Rapport 2006:4 R. Jurister utbildning och arbetsmarknad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2006:4 R. Jurister utbildning och arbetsmarknad"

Transkript

1 Rapport 2006:4 R Jurister utbildning och arbetsmarknad

2 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Rapportnamn Utgiven av Högskoleverket 2006 Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, utredningsavdelningen, Karin Holmvall, Maria Södling Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, februari 2006 Tryckt på miljömärkt papper

3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Metod och avgränsningar 9 Om juristutbildningen 11 Utbildningens utformning 11 Utbildningen har expanderat 13 Om arbetsmarknaden 15 Vad arbetar juristerna med? 15 Arbetsmarknadsläget 16 Bedömningar av framtida utbud av och efterfrågan på juridisk kompetens 19 God tillgång av jurister på kort sikt 19 och eventuellt ett visst överskott även på längre sikt 20 Utbildningens innehåll och funktion 21 Lärosätens perspektiv 21 Studenters perspektiv 24 Arbetsgivares perspektiv 27 Avslutande reflektioner 31 Utbildningens volym 31 Utbildningens innehåll 32 Utbildningens förändring 33 Gamla och nya utbildningar 34 En arbetsmarknadsanpassad utbildning? 35 Juridik och bildning 35 Bilaga 1: Intervjuade 37

4

5 Sammanfattning De juridiska utbildningarna är i princip av två slag. De traditionella yrkesutbildningarna till juris kandidat instiftades ursprungligen för att fylla samhällets kompetensbehov till rättsväsendet. Juris kandidaterna utgör den stora majoriteten av alla jurister. Sedan ett tiotal år finns också juristutbildningar som siktar mot juristfunktioner även utanför rättsväsendet. Sett i ljuset av den allmänna expansionen av högre utbildning kan man konstatera att de juridiska utbildningarna har expanderat måttligt. År 2004 examinerades närmare jurister och av dessa tog två tredjedelar ut en juris kandidat-examen och en tredjedel en kandidat- eller magisterexamen i juridik. Det finns idag ca yrkesverksamma jurister. Arbetsmarknadsläget för jurister är relativt gott för gruppen som helhet. Men situationen är svårare för nyexaminerade jurister. De korta prognoserna tyder på en fortsatt god tillgång på jurister de närmaste åren, inte minst när det gäller de yngre. De längre prognoserna ser en ökad efterfrågan på juridisk kompetens men räknar med att den kommer att kunna tillgodoses och eventuellt även resultera i ett visst överskott av arbetskraft. Situationen idag tillsammans med prognosernas bild av framtiden ger ingen anledning att förändra dimensioneringen av utbildningen. Också de arbetsgivare vi talat med vittnar om att det är god tillgång på jurister idag. De är även nöjda med den kompetens som juristerna har. Juristutbildningen anses ge en bred och god grund för att arbeta såväl inom som utanför det strikt juridiska området. Juristerna uppfattas ha en god akademisk kompetens, det vill säga förmåga att identifiera, analysera och strukturera problem/material. De beskrivs även som skickliga i att formulera sig och att föredra ärenden samt att vara noggranna. De intervjuade lärosätesrepresentanterna anser sig ge en akademiskt solid utbildning som passar en bred arbetsmarknad. Att fokus till viss del ligger på ämnen som i första hand är relevanta för rättsväsendet anser de vara funktionellt även för andra yrken. Sammantaget vill de ge studenterna grundliga juridiska kunskaper förenat med ett analytiskt och metodiskt tänkande. De studenter vi har träffat med är nöjda med den utbildning de har fått men vissa önskar mer praktik för att omsätta sina teoretiska kunskaper. Den svåra arbetsmarknaden är dock något som oroar dem i hög grad.

6

7 Inledning Högskoleverket har regeringens uppdrag att lämna underlag för lärosätenas och regeringens planering av utbildningsutbudet i relation till arbetsmarknadens behov. 1 Som ett led i detta arbete har verket initierat ett antal studier om kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad för utvalda grupper. Här ingår föreliggande rapport, Jurister utbildning och arbetsmarknad. Lärosätena har uppdraget att erbjuda högre utbildning som skall svara mot såväl arbetsmarknadens behov som studenternas efterfrågan. 2 I Högskoleverkets tolkning handlar denna formulering dels om kvantitet: Finns tillräcklig juridisk kompetens på arbetsmarknaden?; dels talar uppdraget om kvalitet: Finns rätt juridisk kompetens? Utifrån dessa två perspektiv kan man ställa frågan huruvida utbildningen är anpassad till vad som krävs av jurister i arbetslivet. Denna rapport inte är en allmän utvärdering av juristutbildningarnas kvalitet, utan en undersökning specifikt inriktad på kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Utvärderingar sker istället i Högskoleverkets löpande granskningar av ämnen och program. Den senaste utvärderingen av de juridiska utbildningarna genomfördes år och en uppföljning av den kommer att ske under Vår förhoppning är att rapporten Jurister utbildning och arbetsmarknad ska kunna fungera som planeringsunderlag för regering och lärosäten. Vi hoppas också att de resonemang som bygger på samtal med fältets aktörer ska kunna inspirera till en mer ingående diskussion om utbildningarnas inriktning och innehåll än vad denna rapport rymmer. Slutligen önskar vi att rapporten Jurister utbildning och arbetsmarknad ska kunna vara vägledande för presumtiva studenter i deras val av akademisk utbildning. 1. Uppdrag till Högskoleverket att lämna underlag för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor och för lärosätenas planering av utbildningsutbudet. (U2004/1426/UH) 2. Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m. 3. Rätt juristutbildning? Utvärdering av juristutbildningar, Högskoleverkets rapportserie 2000:1 R

