LÄSÅRSPLAN

Transkript

1 LÄSÅRSPLAN

2 INNEHÅLL 1. Vår värdegrund och verksamhetsidé s Vår vision om skolutveckling s Tyngdpunktsområden för läsåret s Trivsel och välmående 3.2 Högskoleförberedelser 4. Utvärdering s Pedagogisk utveckling s Funktionella mål för läsåret s Personalens kompetens s Utvecklandet av studerandevården s Nätverk och samarbete s Projekt och studieresor s Läsårets arbetstider s Skoldagar och lovtider 11.2 Periodindelning 11.3 Avvikande dagar 12. Elevantal och resurs s Elevantal 12.2 Resurs 12.3 Lärarnas kurser och arbetsmängd 1

3 1. Vår värdegrund och verksamhetsidé Vid Gymnasiet Grankulla samskola erbjuder vi våra studerande ett brett kursutbud och undervisning i förhållandevis små grupper. Vid sidan av undervisning erbjuder vi rikligt med andra evenemang och möjligheter till deltagande i olika projekt av vilka många har internationell anknytning. Vi är en skola som följer med vår tid och som modigt prövar sig fram inom pedagogiken. Vi satsar på handledning, elevhälsa och förberedelser för akademiska studier med målet att alla ungdomar går ut ur vår skola med tilltro till sig själva och med en ljus syn på sin egen framtid. Målet med vår verksamhet är att optimera de studerandes möjligheter att skapa sig en god framtid. Vår skola är ett ställe där ungdomar lär sig och där bilden av omvärlden blir tydligare och mer mångfacetterad. Vi vill vara skolan som erbjuder en trygg miljö för den ungas utveckling och vi vill fungera som en språngbräda till fortsatta studier efter gymnasiet. Vid sidan av att garantera våra studerande goda baskunskaper vill vi handleda och inspirera dem att hitta lusten att lära sig även utöver det som läroplanen förutsätter. Vi vill utveckla och locka fram förmåga till kritiskt tänkande samt nyfikenhet på livet och omvärlden hos våra studerande. I vår värdegrund finns en gemensam övertygelse om vad som är viktigt, vad som är grunden för ett gott liv och med vilka medel vi kan skapa en bättre värld. Den lägger grunden för vår elevsyn och våra mål och genomsyrar därmed hela vår verksamhet. Vår profilering som en skola med humanistisk värdegrund är dagligen konkret närvarande för alla oss som jobbar i skolan. Som ett viktigt inslag i vår värdegrund fostrar vi till globalt ansvar. 2

4 Vi tror att alla människor är lika värda. Respekt för den enskilda individen, förståelse för människor, livsstilar och åsikter som kan kännas främmande och tron på jämlikhet mellan människor av olika position, ålder, kön, sexuell läggning och ras är grundstenar i vårt bemötande av andra. Vårt mål är att förstärka individens förmåga att ta ansvar för sig själv och andra och vår gemensamma framtid. Vi vill väcka medvetenhet om omvärlden och se samarbete som den naturliga vägen till samförstånd mellan olika individer och grupper, både i skolan och i samhället utanför. Vi är ett ledande finlandssvenskt gymnasium. Vi uppmuntrar till kontinuerlig kompetensutveckling bland våra anställda och vi utvecklar ständigt vår pedagogik. Vi ställer krav på våra studerande och våra lärare och förväntar oss en god arbetsinsats. Känslan av att lyckas fungerar som en positiv drivkraft för var och en i vår skola. Det är roligt att nå uppställda mål och upptäcka att vi både som individer och som organisation kan tänja våra gränser och bli positivt överraskade av styrkor vi inte kände till förut. Samarbete är att lära av varandra. Som organisation arbetar vi för ett nära samarbete med andra skolor, inte minst med högskolorna och näringslivet. Vårt mål är att vara en aktiv och central aktör i ett nätverk av institutioner, skolor och företag. Vi följer med de senaste rönen inom pedagogiken och prövar på nya undervisningsmetoder. Att pröva oss fram inom pedagogiken betyder mera än bara en satsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT). Det omfattar också samarbetsinlärning såväl bland de studerande som bland lärarna. Vi strävar efter att väcka nyfikenhet för ett livslångt lärande. Framtiden är våra ungdomars framtid. Hur den blir beror mycket på oss. Vår uppgift är att ge dem redskap att jobba för en hållbar utveckling, också i vidare bemärkelse än bara i ekologiska frågor. Vårt uppdrag är att arbeta för en bättre värld och vi påbörjar det i vår egen skola. Vår vision är att växa som organisation och utvecklas i den uppgiften. 2. Vår vision om skolutveckling Vi profilerar oss som en akademisk förskola med betydande internationell verksamhet. Skolan handlar både om kunskap och personlig utveckling och för ungdomarna är vårt gymnasium ett språngbräde för högskolestudier och en fin möjlighet att uppleva världen. Vi jobbar målmedvetet för goda resultat gällande såväl kunskap som elevhälsa. Lärarkollegiet uppdaterade vår tidigare framtidsstrategi UPPVIND våren 2014 så att visionen nu går under namnet MEDVIND. Med adjektiven humanistisk, engagerad, progressiv och akademisk som ideal tar vi sikte på år

