Den tidiga läs- och skrivinlärningen

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 Svenska språket Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, A- nivå, 15 högskolepoäng VT 2017 Den tidiga läs- och skrivinlärningen Johanna Hultgren

2 Handledare: Daroon Yassin Abstract Johanna Hultgren (2017): Den tidiga läs- och skrivinlärningen. (The early learning in reading and writing). Independent Project, Swedish, Specialisation in Early Years Teaching and Grades f-3, Basic Course, 15 Credits. School of Humanities, Education and Social Sciences. Under den tidiga läs- och skrivinlärningen så finns det många teorier om hur det ska undervisas i klassrummet. Under den tidiga utvecklingen så finns det teorier som skiljer sig. Många lärare ser det som något positivt om elever har med sig erfarenheter från hemmet, medan vissa lärare inte ens tänker på de tidigare erfarenheter som dessa elever besitter och endast tänker på hur det traditionella arbetssättet ser ut. Det traditionella arbetssätten som man är van med, ser inte till de erfarenheter som barn har med sig när de börjar skolan. Många kan redan grunderna av vad det innebär när man undervisar i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Medan vissa inte vet hur de ska undervisa på ett rätt sätt för att gynna och få med alla. Det är viktigt att som lärare ta vara på alla de erfarenheter och kunskaper som eleverna besitter samt kunna undervisa på ett varierat sätt oberoende på vilken nivå de ligger på. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad ett antal forskningsstudier lyfter fram som centrala faktorer för en gynnsam tidig läs- och skrivinlärning i skolan. De frågeställningar som besvaras i detta arbete är, vilka faktorer lyfts som centrala för att gynna en tidig läs- och skrivinlärning? Samt, hur kan lärare arbeta med dessa centrala faktorer? Resultatet i denna litteraturstudie visar att de barn som kommer med erfarenheter kring läsning och skrivning får ett försprång när de börjar skolan. Dessa erfarenheter som barn tar med sig hemifrån kan lärare använda sig av och ta in i sin undervisning för att gynna undervisningen. Många lärare tar dock inte vara på elevernas erfarenheter vilket gör att många elever tappar motivationen till att lära sig mer då de inte får chansen att utvecklas. Key words: Early grades teaching, motivation, reading, writing 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte 5 2. Metod och Material 5 3. Disposition 6 4. Bakgrund Fonologisk medvetenhet Morfologisk medvetenhet Syntaktiskt medvetenhet Pragmatisk medvetenhet Vad är tidigt läsande? Vad är tidigt skrivande? Läs- och skrivinlärning som en och samma process 9 5. Presentation av studier Resultat Vilka faktorer lyfts som centrala för att gynna en tidig läsoch skrivinlärning? Hur kan lärare arbeta med dessa centrala faktorer? Diskussion Förslag till vidare forskning 20 Referenser 22 3

4 1. Inledning Att lära sig läsa och skriva är en viktig del av livet. Läs- och skrivkunnighet är betydande för individens förutsättningar att leva och verka i samhället idag. Monica Reichenberg (2014) skriver i sin bok Vägar till läsförståelse att en god läsförmåga är helt avgörande för elevens fortsatta skolgång. Hon menar att det är genom läsning som eleven tillägnar sig kunskaper och färdigheter inom andra ämnen (2014:7). För att gynna elevers tidiga läs- och skrivinlärning i skolan är det viktigt att främja deras positiva inställning i ämnet. I Skollagen (SFS, 2010:800, kap. 1 4) står att utbildningen i skolan ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Vidare står att barn och elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas. Att lära sina elever att läsa och skriva kan betraktas som ett av lärarens viktigaste uppdrag. I läroplanen för grundskolan (2011) betonas hur viktigt det är att lära sig läsa och skriva: Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts (Läroplanen för grundskolan, 2011:222). Alla barn kommer till skolan med olika erfarenheter av läsning och skrivning. Vissa barn har större erfarenhet och kan ha påbörjat sin läs- och skrivinlärning redan innan de börjar skolan, medan andra har mindre erfarenheter eller inga alls. Oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter blir lärarens uppgift att erbjuda alla elever en god början till sin läs- och skrivinlärning i skolan. En god början på läs- och skrivinlärningen är viktig för att alla elever ska ha möjlighet att följa med i kommande undervisning och utveckla en lust att lära. Därför är det viktigt för blivande lärare samt redan aktiva lärare att ha kunskaper inom detta område för att kunna undervisa på ett sätt så att alla elever förstår och kan utvecklas. I den tidiga läs- och skrivundervisningen kan flera utmaningar uppstå på grund av elevers olika förutsättningar. Reichenberg (2014) betonar betydelsen av att blivande lärare bör ges tillräcklig kompetens. Hon menar att en skicklig lärare vet varför han eller hon arbetar på ett visst sätt, och att en kompetent lärare vet vilken strategi de ska använda för att hjälpa varje 4

5 individ och leda dem till framgång (2014:137). Catarina Schmidt och Bernt Gustavsson (2011) skriver i sin artikel Läsande och skrivande som tolkning och förståelse, att när läraren inte lyckas nå eleverna och få dem att förstå, samt när intresset inte väcks, så kan inlärningsprocessen för eleverna bli intetsägande utan varken mål, mening och möjlighet till förståelse (2011:45). Vidare skriver de att läsningen är en process som behöver tolkas av den som ska lära sig. För att komma underfund med läsandets kod så behöver eleven vägledning av läraren (2011:45). De betonar hur viktig lärarens roll är, och hur viktigt det är att läraren ser inlärningen som en pågående process. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad ett antal forskningsstudier lyfter fram som centrala faktorer för en gynnsam tidig läs- och skrivinlärning i skolan. Litteraturstudien kommer att lyfta dessa centrala faktorer och söka svar på hur lärare kan arbeta med dessa. Frågeställningarna för denna litteraturstudie är följande: Vilka faktorer lyfts som centrala för att gynna en tidig läs- och skrivinlärning? Hur kan lärare arbeta med dessa centrala faktorer? 2. Metod och material Frågeställningarna har undersökts genom en systematisk litteraturstudie med forskningsstudier som grund. Forskningsstudierna har erhållits genom sökning i en databas och därefter granskats och sammanställts. Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg och Yvonne Wengström (2013) beskriver en litteraturstudie i deras bok Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap som något man använder sig av då man systematiskt söker, kritiskt granskar och sammanställer litteratur inom ett valt ämne eller problemområde (2013:31). För att hitta relevant material till litteraturstudien har jag inledningsvis vänt mig till litteratur inom tidigare kurs i svenska inom grundlärarprogrammet, inriktning f-3, vid Örebro Universitet. Där hittade jag några relevanta studier för mitt område samt användbar litteratur och användbara referenser. Utifrån dessa författare och forskare söktes vidare litteratur och 5