8

9 Metod och avgränsningar Rapporten består i princip av två delar: en kvantitativ och en kvalitativ. Underlaget för den kvantitativa delen utgörs av statistik samt prognoser över framtida behov av jurister: Antal sökande per antagen Antal antagna Antal examinerade Juristers etablering på arbetsmarknaden Arbetslöshet i olika utbildningsgrupper Framtida behov av jurister Grunden för undersökningens kvalitativa del är samtal med representanter från lärosäten, studenter, arbetsgivare och en facklig organisation. När det gäller arbetsgivare har vi valt att tala med företrädare för områden som enligt statistik och sakkunniga rekryterar jurister: Domstolsverket Andra myndigheter Bank Försäkringsbolag Advokatbyrå samt Advokatsamfundet Vi har även inkluderat kommentarer och resonemang från Högskoleverkets utvärdering Rätt juristutbildning? samt tillhörande arbetsrapport Visioner & verklighet 4. I viss utsträckning är även underlag från lärosätena i form av studentuppföljningar använda. Syftet med rapportens kvantitativa del är dels att presentera aktuell statistik beträffande jurister inom utbildningen och på arbetsmarknaden, dels att presentera de prognoser som finns. Vad gäller den kvalitativa delen är syftet att lyfta fram teman, frågor och problem som aktualiserats under arbetets gång, framförallt i våra möten med lärosäten, studenter, arbetsgivare och fack. Samtalen har haft tydliga mål och har följt en frågeguide som skickats i förväg. Men vi har också velat vara lyhörda; vi har försökt fånga upp och föra vidare de frågor som våra samtalspartners tagit upp. Ambition har alltså varit att med hjälp av fältets aktörer känna av snittet mellan juristers utbildning och juristers arbetsmarknad. Vilka ämnen uppfattas som aktuella, viktiga och relevanta? Vilka frågor finns på agendan? Hur upplever arbetsgivarna att deras behov av juridisk kompetens uppfylls och hur arbetar lärosätena när de utformar utbildningarna? 4. Visioner & verklighet. Idéer om juristutbildningens framtid. Intervjuer med juridikstuderande, Arbetsrapport juni 1999, Högskoleverket.

10 Kriterierna för val av frågor som diskuteras under rubriken Utbildningens innehåll och funktion är således två: Vi har sett dem som angelägna, och/ eller våra samtalspartners har sett dem som angelägna. Däremot gör vi inte anspråk på att med denna diskussion beskriva juridikens state of art, vare sig inom utbildningen eller på arbetsmarknaden. Inte heller påstår vi att de åsikter och uppfattningar som kommer fram är representativa eller generaliserbara i större mening. Att frågorna uppfattas som intressanta är det viktiga, inte hur många som uppfattar dem som intressanta. Detta innebär dock inte att valet av samtalspartners har varit godtyckligt. Utan att sträva efter strikt representativitet har vi ändå försökt få en rimlig fördelning och spridning både vad gäller geografi, storlek på utbildning/arbetsplats och inriktning på utbildning/arbetsgivare. Vilka utbildningar, studenter, arbetsgivare och fack som har intervjuats framgår av bilaga 1. Landets juridiska utbildningar är av två slag. Den som leder till en juris kandidat-examen har en 150-årig historia. De utbildningar som leder till en generell examen i rättsvetenskap, affärsjuridik och handelsrätt har vuxit fram sedan 1980-talet. I denna rapport kommer vi tala dels om juris kandidat, JK eller traditionella juridiska utbildningar ; dels om rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättsliga utbildningar eller nyare juridiska utbildningar. Det bör understrykas att valet av terminologi är rent pragmatiskt betingat och inte rymmer någon värdering. Fokus i rapporten kommer av naturliga skäl att ligga på juris kandidaterna och deras utbildning i relation till arbetsmarknadens behov. Anledningen är att de utgör den överväldigande majoriteten av alla jurister på dagens arbetsmarknad. Fokus kommer även att ligga på grundutbildade jurister (minimum 120 poäng) och i mycket begränsad omfattning på forskarutbildade. Andelen jurister som går vidare till en forskarutbildning är tämligen låg och många av dem fortsätter sin karriär inom akademin. Diskussionen om forskarutbildningens relevans i relation till arbetsmarknaden utanför akademin blir följaktligen mycket begränsad. 10

