LÄSÅRSPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄSÅRSPLAN 2015-16 0"

Transkript

1 LÄSÅRSPLAN

2 INNEHÅLL 1. Vår värdegrund och verksamhetsidé s Vår vision om skolutveckling s Tyngdpunktsområden för läsåret s Trivsel och välmående 3.2 Högskoleförberedelser 4. Utvärdering s Pedagogisk utveckling s Funktionella mål för läsåret s Personalens kompetens s Utvecklandet av studerandevården s Nätverk och samarbete s Projekt och studieresor s Läsårets arbetstider s Skoldagar och lovtider 11.2 Periodindelning 11.3 Avvikande dagar 12. Elevantal och resurs s Elevantal 12.2 Resurs 12.3 Lärarnas kurser och arbetsmängd 1

3 1. Vår värdegrund och verksamhetsidé Vid Gymnasiet Grankulla samskola erbjuder vi våra studerande ett brett kursutbud och undervisning i förhållandevis små grupper. Vid sidan av undervisning erbjuder vi rikligt med andra evenemang och möjligheter till deltagande i olika projekt av vilka många har internationell anknytning. Vi är en skola som följer med vår tid och som modigt prövar sig fram inom pedagogiken. Vi satsar på handledning, elevhälsa och förberedelser för akademiska studier med målet att alla ungdomar går ut ur vår skola med tilltro till sig själva och med en ljus syn på sin egen framtid. Målet med vår verksamhet är att optimera de studerandes möjligheter att skapa sig en god framtid. Vår skola är ett ställe där ungdomar lär sig och där bilden av omvärlden blir tydligare och mer mångfacetterad. Vi vill vara skolan som erbjuder en trygg miljö för den ungas utveckling och vi vill fungera som en språngbräda till fortsatta studier efter gymnasiet. Vid sidan av att garantera våra studerande goda baskunskaper vill vi handleda och inspirera dem att hitta lusten att lära sig även utöver det som läroplanen förutsätter. Vi vill utveckla och locka fram förmåga till kritiskt tänkande samt nyfikenhet på livet och omvärlden hos våra studerande. I vår värdegrund finns en gemensam övertygelse om vad som är viktigt, vad som är grunden för ett gott liv och med vilka medel vi kan skapa en bättre värld. Den lägger grunden för vår elevsyn och våra mål och genomsyrar därmed hela vår verksamhet. Vår profilering som en skola med humanistisk värdegrund är dagligen konkret närvarande för alla oss som jobbar i skolan. Som ett viktigt inslag i vår värdegrund fostrar vi till globalt ansvar. 2

4 Vi tror att alla människor är lika värda. Respekt för den enskilda individen, förståelse för människor, livsstilar och åsikter som kan kännas främmande och tron på jämlikhet mellan människor av olika position, ålder, kön, sexuell läggning och ras är grundstenar i vårt bemötande av andra. Vårt mål är att förstärka individens förmåga att ta ansvar för sig själv och andra och vår gemensamma framtid. Vi vill väcka medvetenhet om omvärlden och se samarbete som den naturliga vägen till samförstånd mellan olika individer och grupper, både i skolan och i samhället utanför. Vi är ett ledande finlandssvenskt gymnasium. Vi uppmuntrar till kontinuerlig kompetensutveckling bland våra anställda och vi utvecklar ständigt vår pedagogik. Vi ställer krav på våra studerande och våra lärare och förväntar oss en god arbetsinsats. Känslan av att lyckas fungerar som en positiv drivkraft för var och en i vår skola. Det är roligt att nå uppställda mål och upptäcka att vi både som individer och som organisation kan tänja våra gränser och bli positivt överraskade av styrkor vi inte kände till förut. Samarbete är att lära av varandra. Som organisation arbetar vi för ett nära samarbete med andra skolor, inte minst med högskolorna och näringslivet. Vårt mål är att vara en aktiv och central aktör i ett nätverk av institutioner, skolor och företag. Vi följer med de senaste rönen inom pedagogiken och prövar på nya undervisningsmetoder. Att pröva oss fram inom pedagogiken betyder mera än bara en satsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT). Det omfattar också samarbetsinlärning såväl bland de studerande som bland lärarna. Vi strävar efter att väcka nyfikenhet för ett livslångt lärande. Framtiden är våra ungdomars framtid. Hur den blir beror mycket på oss. Vår uppgift är att ge dem redskap att jobba för en hållbar utveckling, också i vidare bemärkelse än bara i ekologiska frågor. Vårt uppdrag är att arbeta för en bättre värld och vi påbörjar det i vår egen skola. Vår vision är att växa som organisation och utvecklas i den uppgiften. 2. Vår vision om skolutveckling Vi profilerar oss som en akademisk förskola med betydande internationell verksamhet. Skolan handlar både om kunskap och personlig utveckling och för ungdomarna är vårt gymnasium ett språngbräde för högskolestudier och en fin möjlighet att uppleva världen. Vi jobbar målmedvetet för goda resultat gällande såväl kunskap som elevhälsa. Lärarkollegiet uppdaterade vår tidigare framtidsstrategi UPPVIND våren 2014 så att visionen nu går under namnet MEDVIND. Med adjektiven humanistisk, engagerad, progressiv och akademisk som ideal tar vi sikte på år

