Avslutade ärenden under tiden

Transkript

1 Handläggare: Louise Skantze PaN P 16 ANMÄLAN (1) Diarienummer PaN A Avslutade ärenden under tiden Ärendet Ärendet innehåller förteckning över ärenden som avslutats enligt delegation under rubricerad period, d v s efter den föregående förteckningen som presenterades vid nämndsammanträdet den 22 oktober Anmäls för kännedom till nämnden. Eva Ljung Förvaltningschef Bilaga 1. Avslutade ärenden under tiden Patientnämndens förvaltning Box 17535, Stockholm Hornsgatan 15 Telefon: Fax: E-post: registrator@pan.sll.se

2 V Felaktig remisshantering och betalning En man framför synpunkter på brister i remisshanteringen vid besök på en vårdcentral. Mannen hade sökt vård med sonen på en närakut, av läkaren blev de uppmanade att komma till den aktuella vårdcentralen några dagar senare för att få en remiss. När mannen kommer till vårdcentralen med sonen blir han ombedd att betala för ett läkarbesök samt att lista sig på vårdcentralen. Anmälaren ifrågasätter starkt förfarandet och önskar svar på varför läkaren inte kunde skriva remiss från närakuten, varför var patienten tvungen att betala för besöket på vårdcentralen samt varför blev patienten listad på vårdcentralen. Åtgärd: Svar har inkommit från verksamhetschefen på vårdcentralen. Av yttrandet framgår att läkaren på närakuten behandlade patienten och hänvisade honom till husläkare. Då läkaren uppfattade att patienten inte hade någon husläkare erbjöd han patienten besök på hos honom själv på vårdcentralen. Remisser till specialistvården skrivs inte på närakuten då ingen finns för att följa upp remissvaren. Frågan har lyfts till avtalshandläggare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och diskussion kring remissförfarandet på närakuterna pågår. Då patienten kom till vårdcentralen dagen därpå så utfärdades remiss till kirurgmottagning och patienten fick träffa en sjuksköterska för kontroll. När patienten ombads betala 200 kronor för besöket så blev patientens pappa arg och personalen kände sig hotad. Patienten och anhörig ombads lämna mottagningen. Av yttrandet framkommer även att rutinen på vårdcentralen är att tillfråga patienter om de vill lista sig på mottagningen. Det är frivilligt att lista sig på mottagningen. I det aktuella fallet borde receptionisten undvikit att erbjuda listning. Ärendet är anmält som en avvikelse i verksamheten och har även använts i diskussion i personalgruppen för att undvika att liknande situation uppstår igen. Anmälaren kontaktade förvaltningen och framförde att han inte ansåg att beskrivningen av händelseförloppet överensstämde med hur det gick till. Han önskade själv kontakta verksamhetschefen för diskussion. I överenskommelse med anmälaren inhämtades yttrande från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen gällande remissförfarandet på närakuterna. Av yttrandet från handläggare på HSF framgår att läkare på närakut har möjlighet att skriva specialistremiss. Det framgår även att HSF för en dialog med aktuella vårdgivare för att utveckla vården, rutiner för remisshantering är ett område där det ofta finns anledning att föra en diskussion med vårdgivarna. Då anmälaren efter att ha tagit del av yttrandet inte hörts av inom angiven tid utgår förvaltningen från att han accepterat svaret och avslutar ärendet. V Bristande bemötande En kvinna beskriver personalens agerande på en BB-avdelning efter att hon fått bett av ohyra. Kvinnan och hennes make fick intrycket att de själva var orsak till att ohyra fanns i rummet. Makarna upplevde att de inte fick något stöd i sin utsatta situation som nyblivna föräldrar. Åtgärd: Yttrande gavs av verksamhetschef och biträdande chefbarnmorska. Man beklagade det kraftigt försenade yttrandet. Familjen hade råkat ut för något mycket ovanligt i sjukhusmiljön. Isolering krävdes och endast en begränsad del av personalen tilläts hjälpa familjen. Man beklagade familjens upplevelse och deras känsla av utsatthet och personalens bemötande skulle tas upp i undervisningssyfte. Anmälarna har efter att ha tagit del av yttrandet inte återkommit och ärendet avslutas. Sida 1

3 V Synpunkter på rutiner, ansvar och fördröjd diagnos En kvinna framför synpunkter och frågor rörande kontakter med flera olika mottagningar i samband med utredning och behandling av sina besvär. Kvinnans äggstockar hade opererats bort på grund av misstänkta förändringar. Drygt tre år senare sökte hon vårdcentralen på grund av diffusa besvär och remitterades då till gynekologisk specialistvård och olika undersökningar för att utreda vad som orsakade besvären. Kvinnan har synpunkter på fördröjd utredning och försenad diagnos. Bland annat ifrågasätter hon ansvar för samordning och mottagningens rutiner då remiss skickades fel utan att mottagningen tog ansvar för felaktigheten, utan hon fick ny väntetid. Åtgärd: Yttrande har inkommit från medicinskt ansvarig läkare. Hon besvarar anmälarens synpunkter med en redogörelse för utredningsförfarandet vid mottagningen. Gällande ansvar och samordning av utredningen förklarar hon att det låg på utredande läkare vid mottagningen. Rörande den felaktigt sända remissen förklarar hon att remissmottagarens avtal nyss upphört vilket ej förmedlats till mottagningen, något hon anser mottagaren har ansvar att för att informera om. Detta förlängde utredningen med elva dagar. Hon förklarar att när remiss för fortsatt utredning efter konstaterad spridd cancer skickas övergår ansvaret till remissmottagaren. Dock skulle en remissinstans med teamomhändertagande av flera specialiteter för effektivare utredning och handläggning verkligen vara önskvärt och gynna patienten, men någon sådan finns inte i dagsläget. Anmälaren framför i telefon att hon har svårt för att hennes ärende bemöts med beklaganden. Det har varit viktigt för henne att få sin skrivelse framförd, om än påfrestande. Hon är delvis intresserad och försiktigt positiv till vad det verkligen leder till. Anmälaren återkommer dock sedan inte varför ärendet avslutas. V Brister i information, utredning och samordning En kvinna som opererat bort sina äggstockar sökte primärvården efter drygt tre år för diffusa besvär. Kvinnan framför synpunkter på att utredningen fördröjdes och diagnosen försenades på grund av misstag och avsaknad av ansvar för samordning. De besked hon fick vid enheten, i samband med diagnos, var för henne motstridiga och hon är kritisk till att ingen information om den långa väntetiden eller alternativa möjligheter för operation gavs. Åtgärd: Yttrande har inkommit från sektionschefen som beskriver att han fem dagar efter remiss anlänt träffade anmälaren, efter att ha satt sig in i den utredning som dittills skett. Han ordnade med kompletterande undersökningar och provtagningar inom några dagar efter detta. Information om tidigare operation inhämtades och efter tio dagar togs vävnadsprov. Efter en vecka fanns en diagnos som anmälaren meddelades, dock av en kollega för att inte förlora tid. Han tycker att anmälarens utredning vid enheten var korrekt och skyndsam och han framför att han lade särskild vikt vid skyndsamheten på grund av fördröjningar i tidigare utredning. Han nämner att han och en kontaktsjuksköterska koordinerade och höll kontakten med anmälaren. Tyvärr dröjde sedan bedömning och operation som anmälaren remitterades till och den framförda önskan om annan remissmottagare var inte möjlig då avtal saknades. Han beklagar att operationen dröjde sex veckor. Avslutningsvis tycker han att skrivelsen belyser flera problem, som att cancervården har för lite resurser samt att utredning av oklar tumör kräver utredningsåtgärder i flera steg och att en viktig del är expertkunskap via multidisciplinärt samarbete vilket är tids- och resurskrävande. På enheten arbetar man med att förbättra vården Sida 2

