Rapport 2006:4 R. Jurister utbildning och arbetsmarknad

Transkript

1 Rapport 2006:4 R Jurister utbildning och arbetsmarknad

2 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Rapportnamn Utgiven av Högskoleverket 2006 Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, utredningsavdelningen, Karin Holmvall, Maria Södling Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, februari 2006 Tryckt på miljömärkt papper

3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Metod och avgränsningar 9 Om juristutbildningen 11 Utbildningens utformning 11 Utbildningen har expanderat 13 Om arbetsmarknaden 15 Vad arbetar juristerna med? 15 Arbetsmarknadsläget 16 Bedömningar av framtida utbud av och efterfrågan på juridisk kompetens 19 God tillgång av jurister på kort sikt 19 och eventuellt ett visst överskott även på längre sikt 20 Utbildningens innehåll och funktion 21 Lärosätens perspektiv 21 Studenters perspektiv 24 Arbetsgivares perspektiv 27 Avslutande reflektioner 31 Utbildningens volym 31 Utbildningens innehåll 32 Utbildningens förändring 33 Gamla och nya utbildningar 34 En arbetsmarknadsanpassad utbildning? 35 Juridik och bildning 35 Bilaga 1: Intervjuade 37

4

5 Sammanfattning De juridiska utbildningarna är i princip av två slag. De traditionella yrkesutbildningarna till juris kandidat instiftades ursprungligen för att fylla samhällets kompetensbehov till rättsväsendet. Juris kandidaterna utgör den stora majoriteten av alla jurister. Sedan ett tiotal år finns också juristutbildningar som siktar mot juristfunktioner även utanför rättsväsendet. Sett i ljuset av den allmänna expansionen av högre utbildning kan man konstatera att de juridiska utbildningarna har expanderat måttligt. År 2004 examinerades närmare jurister och av dessa tog två tredjedelar ut en juris kandidat-examen och en tredjedel en kandidat- eller magisterexamen i juridik. Det finns idag ca yrkesverksamma jurister. Arbetsmarknadsläget för jurister är relativt gott för gruppen som helhet. Men situationen är svårare för nyexaminerade jurister. De korta prognoserna tyder på en fortsatt god tillgång på jurister de närmaste åren, inte minst när det gäller de yngre. De längre prognoserna ser en ökad efterfrågan på juridisk kompetens men räknar med att den kommer att kunna tillgodoses och eventuellt även resultera i ett visst överskott av arbetskraft. Situationen idag tillsammans med prognosernas bild av framtiden ger ingen anledning att förändra dimensioneringen av utbildningen. Också de arbetsgivare vi talat med vittnar om att det är god tillgång på jurister idag. De är även nöjda med den kompetens som juristerna har. Juristutbildningen anses ge en bred och god grund för att arbeta såväl inom som utanför det strikt juridiska området. Juristerna uppfattas ha en god akademisk kompetens, det vill säga förmåga att identifiera, analysera och strukturera problem/material. De beskrivs även som skickliga i att formulera sig och att föredra ärenden samt att vara noggranna. De intervjuade lärosätesrepresentanterna anser sig ge en akademiskt solid utbildning som passar en bred arbetsmarknad. Att fokus till viss del ligger på ämnen som i första hand är relevanta för rättsväsendet anser de vara funktionellt även för andra yrken. Sammantaget vill de ge studenterna grundliga juridiska kunskaper förenat med ett analytiskt och metodiskt tänkande. De studenter vi har träffat med är nöjda med den utbildning de har fått men vissa önskar mer praktik för att omsätta sina teoretiska kunskaper. Den svåra arbetsmarknaden är dock något som oroar dem i hög grad. 5

6

7 Inledning Högskoleverket har regeringens uppdrag att lämna underlag för lärosätenas och regeringens planering av utbildningsutbudet i relation till arbetsmarknadens behov. 1 Som ett led i detta arbete har verket initierat ett antal studier om kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad för utvalda grupper. Här ingår föreliggande rapport, Jurister utbildning och arbetsmarknad. Lärosätena har uppdraget att erbjuda högre utbildning som skall svara mot såväl arbetsmarknadens behov som studenternas efterfrågan. 2 I Högskoleverkets tolkning handlar denna formulering dels om kvantitet: Finns tillräcklig juridisk kompetens på arbetsmarknaden?; dels talar uppdraget om kvalitet: Finns rätt juridisk kompetens? Utifrån dessa två perspektiv kan man ställa frågan huruvida utbildningen är anpassad till vad som krävs av jurister i arbetslivet. Denna rapport inte är en allmän utvärdering av juristutbildningarnas kvalitet, utan en undersökning specifikt inriktad på kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Utvärderingar sker istället i Högskoleverkets löpande granskningar av ämnen och program. Den senaste utvärderingen av de juridiska utbildningarna genomfördes år och en uppföljning av den kommer att ske under Vår förhoppning är att rapporten Jurister utbildning och arbetsmarknad ska kunna fungera som planeringsunderlag för regering och lärosäten. Vi hoppas också att de resonemang som bygger på samtal med fältets aktörer ska kunna inspirera till en mer ingående diskussion om utbildningarnas inriktning och innehåll än vad denna rapport rymmer. Slutligen önskar vi att rapporten Jurister utbildning och arbetsmarknad ska kunna vara vägledande för presumtiva studenter i deras val av akademisk utbildning. 1. Uppdrag till Högskoleverket att lämna underlag för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor och för lärosätenas planering av utbildningsutbudet. (U2004/1426/UH) 2. Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m. 3. Rätt juristutbildning? Utvärdering av juristutbildningar, Högskoleverkets rapportserie 2000:1 R 7

8

9 Metod och avgränsningar Rapporten består i princip av två delar: en kvantitativ och en kvalitativ. Underlaget för den kvantitativa delen utgörs av statistik samt prognoser över framtida behov av jurister: Antal sökande per antagen Antal antagna Antal examinerade Juristers etablering på arbetsmarknaden Arbetslöshet i olika utbildningsgrupper Framtida behov av jurister Grunden för undersökningens kvalitativa del är samtal med representanter från lärosäten, studenter, arbetsgivare och en facklig organisation. När det gäller arbetsgivare har vi valt att tala med företrädare för områden som enligt statistik och sakkunniga rekryterar jurister: Domstolsverket Andra myndigheter Bank Försäkringsbolag Advokatbyrå samt Advokatsamfundet Vi har även inkluderat kommentarer och resonemang från Högskoleverkets utvärdering Rätt juristutbildning? samt tillhörande arbetsrapport Visioner & verklighet 4. I viss utsträckning är även underlag från lärosätena i form av studentuppföljningar använda. Syftet med rapportens kvantitativa del är dels att presentera aktuell statistik beträffande jurister inom utbildningen och på arbetsmarknaden, dels att presentera de prognoser som finns. Vad gäller den kvalitativa delen är syftet att lyfta fram teman, frågor och problem som aktualiserats under arbetets gång, framförallt i våra möten med lärosäten, studenter, arbetsgivare och fack. Samtalen har haft tydliga mål och har följt en frågeguide som skickats i förväg. Men vi har också velat vara lyhörda; vi har försökt fånga upp och föra vidare de frågor som våra samtalspartners tagit upp. Ambition har alltså varit att med hjälp av fältets aktörer känna av snittet mellan juristers utbildning och juristers arbetsmarknad. Vilka ämnen uppfattas som aktuella, viktiga och relevanta? Vilka frågor finns på agendan? Hur upplever arbetsgivarna att deras behov av juridisk kompetens uppfylls och hur arbetar lärosätena när de utformar utbildningarna? 4. Visioner & verklighet. Idéer om juristutbildningens framtid. Intervjuer med juridikstuderande, Arbetsrapport juni 1999, Högskoleverket. 9

10 Kriterierna för val av frågor som diskuteras under rubriken Utbildningens innehåll och funktion är således två: Vi har sett dem som angelägna, och/ eller våra samtalspartners har sett dem som angelägna. Däremot gör vi inte anspråk på att med denna diskussion beskriva juridikens state of art, vare sig inom utbildningen eller på arbetsmarknaden. Inte heller påstår vi att de åsikter och uppfattningar som kommer fram är representativa eller generaliserbara i större mening. Att frågorna uppfattas som intressanta är det viktiga, inte hur många som uppfattar dem som intressanta. Detta innebär dock inte att valet av samtalspartners har varit godtyckligt. Utan att sträva efter strikt representativitet har vi ändå försökt få en rimlig fördelning och spridning både vad gäller geografi, storlek på utbildning/arbetsplats och inriktning på utbildning/arbetsgivare. Vilka utbildningar, studenter, arbetsgivare och fack som har intervjuats framgår av bilaga 1. Landets juridiska utbildningar är av två slag. Den som leder till en juris kandidat-examen har en 150-årig historia. De utbildningar som leder till en generell examen i rättsvetenskap, affärsjuridik och handelsrätt har vuxit fram sedan 1980-talet. I denna rapport kommer vi tala dels om juris kandidat, JK eller traditionella juridiska utbildningar ; dels om rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättsliga utbildningar eller nyare juridiska utbildningar. Det bör understrykas att valet av terminologi är rent pragmatiskt betingat och inte rymmer någon värdering. Fokus i rapporten kommer av naturliga skäl att ligga på juris kandidaterna och deras utbildning i relation till arbetsmarknadens behov. Anledningen är att de utgör den överväldigande majoriteten av alla jurister på dagens arbetsmarknad. Fokus kommer även att ligga på grundutbildade jurister (minimum 120 poäng) och i mycket begränsad omfattning på forskarutbildade. Andelen jurister som går vidare till en forskarutbildning är tämligen låg och många av dem fortsätter sin karriär inom akademin. Diskussionen om forskarutbildningens relevans i relation till arbetsmarknaden utanför akademin blir följaktligen mycket begränsad. 10

11 Om juristutbildningen Utbildningens utformning I Sverige finns två slags juridiska grundutbildningar. Juris kandidat (JK) är en yrkesexamen och utbildningen således en yrkesutbildning. 5 Den omfattar 180 poäng. Utbildning som leder till JK-examen ges vid sex lärosäten: Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. 6 Utbildningar i rättsvetenskap, affärsrätt och handelsrätt leder till en generell examen på kandidat- eller magisternivå och sträcker sig från 120 till 200 poäng. De ges exempelvis vid Högskolan i Jönköping (handelsrätt), Linköpings universitet (affärsrätt) och Luleå tekniska universitet (rättsvetenskap). Forskarutbildningen i juridik leder antingen till en juris doktors-examen eller till en filosofie doktors-examen i rättsvetenskap eller handelsrätt. Examensordningens krav för juris kandidat-examen är flerfaldiga. För det första styrs utbildningen av de allmänna målen i högskolelagen (1 kap. 9 ). Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper på området. Utöver dessa allmänna mål styrs utbildningens innehåll av examensordningen för juris kandidat-examen som anger att studenterna ska ha nått sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst inom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt och internationell rätt som behövs för att kunna komma i fråga för anställning som domare och verksamhet som advokat. Dessa formuleringar, i kombination med de enskilda lärosätenas egna mål, återspeglas i JK-programmens utbildningsplaner och kursplaner. Mot slutet av utbildningen finns utrymme för fria val och studenterna kan fördjupa sig i frågor de är särskilt intresserade av. Men de första studieåren följer en strikt och obligatorisk ordning där kurserna i bland annat civilrätt och straff- och processrätt är omfattande. 5. Denna examen kommer under 2006/07 antagligen att få beteckningen juristexamen. 6. Örebro fick rätt att examinera juris kandidater år

12 Utbildningarna i rättsvetenskap, handelsrätt och affärsjuridik styrs av de krav som ställs på generella examina: målen i 1 kap. 9 högskolelagen och de mål som varje högskola sätter. Således ser vi hur målbeskrivningarnas formuleringar påverkar utbildningarnas innehåll. Men de speglar också juristernas arbetsmarknad. När den moderna utbildningen till juris kandidat etablerades vid 1800-talets mitt stod rättsväsendets intressen i fokus. Samhället behövde åklagare, domare och advokater som förenade ett vetenskapligt tänkande med praktisk skicklighet. Rättsväsendets behov av jurister ligger bakom examensordningsskrivningar som i sin tur styr JK-utbildningarna. Det juridiska fältet rymmer också ett antal utbildningar som leder till en generell examen i rättsvetenskap/affärsjuridik/handelsrätt. I bakgrunden till dessa nyare utbildningar fanns uppfattningen att arbetsmarknaden hade behov av jurister med annan kompetens än den som de traditionella JK-utbildningarna bidrog med. Tanken var att skapa alternativ till den traditionella juris kandidat-utbildningen, framfört allt med siktet inställt mot näringslivets behov av affärsjuridisk kompetens. För att komma i fråga för tjänst som domare och åklagare, och för att godkännas som medlem i Advokatsamfundet, krävs en JK-examen. För blivande domare och åklagare gäller också att studenten ska ha gjort en tvåårig notarietjänstgöring, förlagd till tingsrätt eller länsrätt. 7 Det är alltså bara studenter med en juris kandidat-examen som kan ansöka om notarietjänst. Ungefär en tredjedel av varje årskull examinerade JK-studenter antas som notarier, dvs. runt 300. Av dessa kommer ungefär 100 jurister att fortsätta på domarbanan. Högskoleverkets utvärdering Rätt juristutbildning? framhåller att det finns en obalans mellan antalet studenter som genomgått en JK-utbildning inriktad mot rättsväsendet (ca 900/år) och antalet personer (ca 300) som gör notarietjänst och som sedan fortsätter som domare eller åklagare 8. Majoriteten av JK-studenterna kommer i stället att verka inom andra områden: Enligt Högskoleverkets mening återspeglas inte den förändring som arbetsmarknaden för jurister genomgått under det senaste decenniet i examensordningen. Det är snarare så att målbeskrivningens första strecksats låser fast utbildningen i den traditionella inriktningen mot det statliga rättsväsendet. Detta stämmer dåligt med det verkliga förhållandet (s. 9). Till denna diskussion återkommer vi senare i rapporten. 7. Begreppet notarietjänstgöring ersätter numera tingstjänstgöring för att även inkludera tjänstgöring vid länsrätter. 8. Rätt juristutbildning? Utvärdering av juristutbildningar, Högskoleverkets rapportserie 2000:1 R. 12

13 Utbildningen har expanderat I enlighet med den allmänna expansionen av högre utbildning har även yrkesutbildningen till jurist, juris kandidat-utbildningen eller den tidigare juristutbildningen, blivit större. Antalet examina har de senaste 15 åren ökat med ca 20 procent, från strax under 800 till närmare stycken (figur 1). Under denna period har även antalet generella examina i juridik ökat och en stor del av dessa studenter har gått någon av de nya juridiska utbildningarna. År 2004/2005 togs 375 generella examina i juridik ut vilket sammantaget innebär att drygt examina inom juridik utfärdades det läsåret. Den ökade examinationen under åren förklaras av att det då var sista chansen att ta ut en examen enligt den gamla examensordningen. Detta innebar att många som i praktiken redan avslutat sin utbildning men inte tagit ut en examen tog tillfället i akt innan det var för sent. Figur 1. Antal examina inom juridik / / / / / / / / / / / / / / /05 Kandidatexamen juridik Juris kandidatexamen/motsv Magisterexamen juridik Totalt Källa: Högskoleverkets officiella statistik Andelen kvinnor som tar ut en generell examen har de senaste fem åren legat runt 60 procent och vissa år till och med närmat sig 70 procent. Andelen kvinnor som tar ut en juris kandidat-examen har de senaste 15 åren ökat från cirka hälften till strax över 60 procent. men examinationen kommer troligen att plana ut framöver Som visas i figur 2 har antagningen till juris kandidat-utbildningen varit relativt konstant de senaste åren vilket troligen kommer att innebära en fortsatt stabil nivå av antalet examinerade framöver. Antagningen till de generella juristutbildningarna har under perioden 1998 ökat från strax under 200 till närmare 400 år

14 Figur 2. Antal antagna studenter till utbildningsprogram i juridik Juris kandidatexamen Juridik och rättsvetenskap Källa: Högskoleverkets officiella statistik Söktrycket till båda typerna av utbildning har fluktuerat de senaste åtta åren och är generellt sett dubbelt så högt till juris kandidat-utbildningarna som till de rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättsliga programmen (tabell 1). Höstterminen 2005 var det drygt fem förstahandssökande per plats till juris kandidat-utbildningen och motsvarande siffra för de nya utbildningarna i juridik var drygt två förstahandssökande per plats. Tabell 1. Antal förstahandssökande per antagen i juridik Juris kandidatexamen 4,3 4,3 3,6 3,5 4,0 4,6 5,2 5,2 Övr. juridik och rättsvetenskap 2,8 2,1 1,6 1,4 1,5 1,4 1,8 2,1 Källa: Högskoleverkets officiella statistik 14

15 Om arbetsmarknaden Vad arbetar juristerna med? Det finns idag ca yrkesverksamma jurister. De senaste åtta åren har antalet jurister ökat med ca 40 procent och den ökningen har skett inom alla sektorer undantaget rättsväsendet, skatteväsendet och kommunerna 9. Juristernas arbetsmarknad är bred och till viss del unik. De konkurrerar delvis även med ekonomer, samhällsvetare med flera. Den delen av arbetsmarknaden som är tillgänglig enbart för jurister och mer specifikt då juris kandidater är den som rör vårt rättssystem. Cirka jurister arbetar inom rättsväsendet som domare, åklagare och kronofogdar. Även för att bli advokat krävs en juris kandidat-examen och det är idag ca jurister verksamma inom detta yrke. För att arbeta inom rättsväsendet är genomgången notarietjänstgöring inte ett formellt krav för alla tjänster men väl en stark praxis 10. För att arbeta som advokat finns inget formellt krav på notarietjänstgöring men praxis har ändå varit att del flesta är notariemeriterade. Andelen advokater som har notariemeritering minskar dock idag enligt Advokatsamfundet. Man kan även säga att själva notarietjänstgöringen är en del av arbetsmarknaden som enbart är tillgänglig för juris kandidater och där finns det för närvarande omkring 600 platser årligen jämfört med 750 för fem år sedan. Detta innebär att platserna idag räcker till ungefär en tredjedel av de examinerade. Inom offentlig förvaltning arbetar många jurister med både juridiska arbetsuppgifter och handläggning, utredning, förhandling m.m. I statlig förvaltning arbetar juristerna på exempelvis departement, affärsverk, försäkringskassor och skatteverk. Den statliga förvaltningen, undantaget rättsväsendet, sysselsätter ca jurister och inom kommunal förvaltning finns ca jurister 11. I privat sektor arbetar en växande andel jurister med alltifrån rent juridiska uppgifter som exempelvis bolagsjurist, till mer administrativa och ekonomiska uppgifter. De arbetar främst inom banker, försäkringsbolag, finansbolag, organisationer och företag. En ökande andel jurister arbetar inom information, media och IT, och även som fastighetsmäklare eller i bevaknings- och inkassoföretag. Arbetsuppgifterna varierar mellan branscherna. Det kan röra sig om upprättande och granskande av rättsliga handlingar såsom kontrakt, olika typer av förhandlingar, beredning av ärenden m.m. Några viktiga rättsområden 9. Arbetsmarknaden för jurister, Jusek, För åklagare finns ett formellt krav på notariemeritering, för kronofogde finns ett formellt krav med möjlighet till undantag, och för domare finns inget formellt krav men väl ett starkt informellt. 11. Arbetsmarknaden för jurister, Jusek,

16 i den privata sektorn är arbetsrätt, immaterialrätt och affärsrätt. För ytterligare information om vad jurister arbetar med hänvisas till Juseks 12 hemsida. Arbetsmarknadsläget Ett sätt att få en uppfattning om i vilken utsträckning arbetsmarknadens behov av arbetskraft idag tillfredsställs ur en kvantitativ aspekt är att undersöka arbetslösheten. Sedan år 2001 registrerar AMS utbildningsnivån och utbildningsinriktningen enligt svensk utbildningsnomenklatur 2000 (SUN 2000) hos alla arbetssökande. Juristerna återfinns i utbildningsgruppen juridik och rättsvetenskap. Figur 3 visar arbetslösheten 13 bland utvalda utbildningsgrupper som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning och inkluderar allt från tvååriga kvalificerade yrkesutbildningar (KY), högskoleutbildade och även forskarutbildade. För juristernas del innebär det att de allra flesta inom gruppen juridik och rättsvetenskap är jurister med en grundutbildning från högskolan. Som jämförelse visas arbetslösheten bland samtliga med minst en tvåårig eftergymnasial utbildning, och även grupper som delvis konkurrerar om samma arbeten som juristerna: ekonomerna i företagsekonomi, handel och administration och samhällsvetarna i samhälls- och beteendevetenskap. Under perioden har arbetslösheten bland jurister ökat från 3,0 till 3,9 procent. Den senare siffran är lägre än den över arbetslösheten för samtliga individer med minst en tvåårig eftergymnasial utbildning som år 2004 var 4,6 procent. Inom företagsekonomi, handel och administration och samhälls- och beteendevetenskap år 2004 var motsvarande siffror 6,6 respektive 5,5 procent. Figur 3. Arbetslöshet i utvalda utbildningsgrupper med minst två års eftergymnasial utbildning % Samhälls och beteendevetenskap Juridik och rättsvetenskap Eftergy 2 år el längre Företagsek, handel och administration Totalt arbetslöshet i befolkningen Källa: AMS, bearbetning Högskoleverket 12. Jusek är fackförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. 13. Med arbetslöshet avser vi i denna rapport både öppet arbetslösa och personer i olika typer av arbetsmarknadsprogram. 16

17 En analys av samma material uppdelat på ålder visar att arbetslösheten bland jurister i åldersgruppen år är något högre (5,5 procent) än för gruppen som helhet, vilket tyder på att arbetsmarknaden är svårast för de nyexaminerade. Svårare för nyexaminerade jurister att hitta arbete Bilden av en svår arbetsmarknad för unga jurister konfirmeras även av Juseks årliga uppföljning av nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare med flera 14. Bland de nyexaminerade juristerna som svarade på enkäten var den öppna arbetslösheten 11 procent. Detta innebär en ökad arbetslöshet jämfört med undersökningen 2001 men en minskning jämfört med år Denna årliga undersökning har gjorts sedan 1990 och visar på stora variationer på arbetsmarknadssituationen för nyexaminerade jurister. Bottennoteringen var 1994 med en öppen arbetslöshet på 15 procent vilket kan jämföras med 1 procent år Siffrorna bör dock tolkas med viss försiktighet då svarsfrekvenserna är relativt låga (54 procent år 2005). Jusek konstaterar även generellt att fler och fler läser vidare efter examen och det gäller även de nyexaminerade juristerna där 5 procent valde att läsa vidare efter examen, i den senaste undersökningen. Juseks senaste undersökning genomfördes i mars 2005 och vände sig till personer som tagit ut en examen under perioden september 2003 till augusti 2004 och vilket innebär att det hade gått minst ett halvår och maximalt ett och ett halvt år sedan examen när de svarade på enkäten. Högskoleverkets årliga studie av i vilken utsträckning olika utbildningsgrupper har etablerat sig på arbetsmarknaden visar liknande resultat 15. Andelen juris kandidater som ett år efter examen hade etablerat sig på arbetsmarknaden har minskat de senaste två mätåren, 2002 och 2003, och var 2003, 79 procent för examinerade 2001/02. Tidigare var det en stadigt uppåtgående trend där drygt 60 procent av juris kandidaterna examinerade 1994/94 var etablerade 1996 för att sedan öka till 82 procent etablerade år Jurister med en generell examen finns inte särredovisade i dessa studier utan ingår i grupperna magister- eller kandidatexaminerade i samhällsvetenskap där de utgör ungefär en femtedel. Generellt sett är mönstret för magistrarna i samhällsvetenskap detsamma som för juris kandidaterna, men etableringsgraden är lägre. För de magisterexaminerade var andelen ca 10 procent lägre, och för de kandidatexaminerade var etableringen ca 20 procent lägre, vilket innebär att 68 procent respektive 57 procent var etablerade på arbetsmarknaden i den senaste undersökningen. Det är strax under medelvärdet för samtliga med en magister- eller kandidatexamen. Även Högskoleverkets undersökning visar situationen ca ett år efter examen. Den skiljer sig dock från Juseks undersökning genom att vara heltäck- 14. Jobb och löner för nyexaminerade 2005, en undersökning av arbetsmarknadsläget bland jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare, Jusek. 15. Etablering på arbetsmarknaden examinerade 2001/02, Högskoleverkets rapportserie 2005:42 R. 17

18 ande eftersom den baseras på registerstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 16. Ytterligare en skillnad är att den visar situationen två år tidigare; det vill säga, den senaste rapporten visar i vilken utsträckning personer examinerade 2001/02 var etablerade på arbetsmarknaden år Ovanstående statistik visar på en relativt god arbetsmarknad för gruppen jurister i sin helhet. De senaste åtta åren har antalet yrkesverksamma jurister ökat med 40 procenten med årlig examination på ca varav de flesta har fått arbete. Sveriges akademikers centralorganisations (SACO) månatliga undersökning av arbetslösheten i olika utbildningsgrupper visar dessutom att juristernas arbetslöshet i december 2005 endast var 7 procent vilket är lägre än i december Den positiva trenden har varit densamma i de senaste månadernas undersökningar. En intressant fråga är om juristerna i större utsträckning än tidigare går in på den inte strikt juridiska arbetsmarknaden. Vi har ingen information om det men konstaterar att juristerna över lag har arbeten med höga kvalifikationskrav enligt SCB:s senaste Trender och prognoser procent av männen och 74 procent av kvinnorna har arbeten som kräver lång högskoleutbildning. Motsvarande siffror för ekonomer är 73 respektive 62 procent och för samhällsvetare 78 respektive 69 procent. 16. SCB:s databas Louise en longitudinell databas med uppgifter om utbildning, inkomst och sysselsättning. 17. Akademikerarbetslösheten i december 2005, SACO 18. Trender och prognoser 2005 befolkning, utbildning, arbetsmarknad med sikte på år 2020, SCB. 18

19 Bedömningar av framtida utbud av och efterfrågan på juridisk kompetens Det finns ett antal arbetsmarknadsrapporter och arbetsmarknadsprognoser från SCB, fackförbund m.fl. Att redogöra för tillgång och efterfrågan i dagsläget är naturligtvis relativt okomplicerat. När det gäller bedömningar av utvecklingen på lite längre sikt bör man vara medveten om att dessa är baserade på allt ifrån rena fakta, exempelvis befolkningens ålderssammansättning, till mer osäkra antaganden och förenklingar, exempelvis ett oförändrat utbildningsmönster. Detta är en förutsättning för att kunna skissa en bild av framtiden och det leder naturligtvis till en osäkerhet i bedömningarna som läsaren bör ha i åtanke. Exempel på andra osäkerhetsfaktorer i bedömningarna är hur eventuella obalanser på arbetsmarknaden påverkar individers val av utbildning och utbildningarnas dimensionering. Arbetsgivarnas efterfrågan antas vara opåverkad av tillgången på kompetens. Uppkomsten av nya yrken och utbildningar och hur dessa påverkar arbetsmarknaden är okänt. I vilken utsträckning skapar ett stort utbud sin egen efterfrågan? Det finns även en stor anpassningspotential bland högskoleutbildade vilka är användbara inom olika områden. Sammanfattningsvis kan man säga att ingen hänsyn kan tas till det totala systemets, och dess olika parters, förmåga till anpassningen. Den framtida ekonomiska utvecklingen är naturligtvis ytterligare en faktor som kommer att påverka den framtida arbetsmarknaden och som inte är möjlig att ta hänsyn till i bedömningarna. God tillgång av jurister på kort sikt Arbetskraftsbarometern baseras på den enkätundersökning bland ett urval av arbetsgivare 20 som SCB gör årligen. Den ger information om det rådande arbetsmarknadsläget och även utsikterna för olika utbildningsgrupper på ett respektive tre års sikt. Arbetskraftsbarometern 05 rapporterar att det under 2005 är god tillgång på yrkeserfarna jurister och mycket god tillgång på nyexaminerade. 19. Arbetskraftsbarometern 05, utsikterna på arbetsmarknaden för 70 utbildningar, Information om utbildning och arbetsmarknad 2005:5, SCB. 20. I urvalet ingick arbetsställen och antalet enkäter var (samma arbetsställe kan ingå i urvalet för flera utbildningsgrupper). Svarsfrekvensen var 78 procent. 19

20 och eventuellt ett visst överskott även på längre sikt Publikationen Trender och prognoser 2005 är SCB:s långa prognos, och den jämför tillgången och efterfrågan på arbetskraft fram till år 2020 utifrån ett antal förutsättningar och antaganden. Dessa är bland andra ett ökat antal personer i arbetsför ålder, ökat antal förvärvsarbetande, generellt ökad sysselsättning, oförändrad andel ungdomar som läser vidare på gymnasium och högskola samt oförändrad fördelning på utbildningsinriktningarna. Beträffande utbildningsstrukturen på arbetsmarknaden görs två alternativa antaganden. Den ena är att utbildningsstrukturen ändras i samma takt som under perioden , och den andra att förändringstakten halveras. Författarna betonar att det som prognoserna presenterar är en sannolik utveckling utifrån rådande situation och befintliga trender. Efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft förväntas öka inom samtliga utbildningsinriktningar och det gäller även juristerna. Denna ökade efterfrågan av jurister kommer dock att kunna tillgodoses och eventuellt även resultera i ett visst överskott beroende på vilket prognosmodell som används. Om man antar en halverad förändringstakt av utbildningssammansättningen hos de förvärvsarbetande, och i övrigt en relativt oförändrad utveckling, skulle det innebära ett överskott av jurister. Men om man å andra sidan förutsätter att utbildningssammansättningen fortsätter att förändras i samma takt som under perioden så blir slutsatsen en balanserad arbetsmarknadssituation. Det ökade behovet av jurister ligger främst inom företagstjänster och även inom offentlig förvaltning. En förklaring till expansionen inom den statliga förvaltningen är att Sveriges anslutning till EU har skapat ett ökat behov av jurister. Inom rättsväsendet blir det troligen ingen ökning av antalet jurister men väl en hel del nyrekryteringar pga. stora pensionsavgångar. En i huvudsak åldrande manlig juristkår kommer successivt att ersättas av de nyexaminerade juristerna varav ca 60 procent är kvinnor idag. SACO:s årliga skrift om att välja yrke vänder sig i första hand till blivande studenter för att ge information om utbildningar och yrken. Varje yrkesbeskrivning innehåller förutom information om utbildningarnas innehåll, längd, löneläge, antal yrkesverksamma m.m. även ett stycke om hur den framtida arbetsmarknaden väntas se ut. Dessa scenarier baseras på arbetslöshetsstatistik, befintliga prognoser och fackförbundens och deras medlemmars erfarenheter. I årets rapport tror man att dagens överskott av jurister inom fem år övergår till en balanserad arbetsmarknadssituation med en tendens till brist på erfarna jurister Välja yrke 2006, SACO 20

21 Utbildningens innehåll och funktion Lärosätens perspektiv Akademisk kvalitet är relevant för arbetslivet Utbildning till juris kandidat ges vid sex lärosäten. Vid tre av dessa utgör den juridiska institutionen en egen fakultet. I samtal med lärosäten har den stora akademiska miljön i form av egen fakultet eller stor institution förts fram som ett argument för utbildningens kvalitet. Och i sin tur även relevans för arbetslivet. Vad gäller bredden sägs fakultetens olika delämnen belysa fenomenet juridik ur olika perspektiv. Det ena delämnet, menar man, berikar det andra. Beträffande djupet framhåller man den närhet till aktuell och relevant forskning som en forskande akademisk miljö kan erbjuda. Undervisningens forskningsanknytning sägs alltså tillgodoses bland annat av disputerade och forskande lärare. Utbildningens djup garanteras också av varje delämnes arbete med tolkning och analys den juridiska metoden som sägs ge studenterna en genuin förståelse för ämnet i din helhet. Begreppet den juridiska metoden har återkommit i samtalen. Utan att göra anspråk på att ge en uttömmande definition kan man säga att den juridiska metoden handlar om en konsensus kring hur man förstår och behandlar juridiska problem. Inte sällan framställs den juridiska metoden som själva essensen i juridiken, både som vetenskap och som praktisk tillämpning. Nya lagar kommer, kunskap åldras, men den juridiska metoden består. En kommentar till resonemangen om den juridiska metoden kommer från Linköpings universitet. Att tala om den juridiska metoden, i bestämd form singularis, skapar en illusion av att juridisk teori och praktik är ett homogent, harmoniskt och okontroversiellt fenomen. Givet rätt metod skulle man alltid kunna nå det rätta svaret. Men, snarare borde man tala om juridiska metoder, påpekar man. En alltmer komplicerad omvärld kräver flera juridiska metoder och ett samspel mellan olika metoder. Tidigare såg vi att examensordningens krav skiljer sig för JK-utbildningarna respektive de rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättsliga utbildningarna, vilket påverkar deras utformning. JK-utbildningarna framhåller det kompletta bredd, djup, forskningsanknytning i sin undervisning. Utbildningen beskrivs som en yrkesutbildning med hög akademisk klass. De jurister som kommer ut, är dels grundligt förtrogna med juridikens sakfrågor, dels har de tränats i den juridiska metoden och även fått övning i både skriftlig och muntlig framställning. In summa menar alltså JK-utbildningarna att deras studenter kommer ut i arbetslivet med solida juridiska kunskaper samt med förmågan att tänka analytiskt, att göra rimliga bedömningar av komplexa problem och att formulera sig stringent i svåra frågor. Detta är kunskaper och 21

22 färdigheter, menar man, som studenterna har nytta av såväl inom som utanför rättsväsendet. Hur möter man en breddad arbetsmarknad? I Högskoleverkets utvärdering Rätt juristutbildning? kritiserades JK-utbildningarna för att vara alltför inriktade på rättsväsendets behov. Möjligen kan man läsa utbildningarnas hemsidor som svar på dessa synpunkter. Samtliga betonar nämligen spännvidden i juristens arbetsuppgifter: rättskipning, planering, administration eller utredning inom offentlig förvaltning, näringsliv eller organisationsväsende (Umeå universitet). Vidare har flera lärosäten valt att formulera den egna utbildningsplanens målskrivningar vidare än examensordningens. På så vis markerar man att utbildningen leder till en bredare arbetsmarknad än den som examensordningen beskriver. 22 Vid juridiska institutionen på Stockholms universitet, slutligen, påpekar man att utvärderingens kritik är gammal och ger en alltför föråldrad bild. Dagens utbildning till juris kandidat är alls inte domarbanecentrerad såsom utvärderingen skildrar den, utan innehåller många och viktiga moment med relevans för exempelvis affärsjuridik och förhandling. Men man menar också att en inriktning mot rättsväsendet aldrig kan vara fel i en juridisk utbildning. Rättsväsendet utgör både grund och norm för juridiken; ett faktum som man omöjligt kan bortse ifrån. Också utbildningar i rättsvetenskap/affärsjuridik/handelsrätt lyfter, å ena sidan, fram de generella juridiska kunskaperna som studenterna får. Vid det affärsjuridiska programmet vid Linköpings universitet understryker man vikten av att hålla en hög akademisk nivå, till exempel genom att låta studenterna skriva flera stora uppsatser. Å andra sidan påpekar man att utbildningen ger en spetskompetens som är direkt formad efter arbetsmarknadens intressen. Exempelvis etablerades utbildningen vid Linköpings universitet utifrån ett behov som nuvarande professorn Ingrid Arnesdotter tyckte sig se, nämligen en dubbel kompetens i ekonomi och juridik. Här är formuleringen tyckte sig se viktig. För Ingrid Arnesdotter är det lärosätenas uppgift att utifrån en egen omvärldsanalys skapa och tillhandahålla utbildningar. Dels är det varken möjligt eller rimligt att arbetsgivarna ska kunna beställa något som inte finns, och som de därför inte kan känna till. Dels har lärosätet, och ingen annan instans, ansvaret att garantera utbildningens akademiska lödighet. Liknande tankegångar som dessa finns i Högskoleverkets rapport Visioner & verklighet. En annan fråga i utvärderingen Rätt juristutbildning? gällde utbildningens konkreta anknytning till arbetslivet. Hur förbereds studenterna för sina kommande yrken i praktiken? Dagens JK-utbildningar förefaller hantera detta problem på olika sätt. Inledningsvis kan man konstatera att samtliga JK-utbildningar på sina hemsidor väljer att presentera sig med skrivningar om utbildningens relevans för arbetsmarknaden. Överfört till utbildningens vardag kan det handla om praktik (Umeå och Uppsala universitet), och att bjuda in 22. Högskoleverkets utvärdering Rätt juristutbildning? ger exempel på sådana skrivningar. 22

23 föreläsare med gedigen och aktuell erfarenhet från fältet, till exempel advokater, poliser och domare. Stockholms universitet har exempelvis en stor andel praktiker som föreläsare. Det finns även andra exempel på samverkan mellan utbildning och avnämare. I Linköpings universitet gör studenterna uppgifter i kontakt med fadderföretag, och flera utbildningar har rådgivande grupper med representanter från arbetslivet kopplat till sig. Man menar också att den allmänna samhällsdebatten tillåts påverka innehållet i utbildningen Ett annat sätt att träna sig praktiskt, och därmed möta arbetsmarknadens behov, består i att låta studenterna delta i rättegångsspel eller träna sig i förhandling. Flera utbildningar framhåller att de arbetar med problembaserad undervisning som anses borga för en praktisk och konkret förståelse av juridiska problem. Flera lärosäten betonar vikten av att studenterna inte bara utbildas till skickliga jurister i teknisk mening, utan också får möjlighet att utveckla den etiska mognad och ansvarskänsla som de juridiska professionerna kräver. Vid Lunds universitet vill man främja studenternas personliga utveckling och ge insikt i yrkesetiska problem. Göteborgs universitet påpekar att utbildningen ska få studenterna att förstå juristens olika roller och ansvar. När Göteborgs och Örebro universitet ringar in målet för sin JK-utbildning beskriver de också hur det ska uppnås: Målet för utbildningen är att ge dig goda juridiska kunskaper som du kan tillämpa praktiskt. Detta mål nås inte bara genom studier av lagar och andra juridiska texter utan kräver också förståelse för samhället, mänskliga relationer och andra vetenskapliga discipliner än juridiken. Resonemang om kommunikation och etik möter man också i de nyare juridiska utbildningarna. Linköpings universitet skriver: Utmärkande för utbildningen är betoningen på rättens samspel med etik och kultur. Dessutom uppmuntras du till kritiskt och självständigt tänkande. Du lär dig också vad som krävs för en fungerande kommunikation mellan affärsjuristen och dennes motparter i arbetslivet. Traditionella kontra nya utbildningar Relativt lakoniskt konstaterar lärosätena att landets JK-utbildningar respektive rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättsliga utbildningar skiljer sig åt. 23 Utan att resonera i termer av bra eller dåligt tycks man helt enkelt betrakta dem som olika, med olika innehåll, inriktning och funktion. Vid några tillfällen har dock tonfallen varit mer reserverade. Vissa menar att utbildningarna i affärsjuridik/rättsvetenskap/handelsrätt inte innehåller tillräckligt av vare sig juridiskt stoff eller metod för att kunna betraktas som juridiska utbildningar 23. Däremot framhåller Uppsala och Göteborgs universitet på sina hemsidor att landets JK-utbildningar är relativt olika. Detta bör rimligen tolkas som ett försök att profilera sig gentemot andra lärosäten. 23

24 i reell mening. Kunskaperna blir ytliga och sätts inte in i ett större sammanhang. De som är skeptiska till juris kandidat-utbildningen anser å sin sida att den är konservativ, stelbent och alltför fokuserad på rättsväsendet. 24 Sammantaget får vi en bild där arbetsmarknaden sägs påverka utbildningarnas innehåll (kvalitet) på olika sätt. Från JK-utbildningarnas håll finns exempel på hur man å ena sidan aktivt försöker bredda utbildningen, från examensordningens fokus på en blivande domar-, åklagar- och advokatbana till ett vidare juridiskt yrkesfält. Å andra sidan framhålls att inriktningen mot rättsväsendet lägger utbildningen på en rimlig juridisk nivå eftersom rättsväsendet alltid kommer att vara juridikens probersten. Från de nya utbildningarnas håll påpekar man att upplägg och innehåll nyskapats efter krav som en bred (också utanför rättsväsendet) och föränderlig arbetsmarknad ställer. Vad gäller volymen (kvantitet) har utbildningarna inte lika mycket att säga; ett faktum vi får anledning att återkomma till. Studenters perspektiv Följande avsnitt bygger huvudsakligen på samtal med studenter från universiteten i Stockholm och Linköping. Studenterna befinner sig i slutet av sin utbildning. Vid några tillfällen har vi också lyft in röster från arbetsrapporten Visioner & verklighet och från några studentuppföljningar. Detta är texter med några år på nacken, och de kan därmed inte uppfattas som redogörelser för det aktuella läget vid landets lärosäten. Mycket kan ha och har hänt sedan slutet av 90-talet. Skälet till att vi ändå har valt att låta detta material komplettera studentsamtalen är att det också kan tolkas som studenters tankar kring den juridiska utbildningen i princip. Vad är bra? Vad är dåligt? Läst på så vis kan materialet förtydliga eller berika synpunkter som kommer fram i studentsamtalen. Studenter är nöjda med utbildningen men oroliga inför framtiden När studenterna i Stockholm valde utbildning var siktet för en del långt, och för andra kort. För någon hägrade redan från början en karriär som advokat, och för att nå dit var en juris kandidat-examen det enda alternativet. Andra hade ett kortare perspektiv och valde utbildning, inte så mycket som väg till framtida yrke som för dess egen skull. Alla är överens om att de går en både bred och djup utbildning som dessutom håller hög internationell klass. Det är, säger någon, en extremt heltäckande utbildning som ger inblick i hur alla delar av samhället fungerar. På det viset fungerar också JK-utbildningen bra för dem som vill jobba i samhället, men som inte riktigt vet på vilket sätt. En JK-utbildning öppnar åt många håll: Ingen väg är stängd. Också studenterna i Linköping är nöjda med sin utbildning. De sökte den utifrån en önskan om att få arbeta med affärsjuridik och tycker att utbild- 24. Denna kritik refereras bl.a. av universitetsadjunkt Monica Burman i Visioner & verklighet, s

25 ningen givit dem de kunskaper som dessa yrken kräver. De menar att de gått igenom en kvalificerad spetsutbildning (mot affärsjuridik) som samtidigt givit dem en god allmän juridisk kompetens. Vi minns att lärosätena gärna lyfter fram den juridiska metoden som central i de juridiska utbildningarna. Studenter i slutet av utbildningen instämmer. Förmågan att tänka metodiskt samt att formulera sig är bestående färdigheter från JK-utbildningen. Metodläran är vad utbildningen går ut på, säger en Stockholmsstudent. Också Linköpingsstudenterna beskriver den juridiska metoden som central i utbildningen. Uppfattningen att studietiden har givit träning i metod och analytiskt tänkande återkommer också i Visioner & verklighet. Detta framhålls också av studenter som i övrigt är kritiska till utbildningens sätt att förbereda för arbetslivet. I samtal med studenter, i rapporten Vision & verklighet och i studentuppföljningar, möter man också en oro inför det framtida yrkeslivet. Studenterna i Linköping är tillfreds med sin utbildning och anser att den väl matchar arbetsgivarnas intressen. Men de upplever att arbetsmarknaden är trång överhuvudtaget och konkurrensen hård. Jurister konkurrerar inte bara sinsemellan, utan också med ekonomer och andra samhällsvetare. Rent allmänt är det svårt för nyexaminerade att komma in i yrkeslivet, menar studenterna från Linköping. Studenterna i Stockholm uttrycker liknande farhågor. För deras del hör denna oro, vilket vi återkommer till under nästa rubrik, också samman med frågan om notariemeritering. Ibland kopplas oron för framtida jobb till frågan om utbildningens dimensionering. Studentuppföljningar från Stockholms universitet ger exempel. Åren var arbetslösheten bland nyexaminerade jurister över 15 procent (Jusek). Då ter sig kommentaren från en före detta student logisk: Begränsa intagningen! Arbetsmarknaden är övermättad. (1997) Men också 2002, då arbetslösheten låg under 5 procent, beskrev tidigare studenter en trög och svårforcerad arbetsmarknad. Folk med dubbla examina konkurrerar om obetalda praktikplatser heter det i uppföljningen (2005). Här förmedlas alltså en bild av hur en begränsad arbetsmarknad leder till att jurister är överkvalificerade för sina poster. Studenter efterlyser fler praktiska inslag Studenters oro inför att de ska ha svårt att etablera sig yrkesmässigt återspeglas också i deras önskemål om tätare kontakt med arbetslivet också under utbildningens gång. Ett särskilt värde tycks både nuvarande och före detta studenter tillmäta praktikperioder. Linköpingsstudenterna menar att de har haft/har stor nytta av utbildningens fadderföretagssystem som ger dem insikt och insteg i yrkeslivet. Studenterna i Stockholm påpekar att övning i metod och retorik under utbildningen förbereder dem för arbetslivet. Avsaknaden av praktik är dock något som bekymrar dem. Studentröster i Visioner & verklighet föreslår mentorer och nätverk som andra konkreta exempel för att underlätta övergången mellan utbildning och arbetsliv. 25

26 Vissa studenter efterlyser flera praktiska moment i seminarierummet: fallstudier, tillämpningsövningar, muntlig framställning eller träning i att skriva dokument. Efter fyra års juridiska studier kan jag inte skriva ett överklagande, säger en student. En annan berättar hur hon engagerat sig i en ideell organisation bland annat för att få praktisk användning för och därmed också fördjupa sina juridiska kunskaper. Flera gånger återkommer formuleringar om just behovet av att rent konkret kunna sätta upp avtal. Dessa krav kan placeras i ett större sammanhang, nämligen i ett resonemang om vad som i Visioner & verklighet kalllas domarperspektivet respektive partsperspektivet. Med domarperspektivet förstås inte bara utbildningarnas rent ämnesmässiga inriktning mot rättsväsendet. Med begreppet domarperspektiv syftar man också på ett sätt att behandla juridiska problem: att tillämpa lagtexter på ett givet faktum eller en given situation. Här är rättssal miljö eller modell. Partsperspektivet handlar snarare om att parter i konflikt ska nå ett gemensamt mål. Här är förhandlingsrummet i näringslivet eller på advokatkontoret miljö eller modell. En tidigare student beskriver i Visioner & verklighet konflikten domarperspektiv versus partsperspektiv: Domareperspektivet betonar vikten av att besvara väl definierade frågeställningar medan advokatperspektivet kräver att man ska definiera problem. (s. 45) Föreställningen om att utbildningen inte är tillräckligt praktisk kan också uttryckas som att den är alltför teoretisk. Allmänt formulerat konstaterar en tidigare student att studiemiljön var (underförstått: alltför) forskarvänlig och därmed (underförstått: alltför) teoretiskt orienterad. I andra sammanhang kvalificeras dock resonemangen kring utbildningens teoretiska karaktär. De intervjuade Stockholmsstudenterna förefaller å ena sidan se metodträningen som en bra teoretisk dimension av utbildningen. Å andra sidan efterlyser de fler praktiska inslag. I en tidigare undersökning, också från Stockholms universitet, beskriver visserligen några studenter teorikurser som meningslösa och tråkiga. Samtidigt efterlyser andra fler inslag av teori och metod och önskar att utbildningen kunde hjälpa dem till ett kritiskt förhållningssätt. Med uttrycket alltför teoretisk tycks dessa studenter snarare syfta på ett mekaniskt inlärningsideal som mest går ut på att kunna rabbla kunskap ; en kunskapssyn som hänger samman med den betygshets som genereras av konkurrensen till notarietjänstgöring. 25 Orosmoment: notarietjänstgöring, betygshets, okända utbildningar I flera sammanhang behandlas relationen mellan juris kandidat-utbildningen och notariemeritering. Utvärderingen Rätt juristutbildning? framhåller dels att 25. Studieavbrotts- och verksamhetsundersökning s , 48, skriftserien nr 76, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. 26

27 examensordningens inriktning på rättsväsendet riskerar att snäva in utbildningarna. Dels argumenterar man för att den flaskhals som notarietjänstgöringen innebär (bara en tredjedel antas) påverkar utbildningen till det sämre. Konkurrens och betygshets blir följden. Denna syn delas av de studenter vi träffade vid Stockholms universitet. De förmedlar en bild där notarietjänstgöringen mer fungerar som en allmän kvalitetsstämpel än som uttryck för ett reellt intresse för en framtid som domare eller åklagare. Många sitter ting och sen gör de något annat. Det tycks också finnas en underförstådd men tydlig värdeskala där vissa tingsrätter/länsrätter har högre status än andra. Att arbetsgivarna drar nytta av denna situation är uppenbart, menar studenterna. Vid rekrytering kan de använda sig av den sållning som Domstolsverket redan gjort: Bara högsta betyg plus andra meriter kvalificerar för notarietjänst. Att konkurrensen om notarieplatserna leder till en hård betygshets är välkänt, en beskrivning som bekräftas av de intervjuade studenterna. De påpekar det absurda i att det inte ens med högsta betyg i 4,5 år är möjligt att uppnå det antal poäng som krävs för att antas till notarietjänstgöring på de mest eftertraktade platserna. Studieklimat och förmåga till samarbete är naturligtvis ingenting som främjas av denna hets, menar studenterna. Studenterna menar också att många av dagens studenter vill avskaffa de graderade betygen, dvs. det betygssystem som Domstolsverket använder sig av i sitt antagningsförfarande. Detta stämmer överens med den bild som ges i Visioner & verklighet. Samtidigt uttrycker Stockholmsstudenterna skepsis till alternativa antagningsmodeller, exempelvis intervjuer. Det kan, menar de, leda till subjektivitet och godtycke. För studenterna vid rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättliga utbildningar är frågan om notarietjänstgöring inte aktuell. Det innebär mindre betygshets och mer samarbete, menar Linköpingsstudenterna. Däremot finns andra problem. Om studenterna i Linköping är tillfreds med utbildningens arbetslivsrelaterade innehåll specialiseringen, fadderverksamhet, uppsatsskrivande så är de desto oroligare för hur arbetsgivarna från sitt håll ser på deras utbildning. Studenterna menar att när man väl har kommit in på en arbetsplats, gjort sig känd och visat vad man kan får både man själv och utbildningen uppskattning. De upplever dock att jämfört med de traditionella JK-utbildningarna är de nya juridiska utbildningarna relativt okända för många arbetsgivare. Studenterna är alltså oroliga för att arbetsgivarna, i tider av överskott på examinerade jurister, väljer det säkra före det osäkra, dvs. en person med JK-examen. Arbetsgivares perspektiv Intrycket av de arbetsgivare vi talat med är att de är påtagligt nöjda med landets juridiska utbildningar, både beträffande utbildningarnas innehåll och även utbudet i form av tillgänglig arbetskraft. En genomgående synpunkt är 27