5 Humanistisk Vår skolkultur bygger på ett intresse för individen, humanistiska värderingar och på människonära relationer. I vår humanistiska värdegrund finns en gemensam övertygelse om vad som är grunden för ett gott liv och med vilka medel vi kan skapa en bättre värld. Den övertygelsen lägger grunden för vår elevsyn och genomsyrar hela verksamheten. Vi erbjuder en trygg miljö för ungdomarnas personliga utveckling och vi tror att alla människor är lika värda. Respekt för den enskilda individen, förståelse för olika människor, livsstilar och åsikter samt tron på jämlikhet mellan människor är grundstenar i vårt bemötande av andra. Engagerad Vår verksamhetskultur är en atmosfär i vilken ungdomar och lärare delar ett engagemang för att utvecklas och gå framåt. Utvecklingen bygger på uppställandet av konkreta mål för både organisationen och för individerna i den samt på en dialog mellan alla parter. Lärare inspirerar och lär av varandra, de studerande ges utrymme att träda fram och ta plats och skolans ledning är mån om att ta tillvara engagemang och idéer där de växer upp. Målet är en gemensam arbetsglädje som ger lyft. Bland de anställda känner vi inte bara ett engagemang för ungdomarna och skolans utveckling. Vi visar också intresse för samhälleliga och globala frågor och lyfter fram dem i vår vardag. Målet med vår verksamhet är att vid sidan av att skapa optimala möjligheter för inlärning också skapa en miljö som stöder den personliga utvecklingen så att varje studerande går ut skolan som en individ som tar ansvar för omvärlden och framtiden, försedd med en god självkänsla och en positiv bild av sin egen framtid. 4

6 Progressiv Utvecklingen av vår verksamhet bygger på pedagogisk vaksamhet och engagemang i pedagogiska projekt. För våra studerande vill vi erbjuda möjligheter till varierande arbetsformer. Till dem hör virtuell undervisning och distans- och flerformsstudier i samarbete med andra gymnasier samt samarbetsundervisning i s.k. lärverkstäder som ett internt pedagogiskt experiment. Strävan efter att erbjuda de studerande variation och en vilja bland lärarna att utvecklas har berikat den pedagogiska verksamheten i klassrummen bl.a. genom ibruktagandet av ny teknologi och de arbetsredskap och metoder som den möjliggjort. Datorn har blivit det naturliga arbetsredskapet och möjliggjort att vi i allt större grad frångått traditionell klassrumsundervisning. Allt oftare fungerar den studerande som forskare under handledning av läraren. Vårt mål är att också i framtiden vara en skola som inte bara går i täten för den pedagogiska utvecklingen utan som också själv är pedagogiskt nytänkande. För det ändamålet försäkrar vi oss om en teknisk beredskap på skolan, fortbildning av lärarna och ledningens stöd för spridning av information, idéer och engagemang mellan lärarna. För att fånga upp nyheter inom teknik och metoder och för att lära oss av andra är det också viktigt för vår skola att vara med i många nätverk av gymnasier, högskolor och företag. Akademisk Vår skola är ett ställe där bilden av omvärlden blir tydligare och mer mångfacetterad. Vid sidan av mångsidig undervisning satsar vi på olika evenemang för samhörighet och samhällsengagemang och på projekt av vilka många har internationell anknytning. Vi vill inspirera våra studerande att hitta lusten att lära sig även utöver det som läroplanen förutsätter. En ny satsning är att hos våra studerande utveckla de färdigheter som behövs för högskolestudier. Till dessa färdigheter hör utvecklandet av förmåga till kritiskt tänkande och självreglering, media- och läsfärdigheter samt förmåga till vetenskapligt skrivande. Som stöd för denna satsning utvecklar vi vår handledningsverksamhet i anslutning till studieteknik och självstudier, vårt samarbete med högskolorna och våra alumner och försöker genom bl.a. besök av och på högskolorna ge våra studerande en tydligare bild av vilka färdigheter högskolestudierna kräver. 5

