LÄSÅRSPLAN

Transkript

1 LÄSÅRSPLAN

2 Innehåll 1. Vår värdegrund och verksamhetsidé s Tyngdpunktsområden för läsåret s Elevdemokrati 2.2 Högskoleförberedelser 3. Utvärdering s Pedagogisk utveckling s Funktionella mål för läsåret s Skolutveckling och personalens kompetens s Nätverk och samarbete s Projekt och studieresor s Läsårets arbetstider s Skoldagar och lovtider 9.2 Periodindelning 9.3 Avvikande dagar 10. Elevantal och resurs s Elevantalet per Resursen 10.3 Lärarnas kurser och arbetsmängd 2

3 1. Vår värdegrund och verksamhetsidé Vid Gymnasiet Grankulla samskola erbjuder vi våra studerande ett brett kursutbud och undervisning i små grupper. Vid sidan av undervisning erbjuder vi rikligt med andra evenemang och möjligheter till deltagande i olika projekt av vilka många har internationell anknytning. Vi är en skola som följer med sin tid och som modigt prövar sig fram inom pedagogiken. Vi satsar på handledning, elevhälsa och förberedelser för akademiska studier med målet att alla ungdomar går ut ur vår skola med tilltro till sig själva och med en ljus syn på sin egen framtid. Målet med vår verksamhet är att optimera de studerandes möjligheter att skapa sig en god framtid. Vår skola är ett ställe där ungdomar lär sig och där bilden av omvärlden blir tydligare och mer mångfacetterad. Vi vill vara skolan som erbjuder en trygg miljö för den ungas utveckling. Vi vill fungera som en språngbräda till fortsatta studier efter gymnasiet. Vid sidan av garantera våra studerande goda baskunskaper vill vi handleda och inspirera dem att hitta lusten att lära sig även utöver det som läroplanen förutsätter. Vi vill utveckla och locka fram förmåga till kritiskt tänkande och nyfikenhet på livet och omvärlden hos våra studerande. I vår värdegrund finns en gemensam övertygelse om vad som är viktigt, vad som är grunden för ett gott liv och med vilka medel vi kan skapa en bättre värld. Den lägger grunden för vår elevsyn och våra mål och den genomsyrar hela vår verksamhet. Vår profilering som en skola med humanistisk värdegrund är dagligen konkret närvarande för alla oss som jobbar i skolan. Som ett viktigt inslag i vår värdegrund fostrar vi till globalt ansvar. Vi tror att alla människor är lika värda. Respekt för den enskilda individen, förståelse för människor, livsstilar och åsikter som kan kännas främmande och tron på jämlikhet mellan människor av olika position, ålder, kön och ras är grundstenar i vårt bemötande av andra. Vårt mål är att förstärka individens förmåga att ta ansvar för sig själv och andra och vår gemensamma framtid. Vi vill väcka medvetenhet om omvärlden och se samarbete som den naturliga vägen till samförstånd mellan olika individer och grupper, både i skolan och i samhället utanför. 3