11 Om juristutbildningen Utbildningens utformning I Sverige finns två slags juridiska grundutbildningar. Juris kandidat (JK) är en yrkesexamen och utbildningen således en yrkesutbildning. 5 Den omfattar 180 poäng. Utbildning som leder till JK-examen ges vid sex lärosäten: Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. 6 Utbildningar i rättsvetenskap, affärsrätt och handelsrätt leder till en generell examen på kandidat- eller magisternivå och sträcker sig från 120 till 200 poäng. De ges exempelvis vid Högskolan i Jönköping (handelsrätt), Linköpings universitet (affärsrätt) och Luleå tekniska universitet (rättsvetenskap). Forskarutbildningen i juridik leder antingen till en juris doktors-examen eller till en filosofie doktors-examen i rättsvetenskap eller handelsrätt. Examensordningens krav för juris kandidat-examen är flerfaldiga. För det första styrs utbildningen av de allmänna målen i högskolelagen (1 kap. 9 ). Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper på området. Utöver dessa allmänna mål styrs utbildningens innehåll av examensordningen för juris kandidat-examen som anger att studenterna ska ha nått sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst inom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt och internationell rätt som behövs för att kunna komma i fråga för anställning som domare och verksamhet som advokat. Dessa formuleringar, i kombination med de enskilda lärosätenas egna mål, återspeglas i JK-programmens utbildningsplaner och kursplaner. Mot slutet av utbildningen finns utrymme för fria val och studenterna kan fördjupa sig i frågor de är särskilt intresserade av. Men de första studieåren följer en strikt och obligatorisk ordning där kurserna i bland annat civilrätt och straff- och processrätt är omfattande. 5. Denna examen kommer under 2006/07 antagligen att få beteckningen juristexamen. 6. Örebro fick rätt att examinera juris kandidater år

12 Utbildningarna i rättsvetenskap, handelsrätt och affärsjuridik styrs av de krav som ställs på generella examina: målen i 1 kap. 9 högskolelagen och de mål som varje högskola sätter. Således ser vi hur målbeskrivningarnas formuleringar påverkar utbildningarnas innehåll. Men de speglar också juristernas arbetsmarknad. När den moderna utbildningen till juris kandidat etablerades vid 1800-talets mitt stod rättsväsendets intressen i fokus. Samhället behövde åklagare, domare och advokater som förenade ett vetenskapligt tänkande med praktisk skicklighet. Rättsväsendets behov av jurister ligger bakom examensordningsskrivningar som i sin tur styr JK-utbildningarna. Det juridiska fältet rymmer också ett antal utbildningar som leder till en generell examen i rättsvetenskap/affärsjuridik/handelsrätt. I bakgrunden till dessa nyare utbildningar fanns uppfattningen att arbetsmarknaden hade behov av jurister med annan kompetens än den som de traditionella JK-utbildningarna bidrog med. Tanken var att skapa alternativ till den traditionella juris kandidat-utbildningen, framfört allt med siktet inställt mot näringslivets behov av affärsjuridisk kompetens. För att komma i fråga för tjänst som domare och åklagare, och för att godkännas som medlem i Advokatsamfundet, krävs en JK-examen. För blivande domare och åklagare gäller också att studenten ska ha gjort en tvåårig notarietjänstgöring, förlagd till tingsrätt eller länsrätt. 7 Det är alltså bara studenter med en juris kandidat-examen som kan ansöka om notarietjänst. Ungefär en tredjedel av varje årskull examinerade JK-studenter antas som notarier, dvs. runt 300. Av dessa kommer ungefär 100 jurister att fortsätta på domarbanan. Högskoleverkets utvärdering Rätt juristutbildning? framhåller att det finns en obalans mellan antalet studenter som genomgått en JK-utbildning inriktad mot rättsväsendet (ca 900/år) och antalet personer (ca 300) som gör notarietjänst och som sedan fortsätter som domare eller åklagare 8. Majoriteten av JK-studenterna kommer i stället att verka inom andra områden: Enligt Högskoleverkets mening återspeglas inte den förändring som arbetsmarknaden för jurister genomgått under det senaste decenniet i examensordningen. Det är snarare så att målbeskrivningens första strecksats låser fast utbildningen i den traditionella inriktningen mot det statliga rättsväsendet. Detta stämmer dåligt med det verkliga förhållandet (s. 9). Till denna diskussion återkommer vi senare i rapporten. 7. Begreppet notarietjänstgöring ersätter numera tingstjänstgöring för att även inkludera tjänstgöring vid länsrätter. 8. Rätt juristutbildning? Utvärdering av juristutbildningar, Högskoleverkets rapportserie 2000:1 R. 12