7 3. Tyngdpunktsområden för läsåret 3.1 Trivsel och välmående Elevkårens styrelse (EKS) tycker att skoltrivseln är värdefull och värd att satsa på. Då de studerande trivs i skolan mår de bättre och presterar även på en bättre nivå. Det skall kunna vara möjligt att båda studera och slappna av i skolan. Att få vara sig själv är därtill varje studerandes rättighet. Därför vill vi i EKS satsa på skoltrivseln under läsåret Skoltrivseln kan förbättras bl.a. genom nya och förbättrade utrymmen och dekorer och gemensamma evenemang för gymnasierna i Grankulla. Möjligheterna att medverka i frågor som berör de studerande ökar också trivseln och de studerandes välmående. Motivationen är mycket viktig och är en väldigt stor del av gymnasiestudierna. Den stärkta motivationen kan uppnås genom ett allt starkare fokus på vi-anda och kamratskap för att samtidigt öka skoltrivseln och minska på klyftorna mellan årskurserna. Elevmedverkan är något som upprätthåller skoltrivseln och att de studerande känner sig delaktiga i beslutsfattandet om deras egen skolvardag är av största vikt. Elevparlamentet, ett koncept som den förra styrelsen integrerade i vår agenda, kommer vidare arbetas på, förbättras och upprätthållas. Genom fortsatt satsning på målen, uppsatta av fjolårets elevkårsstyrelse, kan skoltrivseln i vårt gymnasium stärkas, förnyas och förbättras. 3.2 Högskoleförberedelser De färdigheter som högskolestudier kräver är bl.a. lästeknik, multilitteracitet, kritiskt tänkande, självreglering och självstyrning. Vi valde högskoleförberedelser som tyngdpunktsområde läsåret för att hos våra studerande utveckla dessa färdigheter och träna dem redan nu samt för att väcka större intresse för högskolestudier och avdramatisera övergången till tredje stadiet. Satsningen förstärker vår profil som en akademisk förskola och genomförs delvis som ett parallellprojekt med Tibble Gymnasium. Läsåret förverkligades bl.a. ett högskolerum med inträdesförhörslitteratur, en kurs i vetenskapligt skrivande med namnet Träna för högskolan, vår första alumnidag och en ny modell för avläggandet av självständiga studier. Vi gick tillsammans med nio andra finlandssvenska gymnasier med i samarbetsprojektet Studera Smart med Helsingfors universitet som initiativtagare. Projektet är treårigt och har som mål, att utveckla undervisningen i gymnasierna så, att de stöder framväxten av färdigheter för högskolestudier. Detta är också följande steg i vår egen satsning på högskoleförberedelser. Den pro gradu avhandling i ämnet, för vilken information samlats in på skolan under läsåret , kommer att ge oss information som kommer till användning i våra strävanden att i klassrummen stärka dessa färdigheter. Idéer och tips som kommer skolan till del via projektet 6

8 Studera Smart implementeras i de deltagande lärarnas undervisning och sprider sig till övriga i kollegiet. Stödjandet av utvecklandet av dessa kompetenser diskuteras också under årets ämneslärarträffar på initiativ av projektets styrgrupp. De punktinsatser som genomförts samma läsår övergår därmed under läsåret till en medveten ändring av vår verksamhet till att också i undervisningen träna nämnda kompetenser. En manual med råd för våra studerande vid självstudier färdigställs också under läsåret. Besöken vid högskolorna utökas så, att det för de studerande vid vår skola erbjuds möjlighet att tillbringa hela dagar vid högskolorna i sällskap med högskolans egna studerande. Vi intensifierar vårt samarbete också med yrkeshögskolorna och använder oss av alumner för att för våra studerande erbjuda information om högskolorna och hur det är att vara högskolestuderande. Vi arrangerar Uni på väg på hösten 2015 och uppmärksammar högskolefärdigheterna i undervisningen under en speciell dag varje period. I arbetet med den nya läroplanen förbereder vi en forskningskurs i naturvetenskaperna i likhet med SH5 som mer än inriktad på de humanistiska ämnena. 4. Utvärdering Vår utvärdering sker i enlighet med svenska skolsektorns utvärderingsstrategi och skolans handledningsplan. Svenska skolsektorns utvärderingsgrupp planerar och genomför en undersökning som riktar sig till de studerandes vårdnadshavare/föräldrar. Utvärderingen utförs på portalen eduzef. Resultatet presenteras för lärarkollegiet, skolkommittén och svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran som dryftar eventuella åtgärder som följd av utvärderingen. Alla inom vår organisation ställer vid höstterminens början upp ett eller några konkreta mål för sin individuella utveckling. Grupphandledarna tar del av de studerandes studieplaner och återknyter till deras mål under läsårets gång. De studerande utvärderar sin egen insats i relation till de uppställda målen. Samtliga studerande kallas till utvecklingssamtal med sin grupphandledare och erbjuds årligen möjligheten till ett individuellt samtal och handledning med studiehandledaren. Ett mål med studiehandledningen är att alla har en plan för fortsatta studier när de går ut ur gymnasiet. Rektor håller utvecklingssamtal med lärarna som delgett honom de mål som de satt upp för sin egen kompetensutveckling. Lärarnas mål är relaterade till vår pedagogiska utvecklingsplan och läsårets funktionella mål. Lärarna genomför kontinuerligt egna kursutvärderingar i enlighet med kursens uppbyggnad och behov av respons. För att få en bättre insyn i verksamhetskulturen besöker rektor lektioner. Han fäster i första hand uppmärksamhet vid de studerandes studiemotivation, kunskapsnivå och arbetsro samt lärarnas undervisningsmetoder och samspel med de studerande. Därmed får rektor en naturlig grund för utvecklingssamtalen med lärarna och för arbetet med skolans pedagogiska utveckling. Lärarna utvärderar dessutom sig själva och resultatet av sitt arbete genom att inför utvecklingssamtalet fylla i ett frågeformulär som följs av diskussion. 7

