Studiehandledning. Samhälls- och beteendevetenskapliga teorier i socialt arbete, 15 hp

Transkript

1 Socionomprogrammet Filosofiska fakulteten Linköpings universitet VT2015 Studiehandledning Samhälls- och beteendevetenskapliga teorier i socialt arbete, 15 hp Social and Behavioral Sciences Theories in Social Work, 15 ECTS Credits Kurskod: 745G58 1

2 Socionomprogrammet Filosofiska fakulteten Linköpings universitet VT2015 Kursansvarig: Gunilla Petersson Kursansvarig: Karin Osvaldsson Cromdal Examinator: Karin Osvaldsson Cromdal Kursadministration: 2

3 Samhälls- och beteendevetenskapliga teorier i socialt arbete, 15 hp, 745G58 Inledning Välkommen till kursen Samhälls- och beteendevetenskapliga teorier i socialt arbete. Vi hoppas att den här studiehandledningen ska hjälpa dig att orientera dig genom kursen. Kursen består av två delar, där den första är mer inriktad på teorier om samhället och om individen i samhället, och den senare delen utgår ifrån psykologiska perspektiv på individens utveckling och socialpsykologi. Den första delen av kursen ger dig en orientering i framförallt samhällsvetenskaplig teoribildning. Här får du fördjupad kunskap om klassiska samhällsteorier. Men du möter också mer moderna sociologiska teorier på både mikro- och makronivå, och får då tillfälle att fundera över sociala problem och det sociala arbetets praktik utifrån aspekter som maktutövning och stigmatisering. Dessutom får du läsa klassiska samhällsvetenskapliga verk i original och diskutera dem tillsammans med andra studenter på seminarier och i arbetsgruppen. I den andra delen kommer du att bekanta dig med olika psykologiska teorier. Hur och av vad formas vi människor egentligen under uppväxten? Du får också en introduktion till Kognitions och personlighetspsykologiska teorier. Därefter griper vi oss an de viktigaste grupp- och socialpsykologiska skolorna. Precis som innan blir det både klassiska perspektiv och nyare synsätt. Det blir ett seminarium, där du ska tillämpa psykologiska perspektiv och diskutera dem i relation till olika sociala problem. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: - visa grundläggande kunskaper om individens utveckling och sociala relationer - förstå och tillämpa centrala begrepp inom psykologi, socialpsykologi och sociologi i relation till socialt arbete - ha färdighet och förmåga att analysera grupper och individers handlande utifrån samhälls- och beteendevetenskapliga teorier - använda samhällsvetenskapliga teorier för att förstå sociala strukturer och processer - tillämpa sociologiska och beteendevetenskapliga perspektiv i förståelsen av sociala problem - visa förmåga att reflektera över samhälls- och beteendevetenskapliga teorier för att identifiera och förstå mönster i mångfald och ojämlikhet. 3

4 Kursen innehåll I kursen presenteras centrala teorier och begrepp inom utvecklingspsykologi, socialpsykologi och sociologi i relation till sociala problem på mikro-, meso- och makronivå. Den studerande tränas under kursen i att analysera individer och samhälle ur olika perspektiv. Utifrån psykologiska teorier fokuseras teoretiskt individens utveckling. Med utgångspunkt i samhällsoch beteendevetenskapliga teorier tillägnar sig den studerande en förståelse för sociala strukturer och processer av betydelse för människor i socialt utsatta positioner. Utifrån samhällsvetenskaplig teoribildning ger kursen grundläggande kunskaper om nutidens globala samhälle och dess mönster av mångfald och ojämlikhet. Vidare studeras teorier om grupper, grupprocesser, identitetsskapande, emotioner, makt och maktstrukturer med utgångspunkt i socialt arbete och dess praktik. Examination Examinationen sker genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier samt skriftliga individuella uppgifter. Detaljerad information återfinns senare i studiehandledningen. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. Information om undervisning/arbetsformer Introduktion Kursens introduktion är ett viktigt tillfälle för det fortsatta arbetet i kursen. Där görs en närmare genomgång av kursens innehåll, arbets- och examinationsformer samt av litteraturen, allt med koppling till lärandemålen. Där ges också information om tidigare kursvärdering och eventuella förändringar i kursen. Glöm inte att ta med studiehandledningen och litteraturlistan till introduktionstillfället. Föreläsningar Föreläsningarna introducerar eller fördjupar olika delar i kursen. I en teorikurs som denna är det stoff som behandlas ofta abstrakt och dessutom ibland svårbegripligt. Det är därför viktigt att du läser kurslitteraturen innan föreläsningarna så att du kan dra nytta av dessa på bästa sätt samt har möjlighet att ställa frågor kring litteraturen. I arbetsgrupperna diskuterar ni både föreläsningarna och litteraturen. Seminarier Seminarium avslutar ofta ett avsnitt i kursen där studerande får tillfälle att bearbeta och ibland även redovisa det aktuella kursinnehållet under seminarietillfället. Seminariet är ett lärtillfälle där alla förväntas delta i en aktiv diskussion av kursinnehållet och de frågor som lyfts. Seminarium sker i arbetsgruppen eller tillsammans med andra arbetsgrupper. Vissa seminarier är examinerande och vid frånvaro görs en igentagningsuppgift. Arbetsgruppen 4