5 Humanistisk Vår skolkultur bygger på ett intresse för individen, humanistiska värderingar och på människonära relationer. I vår humanistiska värdegrund finns en gemensam övertygelse om vad som är grunden för ett gott liv och med vilka medel vi kan skapa en bättre värld. Den övertygelsen lägger grunden för vår elevsyn och genomsyrar hela verksamheten. Vi erbjuder en trygg miljö för ungdomarnas personliga utveckling och vi tror att alla människor är lika värda. Respekt för den enskilda individen, förståelse för olika människor, livsstilar och åsikter samt tron på jämlikhet mellan människor är grundstenar i vårt bemötande av andra. Engagerad Vår verksamhetskultur är en atmosfär i vilken ungdomar och lärare delar ett engagemang för att utvecklas och gå framåt. Utvecklingen bygger på uppställandet av konkreta mål för både organisationen och för individerna i den samt på en dialog mellan alla parter. Lärare inspirerar och lär av varandra, de studerande ges utrymme att träda fram och ta plats och skolans ledning är mån om att ta tillvara engagemang och idéer där de växer upp. Målet är en gemensam arbetsglädje som ger lyft. Bland de anställda känner vi inte bara ett engagemang för ungdomarna och skolans utveckling. Vi visar också intresse för samhälleliga och globala frågor och lyfter fram dem i vår vardag. Målet med vår verksamhet är att vid sidan av att skapa optimala möjligheter för inlärning också skapa en miljö som stöder den personliga utvecklingen så att varje studerande går ut skolan som en individ som tar ansvar för omvärlden och framtiden, försedd med en god självkänsla och en positiv bild av sin egen framtid. 4

6 Progressiv Utvecklingen av vår verksamhet bygger på pedagogisk vaksamhet och engagemang i pedagogiska projekt. För våra studerande vill vi erbjuda möjligheter till varierande arbetsformer. Till dem hör virtuell undervisning och distans- och flerformsstudier i samarbete med andra gymnasier samt samarbetsundervisning i s.k. lärverkstäder som ett internt pedagogiskt experiment. Strävan efter att erbjuda de studerande variation och en vilja bland lärarna att utvecklas har berikat den pedagogiska verksamheten i klassrummen bl.a. genom ibruktagandet av ny teknologi och de arbetsredskap och metoder som den möjliggjort. Datorn har blivit det naturliga arbetsredskapet och möjliggjort att vi i allt större grad frångått traditionell klassrumsundervisning. Allt oftare fungerar den studerande som forskare under handledning av läraren. Vårt mål är att också i framtiden vara en skola som inte bara går i täten för den pedagogiska utvecklingen utan som också själv är pedagogiskt nytänkande. För det ändamålet försäkrar vi oss om en teknisk beredskap på skolan, fortbildning av lärarna och ledningens stöd för spridning av information, idéer och engagemang mellan lärarna. För att fånga upp nyheter inom teknik och metoder och för att lära oss av andra är det också viktigt för vår skola att vara med i många nätverk av gymnasier, högskolor och företag. Akademisk Vår skola är ett ställe där bilden av omvärlden blir tydligare och mer mångfacetterad. Vid sidan av mångsidig undervisning satsar vi på olika evenemang för samhörighet och samhällsengagemang och på projekt av vilka många har internationell anknytning. Vi vill inspirera våra studerande att hitta lusten att lära sig även utöver det som läroplanen förutsätter. En ny satsning är att hos våra studerande utveckla de färdigheter som behövs för högskolestudier. Till dessa färdigheter hör utvecklandet av förmåga till kritiskt tänkande och självreglering, media- och läsfärdigheter samt förmåga till vetenskapligt skrivande. Som stöd för denna satsning utvecklar vi vår handledningsverksamhet i anslutning till studieteknik och självstudier, vårt samarbete med högskolorna och våra alumner och försöker genom bl.a. besök av och på högskolorna ge våra studerande en tydligare bild av vilka färdigheter högskolestudierna kräver. 5