9 Abiturienterna deltar i vår årligt återkommande enkät som sammanfattar deras helhetsbild av vårt gymnasium. De bedömer hur väl vi lyckas uppfylla eller genomföra ett antal påståenden som är relaterade till både undervisning och personlig utveckling samt trivseln i vår skola. De aspekter abiturienterna tar ställning till är kopplade till vår pedagogiska utvecklingsplan och framtidsstrategi. Resultatet av läsårets studentskrivningar behandlas och analyseras av lärarkåren i slutet av vårterminen. Diskussionen förs på basen av allmän statistik från studentexamensnämnden och internt sammanställd statistik. Enligt behov utförs annan utvärdering under läsårets lopp, t.ex. kring tyngdpunktsområden och funktionella mål. 5. Pedagogisk utveckling På basen av en stor utvärdering bland våra studerande läsåret formulerade vi en pedagogisk utvecklingsplan som sedan dess har uppdateras varje år. Utvecklingsplanen tar fasta på respons och önskemål från våra studerande och utgör tillsammans med vår framtidsstrategi MEDVIND stommen för hur skolan utvecklas på lång sikt. De funktionella målen för varje läsår och lärarnas planer för individuell utveckling har ofta direkta kopplingar till de övergripande målen i den pedagogiska utvecklingsplanen. Våra riktlinjer för den pedagogiska utvecklingen: Tydliga målbeskrivningar för varje kurs och lektion Individualisering i undervisningen Skapa motivation hos de studerande Varierande undervisningsmetoder Högskoleförberedande inslag i undervisningen Kursutvärdering och självvärdering Ändamålsenlig handledning i varje ämne Genomtänkt och välavvägd användning av datorer Förmedla tillräckligt höga förväntningar Bekräfta framsteg och uppmuntra fortsatt utveckling Utveckling av den pedagogiska diskussionen Ämnesvis fortbildning Lärarna fortsätter att skugga varandra i syfte att stimulera den egna pedagogiska reflektionen. De samtal lärarna håller med varandra i anslutning till skuggningen fördjupar den pedagogiska diskussionen och aktualiserar både den pedagogiska 8

10 utvecklingsplanen och vår organisations visioner. Skuggningens mål är också att lärarna i högre grad än tidigare inspireras av och lär av varandra. Varje lärare skuggar en annan ämneslärare under minst två lektioner och rektor återknyter till skuggningen i samband med utvecklingssamtalet. Som redskap för skuggningen används en egen skräddarsydd modell som utarbetades av ett arbetslag under läsåret Lärarna delas in i tre arbetslag för att förverkliga våra pedagogiska målsättningar och utveckla skolans profil. Arbetslagen är: Digabi Fungerar som spetsgrupp gällande digitaliseringen av studentexamen och därtill hörande IKT-pedagogiska frågor samt kartlägger lärarnas digitala kompetens och ordnar intern fortbildning. Pedagogisk utveckling Reflekterar kring allmänna pedagogiska frågor, följer med aktuell forskning och dryftar högskoleförberedande inslag i skolvardagen. Global fostran Förstärker skolans internationella profil och gör de internationella inslagen synliga i vardagen samt konkretiserar globala frågor kring bl.a. mänskliga rättigheter, miljöfrågor och hållbar utveckling. 6. Funktionella mål för läsåret Abitti Studentexamen digitaliseras stegvis fr.o.m. hösten Det provverktyg som kommer att användas heter Abitti. Provverktyget utvecklas hela tiden och nya funktioner kommer till. För att Abitti skall vara bekant för dem som skriver digitala prov läsåret behöver det också användas på bred front i skolan redan föregående läsår. Alla lärare behöver vara förtrogna med programmets funktioner och hur dessa styrs från servern ifall problem uppstår under deras kustodieringar. För att göra Abitti bekant för de studerande och lärarna ordnas intern fortbildning och personalen bereds möjlighet att delta i fortbildningstillfällen som ordnas t.ex. av studentexamensnämnden. 9

