YTTRANDE. Datum Dnr Granskning av Nyttjandegrad av dyrbar utrustning (rapport nr )

Transkript

1 Sjukvårdsnämnd Kryh Lars Blixt Verksamhetscontroller YTTRANDE Datum Dnr (5) Granskning av Nyttjandegrad av dyrbar utrustning (rapport nr ) Revisorerna har översänt granskningsrapport nr Granskning av nyttjandegrad dyrbar utrustning. Det övergripande syftet med granskningen har varit att ge revisorerna ett underlag för att bedöma om s användande av dyrbar medicinsk teknisk utrustning hanteras på ett ändamålsenligt och effektivt sätt som förväntas och är önskvärt utifrån medborgares och patienters behov. Sjukvårdsnämnd Kryh vill framföra följande: Större transparens i beredningen av investeringsärenden som sker på regional nivå och att investeringsbeslut utgår från en samlad utvecklingsstrategi för den skånska hälso- och sjukvården. s investeringsprocess, senast fastställd i oktober 2016, beskriver hur beslut om investeringar fattas. En årliga process fastställer vilka dyrbara investeringar som skall genomföras ett givet år. Processen bygger på dialog mellan lokal och regional nivå både i politiken och i tjänstemannaorganisationen och syftar till att tidigt klargöra för alla inblandade parter vilka objekt som är prioriterade inför kommande år. Hjälpverktyg för förvaltningarna i prioriteringsprocessen består av standardiserade blanketter och dokumentation som samlas i det regiongemensamma systemet PRIO. Detta är tillgängligt för samtliga förvaltningar inom hälso- och sjukvården och ligger till grund för förvaltningarnas förslag om prioritering till sina respektive nämnder. Det inkomna prioriterade materialet från lokal nivå granskas på regional nivå av den regionala utrustningsgruppen PROSAMT och en preliminär lista upprättas över prioriterade objekt inom de ramar som finns tillgängliga. C:\pactdok\Sjukvårdsnämnd Kryh\ \Granskning av Nyttjandegrad av dyrbar utrustning (rapport nr )\ U6 Kryh_Yttrande.docx Postadress: Kristianstad Organisationsnummer: Besöksadress: Rådhus Skåne, Västra Storgatan 12 Telefon (växel): Fax: Internet:

2 Datum (5) Skriftliga frågor rörande oklarheter och oprioriterade objekt tillställs därefter verksamheterna och efter retur av svar hålls dialogmöten där den preliminära prioriteringen och kvarstående frågeställningar tydliggörs. Utrustningsgruppen lämnar förslag till en styrgrupp för investeringar inom hälso- och sjukvården som tar fram ett samlat förslag till investeringar inom hälso- och sjukvården. I denna finns representation från samtliga förvaltningar. Den politiska processen bygger på att respektive nämnd gör en prioritering inom sitt område givet ekonomiska förutsättningar och uppdrag. På regional nivå görs sen en övergripande prioritering som presenteras i planeringsdirektivet. Nämnderna har sen möjlighet att yttra sig över denna prioritering. Denna process beskrivs i granskningsrapporten. Sjukvårdsnämnd Kryh bedömning är att investeringsprocessen ger samtliga inblandade en god påverkansmöjlighet och tydliga förklaringar varför vissa objekt blivit prioriterade och varför andra inte blivit prioriterade. I granskningsrapporten framhålls i flera avsnitt att det finns ett behov av ytterligare information och transparens i processen men utan att vidare gå in på vilka delar som behöver utvecklas. Det hade varit värdefullt om detta i granskningsrapporten hade konkretiserats bättre. Inför nästkommande budgetperiod kommer den regionala prioriteringsgruppen PROSAMT att utökas med adjungerade medlemmar från förvaltningarna för att ytterligare säkerställa transparensen och ett fritt flöde av information. Sjukvårdsnämndernas roll vad gäller äskande om investeringsmedel för utrustning som överstiger fem miljoner kronor bör förtydligas. Ett av huvudsyftena med den reviderade investeringsprocess som fastställdes av regionstyrelsen hösten 2016 var att tydliggöra sjukvårdsnämndernas roll i beredningen av investeringar. Nämndernas roll innebär att: Ta ställning till och prioritera objekt inom det egna ansvarsområdet givet ekonomiska ramar och uppdrag. Detta beslut startar den regionala politiska processen. Yttra sig över det förslag till prioritering av investeringar som presenteras i det av regionstyrelsen fastställda planeringsdirektivet. Den reviderade investeringsprocessen tillämpades för första gången inför 2018 och den har förtydligat sjukvårdsnämndernas roll. Sjukvårdsnämnd Kryh ställer sig bakom revisionens synpunkter att transparensen i processen ytterligare behöver ökas.

3 Datum (5) Samverkan mellan sjukvårdsförvaltningarna kring dyrbar utrustning. Sjukvårdsnämnd Kryh delar uppfattningen att det finns en potential i en ökad samverkan mellan förvaltningarna. Det är dock svårt att bedöma hur stor denna potential är och det finns egentligen inget i granskningsrapporten, undantaget frågan om operationsrobotar, som visar att det finns stora regionala skillnader i grad av utnyttjande av utrustning eller stående outnyttjad kapacitet. Rapporten tar på annan plats upp att det största hindret mot ökad utnyttjandegrad är den brist på specialutbildad personal som finns inom flera av de granskade områdena. I granskningsrapporten lyfts potentialen i ökad samordning av dokumentation, rutiner och gemensam köhantering. Det har under de senaste åren genomförts försök med införande av en gemensam kölista inom bild- och funktionsområdet med avsikt att erbjuda patienter som varit villiga att resa till annan bild- och funktionsavdelning med ledig kapacitet en kortare väntetid. Då möjligheterna till kortare väntetid vid de olika avdelningarna i Skåne har varit små har denna möjlighet inte utnyttjats i någon större utsträckning och modellen har avvecklats. I slutet av november har en ny remissanvisning tagits i bruk där remisser kan flyttas till den avdelning som ligger närmast patientens bostadsort. Detta kommer inte heller lösa den generella kösituationen men bedömningen är ändå att det skall möjliggöra att snabbare utnyttja ledig kapacitet som tillfälligt uppstår. Under de senaste åren har en samlad plan för utbyggnad av PET-CT kapacitet tagits fram i. Den senaste versionen av planen har tagits fram av en grupp där de olika förvaltningarna medverkat. Den regionala gruppen för prioritering av utrustningsinvesteringar ska i enlighet med sitt reviderade uppdrag arbeta på både kort och lång sikt. Avsikten är att med PET-CT planen som mall och i samverkan med förvaltningarna ta fram långsiktiga planer för även annan dyrbar utrustningar. Insatser för en mer adekvat bemanning av dyrbar utrustning och tillhörande patientprocesser. I granskningen lyfts fram att det största hindret mot ökad utnyttjandegrad är den brist på specialutbildad personal som finns inom flera av de granskade områdena. Som tidigare nämnts delar Regionstyrelsen den bedömningen. I rapportens avsnitt med fördjupning avseende utvalda objekt framgår i delen om bild- och funktion, att för flertalet utrustningskategorier har det under åren skett dels en ökad produktion och dels en ökad produktion/utrustning. Det senare beror dels på översyn av processer och teknikutveckling som möjliggjort fler undersökningar/timme och dels på grund av utökade drifttider på kvällar och helger. I den utbyggnad av PET-CT kapacitet som beskrivs i rapporten är en förutsättning att utrustningarna används mer än på kontorstid. Utbyggnaden innebär också en teknikspridning då sjukhusen i Kristianstad och

4 Datum (5) Helsingborg kommer ha egna utrustningar. Här sker en samverkan mellan de enheter som skall bygga upp kompetens och SUS som idag är den enda förvaltningen med tillgång till tekniken. För att bygga ut kapacitet förutsätts att de cyklotroner i Lund som försörjer PET-CT verksamheten med isotoper startar sin produktion tidigare på morgonen och har flera produktionstillfällen per dag än i dag. För den kortsiktiga personalförsörjning har respektive förvaltning ansvaret givet de personalpolitiska strategier som beslutas av personalnämnden utifrån regionfullmäktiges fastställda mål. När det gäller långsiktig personal- och kompetensförsörjning har revisionen nyligen genomfört en granskning avseende detta och sjukvårdsnämnd Kryh vill i övrigt här hänvisa till sitt svar avseende denna granskning. Patient och eller patientföreträdares delaktighet i utvecklingsprocesser inför investeringsbeslut. Frågan om patient eller patientföreträdares delaktighet inför investeringsbeslut lyfts i granskningsrapporten upp i anslutning till ett resonemang om operationsrobotar. Patientföreningarnas åsikt är att de bör skapas ett samlat centrum i Skåne och inte att robottekniken skall spridas på flera sjukhus. Detta synsätt är kongruent med Hälso- och sjukvårdsnämnden mening som också nyligen bejakat en slutrapport om införandet av ett centrum för prostatacancer. Rapporten togs fram under ledning av s chefläkare och med en arbetsgrupp som inkluderade dels företrädare från respektive utförande förvaltning och dels företrädare för flera patientföreningar. Utgångspunkten har varit en struktur för hela prostatacancerprocessen med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade vårdetiska prioriteringsprinciperna. Rangordningen är att människovärdesprincipen har företräde före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur har företräde framför kostnadseffektivitetsprincipen. I arbetet med rapporten har patientföreningarna spelat just den roll som revisionens granskning efterlyste. Åtgärder för att minska antalet onödiga remisser och att öka kvaliteten på inkommande remisser. Sjukvårdsnämnd Kryh delar granskningsrapportens uppfattning att onödiga remisser är ett område där ytterligare insatser behöver göras. Inom bild- och funktionsmedicin kommer det som en följd av ny strålskyddslag från och med nästa år att finnas krav på beslutsstöd för undersökningar med joniserande strålning. Ett sådant beslutsstöd kan öka kvaliteten på remisserna och i förlängningen på populationsnivå minska expositionen för joniserad strålning. Under hösten 2017 kom nya interna riktlinjer för remisser som innebär att bildoch funktionsmedicin ges mandat att ändra en remiss till vad de bedömer som den mest optimala undersökningsmetod för den medicinska frågeställningen. Parallellt med detta arbete pågår utvecklingen av lokala vårdprogram för att minska antalet remisser som uppfattas som onödiga. Ett sådant exempel är bildundersökning av smärta i ländrygg där ett arbete med primärvården lett fram till ett gemensamt vårdprogram.

5 Datum (5) Även arbetet med införande av standardiserade vårdförlopp innebär en ökad tydlighet i detta avseende. Maria Nyman-Stjärnskog Ordförande Karin Bengtsson Tf förvaltningschef