6 forskningsstudier inom området på Örebro universitetsbiblioteks hemsidas sökfunktion. Därefter eftersöktes internationella avhandlingar inom området på forskningsdatabasen ERIC (Ebsco). Den mening som användes vid denna sökning var learning to read and write. Vid sökning i ERIC (Ebsco) så erhölls studier som behandlade både läs- och skrivinlärning. För att få studier där dessa behandlas separat så använde jag sökorden läsinlärning och skrivinlärning för att söka i forskningsdatabasen SUMMON. Vidare sökte jag även i forskningsdatabasen LIBRIS med sökorden läsa och skriva, samt avgränsade mig till sökträffar i form av artiklar. Efter databassökningarna inleddes arbetet med att granska materialet till litteraturstudien. Metoden för detta var att läsa igenom materialet för att kunna ta bort den litteratur och de studier som inte ansågs vara relevant för litteraturstudien och dess frågeställningar. Det material som kvarstod lästes noga igenom, och det centrala sammanfattades genom att föra anteckningar. 3. Disposition I detta arbete börjar jag med en teoretisk bakgrund där jag förklarar grunden till en språklig medvetenhet. Jag kommer sedan att förklara vad tidigt läsande och skrivande innebär för att få en djupare förståelse för detta arbete. Det tidiga läsandet och skrivandet beskrivs sedan som ett och samma tillvägagångssätt. Innan frågeställningarna i arbetet besvaras så kommer en presentation av de valda studierna att ges. Arbetet följs sedan upp med litteraturstudiens resultat där frågeställningarna besvaras. Jag börjar där med att utifrån de valda studierna undersöka om det finns några centrala faktorer som är av fördel för att få en bra läs- och skrivstart i skolan, för att sedan undersöka hur lärare i skolan kan arbeta för att främja de faktorerna. Därefter avslutas litteraturstudien med en diskussion av vad jag i detta arbete kommit fram till, samt en avslutande del med förslag till vidare forskning inom ämnet. 4. Bakgrund 6

7 För att kunna undervisa i den tidiga läs- och skrivundervisningen så behöver man som lärare uppmärksamma och arbeta med barns språkliga medvetenhet. Tarja Alatalo (2011) skriver i sin avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 att den språkliga medvetenheten börjar utvecklas redan i tidig ålder då man börjar interagera med andra människor, under lekfulla och meningsfulla former (2011:14). Denna interaktion med andra är av stor vikt då barnet sedan ska lära sig att läsa och skriva. Den språkliga medvetenheten brukar delas in i stegen fonologisk medvetenhet, morfologisk medvetenhet, syntaktisk medvetenhet och pragmatisk medvetenhet (2011:41). Även Elisabeth Berg (2011) skriver om den språkliga medvetenheten i sin bok Läs- och skriv undervisning. Hon menar att barnet måste skaffa sig en språklig medvetenhet innan de börjar lära sig läsa och skriva (2011:23). Vidare skriver hon att det är av stor vikt att man tar de steg som Alatalo (2011) beskriver i beaktning. Berg (2011) menar att barn som börjar förskolan och skolan har olika erfarenheter av språkanvändning och har därmed olika grader av fonetisk medvetenhet. Därför kan läs- koden och förståelsen för språket se olika ut och ta olika lång tid för varje barn beroende på vilka erfarenheter de har av tidigare interaktion (2011:25). Nedan kommer jag att beskriva de olika stegvisa språkliga medvetenheterna vilka Alatalo (2011) skriver om som något som är viktigt att lärare är medvetna om inför den tidiga läs- och skrivinlärningen, sedan kommer jag även förklara vad det tidiga läsandet och skrivandet betyder i detta arbete. 4.1 Fonologisk medvetenhet Fonologisk kunskap enligt Alatalo (2011) är en grundläggande förutsättning för att lära sig läsa. Fonologisk kunskap handlar om att vara medveten om olika språkljud och att lära sig knäcka koden. För att lära sig hur bokstav och ljud korresponderar så måste barnet vara medvetet om att varje ord i det talade språket byggs upp av fonem (2011:41). Vidare skriver hon att just medvetenheten om de fonologiska delarna i det talade språket är nödvändigt för att sedan kunna förstå hur en alfabetisk stavning transkriberar talet. Hon menar att det finns två faktorer som bäst kan ligga som grund för hur en elev kommer att lära sig att läsa, den ena faktorn ingår i den fonologiska medvetenheten, det vill säga fonematisk medvetenhet som innebär förmågan att urskilja och manipulera fonem. Den andra faktorn är bokstavskännedom, att lära eleverna att känna till vad bokstäverna heter (2011:41-42). 7