4 Vi är ett ledande finlandssvenskt gymnasium. Vi uppmuntrar till kontinuerlig kompetensutveckling bland våra anställda och vi utvecklar ständigt vår pedagogik. Vi ställer krav på våra studerande och våra lärare och förväntar oss en god arbetsinsats. Känslan av att lyckas fungerar som en positiv drivkraft för var och en i vår skola. Det är roligt att nå uppställda mål och upptäcka, att vi både som individer och som organisation kan tänja våra gränser och bli positivt överraskade av styrkor vi inte kände till förut. Samarbete är att lära av varandra. Som organisation arbetar vi för ett nära samarbete med andra skolor, inte minst med högskolorna och näringslivet. Vårt mål är att vara en aktiv och central aktör i ett nätverk av institutioner, skolor och företag. Vi följer med de senaste rönen inom pedagogiken och prövar på nya undervisningsmetoder. Att pröva oss fram inom pedagogiken betyder mera än bara en satsning på informations- och kommunikationsteknik (IKT). Det omfattar också samarbetsinlärning såväl bland de studerande som bland lärarna. Vi strävar efter att väcka nyfikenhet för ett livslångt lärande. Framtiden är våra ungdomars framtid. Hur den blir beror mycket på oss. Vår uppgift är att ge dem redskap att jobba för en hållbar utveckling, också i vidare bemärkelse än bara i ekologiska frågor. Vårt uppdrag är att arbeta för en bättre värld och vi påbörjar det i vår egen skola. Vår vision är att växa som organisation och utvecklas i den uppgiften. 2. Tyngdpunktsområden för läsåret 2.1 Elevdemokrati Att de studerande känner sig delaktiga i beslutsfattandet om deras egen vardag i skolan är av största vikt för att upprätthålla trivseln. I vår skola har de studerande hittills haft möjligheten att påverka genom att välja en elevkårsstyrelse varje år, som sedan kan föreslå förändringar i frågor som rör dem själva. Elevkårsstyrelsen hörs också då ändringar som påverkar de studerande skall behandlas på lärarmöten, och dessutom har elevkåren två representanter i skolkommittén. Detta till trots visade en gallup som gjordes våren 2014 siffror som inte var fullt tillfredsställande. Många studerande känner att de inte kan eller inte vet hur de kunde påverka i skolan. Elevkårsstyrelsen har valt att inför läsåret välja elevdemokrati som tyngdpunktsområde. EKS hoppas att man under läsåret kunde satsa mer på att öka elevernas känsla av delaktighet i skolan. Det bör utredas hur de studerande på bästa sätt kan få sin röst hörd i skolsamfundet. Dessutom vill EKS att man satsar på att öka intresset och viljan att påverka. Intresset för att påverka sin egen vardag är något väldigt viktigt också utanför skolan. Vi hoppas att en ökad synlighet för elevdemokratin också uppmuntrar till att ta ställning och engagera sig i samhället utanför skolan. 4

5 2.2 Högskoleförberedelser De färdigheter högskolestudier kräver av de studerande är bl.a. textanalys och källkritik samt förmåga att komma fram till synteser och koppla samman fakta och fenomen till större helheter. Dessutom behövs självkännedom i form av egen studieteknik och förmåga till självreglering. För att förbättra våra studerandes möjligheter att komma in vid högskolorna och för att ge dem en smidig övergång till tredje stadiets studier utarbetar två dokument som förtydligar vår högskoleförberedande profil. Vi sammanställer en manual för självstudier som ungdomarna använder när de tenterar kurser och därtill skriver vi en handledningsmodell för våra lärare. Handledningsmodellen blir ett hjälpmedel för lärarna i handledningen av studerande som avlägger självständiga studier. Modellen fungerar också som stöd för lärarna vid behandling av arbeten som utförs i klass. Manualen och handledningsmodellen utarbetas i samarbete med Helsingfors Universitet och utförs som ett parallellprojekt med vår vänskola Tibble Gymnasium. Som en del av den högskoleförberedande handledningsverksamheten erbjuder vi våra studerande en kurs i vetenskapligt skrivande. Kursen förtydligar ungdomarnas bild av universitetsstudier samt introducerar både akademiska begrepp och arbetsformer. I satsningen på högskoleförberedande handledning ingår också annan verksamhet som underlättar övergången till högskolestudier. Till det hör alumnverksamhet och besök på högskolorna samt anskaffning och användning av litteratur som används i högskolornas inträdesförhör. Under läsåret besöker också många högskolor vår skola för att informera alla intresserade ungdomar om sitt utbud. 3. Utvärdering Vår utvärdering sker i enlighet med svenska skolsektorns utvärderingsstrategi och skolans handledningsplan. Svenska skolsektorns utvärderingsgrupp planerar och genomför en undersökning som riktar sig till de studerande. Utvärderingen utförs på portalen eduzef. Resultatet presenteras för lärarkollegiet, skolkommittén och svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran som dryftar eventuella åtgärder som följd av utvärderingen. Alla inom vår organisation ställer vid höstterminens början upp ett eller några konkreta mål för sin individuella utveckling. Grupphandledarna tar del av de studerandes studieplaner och återknyter till deras mål under läsårets gång. De studerande utvärderar sin egen insats i relation till de uppställda målen. Samtliga studerande kallas till utvecklingssamtal med sin grupphandledare och erbjuds årligen möjligheten till ett individuellt samtal och handledning med studiehandledaren. Ett mål med studiehandledningen är att alla har en plan för fortsatta studier när de går ut ur gymnasiet. 5

6 Rektor håller utvecklingssamtal med lärarna som delgett honom de mål som de satt upp för sin egen kompetensutveckling. Lärarnas mål är relaterade till vår pedagogiska utvecklingsplan och läsårets funktionella mål. Lärarna genomför kontinuerligt egna kursutvärderingar i enlighet med kursens uppbyggnad och behov av respons. För att få en bättre insyn i verksamhetskulturen besöker rektor lektioner. Han fäster i första hand uppmärksamhet vid de studerandes studiemotivation, kunskapsnivå och arbetsro samt lärarnas undervisningsmetoder och samspel med de studerande. Därmed får rektor en naturlig grund för utvecklingssamtalen med lärarna och för arbetet med skolans pedagogiska utveckling. Lärarna utvärderar dessutom sig själva och resultatet av sitt arbete genom att inför utvecklingssamtalet fylla i ett frågeformulär som följs av diskussion. Abiturienterna deltar i vår årligt återkommande enkät som sammanfattar deras helhetsbild av vårt gymnasium. De bedömer hur väl vi lyckas uppfylla eller genomföra ett antal påståenden som är relaterade till både undervisning och personlig utveckling samt trivseln i vår skola. De aspekter abiturienterna tar ställning till är kopplade till vår pedagogiska utvecklingsplan och framtidsstrategi. Resultatet av läsårets studentskrivningar behandlas och analyseras av lärarkåren i slutet av vårterminen. Diskussionen förs på basen av allmän statistik från studentexamensnämnden och internt sammanställd statistik. Enligt behov utförs annan utvärdering under läsårets lopp, t.ex. gällande marknadsföring, tyngdpunktsområden och funktionella mål. 4. Pedagogisk utveckling På basen av utvärdering bland våra studerande läsåret och feedback under läsåren har vi formulerat och uppdaterat en pedagogisk utvecklingsplan som tar fasta vid den respons och de önskemål de studerande har lyft fram. Den pedagogiska utvecklingsplanen utgör tillsammans med vår framtidsstrategi MEDVIND stommen för hur skolan utvecklas på lång sikt. De funktionella målen för varje läsår och lärarnas planer för individuell utveckling har ofta direkta kopplingar till de övergripande målen i den pedagogiska utvecklingsplanen. 6

7 Våra riktlinjer för den pedagogiska utvecklingen: Tydliga målbeskrivningar i varje kurs och lektion Individualisering i undervisningen Skapa motivation hos de studerande Varierande undervisningsmetoder Kursutvärdering och självvärdering Ändamålsenlig handledning i varje ämne Förmedla tillräckligt höga förväntningar Bekräfta framsteg och uppmuntra fortsatt utveckling Ämnesvis fortbildning Utveckling av den pedagogiska diskussionen Lärarna fortsätter att skugga varandra i syfte att stimulera den egna pedagogiska reflektionen. De samtal lärarna håller med varandra i anslutning till skuggningen fördjupar den pedagogiska diskussionen och aktualiserar både den pedagogiska utvecklingsplanen och vår organisations visioner. Varje lärare skuggar en annan ämneslärare under minst två lektioner och rektor återknyter till skuggningen i samband med utvecklingssamtalet. Ett av våra arbetslag har som uppdrag att utveckla skuggningen så att lärarna i högre grad än tidigare inspireras av och lär av varandra. Under läsåret ligger arbetslagets fokus på att vidareutveckla cocoaching som utvecklingsredskap. Lärarna delas in i tre arbetslag för att förverkliga våra pedagogiska målsättningar och utveckla skolans profil. Arbetslagen är: IKT i undervisningen Fungerar som spetsgrupp i fråga om IKT i undervisningen, kartlägger lärarnas digitala kompetens och ordnar intern fortbildning. Kollegiecoaching Utvecklar formerna för lärarskuggning och co-coaching. Internationell verksamhet Förstärker skolans internationella profil och gör de internationella inslagen synliga i vardagen. För att ytterligare kartlägga den pedagogik och didaktik som tillämpas i undervisningen fortsätter vi använda verktyget Pedalysis. Programmet introducerades hösten 2013 och ger efter hand en allt mer fullständig bild av de enskilda lärarnas och hela kollegiets sätt att arbeta som pedagoger. 7