4 för patienter med cancer och kontaktsjuksköterskor finns för att knyta samman vårdkontakterna. Anmälaren framför i telefon att hon har svårt för att svar i hennes ärende bemöts med beklagan. Det har varit viktigt för henne att få sin skrivelse framförd, om än påfrestande. Anmälaren återkommer sedan inte varför ärendet avslutas. V Om journal och sekretess En kvinna har begärt ut logglistor men har fortfarande inte fått ut allt material. Hon är även orolig för att vårdpersonal skvallrar om kända patienter. Åtgärd: Förvaltningen har inhämtat yttrande från loggkontrollansvarig och förklaring till varför vissa personer har registrerats som till synes inte hade någon behandlingsrelation till patienten. Det visar sig nämligen att även kassapersonal loggas till journalen när anmälaren besökt olika mottagningar. Anmälaren har inte hörts av inom angiven svarstid. Ärendet avslutas. V Komplikationer efter operation Anmälaren opererades för diskbråck. Det uppstod värk i ena foten efter operationen. Detta påtalade anmälaren för vårdgivaren. Anmälaren uppfattade att ingen av personalen tog denna uppgift på allvar. Det uppstod också andra komplikationer efter operationen. Anmälaren kontaktade vårdgivaren på nytt och i samtal med läkare beskrev hon sina besvär. Anmälaren kom att akut opereras hos vårdgivaren, ett benfragment hittades. Komplikationerna bestod, även besvären med foten men anmälaren upplevde att läkaren inte gav uppmärksamhet åt besvären med foten. Anmälaren kom att opereras en tredje gång hos vårdgivaren. Besvären i foten fortgick. Enligt anmälaren blev det senare dokumenterat att det uppstått nervskador i ryggen i samband med den första operationen. Anmälaren hade sedan tidigare beviljats ersättning av patientförsäkringen. Åtgärd: Av inhämtat yttrande från berörd överläkare framgick att det uppstått skada under operationen, en bestående skada som inte är behandlingsbar med ytterligare kirurgi. Anmälaren tog del av yttrandet. Ärendet avslutas. V Brister i vårdansvar En kvinna berättar om sin resa genom vården där det brustit i ansvar för patienten och hon känner att ingen vill hjälpa henne. Kvinnan remitterades till en psykiatrisk mottagning och fick vänta på besökstid. Hon träffade läkare, mentalskötare och psykolog ett flertal gånger och fick svara på samma frågor och fylla i samma formulär varje gång. Det hela slutade med att anmälaren inte fick ta del av någon terapi då de ansåg att hon var för sjuk och att någon annan skulle hjälpa henne. Hon vet inte vem denna annan är. Åtgärd: Svar har inkommit från behandlande specialistläkare på mottagningen som beklagar patientens upplevelse. Av yttrandet framgår att patienten genomgick en basutredning enligt de rekommendationer som gäller inom psykiatrin. Då patienten har en komplex, långvarig och allvarlig psykiatrisk problematik och varit föremål för flera behandlingar som tyvärr haft begränsad effekt ville läkaren genomföra en förnyad och fördjupad bedömning. Då mottagningen inte fick ta del av Sida 3

5 journalanteckningar från tidigare behandlingar så användes frågeformulär och intervjuer. Psykologens bedömning var att patienten hade svårigheter att delta i det förändringsarbete som en psykologisk behandling innebar och kunde därför inte rekommendera nytt försök med beteendeterapeutisk behandling. Det framgår även att specialistläkaren gjorde en fördjupad bedömning med syftet att hitta alternativa sätt att hjälpa patienten. Bedömningen var att patienten var i behov av en långsiktig och kontinuerlig kontakt och föreslog en erfaren kurator med kompetens inom beteendeterapi. Patienten tackade nej till detta då kuratorn var en man. Mottagningen har undersökt möjligheter att tillmötesgå patientens önskan om en kvinnlig behandlingskontakt men har hittills inte lyckats med detta. Anmälaren har, efter att ha tagit del av yttrandet, hörts av och framfört synpunkter. Hon menar på att skälet till att tidigare terapi inte fungerat är för att hon bollats mellan flera olika behandlare och flera olika läkare. Det faktum att hon inte vill ha en manlig behandlare är känt av vården sedan tidigare och är inte någon nyhet, hon anser att erbjudandet inte var seriöst. Anmälaren har nu fått erbjudande om en samtalskontakt med mentalskötare, hon anser detta absurt då det tidigare framhållits som viktigt att det var en kurator. Informerar anmälaren att om hon tackar nej till detta är vården inte skyldiga att erbjuda henne annan vård. Anmälaren har framfört att hon önskar inkomma med genmäle i ärendet. Då inget genmäle inkommit avslutas ärendet i befintligt skick. V Brister i vårdansvar En kvinna berättar om sin resa genom vården där det brustit i ansvar för patienten och hon känner att ingen vill hjälpa henne. Kvinnan remitterades till en psykiatrisk vårdenhet och fick träffa en psykolog, hon fick dock inte gå kvar där då hon enligt behandlande läkare var för sjuk. Hon skulle gå någon annanstans, kvinnan undrar var detta är då ingen mottagning vill ta emot henne. Läkaren skrev ett sjukintyg som försäkringskassan önskade kompletteringar till, detta blev inte gjort. Åtgärd: Svar har inkommit från medicinsk ansvarig läkare på enheten. Av yttrandet framgår att patienten haft kortare kontakt med mottagningen, huvudsakligen med kurator i samband med fyra korta inläggningar på vårdavdelningen. Läkare på mottagningen har respekterat patientens önskemål och remitterat till ätstörningsenhet och även försökt reda upp en administrativt trasslig situation tillsammans med kurator. Medicinskt ansvarig läkare beklagar att patienten uppfattat detta negativt då uppsåtet varit gott. Anmälaren har, efter att ha tagit del av yttrandet, hörts av och framfört att vad hon vet har ingen remiss skrivits till ätstörningsenheten. Läkaren kompletterade inte sjukintyget och hon tycker inte heller att vården svarat på de synpunkter hon framfört. Anmälaren önskade inkomma med skriftliga synpunkter i ärendet. Då inga synpunkter inkommit avslutas ärendet i befintligt skick. V Brister i vårdansvar, får inte vård En kvinna berättar om sin resa genom vården där det brustit i ansvar för patienten och hon känner att ingen vill hjälpa henne med hennes ätstörningar. Inbokade tider har avbokats och anmälaren får besked att hon är för sjuk för att vårdas i öppenvården men för frisk för att vårdas i slutenvården. Åtgärd: Svar har inkommit från verksamhetschef, överläkare samt från vårdkoordinator på enheten som alla beklagar patientens upplevelse. Av yttrandet från verksamhetschefen framgår att patienten har en mångårig psykiatrisk Sida 4

6 problematik samt även en ätstörningsproblematik. I samband med att patienten sökte vård på enheten fick hon besked att hon måste behålla en kontakt inom psykiatrin för att kunna påbörja en behandling på enheten. Detta är en policy som tillämpas då patienter med omfattande annan psykiatrisk problematik söker vård. Verksamhetschefen anser att överläkare och vårdkoordinator handlagt ärendet enligt den rutin och policy som finns på enheten. Hon beklagar dock att det varit svårt att nå en överenskommelse med patienten. Av yttrandet från överläkaren framgår att patienten varit på bedömning på enheten. Hon träffade psykolog vid några tillfällen samt även läkare. Vid läkarbesöket bedömdes patienten som normalviktig och med en kroniskt förhöjd självmordsrisk. Patienten ville inte ta ordinerade blodprover men gick med på detta efter ca två månader, då provsvaren var alarmerande remitterades patienten till akutmottagning för omhändertagande. Efter återbesök hos psykolog tackade patienten nej till ytterligare tider och hördes inte av efter detta. Det gemensamma vårdplaneringsmötet ställdes in. Överläkarens bedömning var att huvudfokus var patientens psykiska instabilitet och att möjligheterna att bedriva ätstörningsvård blev underordnade. Överläkaren beklagar att öppenvårdspsykiatrin och ätstörningsenheten gjort olika bedömningar gällande huvudfokus. Av yttrandet från vårdkoordinatorn framgår att hon haft ett flertal telefonkontakter med patienten där hon påtalat att kravet är att hon måste ha en psykiatrisk kontakt för att få påbörja behandling på enheten. Hon beklagar att patienten upplevt sig felaktigt bemött under telefonsamtal. Det framgår även att vårdkoordinatorn, med patientens tillstånd, kontaktat den psykiatriska mottagningen då det varit oklart för patienten om hon skulle få terapi. Hon får då besked att patienten inte fått fortsätta beteendeterapeutisk behandling då hon inte kunde tillgodogöra sig denna, patienten erbjöds samtalskontakt istället men det tackade nej till detta. Anmälaren har, efter att ha tagit del av yttrandena, hörts av och framfört flertal synpunkter. Hon menar att vården inte försökt komma överens utan endast hänvisat till varandra gällande huvudfokus. Anmälaren informerar även att anledningen till att hon inte fortsatte kontakten på den psykiatriska mottagningen var att hon inte fick byta behandlare samt annan behandlares ledighet. Anmälaren önskar inte inkomma med skriftliga synpunkter, ärendet avslutas i befintligt skick. V Incident vid ambulanshämtning En nu avliden man hämtades i hemmet efter en fallolycka. Mannen fastnade med foten i samband med att en trapphiss användes och då mannen skulle skjutas in i ambulansen på båren slog huvudet med kraft in i bildörrskarmen. Åtgärd: Yttrande gavs av ambulansöverläkare. Denna redogjorde för de tre olika situationer som uppstått i samband med transport från lägenheten ner till bilen. Vid kontroll av händelserna ansågs inte att händelserna hade orsakat någon skada på patienten. Hela situationen hade återkopplats till teamet i avsikt att undvika upprepning och öka noggrannheten i de moment som ingår i en ambulanshämtning. Någon misstanke om en eventuellt stroke fanns inte dokumenterad vid hämtningen. Anhöriga önskade få ta del av journalanteckningarna från ambulanstransporten och efter att de fått dessa avslutades ärendet. V Bristande information Sida 5

7 Anmälaren besökte hörselmottagning. Audionomen informerade inte om att man kan låna hörapparater av landstinget. Istället rekommenderade hon anmälaren att köpa hörapparater. Nu anser anmälaren att han inte fick fullständig information. Åtgärd: Av inhämtade yttranden från berörd enhetschef framgick att mottagningen gett anmälaren fullständig information, bland annat genom material som är framtaget av landstinget, att audionomen utredde anmälarens förmåga att hantera de hörapparater som han köpte, att valet av hörapparater baserades på behov och hanteringsförmåga, att anmälaren fick möjlighet att träna att sätta apparaterna på plats, att det vid uppföljande möten gjordes en utvärdering. Anmälaren tog del av dessa yttranden men vidhöll att informationen och utredningen av anmälarens förmåga att hantera apparaterna var bristfällig. Ärendet avslutas. V Brister i tillgänglighet för döva och vårdgarantin En kvinna framför synpunkter på att hon fått vänta längre än vårdgarantin på att få besökstid på en specialistmottagning. Anmälaren framför även att hon som döv har mycket svårt att få kontakt med mottagningen då de inte är anslutna till Mina vårdkontakter och inte vill kommunicera per e-post. Åtgärd: Svar har inkommit från enhetschefen på mottagningen. Av yttrandet framkommer att patienten utretts på kliniken vid ett tidigare tillfälle samt att hon kontaktat mottagningen per e-post ett flertal gånger efter detta. Enhetschefen har då påtalat att kliniken av säkerhetsskäl inte kommunicerar via e-post och patienten har hänvisats till att ta kontakt via brev eller texttelefoni. Gällande väntetid framgår att mottagningen är den enda i sitt slag i Mellansverige vilket innebär ett stort inflöde av remisser varav flertalet skickas för utredning hos andra vårdaktörer. I patientens fall är bedömningen att hon bör utredas på enheten och inte på annan mottagning. Med anledning av ärendet har patientansvarig läkare uppmanats att kontakta patienten. Kliniken har även uppdaterat sina rutiner om tillgänglighetsfrågor och förankrat dessa hos medarbetarna. Anmälaren har, efter att ha tagit del av yttrandet, inkommit med synpunkter där hon bland annat framförde att hon inte fått svar gällande tillgång till vård inom vårdgarantin. Kompletterande yttrande inhämtades från specialistmottagningen samt från Hälsooch sjukvårdsförvaltningen (HSF). Av yttrandet från avdelningschef och från handläggare på HSF framgår att det är specialistmottagningen som ska hänvisa patienten till motsvarande mottagning i annat län om de inte har möjlighet att ta emot patienten inom vårdgarantin. Ärendet har resulterat i att HSF ska titta närmare på det hela i ett större perspektiv. Av det kompletterande yttrandet från verksamhetschefen och enhetschefen framgår att mottagningen fortsättningsvis kommer att informera de patienter som inte kan tas emot inom vårdgarantin om möjligheten att söka vård i Malmö där motsvarande mottagning finns. Gällande kontaktvägar framgår att mottagningen följer existerande rekommendationer att inte använda e-post i kommunikation med patienter. Mottagningen utreder för tillfället möjligheten att ansluta sig till Mina vårdkontakter gällande kontakt inte tidsbokning. Av det kompletterande yttrandet från enhetschefen framgår att de från mottagningens sida brustit i riktlinjer gällande information till patienter om deras möjlighet att söka vård på landets andra högspecialiserade mottagning i Malmö. Enhetschefen informerar att mottagningen tar hand om komplicerade frågeställningar och utreder patienter under en begränsad period varefter frågeställningen avslutas och patienten återremitteras till remittent. Detta kan skapa frustration hos tidigare patienter som önskar behålla kontakten med mottagningen. Anmälaren har, efter att ha tagit del av de kompletterande yttrandena, inkommit med ett flertal synpunkter där det framgår att hon anser sig diskriminerad på grund av sin dövhet. Då ytterligare skriftväxling inte tillför något i ärendet överenskommes Sida 6

8 att synpunkterna bifogas avslutsskrivelsen till vården för kännedom. Ärendet avslutas. V Fördröjd utredning förhindrade möjlig behandling En kvinna fick vid mottagningen ett besked om hur en utredningsprocess vid ofrivillig barnlöshet skulle gå till. Sedan uppstod flera fördröjningar i processen. Fördröjningarna i sin tur ledde till att kvinnan nekades den behandling hon utreddes för att få, med hänvisning till hennes ålder. Anmälaren vill få det nekande beslutet prövat utifrån dessa uppgifter. Åtgärd: Yttrande har inkommit från verksamhetschefen som beklagar och bekräftar den uppkomna situationen och förseningen. Han nämner att en del av förseningen beror på patientvald väntan men att en utredning normalt ska ta tre månader. Han redogör för processen och förklarar att förseningarna antas ha orsakats av oväntade omprioriteringar bland annat i samband med att en läkare slutade, och därefter akut sjukdom som ytterligare förvärrade väntetiderna just denna period. Man informerade om åldersgränsen och på begäran av paret skickades en remiss till berörd landstingsverksamhet som avslogs med hänvisning till ålder. Avslutningsvis bekräftar han anmälarens påpekande om att organisationen inte klarade väntetiderna under parets utredning. Anmälaren önskar utifrån detta svar ett nytt ställningstagande från landstingsvården om möjlighet till behandling, men får nekande svar med hänvisning till ålder. V Önskan om omprövning En kvinna har fått avslag rörande behandling för ofrivillig barnlöshet, med hänvisning till hennes ålder. Paret framför att en utredning vid annan enhet drog ut på tiden så att kvinnan hann fylla 40 år. Paret önskar därför att mottagningen omprövar beslutet. Åtgärd: Yttrande har inkommit från verksamhetschefen som beskriver att man inte kan erbjuda landstingsfinansierad vård då reglerna är satta att kvinnan inte ska ha fyllt 40 år vid något behandlingstillfälle. Anmälaren är besviken över att de nekas behandling trots att vården bejakar att deras utredning orsakade att remiss för behandling skickades efter att kvinnan fyllt 40 år. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning tillfrågas om kvinnan skulle kunna få landstingsfinansierad vård eftersom den utredande enheten bekräftat förseningen som förhindrade att behandling inleddes före 40 år, samt att Sveriges kommuner och landstings riktlinjer anger att behandling kan fortsätta till dess kvinnan fyllt 45 år. Det tyder på att det är möjligt ur medicinskt perspektiv. I yttrande från HSN hänvisas till att kvinnans ålder ska vara under 40 år vid varje behandlingstillfälle. Anmälaren är besviken på beskedet men framför därefter inget ytterligare. Ärendet avslutas. V Bristande utredning av smärtorsak En kvinna har haft besvär med smärta i ben och fötter under flera år, smärtan har lett till sömnsvårigheter med psykiska besvär som följd. Kvinnan har haft kontakt med vårdcentralen för sina besvär vid flera tillfällen men man har inte utrett ordentligt vad som orsakat smärtan. Efter kontakt med smärtläkare påbörjades en Sida 7