7 3. Tyngdpunktsområden för läsåret 3.1 Trivsel och välmående Elevkårens styrelse (EKS) tycker att skoltrivseln är värdefull och värd att satsa på. Då de studerande trivs i skolan mår de bättre och presterar även på en bättre nivå. Det skall kunna vara möjligt att båda studera och slappna av i skolan. Att få vara sig själv är därtill varje studerandes rättighet. Därför vill vi i EKS satsa på skoltrivseln under läsåret Skoltrivseln kan förbättras bl.a. genom nya och förbättrade utrymmen och dekorer och gemensamma evenemang för gymnasierna i Grankulla. Möjligheterna att medverka i frågor som berör de studerande ökar också trivseln och de studerandes välmående. Motivationen är mycket viktig och är en väldigt stor del av gymnasiestudierna. Den stärkta motivationen kan uppnås genom ett allt starkare fokus på vi-anda och kamratskap för att samtidigt öka skoltrivseln och minska på klyftorna mellan årskurserna. Elevmedverkan är något som upprätthåller skoltrivseln och att de studerande känner sig delaktiga i beslutsfattandet om deras egen skolvardag är av största vikt. Elevparlamentet, ett koncept som den förra styrelsen integrerade i vår agenda, kommer vidare arbetas på, förbättras och upprätthållas. Genom fortsatt satsning på målen, uppsatta av fjolårets elevkårsstyrelse, kan skoltrivseln i vårt gymnasium stärkas, förnyas och förbättras. 3.2 Högskoleförberedelser De färdigheter som högskolestudier kräver är bl.a. lästeknik, multilitteracitet, kritiskt tänkande, självreglering och självstyrning. Vi valde högskoleförberedelser som tyngdpunktsområde läsåret för att hos våra studerande utveckla dessa färdigheter och träna dem redan nu samt för att väcka större intresse för högskolestudier och avdramatisera övergången till tredje stadiet. Satsningen förstärker vår profil som en akademisk förskola och genomförs delvis som ett parallellprojekt med Tibble Gymnasium. Läsåret förverkligades bl.a. ett högskolerum med inträdesförhörslitteratur, en kurs i vetenskapligt skrivande med namnet Träna för högskolan, vår första alumnidag och en ny modell för avläggandet av självständiga studier. Vi gick tillsammans med nio andra finlandssvenska gymnasier med i samarbetsprojektet Studera Smart med Helsingfors universitet som initiativtagare. Projektet är treårigt och har som mål, att utveckla undervisningen i gymnasierna så, att de stöder framväxten av färdigheter för högskolestudier. Detta är också följande steg i vår egen satsning på högskoleförberedelser. Den pro gradu avhandling i ämnet, för vilken information samlats in på skolan under läsåret , kommer att ge oss information som kommer till användning i våra strävanden att i klassrummen stärka dessa färdigheter. Idéer och tips som kommer skolan till del via projektet 6