8 5. Funktionella mål för läsåret 1. Ökat samförstånd Genom att tillsammans diskutera och behandla de grundelement som bygger upp vår skolkultur uppnår vi ett ökat samförstånd bland kollegorna. Det bidrar till ökad respekt och djupare förtroende för varandra. På det sättet höjs trivseln och vårt öppna arbetsklimat förstärks. Genom att en starkare arbetsgemenskap tar form skapas ett större kollegialt engagemang för vår skola. Samförstånd innebär att vi förstår varandras sätt att tolka vår gemensamma värdegrund, elevsyn och mål för verksamheten. Gemensamt överenskomna utvecklingsområden och en gemensam syn på målen lägger grunden för ett lyckat slutresultat. Konsensus kring våra rutiner och lika tolkning av dem underlättar vårt vardagliga arbete och möjliggör tydligt fokus på utveckling. 2. Ökat samarbete mellan ämneslärarna Kollegor i en lärande organisation jobbar i team och delar idéer, erfarenheter, material och information med varandra. Ett gott samarbete mellan ämneslärarna ökar det gemensamma ansvaret för våra studerande och gör ungdomarnas studiestigar mer enhetliga även om de undervisas av olika lärare i samma ämne. Ämnesöverskridande samarbete mellan lärarna stärker känslan av teamarbete och suddar för de studerande ut gränserna mellan olika vetenskaper. Sådant samarbete underlättar de studerandes förmåga att greppa stora helheter. Fenomenbaserad undervisning går att förverkliga också i mindre skala. Det kan t.ex. ske genom att lärarna bjuder in kollegor som specialister för att berika den egna undervisningen eller genom att gemensamt planera behandlingen av stoff som berör två eller fler separata ämnen. Under läsåret undervisas rekordmånga kurser som ämnesintegrerade helheter. Det gäller kurserna ENA11, GE10, HÄ9, GY10 och SL7. Läsårets kursbricka erbjuder också två ämnesintegrerade lärverkstäder enligt tidigare utprövad modell. I lärverkstäderna samarbetar ämnet historia dels med religion och dels med modersmål. Gemensamma linjer för bedömning och kravnivå i kurserna är en rättsfråga för de studerande. I de fall då det är möjligt gynnas de också av lärarnas gemensamma planering och liknande upplägg i kurser som undervisas av olika lärare. De under läsåret inplanerade ämneslärarträffarna har som mål att understöda detta slag av samplanering. 8

9 3. Uppmuntrande och bekräftande arbetsklimat Ett gott arbetsklimat understöder personalens ork och engagemang för arbetet. För arbetsklimatet bär vi alla vårt egna delansvar, vi är medvetna om betydelsen av uppmuntran och bekräftelse och vi bemöter varandra på ett sätt som stärker arbetsgemenskapen. Målet för läsåret är att fästa uppmärksamhet vid de situationer där uppmuntran, bekräftelse eller positiv respons har en stärkande inverkan på vår motivation och ork. Därmed präglas vår samvaro och skolkultur av bekräftelse och uppskattning för varandra. För att nå målen stiftar vi bekantskap med emotionskunskap och uppmärksammar värdet av positiv kommunikation under lärarmöten och fortbildningstillfällen. Målet att jobba fram ett uppmuntrande och bekräftande arbetsklimat utsträcker sig också till vårt arbete med de studerande. Framgångar på det området återspeglar sig i ökad motivation, bättre resultat, högre trivsel och mer trygghet bland de studerande. Sålunda är det hela kollegiets uppgift att som stöd för inlärning och personlig utveckling understöda uppkomsten av egenmakt hos ungdomarna. Det betyder att vi gör dem medvetna om sina inre styrkor så att de hittar kraft att ta saker i egna händer och känner att de kan kontrollera den situation de befinner sig i. 4. Belysa förväntningar Utvärderingar bland och samtal med de studerande har pekat på önskemål om att skolan tydligare skall markera det ansvar ungdomarna bär för sina studier. På samma sätt behöver skolan göra klart för de studerande vilken kravnivå de förväntas leva upp till. Tydliga förväntningar och klara krav samt ett agerande i linje med dem är våra signaler om att det arbete som utförs på skolan är viktigt. Det stärker de studerandes motivation och framkallar en seriös inställning till skolarbetet. Höga och klart uttalade förväntningar om eget ansvar är också ett viktigt stöd för den ungas utveckling till vuxen individ. Större utmaningar och förväntat ansvarstagande vad gäller arbete, resultat och inställning är tydliga och hos de studerande uppskattade signaler från skolan att de nu verkar i vuxenvärlden. Det förstärker deras uppfattning om att det är skillnad mellan att vara elev och studerande. Abiturienter har fört fram önskemål om att både introduktion av studentprov och behandling av studentskrivningar i de enskilda ämnena skulle tidigareläggas. Studentskrivningsuppgifter är konkretiseringar av de förväntningar och krav som vad gäller kunskap och mognad ställs på dem som går ut gymnasiet. Att i ett tidigare skede av studierna göra de studerande förtrogna med dessa krav utan att skrämma upp dem är ett tema för ämneslärarträffarna under läsåret. 9