13 Utbildningen har expanderat I enlighet med den allmänna expansionen av högre utbildning har även yrkesutbildningen till jurist, juris kandidat-utbildningen eller den tidigare juristutbildningen, blivit större. Antalet examina har de senaste 15 åren ökat med ca 20 procent, från strax under 800 till närmare stycken (figur 1). Under denna period har även antalet generella examina i juridik ökat och en stor del av dessa studenter har gått någon av de nya juridiska utbildningarna. År 2004/2005 togs 375 generella examina i juridik ut vilket sammantaget innebär att drygt examina inom juridik utfärdades det läsåret. Den ökade examinationen under åren förklaras av att det då var sista chansen att ta ut en examen enligt den gamla examensordningen. Detta innebar att många som i praktiken redan avslutat sin utbildning men inte tagit ut en examen tog tillfället i akt innan det var för sent. Figur 1. Antal examina inom juridik / / / / / / / / / / / / / / /05 Kandidatexamen juridik Juris kandidatexamen/motsv Magisterexamen juridik Totalt Källa: Högskoleverkets officiella statistik Andelen kvinnor som tar ut en generell examen har de senaste fem åren legat runt 60 procent och vissa år till och med närmat sig 70 procent. Andelen kvinnor som tar ut en juris kandidat-examen har de senaste 15 åren ökat från cirka hälften till strax över 60 procent. men examinationen kommer troligen att plana ut framöver Som visas i figur 2 har antagningen till juris kandidat-utbildningen varit relativt konstant de senaste åren vilket troligen kommer att innebära en fortsatt stabil nivå av antalet examinerade framöver. Antagningen till de generella juristutbildningarna har under perioden 1998 ökat från strax under 200 till närmare 400 år

14 Figur 2. Antal antagna studenter till utbildningsprogram i juridik Juris kandidatexamen Juridik och rättsvetenskap Källa: Högskoleverkets officiella statistik Söktrycket till båda typerna av utbildning har fluktuerat de senaste åtta åren och är generellt sett dubbelt så högt till juris kandidat-utbildningarna som till de rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättsliga programmen (tabell 1). Höstterminen 2005 var det drygt fem förstahandssökande per plats till juris kandidat-utbildningen och motsvarande siffra för de nya utbildningarna i juridik var drygt två förstahandssökande per plats. Tabell 1. Antal förstahandssökande per antagen i juridik Juris kandidatexamen 4,3 4,3 3,6 3,5 4,0 4,6 5,2 5,2 Övr. juridik och rättsvetenskap 2,8 2,1 1,6 1,4 1,5 1,4 1,8 2,1 Källa: Högskoleverkets officiella statistik 14

15 Om arbetsmarknaden Vad arbetar juristerna med? Det finns idag ca yrkesverksamma jurister. De senaste åtta åren har antalet jurister ökat med ca 40 procent och den ökningen har skett inom alla sektorer undantaget rättsväsendet, skatteväsendet och kommunerna 9. Juristernas arbetsmarknad är bred och till viss del unik. De konkurrerar delvis även med ekonomer, samhällsvetare med flera. Den delen av arbetsmarknaden som är tillgänglig enbart för jurister och mer specifikt då juris kandidater är den som rör vårt rättssystem. Cirka jurister arbetar inom rättsväsendet som domare, åklagare och kronofogdar. Även för att bli advokat krävs en juris kandidat-examen och det är idag ca jurister verksamma inom detta yrke. För att arbeta inom rättsväsendet är genomgången notarietjänstgöring inte ett formellt krav för alla tjänster men väl en stark praxis 10. För att arbeta som advokat finns inget formellt krav på notarietjänstgöring men praxis har ändå varit att del flesta är notariemeriterade. Andelen advokater som har notariemeritering minskar dock idag enligt Advokatsamfundet. Man kan även säga att själva notarietjänstgöringen är en del av arbetsmarknaden som enbart är tillgänglig för juris kandidater och där finns det för närvarande omkring 600 platser årligen jämfört med 750 för fem år sedan. Detta innebär att platserna idag räcker till ungefär en tredjedel av de examinerade. Inom offentlig förvaltning arbetar många jurister med både juridiska arbetsuppgifter och handläggning, utredning, förhandling m.m. I statlig förvaltning arbetar juristerna på exempelvis departement, affärsverk, försäkringskassor och skatteverk. Den statliga förvaltningen, undantaget rättsväsendet, sysselsätter ca jurister och inom kommunal förvaltning finns ca jurister 11. I privat sektor arbetar en växande andel jurister med alltifrån rent juridiska uppgifter som exempelvis bolagsjurist, till mer administrativa och ekonomiska uppgifter. De arbetar främst inom banker, försäkringsbolag, finansbolag, organisationer och företag. En ökande andel jurister arbetar inom information, media och IT, och även som fastighetsmäklare eller i bevaknings- och inkassoföretag. Arbetsuppgifterna varierar mellan branscherna. Det kan röra sig om upprättande och granskande av rättsliga handlingar såsom kontrakt, olika typer av förhandlingar, beredning av ärenden m.m. Några viktiga rättsområden 9. Arbetsmarknaden för jurister, Jusek, För åklagare finns ett formellt krav på notariemeritering, för kronofogde finns ett formellt krav med möjlighet till undantag, och för domare finns inget formellt krav men väl ett starkt informellt. 11. Arbetsmarknaden för jurister, Jusek,