8 4.2 Morfologisk medvetenhet Alatalo (2011) förklarar att alla ord mer eller mindre är tydligt uppbyggda av morfem (2011:42). Morfologisk medvetenhet handlar om hur morfem kan användas för att ändra och böja språket, exempelvis ordet bilar, som är uppdelat i två morfem, bil och ar. Om barn kan känna igen morfem i ord så kan de lättare avkoda vart olika ord kommer ifrån vilket kan leda till att de snabbare förstår vad de läser. Alatalo (2011) menar att morfologisk medvetenhet och läsning stöttar varandra. Avkodningsstrategier ligger här som grund för den morfologiska medvetenheten (2011:42). 4.3 Syntaktisk medvetenhet Syntaktisk medvetenhet innebär enligt Alatalo (2011) att vara medveten om språkets regler. Hon menar att man ska vara medveten om olika satsbyggnad, det vill säga, hur ord kombineras och blir till meningar. Den syntaktiska medvetenheten enligt Alatalo innebär även att vara medveten om hur ord böjs (2011:43). Ett barn med god syntaktisk medvetenhet förstår exempelvis vid högläsning ur en bok att det som läses är flera ord som blivit ihopsatta till meningar. 4.4 Pragmatisk medvetenhet Enligt Alatalo (2011) så innebär den pragmatiska medvetenheten att veta hur språket används. Hon skriver att det här inte bara handlar om att förstå vad orden betyder, utan även att förstå budskapet som finns bakom orden (2011:44). Barn som är pragmatiskt medvetna förstår ett ords innebörd och när man ska använda ordet i lämpliga situationer, exempelvis vad ordet förlåt betyder och när man kan använda det. 4.5 Vad är tidigt läsande? Caroline Liberg (2006) beskriver i sin bok Hur barn lär sig läsa och skriva läsandet som en typ av grammatisk kunskap. Med grammatisk kunskap menar hon förmågan att kunna hantera bokstäver och alfabetets tecken. Att kunna läsa förklarar hon utifrån den grammatiska kunskapen vara en metod där man lär sig att ljuda bokstäver (2006:27). Men att enbart kunna ljuda bokstäver leder inte till ett effektivt läsande, utan det finns även andra strukturer som är viktiga för att utveckla sitt läsande. Liberg skriver att det är viktigt att kunna bygga en förförståelse för det som ska läsas, det vill säga, att kunna dra slutsatser utifrån text och sammanhang (2006:27). Det effektiva läsandet är målet vid läsning. Vid det effektiva läsandet 8

9 så förstår man ordet och meningen som man läser. Liberg förklarar det effektiva läsandet som något som flyter smidigt och lätt och inte störs av ljudningens tragglande (2006:27). Läsning och att lära sig läsa beskrivs i detta arbete utifrån Liberg (2006). Då det grundas i tidig läsinlärning så är bokstavskännedom och ljudning i fokus för att utöka sitt läsande. 4.6 Vad är tidigt skrivande? Liberg (2006) skriver om det tidiga skrivandet som en process där man även här ljuder sig fram till ett ord, man har lärt sig hur bokstäverna ser ut och hur de låter, och för att kunna skriva ett ord så behöver man ljuda bokstav för bokstav för att sedan skriva ner dem till ett ord (2006:26). I skrivandet precis som i läsandet så skriver Liberg att det är viktigt att kunna ha en förförståelse för vad som ska skrivas (2006:27). Skrivande och att lära sig skriva beskrivs i detta arbete som det som Liberg (2006) skriver om. Då det även här grundas i tidig skrivinlärning precis som med läsningen så blir ljudkännedomen och bokstavens struktur och utseende kopplat till ljudet i fokus för att utöka sitt skrivande. 4.7 Läs- och skrivinlärning som en och samma process Som beskrivs ovan kan den tidiga läs- och skrivinlärningen grunda sig i samma tillvägagångssätt och inlärningsmetod. Läs- och skrivprocessen kan tolkas som något som går hand i hand. Att lära sig skriva och läsa har med tanken om bokstäver och bokstavering att göra. Man måste lära sig bokstäverna i huvudet och ljuden kopplat till dem innan man kan skriva ner dem eller läsa dem. Liberg (2006) nämner att både läs- och skrivlärandet är grunden för att utveckla en bra och språklig repertoar. Hon skriver om läsning och skrivning som en och samma process (2006:148). Läsning och skrivning bör följas upp på samma sätt för att ge eleverna en god chans till att bli så språkligt medvetna som det bara går, men även för läraren så denne vet vilket innehåll och vilka metoder samt arbetssätt man ska ta tillväga (2006:163). 9

10 5. Presentation av studier De studier som valts till detta arbete tar alla upp fördelar med en god läs- och skrivstart samt hur man kan främja dessa fördelar i skolan. Alla studierna tar upp snarlika fördelar och förhåller sig på ett liknande sätt till dem. Nedan kommer en kort beskrivning av de valda studierna samt en sammanfattning om varför de passar detta arbete. Marianne Skoog (2012) Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1 Skoog skriver om en tidig läs- och skrivinlärningsmetod utifrån hennes observationer i en årskurs 1:a där arbetet med att lära sig läsa och skriva var lärarledda med strukturerade övningar i arbete med ljud och bokstäver. Skoog skriver även att man behöver lyfta elevernas erfarenheter hemifrån och från förskoleklass för att sedan bygga vidare på dem för att öppna upp deras möjligheter till att bli meningsskapande text- användare och kritiska textutforskare i skolan. Studien är relevant för denna litteraturstudie då den behandlar erfarenheter som en stor grund till en bra start i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Carina Fast (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva Fast följer i sin avhandling sju olika barn med olika hemförhållanden. Hon skriver om erfarenheter som barn tar med sig från hemmet när de börjar skolan samt följer deras utveckling när de börjar skolan. Hon visar på tydliga mönster och skillnader på barn som är uppvuxna i hem där barnet möter mycket litteratur och får samspela mycket med andra människor samt de som inte möter lika mycket litteratur och samspel. Studien är relevant för denna litteraturstudie då den beskriver hur olika hemförhållanden kan påverka elevers skolstart och utveckling. Gwen R. Marra (2014) Vocabulary growth using nonfiction literature and dialogic discussions in preschool classrooms I Marras avhandling observerades två olika förskoleklasser med samma lärare. Här jobbade de på att få eleverna att bli språkligt medvetna och utveckla sin språkliga repertoar inför den kommande läs- och skrivinlärningen. Metoderna som lärarna använda sig av gick ut på att för läraren läsa högt för alla elever och engagera dem i olika diskussioner kring vad de hört för att öka deras ordförråd. De metoderna som Marra skriver om kan motivera eleverna, men detta bara om boken eller texten som läses är av intresse som någon av eleverna kan fånga upp utifrån egna erfarenheter. Många bilder utifrån text och samtal är också nödvändigt för att 10