11 Ändamålsenlig användning av datorn i undervisningen Vi har sedan hösten 2013 stegvis gått in för one-to-one-modellen. Från och med hösten 2015 förutsätts alla studerande ha en egen eller av skolan hyrd dator som arbetsredskap. Resultaten från eduzef-utvärderingen våren 2015 påvisade önskemål från de studerande om en mer ändamålsenlig användning av datorer i undervisningen. Kommentarerna gav vid handen att datorerna nog används i stor utsträckning, men att det inte förekommer tillräcklig variation. Många efterlyste också möjligheter att föra anteckningar på annat sätt än med hjälp av datorer. Digabi-arbetslaget och det pedagogiska arbetslaget har båda i uppgift att bekanta sig med hur datorn används i klassrummen och komma med råd och tips till lärarna om hur datorn kunde användas så, att den inte utesluter andra arbetsmöjligheter för dem vars inlärning stöds av andra metoder. Målet bör också vara att variationen i användningen av datorn i undervisningen blir större och att datorn inte automatiskt ersätter andra metoder och inslag i undervisningen i de fall där datorn inte medför pedagogiska fördelar med tanke på inlärning och färdigheter. Respektera olikheter och uppskatta de studerande oavsett prestationer Skolorna är organisationer i vilkas strukturer finns inbyggt en uppskattning av höga prestationer. Vedertagna utvärderingssystem och vitsordsskalor gör att man i skolsamfund lätt fäster oförtjänt uppmärksamhet vid det som kallas berömliga vitsord och att man samtidigt glömmer, att begreppet goda och berömliga prestationer alltid bör ställas i relation till individens förutsättningar och utgångspunkt. Sålunda blir målet för utvärderingen och bedömningen att sporra och bekräfta utvecklingen i förhållande till utgångsläge och uppnått resultat. Målet är inte berömliga vitsord utan ett personal best för varje studerande. För att nå detta mål lägger skolan större vikt vid formativ bedömningen, på handledning och respons i form av feedback och feedforward i samband med kursavslutningar och självständiga studier och på uppmärksammandet av utvecklingen framom prestationen vid utdelning av stipendier. Lärarna blir i sin undervisning medvetna om de dolda signaler som stöder en uppfattning av att höga prestationer och hög timaktivitet är det enda vedertagna målet för vår verksamhet och fostran i klassrummet. Lärarna differentierar sin undervisning utgående från de studerandes varierande utgångslägen och fokuserar på individens utveckling snarare än prestationer mätta i prov- och kursvitsord. En skola, i vars värdegrund ingår respekten för individen i sig, visar uppskattning för annat än prestationer och den utgår i sitt bemötande av ungdomar från det faktum, att varje individ är unik och värdefull redan bara för den han är. Även om skolans verksamhet främst är inriktad på inlärning av skolkunskap värdesätts också annan kunskap och en mångfald av olika färdigheter. 10

12 7. Personalens kompetens Vår lärarsituation är god och undervisningen handhas av behöriga fastanställda lärare. För att trygga vårt behov av lärare anställer vi sex timlärare av vilka fyra är i huvudsyssla. Förutom två vikarier som enbart tjänstgör under vissa delar av läsåret är behörighetsgraden bland lärarna 100 %. Arbetet med den nya läroplan som träder i kraft hösten 2016 präglar läsåret. Ledningsgruppen bearbetar den allmänna delen och ämneslärarna ansvarar för sina respektive ämnesvisa delar. Läroplansarbetet sker i växelverkan med de övriga GNet-gymnasierna och lärarna deltar i mån av ekonomiska möjligheter även i andra fortbildningstillfällen som ordnas kring den nya läroplanen. Vi förbereder oss också för den stegvisa digitaliseringen av studentskrivningarna från och med hösten För detta ändamål har skolan tillsatt ett arbetslag som samarbetar med sin motsvarighet i Kauniaisten lukio. Digabi-arbetslaget förbereder oss för de tekniska och pedagogiska utmaningar som reformerna för med sig. Under läsåret övergick vi till one-to-one för första årets studerande. Det betyder att de studerande använder datorn som ett självklart hjälpmedel i studierna. Läsåret kommer alla våra studerande att ha one-to-one. Detta ger stora möjligheter inom pedagogiken, men kräver också att lärarna får fortbildning. För att få idéer för vidareutvecklingen av one-to-one gör lärarkåren en studieresa till Rovaniemi i januari. Resan finansieras med externa medel. Under läsåret ordnar vi tre hela fortbildningsdagar. En av de hela fortbildningsdagarna ordnas i samarbete mellan de gymnasier som hör till GNet. Temata för dessa fortbildningar är nya läroplanen, framtidens kompetenser och användning av datorer i klassrummen. 8. Utvecklandet av studerandevården Den nya studerandevårdslagen trädde i kraft Målet med lagen är bl.a. att öka den studerandes delaktighet i lösandet av egna problem. Sedan hösten 2014 fungerar vid vårs skola en studerandevårdsgrupp som har i uppgift att utveckla och utvärdera studerandevårdens arbete. Kring enskilda fall kan utses expertgrupper, bestående av de personer som har relevans för fallet. Under läsåret skrevs vid skolan en ny studerandevårdsplan. Planen skrevs i samarbete med lärarna, de studerande och deras vårdnadshavare och den fokuserar långt på det proaktiva arbetet för hälsa och välmående i skolan Tillämpandet av den nya lagen har sökt sina former under läsåret och stadens samtliga elevvårdare har samlats till gemensamma möten för att likrikta arbetsrutinerna i stadens skolor. Detta arbete fortsätter läsåret med mål att hitta sådana rutiner som gör arbetet och informationsgången smidig och som gynnar den studerandes rätt till stöd från skolan. 11