10 6. Skolutveckling och personalens kompetens Vår lärarsituation är god och undervisningen handhas av behöriga lärare. För att trygga vårt behov av lärare anställer vi åtta timlärare av vilka fem är i huvudsyssla. Behörighetsgraden bland våra lärare är 95%. Arbetet med en ny läroplan kommer igång. En arbetsgrupp med uppgift att bearbeta den allmänna delen utses och ämneslärarna ansvarar för den ämnesvisa delen. Lärarna deltar i mån av ekonomiska möjligheter i fortbildningstillfällen som ordnas kring den nya läroplanen. Gymnasienätverket och finansieringen av gymnasieutbildningen i Finland står inför kommande omstruktureringar med ett nedskuret antal anordnare av gymnasieutbildning som följd. Anordnarna ansöker om upprätthållartillstånd under år 2015 och staten beviljar nya koncessioner år Vår skola möter de kvalitetskrav som ställs på gymnasierna genom att stärka sin profil och målmedvetet jobba för goda resultat i såväl kunskap som elevhälsa. Lärarkollegiet uppdaterade vår tidigare framtidsstrategi UPPVIND under våren Från och med läsåret jobbar vi vidare med visionen under namnet MEDVIND och tar tydligt sikte på år Vi förbereder oss också för den stegvisa digitaliseringen av studentskrivningarna från och med hösten För detta ändamål har skolan tillsatt en Digabi-grupp som samarbetar med sin motsvarighet i Kauniaisten lukio. Digabi-gruppen förbereder oss för de tekniska och pedagogiska utmaningar som reformerna för med sig. Under läsåret övergick vi till one-to-one för våra första årets studerande. Det betyder att varje studerande använder datorn som ett självklart hjälpmedel i studierna. Läsåret kommer både våra första och andra årets studerande att ha one-to-one. Detta ger stora möjligheter inom pedagogiken, men kräver också att lärarna får fortbildning. För att få nya idéer för förverkligandet av one-to-one gör lärarkåren i november en studieresa till Örestads gymnasium i Danmark. Resan finansieras med externa medel. 10