8 Studera Smart implementeras i de deltagande lärarnas undervisning och sprider sig till övriga i kollegiet. Stödjandet av utvecklandet av dessa kompetenser diskuteras också under årets ämneslärarträffar på initiativ av projektets styrgrupp. De punktinsatser som genomförts samma läsår övergår därmed under läsåret till en medveten ändring av vår verksamhet till att också i undervisningen träna nämnda kompetenser. En manual med råd för våra studerande vid självstudier färdigställs också under läsåret. Besöken vid högskolorna utökas så, att det för de studerande vid vår skola erbjuds möjlighet att tillbringa hela dagar vid högskolorna i sällskap med högskolans egna studerande. Vi intensifierar vårt samarbete också med yrkeshögskolorna och använder oss av alumner för att för våra studerande erbjuda information om högskolorna och hur det är att vara högskolestuderande. Vi arrangerar Uni på väg på hösten 2015 och uppmärksammar högskolefärdigheterna i undervisningen under en speciell dag varje period. I arbetet med den nya läroplanen förbereder vi en forskningskurs i naturvetenskaperna i likhet med SH5 som mer än inriktad på de humanistiska ämnena. 4. Utvärdering Vår utvärdering sker i enlighet med svenska skolsektorns utvärderingsstrategi och skolans handledningsplan. Svenska skolsektorns utvärderingsgrupp planerar och genomför en undersökning som riktar sig till de studerandes vårdnadshavare/föräldrar. Utvärderingen utförs på portalen eduzef. Resultatet presenteras för lärarkollegiet, skolkommittén och svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran som dryftar eventuella åtgärder som följd av utvärderingen. Alla inom vår organisation ställer vid höstterminens början upp ett eller några konkreta mål för sin individuella utveckling. Grupphandledarna tar del av de studerandes studieplaner och återknyter till deras mål under läsårets gång. De studerande utvärderar sin egen insats i relation till de uppställda målen. Samtliga studerande kallas till utvecklingssamtal med sin grupphandledare och erbjuds årligen möjligheten till ett individuellt samtal och handledning med studiehandledaren. Ett mål med studiehandledningen är att alla har en plan för fortsatta studier när de går ut ur gymnasiet. Rektor håller utvecklingssamtal med lärarna som delgett honom de mål som de satt upp för sin egen kompetensutveckling. Lärarnas mål är relaterade till vår pedagogiska utvecklingsplan och läsårets funktionella mål. Lärarna genomför kontinuerligt egna kursutvärderingar i enlighet med kursens uppbyggnad och behov av respons. För att få en bättre insyn i verksamhetskulturen besöker rektor lektioner. Han fäster i första hand uppmärksamhet vid de studerandes studiemotivation, kunskapsnivå och arbetsro samt lärarnas undervisningsmetoder och samspel med de studerande. Därmed får rektor en naturlig grund för utvecklingssamtalen med lärarna och för arbetet med skolans pedagogiska utveckling. Lärarna utvärderar dessutom sig själva och resultatet av sitt arbete genom att inför utvecklingssamtalet fylla i ett frågeformulär som följs av diskussion. 7

9 Abiturienterna deltar i vår årligt återkommande enkät som sammanfattar deras helhetsbild av vårt gymnasium. De bedömer hur väl vi lyckas uppfylla eller genomföra ett antal påståenden som är relaterade till både undervisning och personlig utveckling samt trivseln i vår skola. De aspekter abiturienterna tar ställning till är kopplade till vår pedagogiska utvecklingsplan och framtidsstrategi. Resultatet av läsårets studentskrivningar behandlas och analyseras av lärarkåren i slutet av vårterminen. Diskussionen förs på basen av allmän statistik från studentexamensnämnden och internt sammanställd statistik. Enligt behov utförs annan utvärdering under läsårets lopp, t.ex. kring tyngdpunktsområden och funktionella mål. 5. Pedagogisk utveckling På basen av en stor utvärdering bland våra studerande läsåret formulerade vi en pedagogisk utvecklingsplan som sedan dess har uppdateras varje år. Utvecklingsplanen tar fasta på respons och önskemål från våra studerande och utgör tillsammans med vår framtidsstrategi MEDVIND stommen för hur skolan utvecklas på lång sikt. De funktionella målen för varje läsår och lärarnas planer för individuell utveckling har ofta direkta kopplingar till de övergripande målen i den pedagogiska utvecklingsplanen. Våra riktlinjer för den pedagogiska utvecklingen: Tydliga målbeskrivningar för varje kurs och lektion Individualisering i undervisningen Skapa motivation hos de studerande Varierande undervisningsmetoder Högskoleförberedande inslag i undervisningen Kursutvärdering och självvärdering Ändamålsenlig handledning i varje ämne Genomtänkt och välavvägd användning av datorer Förmedla tillräckligt höga förväntningar Bekräfta framsteg och uppmuntra fortsatt utveckling Utveckling av den pedagogiska diskussionen Ämnesvis fortbildning Lärarna fortsätter att skugga varandra i syfte att stimulera den egna pedagogiska reflektionen. De samtal lärarna håller med varandra i anslutning till skuggningen fördjupar den pedagogiska diskussionen och aktualiserar både den pedagogiska 8

10 utvecklingsplanen och vår organisations visioner. Skuggningens mål är också att lärarna i högre grad än tidigare inspireras av och lär av varandra. Varje lärare skuggar en annan ämneslärare under minst två lektioner och rektor återknyter till skuggningen i samband med utvecklingssamtalet. Som redskap för skuggningen används en egen skräddarsydd modell som utarbetades av ett arbetslag under läsåret Lärarna delas in i tre arbetslag för att förverkliga våra pedagogiska målsättningar och utveckla skolans profil. Arbetslagen är: Digabi Fungerar som spetsgrupp gällande digitaliseringen av studentexamen och därtill hörande IKT-pedagogiska frågor samt kartlägger lärarnas digitala kompetens och ordnar intern fortbildning. Pedagogisk utveckling Reflekterar kring allmänna pedagogiska frågor, följer med aktuell forskning och dryftar högskoleförberedande inslag i skolvardagen. Global fostran Förstärker skolans internationella profil och gör de internationella inslagen synliga i vardagen samt konkretiserar globala frågor kring bl.a. mänskliga rättigheter, miljöfrågor och hållbar utveckling. 6. Funktionella mål för läsåret Abitti Studentexamen digitaliseras stegvis fr.o.m. hösten Det provverktyg som kommer att användas heter Abitti. Provverktyget utvecklas hela tiden och nya funktioner kommer till. För att Abitti skall vara bekant för dem som skriver digitala prov läsåret behöver det också användas på bred front i skolan redan föregående läsår. Alla lärare behöver vara förtrogna med programmets funktioner och hur dessa styrs från servern ifall problem uppstår under deras kustodieringar. För att göra Abitti bekant för de studerande och lärarna ordnas intern fortbildning och personalen bereds möjlighet att delta i fortbildningstillfällen som ordnas t.ex. av studentexamensnämnden. 9

11 Ändamålsenlig användning av datorn i undervisningen Vi har sedan hösten 2013 stegvis gått in för one-to-one-modellen. Från och med hösten 2015 förutsätts alla studerande ha en egen eller av skolan hyrd dator som arbetsredskap. Resultaten från eduzef-utvärderingen våren 2015 påvisade önskemål från de studerande om en mer ändamålsenlig användning av datorer i undervisningen. Kommentarerna gav vid handen att datorerna nog används i stor utsträckning, men att det inte förekommer tillräcklig variation. Många efterlyste också möjligheter att föra anteckningar på annat sätt än med hjälp av datorer. Digabi-arbetslaget och det pedagogiska arbetslaget har båda i uppgift att bekanta sig med hur datorn används i klassrummen och komma med råd och tips till lärarna om hur datorn kunde användas så, att den inte utesluter andra arbetsmöjligheter för dem vars inlärning stöds av andra metoder. Målet bör också vara att variationen i användningen av datorn i undervisningen blir större och att datorn inte automatiskt ersätter andra metoder och inslag i undervisningen i de fall där datorn inte medför pedagogiska fördelar med tanke på inlärning och färdigheter. Respektera olikheter och uppskatta de studerande oavsett prestationer Skolorna är organisationer i vilkas strukturer finns inbyggt en uppskattning av höga prestationer. Vedertagna utvärderingssystem och vitsordsskalor gör att man i skolsamfund lätt fäster oförtjänt uppmärksamhet vid det som kallas berömliga vitsord och att man samtidigt glömmer, att begreppet goda och berömliga prestationer alltid bör ställas i relation till individens förutsättningar och utgångspunkt. Sålunda blir målet för utvärderingen och bedömningen att sporra och bekräfta utvecklingen i förhållande till utgångsläge och uppnått resultat. Målet är inte berömliga vitsord utan ett personal best för varje studerande. För att nå detta mål lägger skolan större vikt vid formativ bedömningen, på handledning och respons i form av feedback och feedforward i samband med kursavslutningar och självständiga studier och på uppmärksammandet av utvecklingen framom prestationen vid utdelning av stipendier. Lärarna blir i sin undervisning medvetna om de dolda signaler som stöder en uppfattning av att höga prestationer och hög timaktivitet är det enda vedertagna målet för vår verksamhet och fostran i klassrummet. Lärarna differentierar sin undervisning utgående från de studerandes varierande utgångslägen och fokuserar på individens utveckling snarare än prestationer mätta i prov- och kursvitsord. En skola, i vars värdegrund ingår respekten för individen i sig, visar uppskattning för annat än prestationer och den utgår i sitt bemötande av ungdomar från det faktum, att varje individ är unik och värdefull redan bara för den han är. Även om skolans verksamhet främst är inriktad på inlärning av skolkunskap värdesätts också annan kunskap och en mångfald av olika färdigheter. 10