13 Studerandevårsgruppen fortsätter läsåret att utveckla samarbetet mellan elevvårdarna och mellan dem och den övriga personalen enligt de riktlinjer som den nya lagen stakat ut. Studerandevården kommer att samarbeta med en grupp lärare som jobbar för jämlikhet i skolan. Deras gemensamma mål är ett öppet, accepterande och tryggt skolklimat som bygger på respekt för individen. Betydelsen av handledning för de studerande växer hela tiden i och med att antagningen till högskolorna reformeras. Vi ökar de studerandes möjligheter till handledning genom att flytta över en del av handledningsverksamheten på vår speciallärare. Med dessa arrangemang närmar vi oss Finlands studiehandledarförbunds rekommendationer för handledningstjänster per studerande. 9. Nätverk och samarbete Vi fortsätter vårt samarbete med Kauniaisten lukio. Lektionstider och positioner som huvudsakligen är de samma i båda skolorna gör det möjligt för studerande att avlägga och räkna sig tillgodo kurser i den andra skolan. Provveckornas schema överensstämmer med varandra. Båda gymnasierna lyfter på sina hemsidor och i sina studieguider fram möjligheterna att avlägga kurser vid det andra gymnasiet. Lapplandskursen ordnas traditionellt som en gemensam kurs. Skolorna fortsätter det samarbete med tandemundervisning i det andra inhemska språket som startade hösten Projektet har fått externt finansiellt stöd och för dess genomförande ansvarar koordinatorer på båda skolorna. Gymnasierna söker också gemensamma lösningar i IT-frågor och våra IT-grupper fortsätter hålla gemensamma möten. Skolornas elevkårsstyrelser håller gemensamma träffar under läsåret för att arbeta för ett utökat samarbete mellan ungdomarna i båda skolorna. Till dessa hör den regelbundet återkommande Grani Games-dagen under vilken skolorna bl.a. på ett lekfullt sätt tävlar mot varandra i olika grenar. Vi samarbetar med nio andra finlandssvenska skolor inom gymnasieringen GNet. Ringen erbjuder studerande vid gymnasierna möjlighet att avlägga ett fyrtiotal kurser på distans. Vi deltar i samarbetet genom att ordna fyra distanskurser. Samarbetet inom ringen omfattar också gemensamma ämneslärardagar för skolornas lärare, projektkurser mellan skolorna, upprätthållandet av gemensamma materialbanker för lärare och gemensamma fortbildningsdagar och -tillfällen. Inom ramarna för Studera Smart fortsätter vi utveckla våra studerandes akademiska färdigheter i samarbete med Helsingfors universitet och nio andra finlandssvenska gymnasier. Projektet inleddes våren 2015 och avslutas hösten Vi fortsätter vårt samarbete med Tibble Gymnasium i Sverige. Mellan skolorna sker utbyte såväl mellan de studerande som lärare. Vi fortsätter ett parallellprojekt med Tibble gymnasium kring högskoleförberedande verksamhet. Vi fortsätter samarbetet med Grankulla IFK kring handboll, innebandy och fotboll. I de sistnämnda grenarna ingår också Kauniaisten lukio som en samarbetspart. Vi 12

14 samarbetar också med Grankulla konståkningsförening. Samarbetet med idrottsföreningarna betyder att vi bereder möjlighet för träningar på skoltid och att de studerande får prestationer vid skolan för deltagandet i denna verksamhet. Vi blev under läsåret den andra finlandssvenska skolan att gå med i det europeiska nätverket SHE (Schools for Health in Europe). Nätverket erbjuder seminarier för personal och studerande vid skolorna och idéer för hur skolor kan främja välmåendet och tryggheten i skolan. Under läsåret vidareutvecklar vi vår alumnverksamhet. Forna studerande samlas till en alumnförening dels för att stöda skolans högskoleförberedande verksamhet, dels för att förstärka de studerandes kunskap om skolans historia. Hemmen är vår skolas viktigaste samarbetspartner. Under läsåret utvecklade vi nya former för samarbetet med hemmen bl.a. genom allmänna informationsbrev vid läsårsstarten. De nya rutinerna fortsätter också under läsåret Vi fortsätter också förmedla inslag ur skolvardagen och delge hemmen aktuell information både på vår webbplats, blogg, instagram och på facebook. På så sätt kan hemmen lätt följa med vad som är på gång i skolan. Läsåret står vårdnadshavarna i tur att utvärdera skolans verksamhet i form av en eduzefutvärdering. 10. Projekt och studieresor Första årets studerande har i början av läsåret en lägerskola i Högsand med mål att de så snabbt som möjligt lär känna varandra och får en god gruppanda. Lägerskolan planeras och genomförs av tutorerna med stöd av tutorhandledarna, elevvårdspersonalen och årskursens grupphandledare. GY 10 Lapplandskursen är en gemensam kurs med Kauniaisten lukio. Från båda gymnasierna deltar det 22 studerande. Vi vandrar i fjällen och bekantar oss med Lapplands kultur i det vackra Äkäslompolo/Ylläs område. Kursen hålls Kursen FY talets fysik innehåller en resa till Schweiz, där de studerande bekantar sig med aktuell forskning i CERN. De abiturienter och andraårsstuderande som läser lång fysik gör ett studiebesök till Olkiluoto. Besöket genomförs i samarbete med gymnasierna i Kyrkslätt och Helsinge. Under dagen bekantar de studerande sig också med Åbo Akademis accelerator. Dramaklubben anordnar en resa till Norge eller Danmark för ett fördjupat samarbete med andra nordiska gymnasiestuderande kring teaterproduktion. Under hösten 2015 inleds projektet Mångsidigt lärande mellan vår skola och Göteborgs Högre Samskola. Ämneslärare i historia, samhällslära samt modersmål och litteratur från Finland och Sverige samarbetar genom att tillsammans undervisa studerandegrupper, först på distans och sedan i fysiska klassrumssituationer vid ömsesidiga studiebesök. De första besöken till Göteborg äger rum under våren