11 Skolans IT-pedagog har som uppgift att införa nya metoder och tankar i kollegiet. Målet är att göra tröskeln att ta in IKT i undervisningen så låg som möjligt och handleda var och en i kollegiet på en ändamålsenlig nivå. Under läsåret erbjuder också det IKT-pedagogiska arbetslaget korta fortbildningstillfällen anpassade efter behoven. Dessa behov kartläggs under hösten genom Opeka. Kartläggningen är gemensam för alla gymnasier i huvudstadsregionen På basis av resultaten i kartläggningen erbjuds lärarna också möjlighet att delta i allmän fortbildning inom bl.a. digital kompetens genom KOHUR (Kompetensutveckling inom huvudstadsregionens svenska utbildningsväsen). Viktig och mera ämnesinriktad fortbildning bl.a. kring digitaliseringen av studentskrivningarna måste lärarna dock söka externt vilket försvåras av en kärvare ekonomi. Under läsåret ordnar vi två hela och minst två halva fortbildningsdagar. En av de hela fortbildningsdagarna ordnas i samarbete mellan de gymnasier som hör till GNet. Temata för dessa fortbildningar är digital kompetens, ämnesintegrering och fenomenbaserad undervisning samt den nya läroplanen. 7. Nätverk och samarbete Vi vidareutvecklar samarbetet med Kauniaisten lukio. Lektionstider och positioner som huvudsakligen är de samma i båda skolorna gör det möjligt för studerande att avlägga och räkna sig tillgodo kurser i den andra skolan. Provveckornas schema överensstämmer med varandra. Båda gymnasierna lyfter på sina hemsidor och i sina studieguider fram möjligheterna att avlägga kurser vid det andra gymnasiet. Lapplandskursen ordnas traditionellt som en gemensam kurs. Skolorna ordnar tandemundervisning i det andra inhemska språket som ett gemensamt projekt med start hösten Projektet har fått externt finansiellt stöd och för dess genomförande ansvarar koordinatorer på båda skolorna. Gymnasierna söker också gemensamma lösningar i IT-frågor och våra IT-grupper fortsätter hålla gemensamma möten. Skolornas elevkårsstyrelser håller gemensamma träffar under läsåret för att arbeta för ett utökat samarbete mellan ungdomarna i båda skolorna. Till dessa hör Grani Games-dagen under vilken skolorna bl.a. på ett lekfullt sätt tävlar mot varandra i olika grenar. Vi samarbetar med Kyrkslätts gymnasium kring virtuella kurser. De studerande vid vår skola och vid Kyrkslätts gymnasium erbjuds under läsåret tre virtuella kurser i vilken de studerande kan ta del av undervisning i realtid även om den äger rum i den andra skolan. Vi samarbetar med nio andra finlandssvenska skolor inom gymnasieringen GNet. Ringen erbjuder studerande vid gymnasierna möjlighet att avlägga ett trettiotal kurser på distans. Vi deltar i samarbetet genom att ordna tre distanskurser. Samarbetet inom ringen omfattar också gemensamma projektkurser mellan skolorna, upprätthållandet av gemensamma materialbanker för lärare och gemensamma fortbildningsdagar. Under läsåret utförs en kartläggning av möjligheten att samla samtliga finlandssvenska gymnasier kring en gemensam digital kursbricka. 11

12 Vi fortsätter vårt samarbete med Tibble Gymnasium i Sverige. Mellan skolorna sker utbyte såväl mellan de studerande som lärare. Vi inleder ett parallellprojekt med Tibble gymnasium kring högskoleförberedande verksamhet. Utbyte av idéer och erfarenheter av samarbetet med universiteten sker under läsåret genom videokonferenser och besök på vänskolan. Vi fortsätter samarbetet med Grankulla IFK kring handboll och innebandy och utvidgar det till att också gälla fotboll. I de sistnämnda grenarna ingår också Kauniaisten lukio som en samarbetspart. Vi samarbetar också med Grankulla konståkningsförening. Samarbetet med idrottsföreningarna betyder att vi bereder möjlighet för träningar på skoltid och att de studerande får prestationer vid skolan för deltagandet i denna verksamhet. Under läsåret blir vi den andra finlandssvenska skolan att gå med i det europeiska nätverket SHE (Schools for Health in Europe). Nätverket erbjuder seminarier för personal och studerande vid skolorna och idéer för hur skolor kan främja välmåendet och tryggheten i skolan. Som stöd för och tredje samarbetspartner i detta utvecklingsarbete fungerar Folkhälsan med sitt eget projekt En hälsofrämjande skola. Utformandet av en ny elevhälsoplan som skrivs i enlighet med den nya elev- och studerandevårdslagen sker i samarbete med Folkhälsan. Under läsåret utvecklar vi vår alumnverksamhet. Våra forna studerande bjuds in till en arbetslördag i april för att berätta om sina skolminnen, sina studiestigar och sina nuvarande yrken och arbetsuppgifter. Hemmen är vår skolas viktigaste samarbetspartner. Under läsåret utvecklade vi nya former för samarbetet med hemmen bl.a. genom allmänna informationsbrev vid läsårsstarten. De nya rutinerna fortsätter under läsåret Vi fortsätter också förmedla inslag ur skolvardagen och delge hemmen aktuell information både på vår webbplats, blogg och på facebook. På så sätt kan hemmen lätt kan följa med vad som är på gång i skolan. 8. Projekt och studieresor Första årets studerande har i början av läsåret en lägerskola i Högsand med mål att de så snabbt som möjligt lär känna varandra och får en god gruppanda. Lägerskolan planeras och genomförs av tutorerna med stöd av tutorhandledarna, elevvårdspersonalen och årskursens grupphandledare. I medlet av september ordnar skolan en friluftsdag för skolans första och andra årets studerande på äventyrsbanan i Mjölbolsta för att snabbt och smidigt få in skolans nya studerande i vår årskursöverskridande gemenskap. I samarbete med Kauniaisten lukio arrangeras kursen GY 10 Lapplandskurs. Under en vecka i september vandrar deltagarna i fjällen och paddlar i Äkäslompolo. 12