16 i den privata sektorn är arbetsrätt, immaterialrätt och affärsrätt. För ytterligare information om vad jurister arbetar med hänvisas till Juseks 12 hemsida. Arbetsmarknadsläget Ett sätt att få en uppfattning om i vilken utsträckning arbetsmarknadens behov av arbetskraft idag tillfredsställs ur en kvantitativ aspekt är att undersöka arbetslösheten. Sedan år 2001 registrerar AMS utbildningsnivån och utbildningsinriktningen enligt svensk utbildningsnomenklatur 2000 (SUN 2000) hos alla arbetssökande. Juristerna återfinns i utbildningsgruppen juridik och rättsvetenskap. Figur 3 visar arbetslösheten 13 bland utvalda utbildningsgrupper som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning och inkluderar allt från tvååriga kvalificerade yrkesutbildningar (KY), högskoleutbildade och även forskarutbildade. För juristernas del innebär det att de allra flesta inom gruppen juridik och rättsvetenskap är jurister med en grundutbildning från högskolan. Som jämförelse visas arbetslösheten bland samtliga med minst en tvåårig eftergymnasial utbildning, och även grupper som delvis konkurrerar om samma arbeten som juristerna: ekonomerna i företagsekonomi, handel och administration och samhällsvetarna i samhälls- och beteendevetenskap. Under perioden har arbetslösheten bland jurister ökat från 3,0 till 3,9 procent. Den senare siffran är lägre än den över arbetslösheten för samtliga individer med minst en tvåårig eftergymnasial utbildning som år 2004 var 4,6 procent. Inom företagsekonomi, handel och administration och samhälls- och beteendevetenskap år 2004 var motsvarande siffror 6,6 respektive 5,5 procent. Figur 3. Arbetslöshet i utvalda utbildningsgrupper med minst två års eftergymnasial utbildning % Samhälls och beteendevetenskap Juridik och rättsvetenskap Eftergy 2 år el längre Företagsek, handel och administration Totalt arbetslöshet i befolkningen Källa: AMS, bearbetning Högskoleverket 12. Jusek är fackförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. 13. Med arbetslöshet avser vi i denna rapport både öppet arbetslösa och personer i olika typer av arbetsmarknadsprogram. 16

17 En analys av samma material uppdelat på ålder visar att arbetslösheten bland jurister i åldersgruppen år är något högre (5,5 procent) än för gruppen som helhet, vilket tyder på att arbetsmarknaden är svårast för de nyexaminerade. Svårare för nyexaminerade jurister att hitta arbete Bilden av en svår arbetsmarknad för unga jurister konfirmeras även av Juseks årliga uppföljning av nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare med flera 14. Bland de nyexaminerade juristerna som svarade på enkäten var den öppna arbetslösheten 11 procent. Detta innebär en ökad arbetslöshet jämfört med undersökningen 2001 men en minskning jämfört med år Denna årliga undersökning har gjorts sedan 1990 och visar på stora variationer på arbetsmarknadssituationen för nyexaminerade jurister. Bottennoteringen var 1994 med en öppen arbetslöshet på 15 procent vilket kan jämföras med 1 procent år Siffrorna bör dock tolkas med viss försiktighet då svarsfrekvenserna är relativt låga (54 procent år 2005). Jusek konstaterar även generellt att fler och fler läser vidare efter examen och det gäller även de nyexaminerade juristerna där 5 procent valde att läsa vidare efter examen, i den senaste undersökningen. Juseks senaste undersökning genomfördes i mars 2005 och vände sig till personer som tagit ut en examen under perioden september 2003 till augusti 2004 och vilket innebär att det hade gått minst ett halvår och maximalt ett och ett halvt år sedan examen när de svarade på enkäten. Högskoleverkets årliga studie av i vilken utsträckning olika utbildningsgrupper har etablerat sig på arbetsmarknaden visar liknande resultat 15. Andelen juris kandidater som ett år efter examen hade etablerat sig på arbetsmarknaden har minskat de senaste två mätåren, 2002 och 2003, och var 2003, 79 procent för examinerade 2001/02. Tidigare var det en stadigt uppåtgående trend där drygt 60 procent av juris kandidaterna examinerade 1994/94 var etablerade 1996 för att sedan öka till 82 procent etablerade år Jurister med en generell examen finns inte särredovisade i dessa studier utan ingår i grupperna magister- eller kandidatexaminerade i samhällsvetenskap där de utgör ungefär en femtedel. Generellt sett är mönstret för magistrarna i samhällsvetenskap detsamma som för juris kandidaterna, men etableringsgraden är lägre. För de magisterexaminerade var andelen ca 10 procent lägre, och för de kandidatexaminerade var etableringen ca 20 procent lägre, vilket innebär att 68 procent respektive 57 procent var etablerade på arbetsmarknaden i den senaste undersökningen. Det är strax under medelvärdet för samtliga med en magister- eller kandidatexamen. Även Högskoleverkets undersökning visar situationen ca ett år efter examen. Den skiljer sig dock från Juseks undersökning genom att vara heltäck- 14. Jobb och löner för nyexaminerade 2005, en undersökning av arbetsmarknadsläget bland jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare, Jusek. 15. Etablering på arbetsmarknaden examinerade 2001/02, Högskoleverkets rapportserie 2005:42 R. 17

18 ande eftersom den baseras på registerstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 16. Ytterligare en skillnad är att den visar situationen två år tidigare; det vill säga, den senaste rapporten visar i vilken utsträckning personer examinerade 2001/02 var etablerade på arbetsmarknaden år Ovanstående statistik visar på en relativt god arbetsmarknad för gruppen jurister i sin helhet. De senaste åtta åren har antalet yrkesverksamma jurister ökat med 40 procenten med årlig examination på ca varav de flesta har fått arbete. Sveriges akademikers centralorganisations (SACO) månatliga undersökning av arbetslösheten i olika utbildningsgrupper visar dessutom att juristernas arbetslöshet i december 2005 endast var 7 procent vilket är lägre än i december Den positiva trenden har varit densamma i de senaste månadernas undersökningar. En intressant fråga är om juristerna i större utsträckning än tidigare går in på den inte strikt juridiska arbetsmarknaden. Vi har ingen information om det men konstaterar att juristerna över lag har arbeten med höga kvalifikationskrav enligt SCB:s senaste Trender och prognoser procent av männen och 74 procent av kvinnorna har arbeten som kräver lång högskoleutbildning. Motsvarande siffror för ekonomer är 73 respektive 62 procent och för samhällsvetare 78 respektive 69 procent. 16. SCB:s databas Louise en longitudinell databas med uppgifter om utbildning, inkomst och sysselsättning. 17. Akademikerarbetslösheten i december 2005, SACO 18. Trender och prognoser 2005 befolkning, utbildning, arbetsmarknad med sikte på år 2020, SCB. 18

19 Bedömningar av framtida utbud av och efterfrågan på juridisk kompetens Det finns ett antal arbetsmarknadsrapporter och arbetsmarknadsprognoser från SCB, fackförbund m.fl. Att redogöra för tillgång och efterfrågan i dagsläget är naturligtvis relativt okomplicerat. När det gäller bedömningar av utvecklingen på lite längre sikt bör man vara medveten om att dessa är baserade på allt ifrån rena fakta, exempelvis befolkningens ålderssammansättning, till mer osäkra antaganden och förenklingar, exempelvis ett oförändrat utbildningsmönster. Detta är en förutsättning för att kunna skissa en bild av framtiden och det leder naturligtvis till en osäkerhet i bedömningarna som läsaren bör ha i åtanke. Exempel på andra osäkerhetsfaktorer i bedömningarna är hur eventuella obalanser på arbetsmarknaden påverkar individers val av utbildning och utbildningarnas dimensionering. Arbetsgivarnas efterfrågan antas vara opåverkad av tillgången på kompetens. Uppkomsten av nya yrken och utbildningar och hur dessa påverkar arbetsmarknaden är okänt. I vilken utsträckning skapar ett stort utbud sin egen efterfrågan? Det finns även en stor anpassningspotential bland högskoleutbildade vilka är användbara inom olika områden. Sammanfattningsvis kan man säga att ingen hänsyn kan tas till det totala systemets, och dess olika parters, förmåga till anpassningen. Den framtida ekonomiska utvecklingen är naturligtvis ytterligare en faktor som kommer att påverka den framtida arbetsmarknaden och som inte är möjlig att ta hänsyn till i bedömningarna. God tillgång av jurister på kort sikt Arbetskraftsbarometern baseras på den enkätundersökning bland ett urval av arbetsgivare 20 som SCB gör årligen. Den ger information om det rådande arbetsmarknadsläget och även utsikterna för olika utbildningsgrupper på ett respektive tre års sikt. Arbetskraftsbarometern 05 rapporterar att det under 2005 är god tillgång på yrkeserfarna jurister och mycket god tillgång på nyexaminerade. 19. Arbetskraftsbarometern 05, utsikterna på arbetsmarknaden för 70 utbildningar, Information om utbildning och arbetsmarknad 2005:5, SCB. 20. I urvalet ingick arbetsställen och antalet enkäter var (samma arbetsställe kan ingå i urvalet för flera utbildningsgrupper). Svarsfrekvensen var 78 procent. 19