15 I samband med den fördjupade bildkonstkursen KO 4 kommer studerandena att åka till Sankt Petersburg, Ryssland och bekanta sig med stadens konstmuseer och samla inspirationsmaterial för eget konstnärligt arbete under tre och en halv dag. Kursen GE 10 Ett geografiskt projekt är en skolvis fördjupad kurs i geografi med temat utvecklingsgeografi. Kursen ordnas i samarbete med Kauniaisten lukio och under kursen görs en exkursion till Kenya. I Kenya samarbetar vi med vår vänskola Canon Kituri secondary school och Helsingfors universitets forskningsstation i Taita Hills. Vi kommer att besöka Kibera slummen i Nairobi, Finlands ambassad i Östafrika och bekanta oss med naturen på savannen. Kurs HI 8 innehåller en exkursion för andra årets studerande till forna Jugoslavien. Vår skola har i många år deltagit i Model European Parliament International och Model European Parliament Baltic Sea Region. Under läsåret deltar vi i fyra MEPmöten i Europa; två på hösten och två på våren. Som en del av den obligatoriska kursen i studiehandledning deltar abiturienterna på hösten i den så kallade Högskoledagen i Helsingfors. På våren ordnas ett studiebesök till Åbo Akademi för andra årets studerande. Inom ramen för alla undervisningsämnen ordnas exkursioner och studiebesök till läroinrättningar, företag och andra institutioner i närliggande städer och kommuner. 14

16 11. Läsårets arbetstider 11.1 Skoldagar och lovtider Höstterminen Läsåret börjar Höstlov Julfest Jullov Vårterminen Sportlov Påsklov Kristi himmelsfärdsdagen Ledig dag Avslutning och dimission Periodindelning Period Period Period Period Period Avvikande dagar Lärarnas planeringsdag Inskription och grupphandledning Åk 15 åker till Högsand efter skoldagen Introduktionsdag för åk 15 i Högsand Amazing Race för åk i Helsingfors Högskoledagen för abiturienter Dagsverksdag / GNet-fortbildning på Åland GNet-fortbildning på Åland Julkyrka och julfest Kompensationsledigt / Lärarfortbildning Åk 14 besöker Åbo Akademi Omtagningsprov efter period 5 15

17 12. Elevantal och resurs 12.1 Elevantal Första årets studerande: 96 Andra årets studerande: 100 Tredje årets studerande: 87 Fjärde årets studerande: 8 Sammanlagt: Resurs Kurser: 363,5 Demonstrationstillägg: 7 Specialundervisning: 24 Biträdande rektor: 10 Handboll och innebandy: 1,8 Vikarietimmar: 20 (används till stor del för ordinarie löner) Gymnasieresurs: 29,05 Stödtimmar: 0,5 Reserv: 0,5 Sammanlagt: 456,35 16

18 Fördelning av gymnasieresursen: kurser /mån h/år GHT 15A Johan Gulin 0,73 * 103,23 50 GHT 15B Robert Lindholm 0,83 102,29 50 GHT 15C Brita Långström 0,66 * 103,15 50 GHT 15D Henrik Nyman 0,83 102,29 50 GHT 14A Malin Teir 0,66 102,22 50 GHT 14B Monica Granholm 0,83 102,29 50 GHT 14C Sarah Mattila 0,75 102,70 50 GHT 14D Jacob Töringe 0,66 102,22 50 GHT 13A Kenneth Westerlund 0,48 * 61,97 30 GHT 13B Evi Kärpijoki 0,53 62,21 30 GHT 13C Petra Bredenberg 0,40 61,95 30 GHT 13D Marcus Lång 0,53 62,21 30 Hemsida: Henrik Nyman 1,66 204, IT-stöd: Robert Lindholm 1,66 204, Evi Kärpijoki 0,53 62,21 30 EK-handledare: Markus Ahlfors 0,87 102,11 50 M-framträdanden: Marina Lindholm 0,69 * 102,45 50 MA-verkstad: Henrik Nyman 0,64 78,87 38 Årsbok: Petra Bredenberg 0,50 77,44 38 Tutorhandledare: Malin Teir 0,50 77,44 38 Tandemprojektet: Veikko Latvakangas 0,30 * 49,49 24 Finskaverkstad: Veikko Latvakangas 0,34 ** 49,36 24 Konstforstran: Johanna Stenman 0,40 49,30 24 Blogg: Monica Granholm 0,22 27,11 13 P & arrangemang: Marina Lindholm 0,18 * 26,73 13 Jacob Töringe 0,17 26,32 13 Tenter, generalförhör, studentskrivningar: 12,5 * Del av undervisningsskyldigheten. ** 0,1 som del av undervisningsskyldigheten + 0,24 som utjämnade övertimmar. 17

19 12.3 Lärarnas kurser och arbetsmängd 18

LÄSÅRSPLAN 2014-15 1

LÄSÅRSPLAN 2014-15 1 LÄSÅRSPLAN 2014-15 1 Innehåll 1. Vår värdegrund och verksamhetsidé s. 3 2. Tyngdpunktsområden för läsåret s. 4 2.1 Elevdemokrati 2.2 Högskoleförberedelser 3. Utvärdering s. 5 4. Pedagogisk utveckling s.

