Studiehandledning. Vetenskapsteori och vetenskaplig metodik II, 7.5 hp. Scientific Methods II, 7.5 ECTS Credits 745A51

Transkript

1 Socionomprogrammet Filosofiska fakulteten Linköpings universitet HT2015 Studiehandledning Vetenskapsteori och vetenskaplig metodik II, 7.5 hp Scientific Methods II, 7.5 ECTS Credits 745A51 Kursansvarig: Examinator: Kursadministration: 1

2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metodik II, 7.5 hp 745A51 Inledning Välkommen till kursen Vetenskapsteori och vetenskaplig metodik II! Studiehandledningen hjälper dig att orientera dig genom denna kurs. Kursen ger fördjupade kunskaper om vetenskapsteoretiska inriktningar och metodologiska ansatser av betydelse för fortsatta studier och profession. Den avser att inspirera till kritisk reflektion och erbjuda förutsättningar för lärande inom ramen för uppställda mål. Kursens lärandemål Efter avslutad kurs skall den studerande på en avancerad nivå kunna: - kritiskt värdera olika vetenskapsteoretiska traditioner och inriktningars möjligheter och begränsningar för användning och utvecklandet av metodologiska ansatser för forskning i socialt arbete, - reflektera kring villkoren för kunskap, makt och etik, - värdera betydelsen av reflexiva och kreativa metodologiska ansatser, - självständigt utforma och skriftligt presentera en forskningsdesign för en empirisk studie i socialt arbete. Kursens innehåll I kursen behandlas kunskapens villkor och metodologiska utmaningar för forskning i socialt arbete. Särskild uppmärksamhet riktas mot relationen mellan makt, etik och kunskap. I kursen studeras på ett fördjupat sätt vetenskapsteoretiska perspektivs och forskningsmetoders betydelse för forskning i socialt arbete. Kursen ska ge den studerande redskap att värdera de möjligheter och begränsningar som metoder och vetenskapsteoretiska perspektiv kan innebära för kunskapssyn och kunskapsproduktion samt redskap att utveckla sin kunskap om och förståelse för de metodologiska överväganden som måste göras före och under en vetenskaplig studie. Det akademiska författarskapet, läsandets och skrivandets praktiker behandlas och diskuteras. Individuellt väljer den studerande en metodologisk ansats att självständigt fördjupa sig i och som redovisas skriftligt. Examination Examinationen av kursen grundar sig på aktivt deltagande i seminarier, genomförande av obligatoriska uppgifter samt skriftliga individuella uppgifter. Detaljerad information återfinns i studiehandledningen. Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle. Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg. 2

3 Mer information om examinationsformer och betygskriterier återfinns under särskilda rubriker senare i studiehandledningen. Uppgifterna examineras alltid individuellt även om de sker i arbetsgruppen. Examinationerna ska även ses som lärtillfällen. Information om undervisning/arbetsformer Introduktion Kursens introduktion är ett viktigt tillfälle för det fortsatta arbetet i kursen. Där görs en närmare genomgång av kursens innehåll, arbets- och examinationsformer samt av litteraturen, allt med koppling till lärandemålen. Där ges också information om tidigare kursvärdering och eventuella förändringar i kursen. Glöm inte att ta med studiehandledningen och litteraturlistan till introduktionstillfället. Föreläsningar och litteratur Föreläsningarna är viktiga för kunskap, överblick och reflektion och ger dig möjlighet att ställa fördjupade frågor. Vissa föreläsningar ges i direkt anslutning till seminarium och workshop. Kurslitteraturen och det egna läsandet och analytiska kritiska tänkandet utgör en viktig grund i kursen (se särskild rubrik kurslitteratur). Du uppmanas att komma till föreläsningarna och att förbereda dig genom att läsa den angivna litteraturen. Följande föreläsningar ingår i kursen. Till dessa anges vilken litteratur som är mest aktuell, även om litteraturen aktualiseras återkommande och ska även användas enligt instruktioner inför seminarier/workshops och individuella uppgifter enligt särskilda instruktioner: Socialt arbete som kunskapsområde: Vetenskapsteoretiska traditioner, inriktningar och utmaningar (Chambon, 2011; Dellegran och Höjer, 2012; Shaw m fl 2010; British Journal of Social Work 2010: 41(4)) Kunskap, makt och etik samt Reflexiva och kreativa metodologiska ansatser Symposium: se särskilt program för följande föreläsningar eftermiddagen 16/9: - Emergent Methods: Creating Spaces for De-Hegemonising and Decolonising Knowledge in a Glocalised World (Connell, 2011); - Critical, Creative and Reflexive Methods for Social Research and Professional Development; - The RAW Dialogue Chair: Jeff Hearn in a Publicly Staged Interview with Mona Livholts Creative and Reflexive Research Methodologies in Social Work Research (Bryant Ed., 2015) Forskningsdesign: Introduktion och diskussion (Creswell, 2011) Seminarier/Workshops Vid seminarier ges tillfälle att bearbeta, diskutera och redovisa aktuellt kursinnehåll utifrån valda frågeområden kopplade till lärandemålen. Workshopformen innebär ett mer aktivt laborativt arbete med att utforska och problematisera valda frågor Seminarier och workshop 3

