM. Seminarium 1: Litteraturseminarium, Social rapport Seminarium 2: Litteraturseminarium, Cecilia Löfstrand Hansen & Marie Nordfeldt, Bostadslös. Lokal politik och praktik 4

5 Seminarium 3: Litteraturseminarium, Charles Tilly, Beständig ojämlikhet Seminarium 4: Litteraturseminarium, Christopher Hall m fl, Constructing clienthood in social work and human sciences. Seminarium 5: Litteraturseminarium, vald skönlitteratur. Seminarium 6: Litteraturseminarium, Baldassar Loretta & Laura Merla, Transnational families, migration and the circulation of care. Seminarium 7: Litteraturseminarium Arthur Frank, The wounded storyteller: Body, illness and ethics och Elisabeth Young, Memoirs: Rewriting the social construction of mental illness. Seminarium 8: Fallseminarium utifrån kurslitteratur delkurs 2. Seminarium 9: Filmseminarium, Men pappa då! Finn Vinter Seminarium 10: Litteraturseminarium, Margareta Hydén, Våld i Nära Relation: Att lyssna till berättelser om responser på våldet och The teller-focused interview: Interviewing as a relational practice. Seminarium 11: Avslutande seminarium som knyter ihop kursen. Muntlig utvärdering. Färdighetsträningar Kursens färdighetsträningar syftar till att praktiskt bearbeta och tillämpa metoder och teorier som introduceras i kursen. Färdighetsträningarna genomförs i mindre grupper bestående av en eller två arbetsgrupper. Dessa undervisningstillfällen bygger framför allt på närvaro och aktivitet under lärandetillfället. Färdighetsträning 1: Nätverkskarta, i denna färdighetsträning arbetar du med nätverkskartor, med utgångspunkt i den skönlitterära bok du valt att läsa. Inför detta moment förväntas du ha läst Klefbeck m.fl. Barn och nätverk. Efter färdighetsträningen ansvarar arbetsgruppen för att på egen hand bearbeta litteraturen och koppla den till den genomförda färdighetsträningen. Redovisas skriftligt (1½-2 sidor) som skickas till Ingrid Andersson ingrid.m.andersson@liu.se Färdighetsträning 2: Familjesamtal, i denna färdighetsträning arbetar du med familjesamtal. Inför detta moment förväntas du ha läst Ringborgs Förändrade familjesamtal: En handbok för familjelotsar. Efter färdighetsträningen ansvarar arbetsgruppen för att på egen hand bearbeta litteraturen och koppla den till den genomförda färdighetsträningen. Redovisas skriftligt (1½- 2 sidor) som skickas till Ingrid Andersson, ingrid.m.andersson@liu.se Färdighetsträning 3: Livsloppsintervju, i denna färdighetsträning får du instruktioner om hur en s.k. livsloppsintervju kan genomföras och möjlighet att prova metoden både genom att intervjua och att själv bli intervjuad. Färdighetsträningen är en förberedelse inför den livsloppsintervju som skall genomföras inom ramen för tentamen 2. 5

6 Workshop Kursens workshops fungerar som arbetsmöten där samtliga deltagare involveras kring ett fokuserat tema, för att presentera, bearbeta och/eller tillämpa ett specifikt undervisningsinnehåll. Workshop 1: Att kategorisera i praktiken, Martin Börjeson, Sabine Gruber Workshop 2: Samtal om känsliga ämnen, Maja Engström Teater Alter Ego. LISAM Den utbildningsplattform som används under kursen är LISAM All kursinformation, olika kursdokument samt kurskommunikation läggs ut där. Schema Aktuellt schema med lokaler publiceras i Time Edit Var uppmärksam på uppdateringar och förändringar av schemat som kan ske, ibland med kort varsel, under kursens gång. Lärare som medverkar i kursen Ingrid Andersson, ingrid.a.andersson@.liu.se, lärare Martin Börjeson, martin.borjeson@liu.se, lärare Maja Engström, maja.engstrom@folkbildning, dramapedagog, gästlärare Sabine Gruber, sabine.gruber@liu.se lärare, kursansvarig, examinator, Margaretha Hydén, margareta.hyden@liu.se, lärare Erna Lindkvists, erna.lindkvist@norrkoping.se, socionom leg. psykoterapeut, gästlärare Finn Vinter, finn@atskogen.se, dokumentärfilmare, gästlärare Martin Wiklander, martin.wiklander@liu.se, lärare Anneli Silvén Hagström, anneli.silven.hagstrom@liu.se, lärare, bitr.kursansvarig Examination och obligatoriska moment Information om de olika obligatoriska/ examinerande uppgifterna Examinationen av kursen grundar sig på aktivt deltagande samt godkänd nivå på kursuppgifter och hemtentamina. Uppgifterna examineras alltid individuellt även om de genomförs i arbetsgruppen. Examinationerna är också lärotillfällen som ger dig möjlighet att enskilt och tillsammans med arbetsgruppen redogöra för hur arbetet med olika uppgifter genomförts, liksom att lyssna till och reflektera kring hur andra redogör för den aktuella uppgiften och de perspektiv som valts. Kursen omfattar två deltentamina, båda i form av hemtentamina. Den första deltentamen, (tentamen 1) läggs ut på LISAM kl 8.00 och ska lämnas in i ett pappersexemplar senast kl Den ska också skickas till urkund: sabgr61.liu@analys.urkund.se. Den andra deltentamen (tentamen 2) introduceras muntligt och skriftligt på LISAM i samband med Anneli Silvén Hagströms föreläsningar. Tentamensfrågorna läggs ut på LISAM

7 30 kl 8.00 och ska lämnas in i ett pappersexemplar senast kl Den ska också skickas till urkund: annsi89.liu@analys.urkund.se. I fall av frånvaro vid seminarier, färdighetsträningar och workshops erbjuds igentagning under vecka 2 och 3, se schema. Anmälningar till igentagningar görs till Anneli Silvén Hagström senast Omtentamen 1 av deltentamen 1 sker till Sabine Gruber senast Sammanställning av moment, provkoder, poäng och betygsnivåer Moment Uppgift Poäng Betyg SEM3 seminarium 1-6 2hp U eller G SEM4 seminarium hp U eller G OBL1 workshop hp D (deltagit) FÄR2 färdighetsträning hp U eller G EXM1 deltentamen 1 4hp U, G eller VG EXM3 deltentamen 2 4hp U, G eller VG Kriterier för betygssättning På kursen ges betyget Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Betyget G (godkänd) ges på examinationsuppgifter såväl som betygsgrundande moment. Förutom närvaro vid obligatoriska moment kräver betyget G att studenten via seminarier, färdighetsträningar, workshops, arbetsgrupper och tentamen kan visa att kursens mål uppfyllts på god nivå. Betyget VG (väl godkänd) kan endast ges på kursens tentamina. Betyget VG kräver att tentamen är synnerligen väl genomförd, att den visar på stor bredd och förtrogenhet med stoffet samt väl genomförd analys och tillämpning. För att få betyget VG på kursen i sin helhet krävs att utöver betyget G, enligt ovan, båda deltentamina når betyget VG. Betyget U (underkänd) ges på examinationsuppgift såväl som betygsgrundande moment. Betyget ges när uppgiften har sådana brister som innebär att uppgiften inte uppfyller kraven i förhållande till kursens lärandemål. Fusk och plagiat Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd ( som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här: För att kunna upptäcka plagiat kan en examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds databas. 7

8 Återkoppling Återkoppling av deltentamen 1 sker muntligt i helklass kl Lokal meddelas senare. Återkoppling av deltentamen 2 sker i skriftlig form via LISAM Denna ger en beskrivning av vad som har varit vägledande i bedömningen samt en sammanvägd bild av kursens totala tentaresultat. Kursutvärdering Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar. Kursen utvärderas också muntligt i samband med seminarium 11. Kursråd kl K24 Kurslitteratur En sammanställd lista med den obligatoriska kurslitteraturen finns på hemsidan för socionomutbildningens kurser årskurs 4 8