Läs mer

1. Värdegrund och verksamhetsidé

1. Värdegrund och verksamhetsidé LÄSÅRSPLAN 2016 2017 Innehåll 1. Värdegrund och verksamhetsidé... 3 2. Vår vision om skolutveckling... 5 3. Tyngdpunktsområden för läsåret... 7 a. Elevmedverkan (Elevkårsstyrelsens inslag)... 7 b. Uppvind

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den

1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den 1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den Vi har en skolvis jämställdhetsplan. Den lokala läroplanen skrivs in i verktyget egrunder och följer det format som finns upplagt i tjänsten.

Läs mer

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret

Fostran och undervisning samt tyngdpunktsområden under läsåret LÄSÅRSPLANEN FÖR ISNÄS SKOLA OCH FÖRSKOLA 2012-2013 Behandling: Personalmöte 13.08.2012 Direktionen 01.10.2012 Underskrifter: Isnäs, 01.10.2012 Mikael von Martens direktionsordförande Laura Ståhl tf. föreståndare

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft Sibbo Lovisa Kotka Borgå Innehållsförteckning 1. Uppgörandet av läroplanen................................ 1 2. Läroplanens innehåll....................................

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg

VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg 1september 2012 VERKSAMHETSPLAN 2012/2013 Vattmyra förskolor Berghems förskola Nibble Förskola Vattmyra förskola Pedagogisk omsorg Enheten Vattmyra förskolor startade den 1 juli 2012. I enheten ingår;

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Skarsjö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Gymnasiet Grankulla samskola Studerandevårdsplan 2015 2016

Gymnasiet Grankulla samskola Studerandevårdsplan 2015 2016 Gymnasiet Grankulla samskola Studerandevårdsplan 2015 2016 Gymnasiet Grankulla samskola har knappt 300 studerande. För deras studerandevård anställer Grankulla stad en skolhälsovårdare, en skolpsykolog

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan. Solrosen 13/14 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 13/14 1 Innehållsförteckning Kommunens vision... 3 Verksamhetsidé... 4 "Vision"... 5 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Vi7 workshop

Vi7 workshop Vi7 workshop 4-5.9.2015 Innehåll UBS Vi7 LP 1.8.2016 Mitt gymnasium Arbetssätt Det lokala läroplansarbetet Ge en tydlig grund för gymnasiets lokala läroplansarbete Digitalt läroplansverktyg som utbildningsanordnarna

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

SKOLPLAN 11 jan 2008

SKOLPLAN 11 jan 2008 SKOLPLAN Skolplan för KF Gymnasiet Kooperativa Förbundets skola för handel och ekonomi KF Gymnasiet erbjuder en bred ekonomisk utbildning med nära koppling mellan teori och praktik. Skolan har ambitionen

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Skolplan Aspero Friskolor

Skolplan Aspero Friskolor Skolplan Aspero Friskolor 2015-2017 Antagen av skolstyrelsen 2014-12-04! 1 av 5! Skolplanens syfte Skolplanen är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

GHs - lärare och personal 2014 (copy) Created at :43

GHs - lärare och personal 2014 (copy) Created at :43 GHs - lärare och personal 2014 (copy) Created at 06.08.2014 16:43 Värderingsmanstatistiker Namn Evals Answering Answered Granhult lärare och personal 77 53 35 Total 77 53 35 Answering percentage 68.8%

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor. Datum: 2014-09-08 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Stockholm Ansvarig chef: Henric Granholm, rektor Datum: 2014-09-08 Systematiskt kvalitetsarbete Hermods gymnasium samt Design & Construction College

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

LÄROPLANEN 2016. Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas

LÄROPLANEN 2016. Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas LÄROPLANEN 2016 Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas REGIONAL LP2016-ORGANISATION Styrgrupp Rikard Lindström, Borgå Thomas Grönholm, Lovisa Hannu Ollikainen, Sibbo Anders Nordström, Kotka

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans fritidshem läsåret 2016/2017 Bryngelstorpskolans fritidshem Bullerbyn är namnet på den fritishemsavdelning som tar emot barnen från förskoleklassen och 1/3 av årskurs

Läs mer

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande

Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande Verktyg för analys, självvärdering och diskussion av elevers lärande WOW; Working On the Work, P.C Schlechty Översättning och bearbetning, T Hortlund VersionRektor a. Jag är övertygad om att så är fallet

Läs mer

GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA

GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA STUDERANDEVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Studerandevården vid Pargas svenska gymnasium 3 a. Gemensam studerandevård 3 1. Styrgruppen (gemensam

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun

(12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun 20150529 1 (12) Verksamhetsplan 2015/2016 för förskolan Äppelblomman Lekebergs kommun 20150529 2 (12) Innehållsförteckning Inledning Förutsättningar Läroplansmål Normer och värden Läroplansmål Utveckling

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer