Vad ska vi ha högre utbildning till och hur ska den dimensioneras i framtiden?

Transkript

1 Vad ska vi ha högre utbildning till och hur ska den dimensioneras i framtiden? 1 SUHF LARS HAIKOLA

2 2 1. Högskolans mål är stabila 2. Individens önskemål - arbetsmarknadens behov 3. Kopplingen utbildning yrke är svag 4. Fort- och vidareutbildning; behoven ökar utbudet minskar

3 Fria universitet och högskolor (DS 1992:1) 3 Högskoleutbildning har olika syften, dels examensinriktad som förbereder för mer eller mindre preciserad yrkesverksamhet utanför högskolan eller för forskarutbildning, dels allmänt kompetenshöjande studier som fortbildning och vidareutbildning eller individuell utveckling.

4 HL efter 2007 års reform 4 Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

5 HL efter 1993 års reform 5 Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till kunskapsutbyte på vetenskaplig nivå.

6 HL efter 1977 års reform 6 Utbildningen skall anordnas så att de studerande förvärvar kunskaper och färdigheter samt utvecklar sin förmåga att kritiskt bedöma företeelser av skilda slag. Utbildningen skall främja att de studerande förbereder sig för skilda yrken eller vidareutvecklar sig inom yrken som de redan utövar... All utbildning skall främja de studerandes personliga utveckling.

7 Syfte med högre utbildning 7 Yrkesutbildning Forskarutbildning Fortbildning och vidareutbildning Individuell utveckling Syftena uppnås genom det kritiska kunskapssökandet - generiska förmågor

8 Högskolans mål är stabila Samma grundläggande idéer om vikten av det kritiska kunskapssökandet och vad högre utbildning syftar till i hela den moderna högskolan 8 Kontinuitet - trots att H 77 yrkesutbildning betonas - utbildningslinjer inom yrkesutbildningssektorer - en instrumentell syn på utbildning H 93 individens val av utbildning betonas kursen utgör grundenhet

9 2 Hur balanseras målen i högre utbildning? 9 Högskolelagen Utbildningen inom högskolan skall planeras med hänsyn till samhällets behov av utbildade och individernas behov och önskemål. Samma hänsyn skall tagas när resurserna för utbildning fördelas inom högskolan.

10 Inför 93 års reform (Prop 1992/93:169) 10 I den nya universitets- och högskoleorganisationen avstår regeringen, / / från att i detalj ange hur många studenter som skall utbildas på respektive område vid varje universitet och högskola. Det blir i stället studenterna, universiteten och högskolorna som genom sina egna val och prioriteringar avgör detta De enda undantagen är utbildningar till vissa viktiga yrken för vilka staten ur ett nationellt perspektiv måste garantera ett visst antal examinerade studenter samt vissa mindre, men väsentliga ämnen. Dessutom anges övergripande mål för den långsiktiga inriktningen av examinationen.

11 Kontinuitet - igen Den svenska högskolan har alltid balanserat individens önskemål arbetslivets behov Bolognadeklarationen rubbade balansen? Och den statliga styrningen av vissa samhällsviktiga utbildningar har alltid funnits Samtidigt - i grunden - studenternas efterfrågan styr utbildningsutbudet Kan det vara på annat sätt? 11

12 3 Koppling utbildning yrke 12 Yrkesspridning och utbildningsspridning Sverige har en avreglerad arbetsmarknad i internationell jämförelse Detta försvagar kopplingen mellan utbildning och yrke

13 Yrkesspridning Yrkesspridning - utbildningen leder till olika yrken Yrkesspridningen minst i legitimationsyrken. (Läkarutbildning 97 %) men vissa legitimationsutbildningar har hög yrkesspridning, (t ex apotekarutbildning 35 %) Yrkesutbildning utan legitimation med stor yrkesspridning är t ex socionom- (49 %), jurist-, civilingenjörsutbildningar (c 25 %) Generell utbildning ger stor yrkespridning. Störst spridning har humanistutbildning (9 %) 13

14 Utbildningsspridning 14 Utbildningsspridning - yrket utövas med olika utbildningar som grund Legitimationsyrken har låg (eller ingen) spridning Stor utbildningsspridning inom civilingenjörsyrken liksom systemerare o programmerare, samt inom ekonomyrken

15 Alltså 15 Yrke- o utbildningsspridningen i Sverige är betydande. Detta förstärker svårigheterna att enkelt koppla utbildning till arbetsmarknad. En bred allmänbildande yrkesutbildning med betoning på generiska förmågor motverkar svårigheterna

16 4 Fort- och vidareutbildning 16 Fort- och vidareutbildning (FoV) - ett av den högre utbildningens uppdrag Idag ökar samhällets behov av kontinuerlig kompetensutveckling Svensk högre utbildning har av tradition och i internationell jämförelse varit öppen för FoV genom att bygga på kurser och god tillgång till deltidsstudier och distansutbildning Högre utbildning under tjugo år visar att utbudet av fristående kurser minskar Utredningens förslag det får inte minska mer. Konsensus bland alla intressenter! Samtidigt - merdelen av all kompetensutveckling för arbetslivets behov sker inom företag, organisationer o myndigheter personalutbildning. Högskolans andel av personalutbildning är liten men dess betydelse ökar efterhand som arbetsmarknaden blir alltmer kunskapsberoende. Uppdragsutbildning är en del av svaret.