9 utredning och man konstaterade att hon led av felställningar i höfter och ländrygg till följd av inflammatoriska processer. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från verksamhetschef och behandlande läkare. Där redovisas alla åtgärder i kronologisk ordning för de insatser som utförts med anledning av patientens besvär. Det har tagits prover som inte påvisar allvarlig sjukdom och remisser har skickats till specialistvården för utredning. Verksamhetschefen beklagar att patienten inte känner sig blivit väl omhändertagen eller utredd. Anmälaren har tagit del av yttrandet och ärendet avslutas. V Komplikationer efter medicinsk abort En kvinna som genomgått en medicinsk abort på en specialistmottagning fick svåra besvär efteråt, blödde mycket mer än normalt och har fått en nervknut i buken. Hon misstänker att det kan ha att göra med att hon fick ett läkemedel med morfin i, trots att hon är överkänslig för morfin, och/eller av abortpreparatet. Åtgärd: Svar har inkommit från verksamhetschefen som beklagar patientens negativa upplevelse av besöket. Man anser från mottagningens sida att patienter ska få tillräcklig information inför en undersökning eller behandling, patienten beskriver att vården brustit i detta. Verksamhetschefen har svårt att uttala sig om den felmedicinering och de biverkningar som patienten hänvisar till. Anmälaren har, efter att ha tagit del av yttrandet, hörts av och framfört att hon inte är nöjd med svaret. Hon anser att hon inte blivit lyssnad till och att det varit brister i informationen. Önskar inte inkomma med genmäle, ärendet avslutas och synpunkterna bifogas avslutsskrivelsen. V Bristfällig undersökning Anmälaren hade under längre tid haft röda ögon med tilltagande klåda. Han blev av primärvården remitterad till specialist. Enligt läkaren berodde problemen på ålder. Läkarens råd var att mannen skulle skaffa glasögon. Problemen tilltog och mannen sökte sig till annan specialist som ordinerade ögondroppar med antibiotika och problemen upphörde i och med denna ordination. Anmälaren var kritisk mot den bristande undersökningen av den specialist som han först besökte. Åtgärd: Av inhämtade yttranden från berörd verksamhetschef framgick att vårdgivaren beklagade anmälarens besvikelse och upplevelse, och att vårdgivaren beslutat att återbetala patientavgiften. Anmälaren tog del av yttrandet. Ärendet avslutas. V Utebliven vård En man har synpunkter på att han inte togs på allvar när han sökte vård vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Detta medförde att han tände eld på sin lägenhet och blev dömd till vård. Åtgärd: Förvaltningen har inhämtat ett yttrande från enhetschef vid psykiatrisk mottagning. Efter genomgång av journalhandlingar konstaterar enhetschef att ärendet, så vitt kan bedömas, hanterats enligt gällande riktlinjer för mottagningen. Sida 8

10 Mannen har erbjudits tider och psykiatrisk hjälp som han tackat nej till. Han har haft kontakt med sin fasta vårdkontakt samt blivit bedömd av flera läkare. Mannen var inte nöjd med svaret från vårdgivaren och önskade att ärendet skulle överlämnas till Inspektionen för vård och omsorg. Ärendet avslutades därefter. V Bristande utredning En anhörig skriver med fullmakt för sin farmor. Farmodern hade starka magsmärtor under sin tid på ett särskilt boendet men blev trots att hon bad om det aldrig undersökt av läkare för att utreda orsaken. Då farmodern flyttat till annat boende kollapsar hon, fördes till sjukhus och gallsten med kraftig inflammation av gallvägarna uppdagades. En akut operation fick genomföras. Åtgärd: Yttranden gavs av verksamhetschef, vikarierande verksamhetschef, omvårdnadsansvarig sjuksköterska samt kontaktperson på avdelningen. Yttrandet gav en ingående beskrivning av den boendes sociala och hälsomässiga status under tiden på boendet. Man redogjorde för hur man uppmärksammat den boendes magbesvär och de bedömningar sjuksköterskan hade gjort. Något läkarbesök redovisas inte. Anmälaren gav genmäle och det kompletterande yttrandet tog upp hur medicinska bedömningar gjorts och bemötandet av patientens uttryck för oro och smärta. Yttrandet tog upp att det hade funnits en risk att felbedömningar gjorts av psykologiska orsaker och detta hade diskuterats i sjuksköterskegruppen för att minska risken för upprepning. Anmälaren accepterade yttrandena och ärendet avslutades. V Utebliven behandling En man vårdades inom psykiatrisk heldygnsvård och fick information från avdelningsläkaren att han inte kunde bli botad och att avdelningen inte var till för honom. Han har synpunkter på bemötandet och att ingen lyssnade på honom. Mannen mådde allt sämre och tände eld på sin lägenhet vilket medförde vård inom den rättspsykiatriska vården. Nu har han inga möbler, pengar eller boende på grund av att vården inte hjälpte honom. Åtgärd: I ett begärt yttrande beklagar chefsöverläkare att anmälaren känt sig missförstådd i samband med vården och därför valde att skriva ut sig. Det aktuella vårdtillfället var på frivillig basis och konvertering till tvångsvård bedömdes inte vara aktuellt. Det fanns vid det tillfället inte möjlighet att förutsäga att mannen skulle begå brott några dygn senare. Anmälaren var inte nöjd med svaret och önskade att ärendet skulle överföras till Inspektionen för vård och omsorg. Enligt överenskommelse med mannen avslutas ärendet därefter. V Bristande kirurgisk utredning och behandling En man framför synpunkter på en vårdprocess under ett år. Synpunkterna rör bristande behandling, uppföljning, samverkan, tillgänglighet, information, komplikationer och resultat efter bråckoperation. Mannen har varit i kontakt med patientvägledare och av verksamhetsansvariga uppmanats inkomma med skrivelse. Mannens hälsa har försämrats avsevärt på grund av bristerna. Sida 9

11 Åtgärd: Yttranden har inkommit från överläkaren och berörd läkare. De beskriver och förklarar operationsförloppet och efterförloppet samt flertalet tillfällen då information lämnats om detta samt bedömningen av behov av fortsatt vård. Anmälarens ouppfyllda önskan att träffa någon av de opererande läkarna vid utskrivning/uppföljning förklaras med schemaläggning och oregelbunden tjänstgöring som ingår i deras arbete. Man redogör för besvär som föranledde att anmälaren återkom till sjukhuset och hur dessa utreddes. Anmälarens missnöje med vården beklagas. Anmälaren inkommer med genmäle rörande vissa faktafel i deras svar samt framför fortsatt ifrågasättande av bedömningar, åtgärder och uppföljning. Korrigerande svar inkommer samt upplysningar om att ingen förändring som föranleder annan bedömning än den tidigare inträffat. Rörande önskan om en ny bedömning förtydligas att anmälaren kan vända sig till annan sjukvårdsinrättning, vilket föreslås ske via remiss från öppenvården. Anmälaren är inte nöjd med svaren och framför att han fått tid hos annan verksamhet och vill invänta den bedömningen. Anmälaren återkommer dock inte så som överenskommits varför ärendet avslutas. V Brister vid beställning av dostjänst, kostnad En kvinna sjukhusvårdades vid en medicinklinik och vid hemgång ändrades medicineringen och beställning via dostjänst gjordes. Anhöriga noterade att den beställningen inte skulle levereras till bostaden förrän efter flera dagar och att kvinnan skulle bli utan medicin. Husläkaren förskrev ett recept som anhöriga fick lösa ut. Kostanden blev 600 kronor för några enstaka tabletter. Åtgärd: Svar har inkommit från verksamhetschefen som beklagar upplevelsen av att vårdkedjan inte fungerat. Beställning av dostjänst gjordes med akutordination och för att inte uppehåll i medicineringen skulle ske fick kvinnan stanna två extra dygn på avdelningen samt fick med sig medicinering för två dagar. Problem med dostjänst hänvisas till apoteket. Anmälaren har tagit del av svaret och därefter inte hörts av. Ärendet avslutas. V Kränkande bemötande, skadad av vården En kvinna framför klagomål på synnerligen otrevligt och kallt bemötande vid bröstundersökning på ett sjukhus. Kvinna blev skadad vid undersökningen och känner sig arg och kränkt över detta. Vid uppföljning, på annan enhet på sjukhuset, för en knöl i ena bröstet blev hon även där otrevligt bemött, fick olika besked gällande en röntgenundersökning, samt att hon har upptäckt felaktigheter i patientjournalen som hon önskar ändring på. Åtgärd: Svar har inkommit från chefssjuksköterska på enheten, från överläkare och från ansvariga på kliniken. Av yttrandet från chefssjuksköterskan framgår att enheten undersöker cirka 300 kvinnor per dag och att en del kan uppleva undersökningen som något obehaglig och inte helt smärtfri. Berörd sjuksköterska har inget minne av att något speciellt inträffat vid patientens besök. Chefssjuksköterskan beklagar patientens upplevelse. Av yttrandet överläkaren framgår att då patienten inte önskat genomgå fullständig bröstundersökning så rekommenderades en röntgenundersökning. Överläkaren beklagar att han uppfattats kränkande. Av yttrande från ansvariga på kliniken framgår att patienten kallats till kompletterande undersökningar på grund av en oklar förändring i ena bröstet. Då patienten inte önskade genomföra en ny bröstundersökning med mammografi gjordes ett ultraljud som var svårbedömt, rekommendationen var då Sida 10

12 att genomföra en röntgenundersökning. Vid kontakt med patienten framkom att patienten önskade avstå från röntgenundersökningen och undrade om denna var nödvändig. Då överläkaren redan fått svar på vävnadsprovet och det var godartat beslutades att avboka röntgenundersökningstiden. Anmälaren inkom, efter att ha tagit del av yttrandena, med synpunkter både gällande mammografiundersökningen och gällande röntgenundersökningen. Hon menar att hon i yttrandena framstår som att hon inte velat delta i utredningen och att man förminskar hennes upplevelser. Anmälaren önskade tillägg och ändring i patientjournalen. Kompletterande yttrande har inkommit från överläkare på kliniken där han besvarar patientens frågor samt ber om ursäkt om han uppfattats som överlägsen och arrogant, något han inte känner igen sig i. Ansvariga på kliniken har inkommit med kopia av rättelse som är gjord i patientjournalen. Anmälaren har, efter att ha tagit del av de kompletterande yttrandena, hörts av och meddelat att hon inte önskar driva ärendet vidare. Enligt överenskommelse bifogas synpunkter gällande yttrandet från chefssjuksköterskan till avslutsskrivelsen. Ärendet avslutas i befintligt skick. V Brister i utredning, inte lyssnad till En man framför synpunkter på att läkaren på vårdcentralen brustit i sin utredning av hans besvär. Mannen sökte ett flertal gånger för smärtor i mage och rygg och läkaren gjorde bedömningen att mannen led av stress och magkatarr. Det visade sig senare att mannen hade cancer. Han ifrågasätter handläggningen. Åtgärd: Ett gemensamt svar har inkommit från medicinsk chef, verksamhetschef och från behandlande läkare som beklagar att patienten drabbats av en svår sjukdom med stort lidande. I yttrandet framhålls att behandlande läkare arbetat med stor snabbhet och precision och agerat enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Av yttrandet framgår de kontakter patienten haft med vårdcentralen och de bedömningar som gjordes. Anmälaren och anmälarens dotter, då anmälaren avlidit, hördes av och meddelade att de inte var överens med vissa punkter i yttrandet. Dottern önskade inkomma med skriftliga synpunkter. Då inga synpunkter inkommit avslutas ärendet i befintligt skick. V Lång väntan på behandling En man som fått vänta på operation sen förra året trots att han har fått akutremiss. Mannen sitter i rullstol och har problem med en fotprotes. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från bland annat från verksamhetschefen och en överläkare. Man beklagar anmälarens lidande. Det framkommer att berörd läkaren inte längre arbetar på arbetsplatsen utan att svar lämnats utifrån journaluppgifter. Vad man kan se så har mannen fått ett snabbt omhändertagande utifrån de remisser som inkommit till kliniken. Remisserna har dock inte varit akutmärkta. Att det gått ett halvår mellan återbesöken till specialist går att härleda till en journaluppgift om att anmälaren inte helt förstod den påtalade risken om att förlora foten. Under tiden utvecklade mannen ett sår på foten vilket omöjliggjorde en operation. Mannen och hans syster är inte nöjda med svaret utan önskar en utredning av tillsynsmyndigheten då de anser att specialisten borde kallat mannen tidigare på återbesök än det nu blev. Ärendet avslutas. V Sida 11