12 7. Personalens kompetens Vår lärarsituation är god och undervisningen handhas av behöriga fastanställda lärare. För att trygga vårt behov av lärare anställer vi sex timlärare av vilka fyra är i huvudsyssla. Förutom två vikarier som enbart tjänstgör under vissa delar av läsåret är behörighetsgraden bland lärarna 100 %. Arbetet med den nya läroplan som träder i kraft hösten 2016 präglar läsåret. Ledningsgruppen bearbetar den allmänna delen och ämneslärarna ansvarar för sina respektive ämnesvisa delar. Läroplansarbetet sker i växelverkan med de övriga GNet-gymnasierna och lärarna deltar i mån av ekonomiska möjligheter även i andra fortbildningstillfällen som ordnas kring den nya läroplanen. Vi förbereder oss också för den stegvisa digitaliseringen av studentskrivningarna från och med hösten För detta ändamål har skolan tillsatt ett arbetslag som samarbetar med sin motsvarighet i Kauniaisten lukio. Digabi-arbetslaget förbereder oss för de tekniska och pedagogiska utmaningar som reformerna för med sig. Under läsåret övergick vi till one-to-one för första årets studerande. Det betyder att de studerande använder datorn som ett självklart hjälpmedel i studierna. Läsåret kommer alla våra studerande att ha one-to-one. Detta ger stora möjligheter inom pedagogiken, men kräver också att lärarna får fortbildning. För att få idéer för vidareutvecklingen av one-to-one gör lärarkåren en studieresa till Rovaniemi i januari. Resan finansieras med externa medel. Under läsåret ordnar vi tre hela fortbildningsdagar. En av de hela fortbildningsdagarna ordnas i samarbete mellan de gymnasier som hör till GNet. Temata för dessa fortbildningar är nya läroplanen, framtidens kompetenser och användning av datorer i klassrummen. 8. Utvecklandet av studerandevården Den nya studerandevårdslagen trädde i kraft Målet med lagen är bl.a. att öka den studerandes delaktighet i lösandet av egna problem. Sedan hösten 2014 fungerar vid vårs skola en studerandevårdsgrupp som har i uppgift att utveckla och utvärdera studerandevårdens arbete. Kring enskilda fall kan utses expertgrupper, bestående av de personer som har relevans för fallet. Under läsåret skrevs vid skolan en ny studerandevårdsplan. Planen skrevs i samarbete med lärarna, de studerande och deras vårdnadshavare och den fokuserar långt på det proaktiva arbetet för hälsa och välmående i skolan Tillämpandet av den nya lagen har sökt sina former under läsåret och stadens samtliga elevvårdare har samlats till gemensamma möten för att likrikta arbetsrutinerna i stadens skolor. Detta arbete fortsätter läsåret med mål att hitta sådana rutiner som gör arbetet och informationsgången smidig och som gynnar den studerandes rätt till stöd från skolan. 11

13 Studerandevårsgruppen fortsätter läsåret att utveckla samarbetet mellan elevvårdarna och mellan dem och den övriga personalen enligt de riktlinjer som den nya lagen stakat ut. Studerandevården kommer att samarbeta med en grupp lärare som jobbar för jämlikhet i skolan. Deras gemensamma mål är ett öppet, accepterande och tryggt skolklimat som bygger på respekt för individen. Betydelsen av handledning för de studerande växer hela tiden i och med att antagningen till högskolorna reformeras. Vi ökar de studerandes möjligheter till handledning genom att flytta över en del av handledningsverksamheten på vår speciallärare. Med dessa arrangemang närmar vi oss Finlands studiehandledarförbunds rekommendationer för handledningstjänster per studerande. 9. Nätverk och samarbete Vi fortsätter vårt samarbete med Kauniaisten lukio. Lektionstider och positioner som huvudsakligen är de samma i båda skolorna gör det möjligt för studerande att avlägga och räkna sig tillgodo kurser i den andra skolan. Provveckornas schema överensstämmer med varandra. Båda gymnasierna lyfter på sina hemsidor och i sina studieguider fram möjligheterna att avlägga kurser vid det andra gymnasiet. Lapplandskursen ordnas traditionellt som en gemensam kurs. Skolorna fortsätter det samarbete med tandemundervisning i det andra inhemska språket som startade hösten Projektet har fått externt finansiellt stöd och för dess genomförande ansvarar koordinatorer på båda skolorna. Gymnasierna söker också gemensamma lösningar i IT-frågor och våra IT-grupper fortsätter hålla gemensamma möten. Skolornas elevkårsstyrelser håller gemensamma träffar under läsåret för att arbeta för ett utökat samarbete mellan ungdomarna i båda skolorna. Till dessa hör den regelbundet återkommande Grani Games-dagen under vilken skolorna bl.a. på ett lekfullt sätt tävlar mot varandra i olika grenar. Vi samarbetar med nio andra finlandssvenska skolor inom gymnasieringen GNet. Ringen erbjuder studerande vid gymnasierna möjlighet att avlägga ett fyrtiotal kurser på distans. Vi deltar i samarbetet genom att ordna fyra distanskurser. Samarbetet inom ringen omfattar också gemensamma ämneslärardagar för skolornas lärare, projektkurser mellan skolorna, upprätthållandet av gemensamma materialbanker för lärare och gemensamma fortbildningsdagar och -tillfällen. Inom ramarna för Studera Smart fortsätter vi utveckla våra studerandes akademiska färdigheter i samarbete med Helsingfors universitet och nio andra finlandssvenska gymnasier. Projektet inleddes våren 2015 och avslutas hösten Vi fortsätter vårt samarbete med Tibble Gymnasium i Sverige. Mellan skolorna sker utbyte såväl mellan de studerande som lärare. Vi fortsätter ett parallellprojekt med Tibble gymnasium kring högskoleförberedande verksamhet. Vi fortsätter samarbetet med Grankulla IFK kring handboll, innebandy och fotboll. I de sistnämnda grenarna ingår också Kauniaisten lukio som en samarbetspart. Vi 12

14 samarbetar också med Grankulla konståkningsförening. Samarbetet med idrottsföreningarna betyder att vi bereder möjlighet för träningar på skoltid och att de studerande får prestationer vid skolan för deltagandet i denna verksamhet. Vi blev under läsåret den andra finlandssvenska skolan att gå med i det europeiska nätverket SHE (Schools for Health in Europe). Nätverket erbjuder seminarier för personal och studerande vid skolorna och idéer för hur skolor kan främja välmåendet och tryggheten i skolan. Under läsåret vidareutvecklar vi vår alumnverksamhet. Forna studerande samlas till en alumnförening dels för att stöda skolans högskoleförberedande verksamhet, dels för att förstärka de studerandes kunskap om skolans historia. Hemmen är vår skolas viktigaste samarbetspartner. Under läsåret utvecklade vi nya former för samarbetet med hemmen bl.a. genom allmänna informationsbrev vid läsårsstarten. De nya rutinerna fortsätter också under läsåret Vi fortsätter också förmedla inslag ur skolvardagen och delge hemmen aktuell information både på vår webbplats, blogg, instagram och på facebook. På så sätt kan hemmen lätt följa med vad som är på gång i skolan. Läsåret står vårdnadshavarna i tur att utvärdera skolans verksamhet i form av en eduzefutvärdering. 10. Projekt och studieresor Första årets studerande har i början av läsåret en lägerskola i Högsand med mål att de så snabbt som möjligt lär känna varandra och får en god gruppanda. Lägerskolan planeras och genomförs av tutorerna med stöd av tutorhandledarna, elevvårdspersonalen och årskursens grupphandledare. GY 10 Lapplandskursen är en gemensam kurs med Kauniaisten lukio. Från båda gymnasierna deltar det 22 studerande. Vi vandrar i fjällen och bekantar oss med Lapplands kultur i det vackra Äkäslompolo/Ylläs område. Kursen hålls Kursen FY talets fysik innehåller en resa till Schweiz, där de studerande bekantar sig med aktuell forskning i CERN. De abiturienter och andraårsstuderande som läser lång fysik gör ett studiebesök till Olkiluoto. Besöket genomförs i samarbete med gymnasierna i Kyrkslätt och Helsinge. Under dagen bekantar de studerande sig också med Åbo Akademis accelerator. Dramaklubben anordnar en resa till Norge eller Danmark för ett fördjupat samarbete med andra nordiska gymnasiestuderande kring teaterproduktion. Under hösten 2015 inleds projektet Mångsidigt lärande mellan vår skola och Göteborgs Högre Samskola. Ämneslärare i historia, samhällslära samt modersmål och litteratur från Finland och Sverige samarbetar genom att tillsammans undervisa studerandegrupper, först på distans och sedan i fysiska klassrumssituationer vid ömsesidiga studiebesök. De första besöken till Göteborg äger rum under våren