11 eleverna ska kunna få en bild i huvudet om vad som händer i boken som läses. Marra kommer i sin avhandling fram till att detta arbetssätt är bra då ett utökat ordförråd vid tidig ålder kan göra det lättare för eleverna att förstå ord och sammanhang när de väl ska börja lära sig att läsa. Avhandlingen är relevant för denna litteraturstudie då den behandlar olika idéer som man kan använda sig av i den tidiga läs- och skrivundervisningen för att ta vara på barnets erfarenheter och öka barnets motivation. Tarja Alatalo (2011) Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 I Alatalos avhandling så ställde hon enkätfrågor till lärare angående vad de tyckte om att jobba med avkodningar som ett arbetssätt. Hon menar att om man hjälper eleverna med att förstå avkodningens principer så hjälper man även eleverna att lära sig hur man ljudar ihop bokstavsljud och sedan får in det i sin skrivning och läsning. Majoriteten som Alatalo intervjuade tyckte att detta var ett bra och ett effektivt sätt att använda sig av vid läs- och skrivundervisningen. Vid intervjuerna förklarar en lärare att detta undervisningssätt är som mest effektivast och gynnar eleverna bäst om eleverna själva får välja vilka bokstäver de ska jobba med samt får dra nytta av deras egna erfarenheter. Alatalo kommer fram till att nyexaminerade lärare och de som har en bra utbildning mer vågar testa ett varierat arbetssätt vid läs- och skrivundervisningen. Hon kommer även fram till att dessa lärare mer tar vara på elevernas erfarenheter och motiverar dem mer, då de vågar lägga undervisningen på olika nivåer och då bemöta olika elevers behov. Studien är relevant för denna litteraturstudie då den behandlar olika och varierande arbetssätt inför den tidiga läs- och skrivinlärningen. Catharina Tjernberg (2013) Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande Tjernberg följer i sin avhandling fem olika årskurser, 1-5, i en liten byskola. Hon kollar här på hur undervisningen i det svenska språket ser ut där uppmärksamheten riktar sig mot elever som riskerar att få svårigheter i sin läs- och skrivutveckling. Hon visar på att en god och bred variation i undervisningen gör att man når ut till de flesta eleverna. Att ta vara på elevernas olikheter ger bättre resultat. Studien är relevant för denna litteraturstudie då det skrivs mycket om olikheter och olika kunskaps nivåer som olika elever besitter då de börjar skolan. 11

12 6. Resultat I detta kapitel så kommer frågorna utifrån syftet besvaras med grund i den forskning som valts ut. Jag kommer börja besvara första frågan för att sedan koppla ihop den med den andra frågan. 6.1 Vilka faktorer lyfts fram som centrala för att gynna en tidig läs- och skrivinlärning? Vissa barn som kommer till skolan kan redan läsa och skriva några ord medan vissa inte har lärt sig något hemifrån. Man måste som lärare i bästa mån kunna upprätthålla elevernas motivation och vara öppen i dialogen tillsammans med dem. Reichenberg (2014) skriver om lärarens viktiga roll och problem som kan uppstå. Hon skriver att lärare som undervisar i det svenska språket i skolan inte ägnar sig särskilt mycket tid åt att lära eleverna generalisera och dra slutsatser vilket har gjort att Sverige i sin undervisning ligger väldigt långt under medelvärdet när det gäller att utveckla bra aktiviteter för att utveckla en god läsförståelse (2014:13). Vidare skriver hon att detta kan leda till att eleverna tappar motivationen och ger upp. Därför är det viktigt att man som pedagog vågar ge sina elever en god vägledning för att försöka att förebygga detta (2014:14). Marianne Skoog (2012) nämner i sin studie Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1 att det för eleverna blir lättare att lära sig läsa och skriva om de har med sig en god grund med erfarenheter hemifrån. Skoog skriver att senare forskning kring barns tidiga skriftspråkstillägnande visar att små barns läsande och skrivande från början sker tillsammans med redan läs- och skrivkunniga i deras närmaste omgivning. Vidare skriver hon att barnet i det tidiga utforskandet av skriftspråket kan ta an rollen som skrivare och/eller läsare och därmed successivt skaffa sig en förståelse för skriftspråkets kommunikativa mening och funktion såväl som för hur grafiska tecken svarar mot ljud (2012:44). Skoog kommer i sin studie fram till att barns läs- och skrivutveckling startar redan i tidig ålder och att det är en kontinuerlig process som fortgår genom hela skoltiden. Skoog skriver att handlingar som att läsa, skriva, tala och lyssna ses som sociala och kulturella aktiviteter. Dessa aktiviteter försiggår och utvecklas i ett samspel mellan individen och dennes fysiska och sociala miljö. Detta innebär inte att lärandets och språkandets kognitiva aspekter förnekas, utan snarare att dessa har sin grund i ett socialt samspel (2012:200). Hon menar att barnet genom att vara med och delta i olika läs- och skrivaktiviteter tillsammans med andra och på egen hand, till 12

13 exempel genom att skriva bokstäver, ljuda ord, bläddra i böcker samt samtala med andra, får en mjukstart redan innan de börjar skolan. Hon menar att denna mjukstart gradvis bygger på barnets förståelse för skriftspråkets mening (2012: ). Många barn börjar redan i tidig ålder att utforska olika texter precis som Skoog nämnde, Liberg (2006) kallar detta tidiga utforskande för preskrivande och preläsande. Under denna fas så prövar barnet på ett helt förutsättningslöst sätt skriftspråket med egna tecken. Hon menar att det finns ett intresse och driv i detta sätt att testa sig fram för barnet, vilket i sin tur ökar det meningsfulla i att vilja lära sig mer när man sedan börjar skolan (2006:31). Vidare skriver även Carina Fast (2007) i sin avhandling Sju barn lär sig läsa och skriva om den tidiga läs- och skrivstarten som kan ske innan skolan. Även hon menar att inlärningen av att läsa och skriva sker kontinuerligt redan från då barnet börjar samspela med andra människor, det vill säga, då barnet börjar kommunicera och leka med andra, vilket även behandlats av Skoog (2012) ovan. När barnet sedan börjar skolan enligt Fast, så är det i detta fortsatta möte med andra som de börjar förstå läsandet och skrivandets funktion och mening (2007:14). Fast förklarar vidare att skriftspråket synliggörs för barnet på olika sätt i den tidiga åldern. Barnet skaffar sig kunskaper och får med sig erfarenheter om läsande och skrivande i samspel med andra människor men även tillsammans med andra barn. Hon menar att denna inlärning och detta samspel inte är kopplat till något speciellt område utan kan ske var som helst, i hemmet, i lekparken eller i affären (2007:31). Catharina Tjernberg (2013) skriver i sin studie Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande, att den tidiga inlärningen utvecklas redan från födseln. Hon menar att språkutvecklingen sker direkt i det första sociala samspelet med andra och fortsätter att utvecklas och byggas vidare på under flera år (2013:33). Vidare kommer Fast i sin avhandling fram till att de sociala och kulturella sammanhangen som barn kommer ifrån och är uppväxt i påverkar deras möten med olika texter. Hon menar att om barn kommer från bra familje- förhållanden och hem där man leker, läser och berättar mycket för varandra så får barnen det lättare när de väl ska möta läsningen och skrivandet i skolans värld (2007: ). Skoog (2012) förklarar att barn som lever i en stöttande och tillåtande miljö där de involveras i olika läs- och skrivaktiviteter tillsammans med andra där tillgången till läsoch skrivmaterial finns, oftast brukar utforska skriftspråket tidigt, både själva men också med stöd från andra (2012:44). Gwen R. Marra (2014) stärker ovan nämnda forskares teorier i sin avhandling Vocabulary growth using nonfiction literature and dialogic discussions in preschool classrooms utifrån 13

14 Dickinson & Caswell, 2007; Landry, Swank, Smith, Assel, & Gunnewig, 2006; Wasik, bond, & Hindman, 2006, hon skriver att när barn engageras in i bra samtal och interaktioner med andra människor, så ger det dem en möjlighet att skapa och ta med sig de erfarenheterna till skolan, vilket kan leda till en bättre läs- och skrivstart. Hon menar att denna interaktion med andra är väldigt viktig för barn (2014:1). Marra kommer i sin avhandling fram till att barn behöver en bred erfarenhet av interaktioner för att kunna utveckla sin vetskap om läsning och skrivning när de senare börjar skolan (2014:53). Alatalo (2011) skriver även hon om att bygga på sina erfarenheter och utvecklas i hemmet innan barnet kommer till skolan. Hon menar precis som Marra (2014) att det är genom interaktionen med andra som barnet börjar sin väg mot ett bra läs- och skriftspråk. Denna interaktion börjar alltid i hemmet och fortsätter sedan till förskolan och skolan. Hon menar att det är en lång introduktion med många erfarenheter som man behöver ta sig igenom (2011:38). Alatalo skriver dock att alla barn är förberedda inför detta i olika grad och hon menar precis som Fast (2007) och Skoog (2012) att barnets uppväxtförhållande är betydande för deras läs- och skrivutveckling. Vidare skriver Alatalo precis som Fast att barn som kommer från hem som präglas av läsning och skrivning klarar sig bättre med skriftspråket och med läsningen i skolan än de som kommer från mer skriftspråksfattiga hem och knappt har lärt sig någonting. Barn som inte kommer in i bokstävernas och i litteraturens värld i tidig ålder menar Alatalo får en längre startsträcka i läs- och skrivundervisningen än barn som tidigt kommer i kontakt med texter. Alatalo efterliknar detta med en teori utifrån Stanovich s (1986) så kallade Matteuseffekten efter Matt 13:12 (Ty den som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har), som förklarat utifrån Alatalo innebär att elever som är svaga läsare redan från början, ofta förblir det livet ut. Med detta menas att svaga läsare läser mindre än skickliga läsare, och skillnaden dem emellan gör att gapet blir större och större ju mer tiden går (2011:38). Alatalo kommer i sin avhandling fram till att barn som får chansen att bekanta sig med läsning och text i tidig ålder, och skapar sig ett intresse för det, är de som bygger på sin förmåga och vill lära sig mer när de sedan ska börja skolan (2011:113). De nämnda forskare i denna litteraturstudie är överens om att en fördel och en central faktor med att få en god läs- och skrivstart i skolan är om man är bekant med samt besitter lite kunskap kring att läsa och skriva. De flesta barn som får med sig erfarenheter kring läsning och skrivning hemifrån, kommer oftast med motivationen och hoppet om att få lära sig mer 14

