Bakgrund och nulägesbeskrivning av regional akutsjukvårdsutveckling

Transkript

1 Regionala akutchefsgruppen KRYH, SUND, SUS Sammanställning: Andreas Lindegren Medicinsk enhetschef Datum Version Dnr 1 (5) Bakgrund och nulägesbeskrivning av regional akutsjukvårdsutveckling Bakgrund Modern akutsjukvårdsutveckling i allmänhet och akutläkarutbildning i synnerhet inleddes ur ett nationellt perspektiv på ett fåtal orter i slutet av 90-talet, varav Lund var en av de första, tätt följt av Helsingborg och Malmö. I uppstarten var inte specialiteten erkänd utan först 2008 kom första steget vilket var en tilläggsspecialitet i akutsjukvård. Formell akademisk vidareutbildning för sjuksköterskor fanns inte även om akutmottagningarnas sjuksköterskor likt akutläkarna började arbeta specialitetsövergripande. Samarbetet mellan akutmottagningarna stärktes på både chefs- och studierektorsnivå. Arbetet var fortskridande men inte friktionsfritt och erfarenheten från denna fas var att satsningarna som gjorts blev för kortsiktiga och sårbara. Arbetet med planering, genomförande och utvärdering av utbildning och inväxlingar gentemot andra specialiteter var inte tillräckligt förankrat inom sjukhusledningarna. Det saknades en regional samsyn och ett systemperspektiv vid införandet. I förlängningen av regionens fördjupade samarbete över sundet med Region Huvudstaden/Sjaelland och med Boston genomfördes under våren 2013 en noggrann analys av s förutsättningar för att utveckla en akutsjukvård av modernt internationell snitt (1). November 2013 fattade regiondirektören beslut om att man inom ramen för ett åtgärdspaket för utveckling av akutsjukvården i ska ta fram en regional strategi och plan för införande av akutläkare (2). I planen; Regional strategi för införande av akutläkare i som fastställdes av RD beräknades akutläkarbehovet för hela regionen i utbyggd organisation vara mellan läkare, ST-läkare och specialister sammantaget. Beräkningen utgår från en successiv utbyggnad under 10 år med sikte på måluppfyllelse Postadress: Helsingborg Besöksadress: S Vallgatan 5 Telefon (växel): Internet: skane.se Organisationsnummer:

2 2 (5) Vidare fastställdes planering kring former för regional ST utbildning, behov av handledning av AT läkare och medicinstudenter. Vidareutveckling av klinisk forskning och inrättande av fakultet och professur inom ämnet akutsjukvård. Vidareutbildning för akutsjuksköterskor skall främjas. En strategi för hållbar arbetsmiljö och karriärvägar och balans mellan kliniskt arbete och utvecklingsarbete är av vikt då en dygnet-runt verksamhet ofrånkomligt innebär en större andel obekväm arbetstid. Gemensamma riktlinjer, samverkan kring patientsäkerhetsfrågor och former för bemanning och resursfördelning skall utarbetas. Nulägesbeskrivning Regional samordnare för specialiteten akutsjukvård Jan Ljunghusen har rapporterat under Hälso- sjukvårdsdirektör samt till styrgrupp akutsjukvård med löpande återkoppling kring implementeringsfasen av den regionala strategin. Följande bild vill regionala akutchefsgruppen förmedla kring införandets initiala fyra år , under vilken tid samarbetsparten Harvard Medical Faculty Boston har varit delaktig. Sammanställningen utgår från Regionala strategins vision. Då denna vision måhända fördunklas av rådande vårdplatssituations negativa sekundäreffekter på akutsjukvården är det av yttersta vikt att nå ut med de uttalade strukturella och kulturella framsteg som åstadkommits och vilka aspekter av visionen som fram till nu redan har realiserats. 1. s akutmottagningar välkomnar alla patienter oavsett tidpunkt och orsak. En väg in konceptet är stärkt genom multiprofessionellt samarbete med primärvården på plats på akutmottagningarna såväl kontorstid- som jourtid. Patienten får bedömning på rätt vårdnivå och informationsöverföring mellan vårdgivare optimeras när förmågan att skriva och läsa i både slutenvårds och primärvårdsjournal föreligger. 2. I ett regionalt samarbete skapa likvärdigt omhändertagande av patienter genom gemensamt syn- och förhållningssätt, standardiserat omhändertagande och öppna jämförelser där man drar lärdom av varandras erfarenheter.

3 3 (5) Regionala akutsamarbetet har kraftigt stärkts på multipla nivåer och faciliterats genom Regionala samordnare och konsultstöd från Harvard. Triageverktyg och flödesprocesser nedströms har via regionala grupper vidareutvecklat och nu inkluderat även barnmedicin, psykiatri samt prehospital vårdkedja. Gemensamma flödesprocesser för t.ex läkarstöd i triage och äldreteam samt standardiserad handläggning av bröstsmärta, förmaksflimmer, yrsel och procedurrelaterad smärta exemplifierar ett likvärdigt patientomhändertagande med ökad säkerhet. Dokumentation, registrering, mätning av kvalitetsmått har harmoniserats och i syfte att främja öppna jämförelser och forskning har varit högst drivande i upparbetandet av Svenskt Akutvårdsregister (SVAR), ett nationellt kvalitetsregister med fokus på omhändertagande av patienter inom akutsjukvård. 3. Patienten tas om hand med högsta kvalitet, baserad på bästa kliniska praxis, med fokus på patientsäkerhet och patientnöjdhet. Akutmottagningarnas arbetssätt skall dessutom öka den värdeskapande tiden för patienten och undvika onödig slutenvård. Kontinuitet och teamarbete främjas när akutmottagningens egna läkare i ökande grad ersatt ambulerande läkare från andra kliniker. Akutläkare agerar nu tätare mot patientankomsten i teamtriage - specialist i första linjen. Larmteam med utvalda och certifierade medarbetare ansvarar för det initiala omhändertagandet av våra svårast sjukaste patienter. Genom ökad specialistnärvaro har handledningen av juniora läkare främjats. Arbetssättet syftar till att hjälpa patienter med lågkomplext behov redan i ankomstzonen och undvika undanträngning inne vid diskarnas mer komplexa sjukdomspanorama. Genom tillgänglig specialist för sekundärbedömning och ökat användande av bedside undersökningar (t.ex snabba labanalyser, ultraljud etc) minskas undvikbar väntan. Patienter med mer komplexa behov utför nu tillskillnad från tidigare en mer utvidgad bedömning på akutmottagningen. Genom noggrant förarbete har icke nödvändig slutenvård kunnat undvikas och via observationsmedicin på CDU

4 4 (5) enheter eller motsvarande har kortvårdspatienter snabbare kunnat in- och utskrivas. 4. Genom systematiskt arbete med personalens kompetens genom utbildning och forskning skapas en miljö där akutsjukvården utvecklas efter patientens behov. Framtidens akutsjukvård består av specialistutbildad personal inom området, i samarbete med samtliga övriga specialiteter både inom och utanför sjukhusen. Studierektorsfunktion har arbetat tätt ihop kring internutbildning och sidotjänstgöring och där flaskhalsar kvarstår har ett utbytesprogram med Region Sjaelland varit fruktsamt. Utbudet av specialisttentamen / deltentamen i akutsjukvård är gott inom s vilket borgar för en kvalitetssäkrad kompetensnivå. Samtliga skånska utbildningsorter för akutsjukvård är SPUR granskade och godkända vilket borgar för en kvalitetssäkrad utbildningsmiljö. Vidareutbildning inom akutsjukvård för sjuksköterskor vilket är en hörnsten i processen bedrivs nu inom Lunds universitet. Regionala akutmottagningar har flertalet deltagare samt bistår också med praktisk tjänstgöring handledning. Internutbildning för samtliga personalkategorier är regionalt framtagen och bedrivs enligt kompetenstrappamodell. Fakultet och professur inom akutsjukvård är upprättat och regionala och nationella forskningsnätverk är skapade. Förutsättningar för klinisk forskning under ST utbildning finns och några disputerade har redan genomdrivits. Akutsjukvård har inte tidigare funnits inom läkarutbildningen men har nu en central och obligatorisk plats inom sista terminen. Akutmottagningarna och dess specialister koordinerar och examinerar och mycket av den kliniska praktiken och handledningen utförs av regionens ST läkare i akutsjukvård. Detta och det faktum att fler orter nu får separata AT block i akutsjukvård borgar för en kontinuitet i kompetensspridningen av akutsjukvård och ökar också rekryteringsunderlaget för akutmottagningarna. ST rekrytering går således planenligt så som utformats i regionala strategin.

5 5 (5) 5. All personal skall ha ett hållbart arbetsliv i en attraktiv arbetsmiljö. Exitintervjuer och akutöversynen 2016 pekar på överbeläggningar som den dominerande orsaken till vantrivsel och då roten till detta står att finna i sjukhusövergripande processer måste denna fråga hanteras på adekvata nivåer. Främjande faktorer så som kompetensutveckling, närvarande ledning, kamratskap och teamarbete är centrala. Arbetet med att bemanningsplanera rätt i förhållande till patientflöde och kompetensmix med övriga personalkategorier fortskrider. Arbetstidsmodeller så som sjuksköterskornas kvotavtal bör övervägas för akutläkargruppen också då denna grupp i jämförelse med andra läkare arbetar mer kvällar samt helg/natt.