15 I samband med den fördjupade bildkonstkursen KO 4 kommer studerandena att åka till Sankt Petersburg, Ryssland och bekanta sig med stadens konstmuseer och samla inspirationsmaterial för eget konstnärligt arbete under tre och en halv dag. Kursen GE 10 Ett geografiskt projekt är en skolvis fördjupad kurs i geografi med temat utvecklingsgeografi. Kursen ordnas i samarbete med Kauniaisten lukio och under kursen görs en exkursion till Kenya. I Kenya samarbetar vi med vår vänskola Canon Kituri secondary school och Helsingfors universitets forskningsstation i Taita Hills. Vi kommer att besöka Kibera slummen i Nairobi, Finlands ambassad i Östafrika och bekanta oss med naturen på savannen. Kurs HI 8 innehåller en exkursion för andra årets studerande till forna Jugoslavien. Vår skola har i många år deltagit i Model European Parliament International och Model European Parliament Baltic Sea Region. Under läsåret deltar vi i fyra MEPmöten i Europa; två på hösten och två på våren. Som en del av den obligatoriska kursen i studiehandledning deltar abiturienterna på hösten i den så kallade Högskoledagen i Helsingfors. På våren ordnas ett studiebesök till Åbo Akademi för andra årets studerande. Inom ramen för alla undervisningsämnen ordnas exkursioner och studiebesök till läroinrättningar, företag och andra institutioner i närliggande städer och kommuner. 14

16 11. Läsårets arbetstider 11.1 Skoldagar och lovtider Höstterminen Läsåret börjar Höstlov Julfest Jullov Vårterminen Sportlov Påsklov Kristi himmelsfärdsdagen Ledig dag Avslutning och dimission Periodindelning Period Period Period Period Period Avvikande dagar Lärarnas planeringsdag Inskription och grupphandledning Åk 15 åker till Högsand efter skoldagen Introduktionsdag för åk 15 i Högsand Amazing Race för åk i Helsingfors Högskoledagen för abiturienter Dagsverksdag / GNet-fortbildning på Åland GNet-fortbildning på Åland Julkyrka och julfest Kompensationsledigt / Lärarfortbildning Åk 14 besöker Åbo Akademi Omtagningsprov efter period 5 15

17 12. Elevantal och resurs 12.1 Elevantal Första årets studerande: 96 Andra årets studerande: 100 Tredje årets studerande: 87 Fjärde årets studerande: 8 Sammanlagt: Resurs Kurser: 363,5 Demonstrationstillägg: 7 Specialundervisning: 24 Biträdande rektor: 10 Handboll och innebandy: 1,8 Vikarietimmar: 20 (används till stor del för ordinarie löner) Gymnasieresurs: 29,05 Stödtimmar: 0,5 Reserv: 0,5 Sammanlagt: 456,35 16

18 Fördelning av gymnasieresursen: kurser /mån h/år GHT 15A Johan Gulin 0,73 * 103,23 50 GHT 15B Robert Lindholm 0,83 102,29 50 GHT 15C Brita Långström 0,66 * 103,15 50 GHT 15D Henrik Nyman 0,83 102,29 50 GHT 14A Malin Teir 0,66 102,22 50 GHT 14B Monica Granholm 0,83 102,29 50 GHT 14C Sarah Mattila 0,75 102,70 50 GHT 14D Jacob Töringe 0,66 102,22 50 GHT 13A Kenneth Westerlund 0,48 * 61,97 30 GHT 13B Evi Kärpijoki 0,53 62,21 30 GHT 13C Petra Bredenberg 0,40 61,95 30 GHT 13D Marcus Lång 0,53 62,21 30 Hemsida: Henrik Nyman 1,66 204, IT-stöd: Robert Lindholm 1,66 204, Evi Kärpijoki 0,53 62,21 30 EK-handledare: Markus Ahlfors 0,87 102,11 50 M-framträdanden: Marina Lindholm 0,69 * 102,45 50 MA-verkstad: Henrik Nyman 0,64 78,87 38 Årsbok: Petra Bredenberg 0,50 77,44 38 Tutorhandledare: Malin Teir 0,50 77,44 38 Tandemprojektet: Veikko Latvakangas 0,30 * 49,49 24 Finskaverkstad: Veikko Latvakangas 0,34 ** 49,36 24 Konstforstran: Johanna Stenman 0,40 49,30 24 Blogg: Monica Granholm 0,22 27,11 13 P & arrangemang: Marina Lindholm 0,18 * 26,73 13 Jacob Töringe 0,17 26,32 13 Tenter, generalförhör, studentskrivningar: 12,5 * Del av undervisningsskyldigheten. ** 0,1 som del av undervisningsskyldigheten + 0,24 som utjämnade övertimmar. 17

19 12.3 Lärarnas kurser och arbetsmängd 18