20 och eventuellt ett visst överskott även på längre sikt Publikationen Trender och prognoser 2005 är SCB:s långa prognos, och den jämför tillgången och efterfrågan på arbetskraft fram till år 2020 utifrån ett antal förutsättningar och antaganden. Dessa är bland andra ett ökat antal personer i arbetsför ålder, ökat antal förvärvsarbetande, generellt ökad sysselsättning, oförändrad andel ungdomar som läser vidare på gymnasium och högskola samt oförändrad fördelning på utbildningsinriktningarna. Beträffande utbildningsstrukturen på arbetsmarknaden görs två alternativa antaganden. Den ena är att utbildningsstrukturen ändras i samma takt som under perioden , och den andra att förändringstakten halveras. Författarna betonar att det som prognoserna presenterar är en sannolik utveckling utifrån rådande situation och befintliga trender. Efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft förväntas öka inom samtliga utbildningsinriktningar och det gäller även juristerna. Denna ökade efterfrågan av jurister kommer dock att kunna tillgodoses och eventuellt även resultera i ett visst överskott beroende på vilket prognosmodell som används. Om man antar en halverad förändringstakt av utbildningssammansättningen hos de förvärvsarbetande, och i övrigt en relativt oförändrad utveckling, skulle det innebära ett överskott av jurister. Men om man å andra sidan förutsätter att utbildningssammansättningen fortsätter att förändras i samma takt som under perioden så blir slutsatsen en balanserad arbetsmarknadssituation. Det ökade behovet av jurister ligger främst inom företagstjänster och även inom offentlig förvaltning. En förklaring till expansionen inom den statliga förvaltningen är att Sveriges anslutning till EU har skapat ett ökat behov av jurister. Inom rättsväsendet blir det troligen ingen ökning av antalet jurister men väl en hel del nyrekryteringar pga. stora pensionsavgångar. En i huvudsak åldrande manlig juristkår kommer successivt att ersättas av de nyexaminerade juristerna varav ca 60 procent är kvinnor idag. SACO:s årliga skrift om att välja yrke vänder sig i första hand till blivande studenter för att ge information om utbildningar och yrken. Varje yrkesbeskrivning innehåller förutom information om utbildningarnas innehåll, längd, löneläge, antal yrkesverksamma m.m. även ett stycke om hur den framtida arbetsmarknaden väntas se ut. Dessa scenarier baseras på arbetslöshetsstatistik, befintliga prognoser och fackförbundens och deras medlemmars erfarenheter. I årets rapport tror man att dagens överskott av jurister inom fem år övergår till en balanserad arbetsmarknadssituation med en tendens till brist på erfarna jurister Välja yrke 2006, SACO 20

Jurister Utbildning, arbetsmarknad och karriär. Utbildning för studievägledare, Saco

Jurister Utbildning, arbetsmarknad och karriär. Utbildning för studievägledare, Saco Jurister Utbildning, arbetsmarknad och karriär Utbildning för studievägledare, Saco Jusek Fackförbund för akademiker Jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare.

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR JURISTER

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR JURISTER Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR JURISTER Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för jurister... 2 Rättsväsende... 3 Notarietjänstgöring... 3 Advokat...

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Mål För den affärsjuridiska utbildningen liksom för all annan högskoleutbildning

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Rapport 2006:11 R. Ekonomer utbildning och arbetsmarknad

Rapport 2006:11 R. Ekonomer utbildning och arbetsmarknad Rapport 2006:11 R Ekonomer utbildning och arbetsmarknad Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Ekonomer utbildning

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer

Juris kandidater på arbetsplatser. En undersökning genomförd hösten 2009.

Juris kandidater på arbetsplatser. En undersökning genomförd hösten 2009. Juris kandidater på arbetsplatser En undersökning genomförd hösten 2009. Om Exquiro Exquiro Market Research bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika typer

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Efter examen. Jobb och löner för nyexaminerade 2013. Akademikerförbundet

Efter examen. Jobb och löner för nyexaminerade 2013. Akademikerförbundet Efter examen Jobb och löner för nyexaminerade 2013 Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare Juseks arbetsmarknadsundersökning Sedan slutet

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av magisterexamen, Master of Laws (60 credits), vid Stockholms universitet.