13 Felaktig bedömning av patientens tillstånd En man framför synpunkter på att läkaren på akutmottagningen gjorde en felaktig bedömning av orsaken till hans smärtor. Läkaren menade att patienten var väsentligen frisk. Då mannen undrade om han kunde genomföra en planerad resa menade läkaren att det vore bra för patienten med avkoppling då hon ansåg att han led av stress. Det visade sig senare att mannen hade cancer. Åtgärd: Svar har inkommit från verksamhetschefen på akutkliniken som beklagar att patienten upplevt akutbesöket som undermåligt. Av yttrandet framgår att patienten sökte vård på grund av buksmärta sedan 3 månader. Han hade tidigare behandlats för magkatarr via vårdcentralen och väntade nu på ytterligare röntgenundersökning. Läkarens undersökning och utredning på akutmottagningen visade inga alarmerande fynd och fann därmed ingen indikation för vidare utredning på akutmottagningen. Behandlande läkare förnekar att hon givit några som helst råd gällande utlandsresa. Med facit i hand kunde en röntgenundersökning tidigarelagt diagnosen något men det skulle inte ha förändrat den vidare utredningen eller behandlingen. Sammanfattningsvis anser verksamhetschefen att handläggningen följt sjukhusets vårdprogram och har gjorts i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Någon avvikelse eller händelseanalys har inte bedömts vara aktuellt. Anmälaren och senare anmälarens dotter, då anmälaren avlidit, har hörts av och önskat inkomma med synpunkter i ärendet. Då inga synpunkter inkommit avslutas ärendet i befintligt skick. V Fel behandling En man med cirkulationsproblem har fått sina tår amputerade och nu har han även fått sitt underben. Dottern anser att han inte fått tillräckligt snabb och god vård och behandling av vårdcentralen. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från vårdcentralen. Medicinsk ansvarig läkare svarar bland annat att flera undersökningar vidtogs och att dessa tog tid att genomföra och utvärdera. Någon uppgift som anmälaren tagit upp finns inte dokumenterat. Man anser dock att handläggningen inte kan ses som bristande. Personalen på vårdcentralen har dock fått ta del av händelsen och man har haft genomgång av gällande rutiner och vårdprogram för sår på underben och fötter. Anmälarna har hörts av. De är inte nöjda med svaret och önskade därför att ärendet skulle överföras till tillsynsmyndigheten. Ärendet avslutas. V Fel diagnos En moder anser att hennes barn råkat ut för onödigt lidande då man missade att dottern hade frakturer i foten på två ställen. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från verksamhetschef. I yttrandet lämnas en redogörelse för att flickan vid två tillfällen varit i kontakt för bedömning och magnetkameraundersökning. Därefter gipsades hon vid en närakut i anslutning till sjukhuset. Modern har inte hörts av efter att hon tagit del av yttrandena. Ärendet avslutas. V Fel diagnos och bristande bemötande Sida 12

14 En kvinna sökte vård för smärta i en fot. Läkaren hon träffade ordinerade salta fotbad och träning. Värken tilltog och kvinnan uppsökte sjukgymnast och naprapat. Av dem fick hon rådet att be om en magnetkameraundersökning då de misstänkte en inflammation i mjukdelarna. Kvinnan fick även deras utlåtande med i skriftlig form. Detta visade kvinna för läkaren när hon var på återbesök. Läkaren var otrevlig och viftade bort brevet och tyckte att kvinna skulle kasta brevet. Så småningom kunde även läkaren konstatera att kvinnans fot var svullen. Kvinna anser att läkaren är otrevlig och inkompetent. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från verksamhetschef och berörd läkare. Man beklagar anmälarens missnöje med läkaren. Samtal har hållits med läkaren för att förhindra liknande händelser i framtiden. Rutiner för patientsäkerhet och bemötande har setts över och kompletterats. Dessutom har fallet diskuterats i personalgruppen. Anmälaren har inte hörts av. Ärendet avslutas. V Remisshantering En kvinna sökte vård hos en husläkare som lovad att skicka en remiss till en ryggspecialist. Det har varit flera turer och flera månaders väntan på att remissen skickades till önskad mottagning. Åtgärd: Svar har inhämtats från verksamhetschefen. Han anser att det beror på den mänskliga faktorn hos hyrläkaren som träffade anmälaren. Man har inte kunnat nå läkaren för svar. Remiss som utlovades av hyrläkaren är nu skickad till önskad enhet. Verksamheten kommer att se över sina rutiner. Anmälaren har inte hörts av inom angiven svarstid. Ärendet avslutas. V Bristande omvårdnad Anhöriga till en kvinna inlagd på en geriatrisk klinik vill anmäla att personalen brustit i omvårdnad. Under natten hade kvinnan inte haft möjlighet att nå larmknappen och fick ropa länge på hjälp. Kvinnan hade sedan under morgonen placerats i sin rullstol med sittdynan felvänd trots tydlig märkning. Bältet i rullstolen hade inte låsts. Kvinnan hade inte fått någon ringklocka, vilket en läkare sett och sagt till om men detta åtgärdades inte. Kvinnan ropade på hjälp länge men hann falla ur stolen innan personalen hjälpte henne. Åtgärd: Telefonsamtal med anmälaren om att fullmakt måste finnas för att ärendet ska kunna handläggas. Anmälarna återkommer inte och ärendet avslutas i befintligt skick. V Brister i smärtlindring vid cancer Anhörig till avliden kvinna med cancer framför synpunkter på brister i smärtlindringen i samband med vård av ASIH. Kvinnan hade svår smärta men behandlingsansvariga bedömde att hon inte var i behov av ytterligare smärtlindring och att patienten själv valt att avstå. Efter en tid överflyttades hon till onkologisk klinik där avancerad smärtlindring gavs då kvinnan hade svår smärta. Anhöriga upplever att omvårdnaden och dialogen med anhöriga brustit. Sida 13

15 Åtgärd: Svar har inkommit från medicinskt ansvarig läkare som beklagar att kvinnan inte fick avancerad smärtlindring tidigare vilket hade minskat lidandet. Anmälaren har tagit del av svaret och därefter inkommit med skriftliga synpunkter som bifogas avslutsskrivelsen till vården. Ärendet avslutas enligt överenskommelse med anmälaren. V Bristande hygien En dotter skriver för sin mamma som behandlats av en fotvårdsspecialist. Mamman upplevde mottagningen som smutsig och har efter behandlingen drabbats av fotsvamp. Åtgärd: Förvaltningen hänvisar till avtalshandläggare för medicinsk fotvård och information om patientnämndens uppdrag och verksamhet. Anmälaren har inte återkommit och ärendet avslutas i befintligt skick. V Förlamning i armen efter operation En kvinna som genomgick en gynekologisk operation vaknade efter operationen upp med en förlamning i armen. Kvinnan har fortfarande inte blivit helt återställd. Åtgärd: Yttrande har begärts från verksamhetschefen vid kliniken, som meddelat att en händelseanalys av det inträffade är gjord och har sänt denna analys som svar. I händelseanalysen beskriver man operationen, där patienten ligger något bakåtlutad med axlarna mot ett stöd, och skriver att en skada kan uppstå vid en långvarig operation med konstant tryck mot axlarna. Man skriver att personalen som positionerade patienten var erfarna och följde gällande rutin. Man skriver dock att vissa rutiner är svåra att hitta och att andra saknas helt. Vidare skriver man att det är oklart om den "mini-timeout" som ska göras efter två timmar och som beskrivs i rutinen, verkligen genomfördes under operationen. Sammanfattningsvis skriver man att analysen visat att valet av operationsmetod var korrekt och att fördelarna överväger nackdelarna. Dock har ny kunskap kring positionering framkommit i efterhand, vilket gör att det inträffade kan bedömas som en undvikbar vårdskada. Man kommer nu att vidta ett antal åtgärder, som att ta fram nya rutiner och förbättra befintliga. Man kommer också att utreda om det finns någon alternativ metod för positionering i stället för axelstöd. Anmälaren har meddelat att hon har en del synpunkter på händelseanalysen, men har inte inkommit med någon ytterligare skrivelse i ärendet. Ärendet avslutas. V Lång väntan med mera En kvinna hamnade på akutmottagning med akuta buksmärtor som visade sig bero på en gynekologisk åkomma. Kvinna fick vänta i flera timmar och fick byta sjukhus för att sedan bli opererad. Hon klagar över den långa väntan, bristande smärtlindringen och att hon fick en infektion i operationssåret. Åtgärd: Svar har inhämtats från bland annat tillförordnad områdeschef. I svaren redogör man för händelseförloppet. Man tycker inte att något avvikande har förekommit och kvinnan har blivit opererad inom tjugofyra timmar. Faktumet att man var tvungen att ta bort ena äggstocken hade inte kunnat förhindras om operationen hade genomförts tidigare. Någon kommentar om infektionen som Sida 14