4 i kursen är kopplade dels till föreläsningarna, dels till obligatorisk litteratur. Nedanstående seminarier ingår i kursen: Vetenskapligt författarskap, läsande och skrivande (workshop) (Livholts & Tamboukou, 2015) Forskningsdesign (seminarium) (Baseras på individuell skriftlig uppgift om forskningsdesign, presentationer och granskning av varandras arbeten) En mer detaljerad presentation av förberedelser inför seminariet och workshop återfinns i mappen KURSDOKUMENT på kursens webbplats i Lisam. Färdighetsträningar Färdighetsträning i denna kurs avser övning att stärka den kritiska och reflexiva förmågan vid utformningen av en forskningsdesign i socialt arbete med särskilt fokus på kunskap, makt och etik. Föreläsningar om kritiska, kreativa och reflexiva metoder, läsandets och skrivandets praktiker övar förmågan till analytisk och kritisk reflexivitet i studier och socialt arbete som profession. LISAM Den utbildningsplattform som används under kursen är LISAM All kursinformation, olika kursdokument samt kurskommunikation läggs ut där. Schema Aktuellt schema med lokaler publiceras i Time Edit Var uppmärksam på uppdateringar och förändringar av schemat som kan ske, ibland med kort varsel, under kursens gång. Lärare som medverkar i kursen Namn och kontaktuppgifter till kursansvarig/examinator: Docent Mona Livholts Avdelning socialt arbete Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet Adress: Campus Norrköping NORRKÖPING Tel växel: Direkttelefon: Gästlärare Associate Professor Lia Bryant University of South Australia, Adelaide 4

5 Examination och obligatoriska moment Kursens examineras genom aktivt deltagande i seminarier, genomförande av obligatoriska uppgifter samt skriftliga individuella uppgifter. Detaljerad information och anvisningar om förberedelser inför föreläsningar, seminarier och skriftliga individuella uppgifter återfinns på Lisam. Anonym examination skriftliga individuella uppgifter Skriftliga individuella uppgifter administreras via inlämningsfunktionen på Lisam för att du som student ska vara anonym under rättningen av din examinationsuppgift. Du lämnar in din skriftliga uppgift via inlämningsfunktionen och där är ditt namn inte synligt för varken lärare eller administrativ personal. Först efter att uppgiften är granskad och bedömd så upphävs anonymiteten. Genom inlämningsfunktionen kan inskickade dokument även gå vidare till urkund (mer information om Urkund nedan) utan att du som student behöver göra något extra. Utförliga instruktioner om hur du genomför en inlämning kommer att finnas i kursrummet på Lisam. Urkund Urkund erbjuder möjlighet att jämföra texter med varandra för att söka efter likheter. I korthet fungerar det så att studenternas dokument skickas till Urkund. Dokumenten kontrolleras mot tre centrala källområden: Internet, förlagsmaterial och studentmaterial. Om något dokument uppvisar likheter med innehållet i källorna så flaggar systemet för dessa likheter. En analysöversikt genereras och distribueras till berörd lärare. Urkund via Lisam: I inlämningsfunktionen i Lisam har läraren en "Skicka till Urkund"-knapp som kan användas för att skicka valda texter vidare till Urkund. Används Urkund via Lisam behövs inget speciellt Urkund-konto. Sammanställning av moment, provkoder, poäng och betygsnivåer Moment Uppgift Poäng Betyg (Här anges provkod, som rapporteras till Ladok) (vilka uppgifter som ingår i momentet/provkoden) (Antal hp) (Uppgiftens betygsnivåer, ex U el G, alternativ D, alternativt U, G el INL(1) INL(2) SEM(1) Individuell inlämningsuppgift: vetenskapsteoretiska traditioner Individuell inlämningsuppgift: Forskningsdesign Vetenskapligt skrivande och läsande VG) 1.5 hp U, G eller VG 4 hp U, G eller VG 1 hp G SEM(2) Forskningsdesign 1 hp G 5

6 Kriterier för betygssättning För betyget godkänd på seminarium/workshop krävs förberedelser enligt instruktioner, närvaro och aktivt deltagande under seminariet/workshop. Studenten ska visa kunskap om och reflektion kring den litteratur som anvisats inför seminariet/workshopen och komma väl förberedd. För betyget godkänd på seminariet om forskningsdesign krävs närvaro samt muntlig och skriftlig redovisning. Examinationerna betraktas som lärtillfällen men de har även en kontrollfunktion. Syftet med detta är att du som student, tillsammans med andra i gruppen, ska ha möjlighet att lyssna och reflektera kring hur andra löst sina uppgifter, vilka olika perspektiv som kan tas och hur olika författare genom att använda skilda uttryckssätt kan redovisa hur hen tänker. Vid skriftliga individuella uppgifter bygger lärandeidén på att varje student ska lösa uppgifter utifrån tidigare studier och redovisade resultat av relevans för kursen. Främst avses den obligatoriska litteraturen för kursen samt egna analytiska kritiska reflektioner. Den individuella uppgiften om vetenskapsteoretiska traditioner bedöms enligt följande kriterier: Metodologisk och kritisk medvetenhet Struktur och helhet Skriftlig framställning och referenser Sammanlagt antal poäng: 10 För godkänd krävs: 6 För väl godkänd krävs: 8 Den individuella uppgiften om forskningsdesign bedöms enligt följande kriterier: Klarhet, konsekvens och originalitet i syfte, problemformulering och frågeställningar Relevans och problematiserande diskussion kopplat till socialt arbete som forskningsfält Anknytning till svensk och internationell forskning Teoretisk förankring Metodologisk medvetenhet och fördjupning Struktur och helhet Skriftlig framställning och referenser Sammanlagt antal poäng: 15 För godkänd krävs: 8 För väl godkänd krävs: 12 Fusk och plagiat Med fusk menas att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda examinator när en studieprestation ska bedömas. Om en examinator misstänker att en 6

7 student fuskat ska hon/han anmäla det till Linköpings universitets disciplinnämnd ( ), som sedan utreder ärendet och fattar beslut om eventuella disciplinära åtgärder. En form av fusk är så kallat plagiat. Plagiat är när man på ett otillåtet sätt använder sig av andras texter. Det är därför viktigt att man som student försäkrar sig om vilka regler och normer som gäller när man skriver referat av andras texter och när man citerar. Mer information om vad plagiat innebär finns här: För att kunna upptäcka plagiat kan en examinator med hjälp av Urkund jämföra en students text med andra texter som ligger lagrade i Urkunds databas. Återkoppling Återkoppling vad gäller seminarierna (innehåll och aktivitet) kommer att ske muntligt i anslutning till respektive seminarium. Återkoppling vad gäller skriftliga individuella inlämningsuppgifter sker skriftligt utifrån bedömningskriterierna i samband med återlämning. Viss muntlig återkoppling kommer att ske i samband seminarierna kring de individuella inlämningsuppgifterna. Kursutvärdering Utvärdering av kurser på Linköpings universitet sker via KURT. Utvärderingen skickas ut i samband med kursavslut och ligger öppen i 14 dagar. Kursen utvärderas också formativt i dialogisk form. Detta genomförs genom en inledande dokumentation av kursdeltagarnas förväntningar och behov kopplat till egna aktuella kunskaper och lärandemålen samt själv-värderingar av uppnådda kunskapsmål i mitten och slutet av kursen. Kursråd/kursdialog I mitten på varje kurs ska kursråd/kursdialog äga rum. Tid och sal finns anslaget på schemat. På kursrådet har du som student tillsammans med dina kurskamrater möjlighet att diskutera kursupplägg, kursinnehåll och på vilket sätt kursen genomförs i förhållande till lärandemålen. I varje årskurs utses en kursrådsrepresentant som för fram årskursens synpunkter vid studentrådet. Respektive kursrådsmöte dokumenteras i minnesanteckningar. Studentråd organiseras minst två gånger per termin. Kurslitteratur En sammanställd lista med den obligatoriska kurslitteraturen finns på hemsidan för socionomutbildningen: 7