15 när de börjar skolan. Dessa elever får det också oftast lättare än andra elever att hänga med i undervisningen och utvecklingen kring läsning och skrivning. 6.2 Hur kan lärare arbeta med dessa centrala faktorer? Vad är viktigt att göra i skolan, varför är det viktigt och hur ska vi genomföra det? Vad ska vi arbeta med och hur ska detta arbeta gå till? (Stensson, 2006:35) Britta Stensson (2006) skriver i sin bok Mellan raderna- Strategier för en tolkande läsundervisning, om dessa didaktiska frågor som något väldigt viktigt att ställa och diskutera med sina kollegor för att nå en god undervisning. Hon menar att man som lärare måste ha ett tänk bakom sin undervisning för att undervisningen ska bli så bra som möjligt. Hon menar att om det ens ska finnas någon glädje i själva undervisningen så måste det finnas en pedagogisk linje och ett bra didaktiskt tänk som tvingar till eftertanke och kreativitet både hos läraren men även hos eleven (2006:35). Vi kan se utifrån de olika forskarna att det för elever kan bli enklare med en god läs- och skrivstart om barnet kommer med tidigare erfarenheter. Som lärare är det därför viktigt att bygga vidare på elevernas erfarenheter och utifrån deras behov och kunskaper välja metod, arbetssätt samt ha ett bra och didaktiskt tänk som Stensson (2006) nämner ovan. Fast (2007) nämner att de erfarenheter som eleverna bär med sig till skolan, bärs i en så kallad ryggsäck. Att ha med sig en ryggsäck full av erfarenheter som Fast (2007) förklarar det, baserat på Thomson (2002), är något som alla barn har när de börjar skolan. Fast menar att denna ryggsäck är något som man i skolan bör ta vara på. Men i skolans värld är inte alla elever välkomna att öppna den och ta ut det innehåll av erfarenheter och kunskaper som ligger där i. Många lärare anser att eleverna ska lära sig i skolan, och att det de redan kan och vet ska lämnas utanför (2007:16). Fast (2007) skriver att de erfarenheter som eleverna tar med sig till skolan kan ha praktiserats i flera år tillsammans med föräldrar, syskon och kamrater (2007:170). Därför är det av stor vikt att som lärare kunna möta sina elever där de befinner sig och utnyttja dessa fördelar till någonting positivt i undervisningen. Fast avhandling som nämnt ovan, visar dock på att det är uppenbart att läs- och skrivundervisningen i skolan inte bygger vidare på dessa erfarenheter 15

16 som barn har med sig. Några av de lärare som Fast observerar i sin avhandling tar inte vara på elevernas kunskaper och erfarenheter i undervisningen, men ser inte heller till de kunskaper som eleverna sedan lär sig själva utifrån undervisningen i skolan. En av lärarna som Fast observerat och intervjuat säger: Nej, nej att skriva själva är dom alldeles för små för, där hon menar att det eleverna har lärt sig innan de börjar skolan samt det de lär sig när de börjar skolan inte ska utnyttjas (2007:171). Att inte ta vara på elevernas erfarenheter samt låta dem visa och uttrycka sig i det fria skrivandet, leder i sin tur till att barnen får lära sig om sådant som många av dem redan kan och de får då aldrig chansen att utvecklas tillräckligt mycket det första året i skolan under den tidiga läs- och skrivinlärningen. Skoog (2012) skriver att barn som i förskoleåldern och i det tidiga skolåret får delta i aktiviteter som syftar till att på något som helst sätt stimulera den språkliga uppmärksamheten kring vad de redan kan, och då i synnerhet den fonologiska medvetenheten, uppvisar en gynnsammare prognos för sin läs- och skrivutveckling än de barn som inte får delta i några som helst liknande aktiviteter i undervisningen (2012:201). Skoog (2012) konstaterar även vidare i sin studie precis som Fast (2007) att man behöver lyfta elevernas erfarenheter hemifrån samt från förskoleklass, för att sedan bygga vidare på dem i skolan. Hon menar att man genom att ta vara på elevernas erfarenheter öppnar upp elevernas möjligheter till att bli meningsskapande text- användare och kritiska textutforskare då de får utveckla sina kunskaper och inte enbart repetera det de redan har lärt sig (2012:212). Skoog skriver vidare att lärare oftast inte uppmuntrar till det fria skrivandet i skolan som ett stöd för elevernas egna tänkande och lärande utifrån deras erfarenheter och vad de redan kan. Skoog menar att då eleverna inte får skriva fritt och visa sina kunskaper så visar de på en ovilja att vilja lära sig mer. Hon menar att skrivandet i skolan måste ta sin utgångspunkt i den enskilda elevens initiativ, intressen, behov och förutsättningar för att motivera dem vidare i sin läs- och skrivutveckling (2012: ). Alatalo (2011) styrker även detta då hon skriver att en lärare som har förmågan att identifiera elevers styrkor och svagheter för att sedan skräddarsy sin undervisning efter deras behov är de som är mest betydelsefulla för en god läsoch skrivutveckling (2011:195). Därför är det av stor vikt att läraren finns till hands och kan styra undervisningen utifrån eleverna som enskilda individer och dess erfarenheter. Tjernberg (2013) skriver i sin studie att en förutsättning för att kunna möta variation av elever i ett klassrum förutsätter att läraren kan anpassa sin undervisning till den enskilda eleven och dennes behov (2013:51). Något som är viktigt att tänka på som Tjernberg vidare tar upp 16

17 utifrån Fahlén (2007) är att det inte räcker med att en lärare tar till sig en beskrivning av ett arbetssätt när de ska undervisa i den tidiga läs- och skrivinlärningen, det vill säga, ett exempel på ett arbetssätt där man endast ser på klassen som en grupp som ska lära sig samma sak samtidigt. För att kunna använda en korrekt bra metod på ett professionellt sätt, så måste man som lärare ha förstått de tankegångar som ligger bakom det arbetssättet man valt samt ha lärt känna sin klass, de elever som finns där samt de behov som de har. Detta för att kunna ge det bästa stödet till varje enskild elev i förhållande till den utmaning som eleven ställs inför samt den nivå som eleven ligger på när denne ska lära sig läsa och skriva (2013: 51-52). Alatalo (2011) betonar detta när hon skriver att det ingår i skolans uppdrag att bemöta alla elever där de befinner sig i sin läs- och skrivutveckling (2011:39). Vidare skriver Marra (2014) att man i skolan bör ta vara på och bygga vidare på de erfarenheter som eleverna har med sig hemifrån när de börjar skolan. Lärare bör ta vara på de ord och bokstäver som eleverna kan läsa och skriva när de börjar skolan, för att sedan lära dem fler ord och bokstäver. Hon menar att ju bredare repertoar ett barn besitter vid tidig ålder desto lättare kommer det att gå för dem i senare år (2014:54). Nämnda forskare är överens om att det är viktigt att ta tillvara på de erfarenheter som eleverna har med sig hemifrån in i undervisningen, både för att motivera dem till att vilja lära sig mer men också för att lära känna sina elever kunskapsmässigt. Forskarna är även överens om att dessa erfarenheter inte tas tillvara på och att det oftast sker en traditionell undervisning i klassrummet, vilket innebär att man inte tar hänsyn till vad eleverna redan kan, utan undervisar på samma nivå för alla. Detta kan göra många elever omotiverade då de inte får utmanas och lära sig någonting nytt utan får fortsätta med sådant de redan lärt sig hemifrån. Tjernberg (2013) menar att läraren är nyckeln till elevernas framgång, därför blir metod- och undervisningsvalen väldigt viktiga. Det gäller att läraren tar hänsyn till varje elev som en enskild individ för att därefter kunna lägga upp olika strategier för olika elever för en gynnsam utveckling (2013:40). Vidare skriver Tjernberg utifrån Fischbein och Östberg (2003) att alla elever ska kunna bli uppmärksammade i klassrummet för en positiv och gynnsam skolgång. För att detta ska ske så krävs det en kunnig och medveten lärare som både tar hänsyn till den gemensamma klassens målsättning samt de enskilda elevernas förutsättningar, behov och tidigare kunskaper (2013:47). Skoog (2012) belyser detta som ett avslutande kring den tidiga läs- och skrivundervisningen i skolan. Skoog skriver att alla elever i de tidiga skolåren ska ges en möjlighet att lägga en grund för en positiv läs- och skrivutveckling. Hon 17

18 menar att skolans undervisningsinnehåll inte bör tas för givet. Alla elevers olika sociala och kulturella erfarenheter bör bli en produktiv resurs i klassrummet för att skapa en så bra undervisning som möjligt (2012: ). 7. Diskussion Det är i mötet och i interaktion med andra som barn bygger ut sitt språkliga förråd som de sedan kan använda sig av då de ska lära sig att läsa och skriva. Vidare utgör förskoleklass och skolans första år en betydelsefull fas i barns skriftspråksutveckling enligt Skoog (2012). Under dessa år ska barnen grundlägga sina skriftspråkliga förmågor och skaffa en tilltro till sig själva som läsare och skrivare så att de känner att de vill och kan använda språket i olika sammanhang och för olika syften som ett led i sin fortsatta utbildning. (2012:199). Skoog skriver vidare att en tidig skriftspråkstimulering ses som en god möjlighet till att ge barnet en lång startsträcka och ett mjukt möte med skriftspråket innan de får möta skolans läs- och skrivundervisning vilket gynnar barnet i den fortsatta läs- och skrivutvecklingen (2012:209). Även Alatalo (2011) skriver om vikten av att bekanta sig med text i så tidig ålder som möjligt. Hon menar att de barn som får bekanta sig med läsning och text i tidig ålder, och skapar sig ett intresse för det, är de som bygger på sin förmåga och vill lära sig mer när de sedan ska börja skolan (2011:113). Att skaffa sig ett intresse för texter samt att bilda sig en meningsfull uppfattning kring att läsa och skriva är något som barnet enligt Liberg (2006) får chansen att göra om barnet ges en möjlighet att utforska texter redan i hemmet (2006:31). När läraren ska lära sina elever att läsa och skriva i skolan så behöver de vara medvetna om att eleverna först behöver skapa sig en språklig medvetenhet. Det är en grundläggande förutsättning för att barnet ska bli en så god text- användare som möjligt. Den språkliga medvetenheten byggs upp successivt. Berg (2011) menar att man som lärare därför behöver ha tålamod med sina elever och låta dem steg för steg bygga upp sin förståelse och språkliga medvetenhet, för att sedan ta sig vidare till att börja lära sig läsa och skriva (2011:25). När barnet utvecklat en språklig medvetenhet så är det lättare för dem att lära sig läsa och skriva, därför är det även av stor vikt att veta vad läsning och skrivande betyder och innebär, men man behöver också kunna förklara det för sina elever för att de ska förstå varför det är viktigt att lära sig. 18

19 Vad gäller den tidiga läs- och skrivstarten så kan vi konstatera att det inte är någon idé att skilja på dessa då de arbetas med på ett liknande sätt. I Läroplanen för grundskolan (2011) behandlas läs- och skrivinlärning under samma rubrik. Under kursplanen för Svenska så skriver de att undervisningen i skolan ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva (222:2011). Men även i det centrala innehållet för årskurs 1-3 så nämns kriterierna och målen Läsa och skriva under samma punkt (223:2011). Även Liberg (2006) skriver om läsning och skrivning som en och samma process. Hon menar att läsandet och skrivandet från början ges samma status då de båda förmågorna interagerar och stödjer varandras utveckling (2006:152). Läraren har en väldigt central roll vid undervisning i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Läraren styr de flesta lektionerna och har ett mål med vad som ska undervisas och arbetas med. Detta för att eleverna ska hänga med i vad som undervisas och för att man ska kunna följa upp och hjälpa alla elever utifrån deras behov som enskilda individer. Fast (2007) skriver i sin avhandling att lärare oftast inte vågar utmana sig själva vad gäller att välja inlärningsmetoder och arbetssätt. De är bekväma med att använda sig av metoder som de själva blev undervisade i eller har sett andra undervisa med (2007:171). På grund av detta så tas därför inte barns erfarenheter tillvara på. Att ta tillvara på elevernas tidigare erfarenheter vid undervisningen visar sig vara något som läraren själv beslutar om. Men att inte ta tillvara på elevernas tidigare erfarenheter och ge dem det stöd de behöver kan enligt Reichenberg (2014) leda till att eleverna tappar motivationen och ger upp (2014:14). Det finns många chanser och sätt att ta tillvara på elevers erfarenheter för att upprätthålla deras motivation. Läraren behöver här endast våga undervisa på en sådan nivå att eleverna själva får styra och välja aktivitet i klassrummet. Som Skoog (2012) nämnde så är det viktigt att eleverna i det tidiga läsandet och skrivandets utveckling får vara delaktiga i aktiviteter som syftar till att på olika sätt stimulera den språkliga uppmärksamheten (2012:201). Vidare påpekar Skoog att då elever inte uppmuntras att använda skrivandet i friare former i skolan och som ett verktyg för ett eget kunskapande så utnyttjas inte den potential som ett aktivt och utforskande skrivande kan erbjuda för att stödja elevernas tänkande och lärande (2012:204). Alatalo (2011) poängterar att en skicklig läs- och skrivundervisning kräver att lärare i skolan känner till hur man kan utveckla elevernas läsning och skrivning samt hur han eller hon kan göra för att hjälpa och stötta sina elever att komma framåt i sin utveckling. Hon menar att för att man ska lyckas hjälpa sina elever att nå god läs- och skrivförmåga så krävs det medvetna insatser av läraren (2011:55). Alatalo skriver vidare att det i en skicklig läs- och skrivundervisning handlar om att med precision kunna avgöra var sina elever befinner sig i sin läs- och 19

20 skrivutveckling och att utifrån det kunna välja metoder och hjälpa dem framåt i den fortsatta utvecklingen (2011:187). Vidare skriver Berg (2011) att den mest generella och ultimata metoden som är den mest effektiva för en god läs- och skrivundervisning inte existerar, utan att man måste kunna vara flexibel och kunnig i den mån att man vågar testa sig fram och använda sig av olika arbetssätt och metoder. Hon menar att den bästa metoden är den som är mest varierande, då den skapar en mening som bäst kan bedrivas ut till alla enskilda elever vid olika givna tillfällen (2011:236). Konstaterandet i detta blir därför att det för en lärare är bra att ha en bred variation av arbetssätt och att det är lättare att göra olika metodval i klassrummet utifrån de erfarenheter som barnen har samt de behov som finns. Att ta tillvara på elevers erfarenheter och bygga upp undervisningen utifrån dessa är något som är väldigt viktigt. Eleverna får mer motivation om de får bygga på sina kunskaper som de redan har, istället för stå stilla i sin utveckling och lära sig samma saker om igen. En lärare bör därför vara väldigt noga med att uppmärksamma vad varje elev kan när de börjar skolan, så att undervisningen kan anpassas till olika nivåer. Något som även är viktigt att ha i beaktning gällande undervisning är att den interaktion som sker i klassrummet mellan elever och lärare också är en betydande faktor i undervisningen. Det handlar alltså inte bara om att använda sig av bra inlärningsmetoder för att motivera eleverna, utan även att skapa och behålla en god miljö med bra och givande samtal, samt att kunna se eleverna var för sig som enskilda individer, men också att kunna hjälpa dem en och en utifrån deras behov för att utvecklas vidare. Detta ligger till grund för att lyckas ta tillvara på elevernas erfarenheter. De avslutande orden i detta arbete blir därför att man som lärare först och främst behöver lära känna sina elever kunskapsmässigt innan man beslutar hur undervisningen i klassrummet ska bedrivas. Allt för att gynna en tidig läs- och skrivinlärning för sina elever. 8. Förslag till vidare forskning Frågan om hur man på bästa sätt kan ta vara på elevernas erfarenheter samt göra dem mer delaktiga i själva undervisningen för att öka motivationen om ett fortsatt lärande, är något som man utifrån denna studie kan konstatera är något som man behöver gå in djupare på. Ett sätt att kunna gå vidare med eller fördjupa denna studies resultat skulle kunna vara att 20

21 utföra en studie i praktiken som undersöker vikten av elevers tidiga läs- och skriverfarenheter. Man skulle här kunna observera en klass under ett antal svenska lektioner för att se hur läraren arbetar och hur eleverna lär sig. Efter avslutade observationer skulle man behöva sätta sig ner med läraren som observerats för att diskutera de didaktiska val som skett i klassrummet. Genom detta sätt så kan man bilda sig en djupare förståelse för de valen och de metoderna som använts i undervisningen. 21

22 Referenser Alatalo, Tarja (2011) Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 Om lärares möjligheter och hinder. [Hämtad ] Berg, Elisabeth (2011) Läs- och skrivundervisning teorier, trender och tradition. Lund: Studentlitteratur Eriksson Barajas, Katarina & Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013) Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur och kultur Fast, Carina (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. [Hämtad ] Liberg, Caroline (2006) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur Marra, Gwen R. (2014) Vocabulary growth using nonfiction literature and dialogic discussions in preeschool classrooms. [Hämtad ] 22

23 Reichenberg, Monica (2014) Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur och kultur Schmidt, Catarina & Gustavsson, Bernt (2011) Läsande och skrivande som tolkning och förståelse skriftspråk som meningsskapande literacypraxis. [Hämtad ] SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet Skolverket (2011): Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Skoog, Marianne (2012) Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1. [Hämtad ] Stensson, Britta (2006) Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB Tjernberg, Catharina (2013) Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande En praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. [Hämtad ] 23