16 kvinnan drabbades av i efterloppet lämnas inte. Anmälaren har hörts av och hon är inte nöjd med svaren. Hon har anmält ärendet till patientförsäkringen. Ärendet avslutas. V Bristande kommunikation En man klagar över att en läkare inte skrivit en remiss vilket lovats honom. Mannen klagar över att läkaren inte har kunskap angående remisser. Åtgärd: Yttranden har inhämtats från verksamhetschefen, berörd läkare och chefssjuksköterskan. Det framkom att anmälaren träffade en ny läkare som inte var tillräckligt insatt i patientens situation och bad anmälaren att återkomma på ett återbesök. Anmälaren blev irriterad och lämnade läkarrummet. Därefter har verksamhetschef och chefssjuksköterskan haft telefonsamtal med anmälaren och det har visat sig att remiss har skrivits. Verksamhetschefen ber om ursäkt då anmälaren varit missnöjd med läkarens bemötande. Anmälaren har inte hörts av inom angiven svarstid. Ärendet avslutas. V Ofullständig vård och behandling En man fick allergireaktioner efter en tandbehandling. När tanden avlägsnades försvann besvären och mannen tror att orsaken berodde på en reaktion mot dentala material. Trots det inträffade valde tandläkaren vid ett annat tillfälle att återigen använda samma material i en annan tand, varefter mannen kort därefter fick en liknande allergisk reaktion. Mannen ifrågasätter tandläkarens agerande. Åtgärd: Yttrande har inhämtats från vd och klinikchef. När patienten fick allergiska reaktioner efter fyllnadsterapi så byttes de material ut som de misstänkte var orsak till reaktionen. Dock kan det alltid finnas mikroskopiska rester kvar. I samband med detta skickades även remiss till lung- och allergikliniken och där remissvaret var att det inte förefaller sannolikt att patientens besvär orsakas av kontaktallergi. Det bedömdes även att en utredning bör göras av avdelningen för öron/näsa/hals. En lista på de dentala material som använts har lämnats ut till läkaren vid primärvården. Anmälaren har tagit del av yttrandet och ärendet avslutas. V Bristande vård och behandling En kvinna som födde barn vill veta varför hon drabbades av komplikationer i samband med förlossningen och vad man hade kunnat göra för att förhindra detta. Åtgärd: Yttranden har inhämtats av verksamhetschefen och chefsbarnmorskor. I breven beklagar man att anmälaren råkat ut för komplikationerna och man anser att förlossningen blivit fel handlagt. Man tackar för att anmälaren har hört av sig och man kommer att använda hennes fall i utbildningssyfte framöver. Anmälaren är nöjd med svaret. Ärendet avslutas. V Bristande remisshantering Sida 15

17 En dotter skriver för sin far som amputerat en tå. Vid hemskrivningen fungerade inte remissförfarandet och pappan fick inte den tillsyn och de omläggningar som såret krävde. Dottern hade noga framfört till avdelningen att pappan skulle vårdas på hennes hemadress och inte hans egen efter utskrivningen så att rätt vårdcentral skulle få remissen. Trots flera påringningar till sjukhuset rättades inte felet till. Åtgärd: Telefonsamtal med dotter. Framkommer att besökstid finns till vårdcentralen. Anmälaren har inte återkommit och ärendet avslutas i befintligt skick. V Komplikationer till operation En kvinna genomgick en bröstoperation som ledde till allvarliga komplikationer. Anmälaren framför synpunkter på bristande dokumentation av händelser under operationen och otillfredsställande resultat av operationen. Hon fick värk i ögonen efter operationen, en värk som hon anser kunde undvikas om sjuksköterskorna lyssnat bättre på hennes information innan operationen. Åtgärd: Förvaltningen har inhämtat yttrande från verksamheten, i vilket den behandlande läkaren sammanställer vårdförloppet och förklarar genomförda åtgärder. Han tycker det är tråkigt att patienten upplever genomförda operationen negativt och avser att diskutera patientens beskrivning för att se om gällande rutiner kan förbättras. Läkaren framhåller att vissa frågeställningar besvaras av verksamhetschefen hos annan vårdgivare. Anmälaren har, efter att ha fått ta del av yttrandet i skriftligt genmäle åter framhållit sitt missnöje med behandlingen och bemötandet. Kopia på anmälarens genmäle bifogas brevet till vården, i vilket förvaltningen skriver att ärendet avslutas. V Behandling En kvinna har synpunkter på att en läkare vid en psykiatrisk mottagning inte gjort en ordentlig genomgång av en neuropsykiatrisk utredning som vuxen dotter gjort i annat landsting. Dottern är inte intresserad av att göra ytterligare en utredning men anhörig mår dåligt och anser att utredningen gjordes för snabbt och har många felaktigheter. Åtgärd: I ett yttrande från överläkare vid psykiatrisk mottagning informerar denna att det är den eller de som gjort utredningen som också ska bistå med en tydlig och klar genomgång av grunderna för den gjorda bedömningen. Generell information har anmälaren fått tidigare av överläkaren som även föreslagit att dottern ska begära en second opinion om hon är tveksam till utredningens resultat. Kvinnan var inte nöjd med överläkarens svar och anser att ett utlåtande måste kunna tolkas av andra inom professionen än den som gjort utredningen och att om en patient och dennes anhöriga mår dåligt och far illa, som en direkt följd av en utredning, får vården inte svika dem. Hennes synpunkter biläggs till en avslutsskrivelse som skickas till vårdgivaren. Ärendet avslutas därefter i samförstånd. V Bristande diagnos samt vård och behandling Sida 16