13 Under två dagar i november besöker en grupp ungdomar från vår skola Nordens största forum för mänskliga rättigheter, Mänskliga rättighetsdagarna i Umeå. Deltagarna består av en elevgrupp och medföljande lärare från ämnena samhällslära och filosofi. Årets tema är Röster för rättigheter. Comeniusprojektet Walking in Each Other s Shoes fortsätter med ett projektmöte på hösten och ett på våren där både studerande och lärare deltar. Projektet strävar efter att skapa förståelse för andra kulturer och invånare inom EU genom att behandla frågor som identitet, tolerans och ungdomarnas roll i framtidens EU. Deltagarländerna är Storbritannien, Tyskland, Schweiz, Portugal, Italien, Cypern, Nordirland, Grekland, Rumänien, Turkiet, Polen och Spanien. Andra och tredje årets tyskastuderande gör en kombinerad språk- och kulturresa till Köln i oktober. Under resan bor de studerande i värdfamiljer och deltar i språkundervisning på förmiddagarna. Resan varar en vecka. Franskastuderande som går på andra och tredje året gör en språk- och kulturresa till Paris-Versailles i oktober. Under fem dagar bor de studerande i värdfamiljer, deltar i språkundervisning på förmiddagarna och i exkursioner på eftermiddagarna. Vår skola har i många år deltagit i Model European Parliament. På hösten deltar våra studerande i två MEP-möten och i ett tredje på våren. Tillsammans med Kauniaisten lukio, Suomalainen Yhteiskoulu och Viikin normaalilyseo står vi värdar för ett MEPmöte i Finland i april Kursen FY talets fysik innehåller en resa till Schweiz. De studerande bekantar sig med aktuell forskning vid CERN. Abiturienter som läser lång fysik gör ett studiebesök till Olkiluoto. Besöket genomförs i samarbete med gymnasierna i Kyrkslätt och Helsinge. Under dagen bekantar de studerande sig också med Åbo Akademis accelerator. Kurs HI 8 innehåller en exkursion för andra årets studerande till forna Jugoslavien. I kurs MO 19 ingår en resa till Stockholm för att ta del av det lokala teaterutbudet. Som en del av den obligatoriska kursen i studiehandledning deltar abiturienterna på hösten i den så kallade Högskoledagen i Helsingfors. På våren ordnas ett studiebesök till Åbo Akademi för andra årets studerande. Inom ramen för alla undervisningsämnen ordnas exkursioner och studiebesök till läroinrättningar, företag och andra institutioner i närliggande städer och kommuner. 13

14 9. Läsårets arbetstider 9.1 Skoldagar och lovtider Höstterminen Läsåret börjar Höstlov Julfest Jullov Vårterminen Sportlov Långfredagen Annandag påsk Skollördag Första maj Kristi himmelsfärdsdagen Kompensationsledigt Studentdimission Periodindelning Period Period Period Period Period Avvikande dagar Lärarnas planeringsdag Inskription och grupphandledning Åk 14 åker till Högsand efter skoldagen Introduktionsdag för åk 14 i Högsand Amazing Race för åk i Mjölbolsta Högskoledagen för abiturienter Dagsverksdag / Studieresa för lärarna Julkyrka och julfest Åk 13 besöker Åbo Akademi Skollördag Grani Games med Kauniaisten lukio 14

15 10. Elevantal och resurs 10.1 Elevantalet per första årets studerande: 90 andra årets studerande: 86 tredje årets studerande: 107 fjärde årets studerande: 4 sammanlagt: Resursen Gymnasieresursen: 15

16 10.3 Lärarnas kurser och arbetsmängd 16