5 Arbetsgruppen är navet i kursen. I arbetsgruppen sker lärandet genom att ni tillsammans bearbetar och reflekterar över föreläsningar, litteratur och gemensamma uppgifter. Arbetsgruppen är tänkt som en resurs för er som enskilda studerande under hela kursen, något som kräver att alla bidrar efter förmåga i gruppens arbete. Arbetsgruppen är ett viktigt instrument för att uppnå kursens mål. Det är i dialog med andra, som man har möjlighet att få syn på sina värderingar liksom på kunskap och okunskap och därmed fördjupa sin egen kompetens. Arbetet i arbetsgruppen är viktigt för att ge diskussioner kring attityder, värderingar och kunskap en dynamisk prägel och för att så många perspektiv som möjligt ska synliggöras. I kursen finns två arbetsgruppspass inlagda, dessa är till för diskussion och fördjupningar i delar av kursinnehållet. Det är av stor vikt för lärande- och grupprocessen att ni regelbundet utvärderar ert eget och gruppens arbete i slutet av några av era arbetstillfällen eller vid de reflektionspass som sker regelbundet i arbetsgruppen. Färdighetsträningar Att erbjuda studerande möjlighet till en personlig och professionell utveckling (PPU) ingår i socionomprogrammens uppdrag från Högskoleverket. En del i PPU är de olika typer av färdighetsträningar som sker i kurserna. Syftet med färdighetsträningar är att på olika sätt träna och öva på olika färdigheter som krävs för professionen som t ex rollspel och kommunikationsövningar. Färdighetsträningar bör innehålla en personlighetsutvecklande aspekt där studenten får möjlighet att reflektera över hur nyvunnen kunskap kan komma att påverka mötet med andra. Du förväntas lära dig mer om hur du fungerar tillsammans med andra, vilka värderingar du har och hur de stämmer överens med andras uppfattningar. Att våga ta kontakt med andra och att kunna ta och ge feed-back samt att kommunicera via jagbudskap är några av de delar som ingår i en så kallad relationskompetens, vilken är en av de specifika kompetenser som socionomprogrammet vill medverka till att du vidareutvecklar. Reflektionspass En annan del i momenten för PPU (personlig och professionell utveckling) är de obligatoriska reflektionspassen där ni i arbetsgruppen förväntas reflektera kring egen personlig professionell utveckling samt gruppens klimat och arbetssätt. Under det första året leds reflektionspassen av en eller två studerande från termin fem och sex i socionomprogrammet under handledning av lärare. 5

6 LISAM Den utbildningsplattform som används under kursen är LISAM All kursinformation, olika kursdokument samt kurskommunikation läggs ut där. Schema Aktuellt schema med lokaler publiceras i Time Edit Var uppmärksam på uppdateringar och förändringar av schemat som kan ske, ibland med kort varsel, under kursens gång. Lärare som medverkar i kursen Kursansvarig: Karin Osvaldsson Cromdal Karin.Osvaldsson@liu.se Kursansvarig: Gunilla Petersson Gunilla.E.Petersson@liu.se Elin Nilsson elin.nilsson@liu.se Madeleine Wirzén madeleine.wirzen@liu.se David Ekholm David.Ekholm@liu.se Päivi Turunen Paivi.Turunen@liu.se Examination och obligatoriska moment Följande examinerande moment ingår i kursen. - Hemtentamen 1, första delen av kursen 5 hp. - Hemtentamen 2, andra delen av kursen 6 hp - Examinerande seminarier, med mindre skriftliga uppgifter, sammanlagt 4 hp. Tentamina ligger till grund för det graderade kursbetyget, men för att bli godkänd på kursen måste du även vara godkänd på alla examinerande moment. De enskilda uppgifternas innehåll beskrivs under särskilda rubriker senare i texten. För hemtentamen gäller att dessa skall vara inlämnade vid de tidpunkter och enligt de anvisningar som följer senare i texten. Senare inlämning innebär omexamination. Uppgifterna examineras individuellt även om de redovisas 6

7 i arbetsgruppen. Dessutom finns i kursen ett obligatoriskt arbetsgruppstillfälle som skall redovisas genom Lisam. De examinerande momenten ser vi inte bara som en form av kunskapskontroll utan också som lärtillfällen. Syftet med detta är att du som studerande, tillsammans med arbetsgruppen, ska ha möjlighet att bearbeta det stoff som behandlas på kursen, men också få möjlighet att lyssna till och reflektera kring hur andra förstår det sociala arbetet och de olika teoretiska perspektiv som behandlas i kursen. Sammanställning av moment, provkoder, poäng och betygsnivåer Moment Uppgift Poäng Betyg EXM2 Hemtentamen 1 Sociologi 5 hp U,G,VG TEN1 Salstentamen Psykologi 6 hp U,G,VG SEM1 Sociologi Examinerande seminarium 2.5 hp U,G SEM2 Psykologi Examinerande seminarium: Essä om sociala problem i relation till utvecklingspsykologi och socialpsykologi. 1.5hp U,G Obligatoriska och examinerande moment (kursuppgifter): Del A: Samhällsvetenskap/Sociologi V 5 ARBETSGRUPP: Obligatorisk arbetsuppgift. Sociologisk teori LITTERATUR: Andersen och Kaspersen UPPGIFT: I media slås allt oftare larm om ett ökat narkotikamissbruk hos unga. Ni skall i gruppen diskutera och försöka att förklara/förstå detta ökade missbruk bland ungdomar utifrån samhällsvetenskaplig teoribildning. De teoretiker ni skall använda är Marx, Durkheim, Weber och Bourdieu. Ni måste använda minst två av dem och i gruppen skriva en gemensam text om 2-3 sidor som ni lägger in på Lisam så fort som möjligt efter arbetsgruppen. V 6 INLÄMNINGSUPPGIFT: Övervakning och straff (gruppuppgift) LITTERATUR: Foucault UPPGIFT: Boken Övervakning och straff handlar om fängelsets framväxt som bestraffningssystem. Men Foucault lyfter också fram olika tekniker för maktutövning och disciplinering. Innan seminariet skall du individuellt läsa Foucaults bok samt diskutera den tillsammans med din grupp. I inlämningsuppgiften väljer arbetsgruppen tre maktutövnings- 7

8 /disciplineringstekniker som ni kan se används i dagens sociala arbete. Ni skriver en kort diskussion om varje teknik med redogörelse för hur den användes och fungerade enligt Foucault och hur ni ser att den används och fungerar i dagens sociala arbete. Uppgiften skall lämnas via mail till seminarieledaren senast kl måndagen den 9 februari. Inlämningsuppgiften kan kompletteras genom att en individuell skriftlig redovisning där du redovisar uppgiften ovan på högst 2 sidor. OBS: För deltagande i det diskussionsseminarium som föregår inlämningen krävs inträdesbiljett. Denna skall innehålla korta redogörelser för två makttekniker. Inträdesbiljetten lämnas till seminarieledaren i början av seminariet V 7 EXAMINERANDE SEMINARIUM: Stigma (gruppuppgift) LITTERATUR: Goffman UPPGIFT: Innan seminariet skall du individuellt läsa boken Stigma och tillsammans med din grupp diskutera de begrepp som Goffman introducerar. I gruppen skall ni komma fram till hur man kan förstå ett av er själva valt socialt problem som avvikelse. Utifrån Goffmans teori skall ni analysera hur detta sociala problem kan hanteras som ett stigma och vad det betyder för enskilda individer. Var noga att tillämpa Goffmans begrepp. Vid seminariet skall varje grupp lämna in ett paper om 2-3 sidor. Seminariedeltagande tillsammans skriftlig uppgift kan kompletteras genom en skriftlig redovisning som utökas till 5 sidor och skrivs individuellt. Enbart seminariedeltagande kompletteras genom en kritisk diskussion av Goffmans teori omfattande 1-2 sidor. V 8 INLÄMNINGSUPPGIFT: Valfri bok (individuell uppgift) LITTERATUR: Alt. Lalander (2001) eller Lalander (2009) UPPGIFT: Till uppgiften kan du välja mellan två böcker som redovisar empiriska studier inom socialt arbete. Den uppgift du skall genomföra och lämna in är följande: Du skall individuellt läsa den valda boken samt identifiera den/ de teorier som författaren använder för att förstå det empiriska materialet. Du skall också kritiskt diskutera författarens teorianvändning och hur denna bidrar till förståelse av resultaten. Till din hjälp för analys och diskussion har du övrig kurslitteratur som du också bör hänvisa till i din text. Uppgiften skall redovisas i en text om 2-3 sidor som lämnas som lämnas in genom mail till seminarieledaren senast kl tisdagen den 17 februari. Vid senare inlämning krävs att texten har en omfattning på minst 3 sidor. 8

9 OBS: För deltagande i det diskussionsseminarium som föregår inlämningen krävs inträdesbiljett. Denna skall vara i form av en sida där du diskuterar två frågor kring teorianvändningen i boken. Biljetten lämnas till seminarieledaren vid seminariets början. HEMTENTAMEN 1 (INDIVIDUELL TENTAMEN) LITTERATUR: Andersen och Kaspersen (2007) kap 2, 5, 6, 9, 14, 18, 19, 21, 23, 24, 25, 31; Bourdieu (1989); Börjesson (2009); Jacobsson m.fl. (2010); Mattsson (2010). Hemtentamen lämnas ut genom Lisam onsdagen den 18 februari kl och skall lämnas in via Lisams inlämningsfunktion för anonyma tentor senas kl fredagen den 20 februari. Tentamen omfattar 20 poäng, för betyget godkänd krävs 10 poäng och för betyget VG 16 poäng. Hemtentamen bedöms utifrån följande kriterier: - Klart och tydligt besvarande av frågan - Anknytning till kurslitteraturen - Teoretisk medvetenhet och analys - Textens struktur och helhet - Språk och referenshantering För sen inlämning eller betyget underkänd innebär omtentamen Del B: Beteendevetenskap/Psykologi Här kommer att fyllas på med uppgifter i god tid innan starten i v.9 Kriterier för betygssättning på kursen Vid det slutgiltiga ställningstagandet för kursbetyg sammanräknas poängen från de två individuella examinationsuppgifterna, d.v.s tentamina och inlämningsuppgifter. För att bli Godkänd på kursen krävs godkänt betyg på de två tentorna d v s minst poäng sammanlagt, samt godkänt på seminarieuppgifter och arbetsgruppsuppgiften. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs minst 34 poäng sammanlagt på hemtentamen och salstentamen, samt godkänt på seminarieuppgifter och arbetsgruppsuppgift. Poängsättning sker enligt separata redovisningar kring varje examinationsuppgift. Se dessa för uppgiftsspecifika kriterier Fusk och plagiat Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en 9

10 student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd ( ), som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här: För att kunna upptäcka plagiat kan en examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds databas. Återkoppling Hemtentamen: återkoppling ges individuellt genom Lisams inlämningsfunktion. Inlämningsuppgifter: Blir du underkänd får du återkoppling på vad som fattas för att kunna nå godkänt resultat. Essä om sociala problem: Återkoppling ges i form av skriftliga kommentarer på essän. Salstentamen i psykologi: Återkoppling ges genom en tentamensgenomgång efter att betyget satts. Håll utkik i schemat för nästa kurs. Kursutvärdering Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar. Kursråd/kursdialog I mitten på varje kurs ska kursråd/kursdialog äga rum. Tid och sal finns anslaget på schemat. På kursrådet har du som student tillsammans med dina kurskamrater möjlighet att diskutera kursupplägg, kursinnehåll och på vilket sätt kursen genomförs i förhållande till lärandemålen. I varje årskurs utses en kursrådsrepresentant som för fram årskursens synpunkter vid studentrådet. Respektive kursrådsmöte dokumenteras i minnesanteckningar. Studentråd organiseras minst två gånger per termin. Kurslitteratur En sammanställd lista med den obligatoriska kurslitteraturen finns på hemsidan för socionomutbildningen ( t2?l=sv) Referenslitteratur Billig, Michael (1996). Arguing and thinking: a rhetorical approach to social psychology. New ed. Cambridge: Cambridge University Press Crain, William C. (2011). Theories of development: concepts and applications. 6th ed. Boston, Mass.: Pearson 10

11 Gottzén, Lucas & Lögdlund, Ulrik (red) (2014) Sociologins teoretiker, Malmö: Gleerups. Harris, Judith Rich (2006). Myten om föräldrars makt: varför barn blir som de blir. 2. uppl. Stockholm: Svenska fören. för psykisk hälsa (Sfph) Lukes, Steven (2008) Maktens ansikten, Göteborg: Daidalos. Månson, Per (red) (2010) Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker, Stockholm: Norstedts. Potter, Jonathan. & Wetherell, Margaret. (2007). Discourse and social psychology: beyond attitudes and behaviour. Reprint. London: Sage Sommer, Dion (2008). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 3. uppl. Malmö: Liber 11

12 Kursen vecka för vecka Första kursveckan, v 4 1. Introduktion och introduktionsföreläsning 2. Jane Addams: Litt: 3. Sociologins klassiker: Durkheim m.fl., Litt: Andersen och Kaspersen kap 5, 14, Sociologins klassiker: Marx, Litt: Andersen och Kaspersen kap 2 och 9 5. Sociologins klassiker: Weber, Litt: Andersen och Kaspersen kap 6 Andra kursveckan, v 5 1. Modern sociologisk teori: Bourdieu, Litt: Andersen och Kaspersen kap 19 samt Bourdieu 2. Modern sociologisk teori: Bauman, Beck och Giddens, Litt Andersen och Kaspersen kap Arbetsuppgifter: Obligatorisk arbetsgruppsuppgift: Sociologisk teori Föreläsare: David Ekholm Påminnelser: Läs litteraturen innan föreläsningarna Tredje kursveckan, v 6 1. Makt, Litt Börjesson & Rehn (hela boken) 2.. Makt Foucault, Litt Andersen och Kaspersen kap 18 samt Foucault (hela boken) 3. Intersektionalitet och feministisk teori, Litt: Andersen och Kaspersen kap 31 samt Mattsson (hela boken) Arbetsuppgifter: Seminarium kring boken Övervakning och straff Fjärde kursveckan, v 7 1. Symbolisk interaktionism och Goffman, Litt. Andersen och Kaspersen kap 12 samt Forte 12

13 Inlämning: Paper kring Övervakning och straff Arbetsuppgifter: Examinerande seminarium om boken Stigma Femte kursveckan, v 8 Arbetsuppgifter: Seminarium: Diskussion av valfri bok och inlämningsuppgift. Litteratur; Lalander (2001) eller Lalander (2009). Utlämning av hemtentamen via Lisam, samt inlämning av hemtentamen via Lisam senast kl Sjätte kursveckan, v 9 Kognition Litt: Parrish kap. 7 Systemperspektiv och ekologiska perspektiv, Litt: Parrish kap 11och 12. Rich Harris Utveckling I: De yngsta barnen. Litt: Hwang och Nilsson Del III kap. 7-9 Personlighetspsykologi. Litt: Parrish kap 4-6, 8 Från Småbarn till Skolbarn, Litt: Hwang och Nilsson Del IV och V kap Arbetsuppgifter: Filmvisning och filmseminarium: Den bästa av mödrar Sjunde kursveckan, v Avvikelser och Funktionshinder 2. Tonårstid och Vuxenår, Litt: Hwang och Nilsson Del VI och VII kap Arbetsuppgifter: Litteraturseminarium: Anknytning. Litt: Wennerberg, T. (2013) Arbetsgrupp Utvecklingspsykologi. Inläsningsfrågor och diskussion Åttonde kursveckan, v 11 Socialpsykologi. Introduktion Litt: Dickerson kap.1 13

14 Identitet, attraktion och relationer, Litt: Dickerson kap.2 och 3 Attribution och attityder Litt: Dickerson kap. 4 och 6 Arbetsuppgifter: Arbetsgrupp Socialpsykologi. Inläsningsfrågor och diskussion Nionde kursveckan, v 12 Stereotyper och fördomar, grupprocesser Litt: Dickerson kap.7 och 10 Prosocialt beteende, Aggressivitet Litt: Dickerson kap. 8 och 9 Arbetsuppgifter: Filmvisning och filmseminarium: återträffen Examinerande seminarium: Essä om sociala problem i relation till utvecklingspsykologi och socialpsykologi. Tionde kursveckan, v 13 Kommunikation och Interaktion Litt: Dickerson kap.5 och 11 Arbetsuppgifter: Catch-up Seminarium, Salstentamen 14