Kvalitetsutvärdering av magisterexamen, Master of Laws (60 credits), vid Stockholms universitet. Rektor Stockholms universitet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Riitta Räty 08-563 087 69 riitta.raty@hsv.se

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Här finns framtidens chefer

Här finns framtidens chefer Statistik Här finns framtidens chefer Rapport om unga akademikers syn på chefskap Magnus Hedberg, vd på Jusek Här finns framtidens chefer Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att det finns en god framtida

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar! Jusek jobbar för att det danska systemet med studentmedarbetare

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för personalvetare... 2 Kort om löner... 5 De senaste årens

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

Juristprogrammet. The Law Programme. Utbildningens mål

Juristprogrammet. The Law Programme. Utbildningens mål Samhällsvetenskapliga fakulteten/juridiska institutionen Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 E-post: studievagledare@jus.umu.se www.umu.se Dnr 512-2996-07 Datum 2010-03-10 Sid 1 (8) Juristprogrammet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. JURISTPROGRAMMET, 120/180 poäng Law Programme, 120/180 points

UTBILDNINGSPLAN. JURISTPROGRAMMET, 120/180 poäng Law Programme, 120/180 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN JURISTPROGRAMMET, 120/180 poäng Law Programme, 120/180 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och

Läs mer

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm

Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Rektor Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala Juridiska avdelningen Pontus Kyrk Anmälan mot Uppsala universitet vad gäller antagningen till D- kursen i företagsekonomi inom ekonomprogrammet mm Anmälan

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng Programinformation för Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng (Master (60 credits) in Psychology: Learning, Development and Communication, 60 ECTS credits)

Läs mer

Studenterna får jobb - men var och hur?

Studenterna får jobb - men var och hur? Välkomna! Studenterna får jobb - men var och hur? Camilla Björkman Hanna Berheim 2010-12-06 Agenda 12:30-13:30 Information om arbetsmarknaden för Juseks utbildningsgrupper 13:30-14:10 Hur tänker en rekryterare?

Läs mer

Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng

Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng 2002-08-26 POLISHÖGSKOLAN UTBILDNINGSPLAN 2 (6) UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen (1999:740) beslutar

Läs mer

Anmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister

Anmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister Stockholms universitet Rektor 106 91 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Ann-Kristin Vesterlund 08-563

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av kognitionsvetenskap och kognitiv neurovetenskap

Kvalitetsutvärdering av kognitionsvetenskap och kognitiv neurovetenskap Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Karin Agélii 08-563 085 01 karin.agelii@hsv.se

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola

Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Malmö högskola Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Antagning till senare del av program (byte av inriktning) vid Malmö högskola Anmälan N N har anmält Malmö högskola till Högskoleverket eftersom

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling Bachelor Programme in Social Work Focusing the Development of Agencies 210 högskolepoäng/ects Programkod: SGSOV Gäller från: 2008-07-01

Läs mer

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan

Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordning vid Kungl. Konsthögskolan Examensordningen är fastställd av rektor vid Kungl. Konsthögskolan (KKH) 2012-03-13. Övergripande regelverk Följande nationella regelverk styr högskolans examinationsordning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Revisor/controller, 140/160 poäng Dnr: 53/333-01 Fastställd av högskolestyrelsen maj 1996 Reviderad av institutionsstyrelsen E 2001-01-29 Reviderad av institutionsstyrelsen

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Affärsjuristprogrammet - master, 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Affärsjuristprogrammet - master, 120 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Affärsjuristprogrammet - master, 120 högskolepoäng Programstart: Hösten 2013 Internationella Handelshögskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Gjuterigatan 5, Högskoleområdet TEL (vx)

Läs mer

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumniundersökning 2009 Lunds universitet Naturvetenskapliga fakulteten Institutionen för miljövetenskaplig utbildning

Läs mer

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. PSYKOLOGPROGRAMMET, 200 POÄNG Psychologist Program, 200 points

UTBILDNINGSPLAN. PSYKOLOGPROGRAMMET, 200 POÄNG Psychologist Program, 200 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN PSYKOLOGPROGRAMMET, 200 POÄNG Psychologist Program, 200 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG

SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-537/2005 Sida 1 (7) SYSTEMVETENSKAP MAGISTERPROGRAM, 40/80 POÄNG Systems Analysis Master Programme, 40/80 points (60/120 ECTS)

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Alumnstudie av naturvetarkemister

Alumnstudie av naturvetarkemister Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Vart tar språkteknologer vägen?

Vart tar språkteknologer vägen? Vart tar språkteknologer vägen? En miniundersökning av f.d. språkteknologstudenters arbeten och syn på sin utbildning Beáta B. Megyesi Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet bea@stp.ling.uu.se

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av genusvetenskap

Kvalitetsutvärdering av genusvetenskap Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Susanna Sjödin Lindenskoug 08-563 086 61

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Personalprogrammet personalarbete i en globaliserad värld, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2014 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer