Rapport 2006:4 R. Jurister utbildning och arbetsmarknad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2006:4 R. Jurister utbildning och arbetsmarknad"

Transkript

1 Rapport 2006:4 R Jurister utbildning och arbetsmarknad

2 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Rapportnamn Utgiven av Högskoleverket 2006 Högskoleverkets rapportserie 2006:4 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, utredningsavdelningen, Karin Holmvall, Maria Södling Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Högskoleverkets vaktmästeri, Stockholm, februari 2006 Tryckt på miljömärkt papper

3 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Metod och avgränsningar 9 Om juristutbildningen 11 Utbildningens utformning 11 Utbildningen har expanderat 13 Om arbetsmarknaden 15 Vad arbetar juristerna med? 15 Arbetsmarknadsläget 16 Bedömningar av framtida utbud av och efterfrågan på juridisk kompetens 19 God tillgång av jurister på kort sikt 19 och eventuellt ett visst överskott även på längre sikt 20 Utbildningens innehåll och funktion 21 Lärosätens perspektiv 21 Studenters perspektiv 24 Arbetsgivares perspektiv 27 Avslutande reflektioner 31 Utbildningens volym 31 Utbildningens innehåll 32 Utbildningens förändring 33 Gamla och nya utbildningar 34 En arbetsmarknadsanpassad utbildning? 35 Juridik och bildning 35 Bilaga 1: Intervjuade 37

4

5 Sammanfattning De juridiska utbildningarna är i princip av två slag. De traditionella yrkesutbildningarna till juris kandidat instiftades ursprungligen för att fylla samhällets kompetensbehov till rättsväsendet. Juris kandidaterna utgör den stora majoriteten av alla jurister. Sedan ett tiotal år finns också juristutbildningar som siktar mot juristfunktioner även utanför rättsväsendet. Sett i ljuset av den allmänna expansionen av högre utbildning kan man konstatera att de juridiska utbildningarna har expanderat måttligt. År 2004 examinerades närmare jurister och av dessa tog två tredjedelar ut en juris kandidat-examen och en tredjedel en kandidat- eller magisterexamen i juridik. Det finns idag ca yrkesverksamma jurister. Arbetsmarknadsläget för jurister är relativt gott för gruppen som helhet. Men situationen är svårare för nyexaminerade jurister. De korta prognoserna tyder på en fortsatt god tillgång på jurister de närmaste åren, inte minst när det gäller de yngre. De längre prognoserna ser en ökad efterfrågan på juridisk kompetens men räknar med att den kommer att kunna tillgodoses och eventuellt även resultera i ett visst överskott av arbetskraft. Situationen idag tillsammans med prognosernas bild av framtiden ger ingen anledning att förändra dimensioneringen av utbildningen. Också de arbetsgivare vi talat med vittnar om att det är god tillgång på jurister idag. De är även nöjda med den kompetens som juristerna har. Juristutbildningen anses ge en bred och god grund för att arbeta såväl inom som utanför det strikt juridiska området. Juristerna uppfattas ha en god akademisk kompetens, det vill säga förmåga att identifiera, analysera och strukturera problem/material. De beskrivs även som skickliga i att formulera sig och att föredra ärenden samt att vara noggranna. De intervjuade lärosätesrepresentanterna anser sig ge en akademiskt solid utbildning som passar en bred arbetsmarknad. Att fokus till viss del ligger på ämnen som i första hand är relevanta för rättsväsendet anser de vara funktionellt även för andra yrken. Sammantaget vill de ge studenterna grundliga juridiska kunskaper förenat med ett analytiskt och metodiskt tänkande. De studenter vi har träffat med är nöjda med den utbildning de har fått men vissa önskar mer praktik för att omsätta sina teoretiska kunskaper. Den svåra arbetsmarknaden är dock något som oroar dem i hög grad.

6

7 Inledning Högskoleverket har regeringens uppdrag att lämna underlag för lärosätenas och regeringens planering av utbildningsutbudet i relation till arbetsmarknadens behov. 1 Som ett led i detta arbete har verket initierat ett antal studier om kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad för utvalda grupper. Här ingår föreliggande rapport, Jurister utbildning och arbetsmarknad. Lärosätena har uppdraget att erbjuda högre utbildning som skall svara mot såväl arbetsmarknadens behov som studenternas efterfrågan. 2 I Högskoleverkets tolkning handlar denna formulering dels om kvantitet: Finns tillräcklig juridisk kompetens på arbetsmarknaden?; dels talar uppdraget om kvalitet: Finns rätt juridisk kompetens? Utifrån dessa två perspektiv kan man ställa frågan huruvida utbildningen är anpassad till vad som krävs av jurister i arbetslivet. Denna rapport inte är en allmän utvärdering av juristutbildningarnas kvalitet, utan en undersökning specifikt inriktad på kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad. Utvärderingar sker istället i Högskoleverkets löpande granskningar av ämnen och program. Den senaste utvärderingen av de juridiska utbildningarna genomfördes år och en uppföljning av den kommer att ske under Vår förhoppning är att rapporten Jurister utbildning och arbetsmarknad ska kunna fungera som planeringsunderlag för regering och lärosäten. Vi hoppas också att de resonemang som bygger på samtal med fältets aktörer ska kunna inspirera till en mer ingående diskussion om utbildningarnas inriktning och innehåll än vad denna rapport rymmer. Slutligen önskar vi att rapporten Jurister utbildning och arbetsmarknad ska kunna vara vägledande för presumtiva studenter i deras val av akademisk utbildning. 1. Uppdrag till Högskoleverket att lämna underlag för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor och för lärosätenas planering av utbildningsutbudet. (U2004/1426/UH) 2. Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor m.m. 3. Rätt juristutbildning? Utvärdering av juristutbildningar, Högskoleverkets rapportserie 2000:1 R

8

9 Metod och avgränsningar Rapporten består i princip av två delar: en kvantitativ och en kvalitativ. Underlaget för den kvantitativa delen utgörs av statistik samt prognoser över framtida behov av jurister: Antal sökande per antagen Antal antagna Antal examinerade Juristers etablering på arbetsmarknaden Arbetslöshet i olika utbildningsgrupper Framtida behov av jurister Grunden för undersökningens kvalitativa del är samtal med representanter från lärosäten, studenter, arbetsgivare och en facklig organisation. När det gäller arbetsgivare har vi valt att tala med företrädare för områden som enligt statistik och sakkunniga rekryterar jurister: Domstolsverket Andra myndigheter Bank Försäkringsbolag Advokatbyrå samt Advokatsamfundet Vi har även inkluderat kommentarer och resonemang från Högskoleverkets utvärdering Rätt juristutbildning? samt tillhörande arbetsrapport Visioner & verklighet 4. I viss utsträckning är även underlag från lärosätena i form av studentuppföljningar använda. Syftet med rapportens kvantitativa del är dels att presentera aktuell statistik beträffande jurister inom utbildningen och på arbetsmarknaden, dels att presentera de prognoser som finns. Vad gäller den kvalitativa delen är syftet att lyfta fram teman, frågor och problem som aktualiserats under arbetets gång, framförallt i våra möten med lärosäten, studenter, arbetsgivare och fack. Samtalen har haft tydliga mål och har följt en frågeguide som skickats i förväg. Men vi har också velat vara lyhörda; vi har försökt fånga upp och föra vidare de frågor som våra samtalspartners tagit upp. Ambition har alltså varit att med hjälp av fältets aktörer känna av snittet mellan juristers utbildning och juristers arbetsmarknad. Vilka ämnen uppfattas som aktuella, viktiga och relevanta? Vilka frågor finns på agendan? Hur upplever arbetsgivarna att deras behov av juridisk kompetens uppfylls och hur arbetar lärosätena när de utformar utbildningarna? 4. Visioner & verklighet. Idéer om juristutbildningens framtid. Intervjuer med juridikstuderande, Arbetsrapport juni 1999, Högskoleverket.

10 Kriterierna för val av frågor som diskuteras under rubriken Utbildningens innehåll och funktion är således två: Vi har sett dem som angelägna, och/ eller våra samtalspartners har sett dem som angelägna. Däremot gör vi inte anspråk på att med denna diskussion beskriva juridikens state of art, vare sig inom utbildningen eller på arbetsmarknaden. Inte heller påstår vi att de åsikter och uppfattningar som kommer fram är representativa eller generaliserbara i större mening. Att frågorna uppfattas som intressanta är det viktiga, inte hur många som uppfattar dem som intressanta. Detta innebär dock inte att valet av samtalspartners har varit godtyckligt. Utan att sträva efter strikt representativitet har vi ändå försökt få en rimlig fördelning och spridning både vad gäller geografi, storlek på utbildning/arbetsplats och inriktning på utbildning/arbetsgivare. Vilka utbildningar, studenter, arbetsgivare och fack som har intervjuats framgår av bilaga 1. Landets juridiska utbildningar är av två slag. Den som leder till en juris kandidat-examen har en 150-årig historia. De utbildningar som leder till en generell examen i rättsvetenskap, affärsjuridik och handelsrätt har vuxit fram sedan 1980-talet. I denna rapport kommer vi tala dels om juris kandidat, JK eller traditionella juridiska utbildningar ; dels om rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättsliga utbildningar eller nyare juridiska utbildningar. Det bör understrykas att valet av terminologi är rent pragmatiskt betingat och inte rymmer någon värdering. Fokus i rapporten kommer av naturliga skäl att ligga på juris kandidaterna och deras utbildning i relation till arbetsmarknadens behov. Anledningen är att de utgör den överväldigande majoriteten av alla jurister på dagens arbetsmarknad. Fokus kommer även att ligga på grundutbildade jurister (minimum 120 poäng) och i mycket begränsad omfattning på forskarutbildade. Andelen jurister som går vidare till en forskarutbildning är tämligen låg och många av dem fortsätter sin karriär inom akademin. Diskussionen om forskarutbildningens relevans i relation till arbetsmarknaden utanför akademin blir följaktligen mycket begränsad. 10

11 Om juristutbildningen Utbildningens utformning I Sverige finns två slags juridiska grundutbildningar. Juris kandidat (JK) är en yrkesexamen och utbildningen således en yrkesutbildning. 5 Den omfattar 180 poäng. Utbildning som leder till JK-examen ges vid sex lärosäten: Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet. 6 Utbildningar i rättsvetenskap, affärsrätt och handelsrätt leder till en generell examen på kandidat- eller magisternivå och sträcker sig från 120 till 200 poäng. De ges exempelvis vid Högskolan i Jönköping (handelsrätt), Linköpings universitet (affärsrätt) och Luleå tekniska universitet (rättsvetenskap). Forskarutbildningen i juridik leder antingen till en juris doktors-examen eller till en filosofie doktors-examen i rättsvetenskap eller handelsrätt. Examensordningens krav för juris kandidat-examen är flerfaldiga. För det första styrs utbildningen av de allmänna målen i högskolelagen (1 kap. 9 ). Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper på området. Utöver dessa allmänna mål styrs utbildningens innehåll av examensordningen för juris kandidat-examen som anger att studenterna ska ha nått sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst inom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt och internationell rätt som behövs för att kunna komma i fråga för anställning som domare och verksamhet som advokat. Dessa formuleringar, i kombination med de enskilda lärosätenas egna mål, återspeglas i JK-programmens utbildningsplaner och kursplaner. Mot slutet av utbildningen finns utrymme för fria val och studenterna kan fördjupa sig i frågor de är särskilt intresserade av. Men de första studieåren följer en strikt och obligatorisk ordning där kurserna i bland annat civilrätt och straff- och processrätt är omfattande. 5. Denna examen kommer under 2006/07 antagligen att få beteckningen juristexamen. 6. Örebro fick rätt att examinera juris kandidater år

12 Utbildningarna i rättsvetenskap, handelsrätt och affärsjuridik styrs av de krav som ställs på generella examina: målen i 1 kap. 9 högskolelagen och de mål som varje högskola sätter. Således ser vi hur målbeskrivningarnas formuleringar påverkar utbildningarnas innehåll. Men de speglar också juristernas arbetsmarknad. När den moderna utbildningen till juris kandidat etablerades vid 1800-talets mitt stod rättsväsendets intressen i fokus. Samhället behövde åklagare, domare och advokater som förenade ett vetenskapligt tänkande med praktisk skicklighet. Rättsväsendets behov av jurister ligger bakom examensordningsskrivningar som i sin tur styr JK-utbildningarna. Det juridiska fältet rymmer också ett antal utbildningar som leder till en generell examen i rättsvetenskap/affärsjuridik/handelsrätt. I bakgrunden till dessa nyare utbildningar fanns uppfattningen att arbetsmarknaden hade behov av jurister med annan kompetens än den som de traditionella JK-utbildningarna bidrog med. Tanken var att skapa alternativ till den traditionella juris kandidat-utbildningen, framfört allt med siktet inställt mot näringslivets behov av affärsjuridisk kompetens. För att komma i fråga för tjänst som domare och åklagare, och för att godkännas som medlem i Advokatsamfundet, krävs en JK-examen. För blivande domare och åklagare gäller också att studenten ska ha gjort en tvåårig notarietjänstgöring, förlagd till tingsrätt eller länsrätt. 7 Det är alltså bara studenter med en juris kandidat-examen som kan ansöka om notarietjänst. Ungefär en tredjedel av varje årskull examinerade JK-studenter antas som notarier, dvs. runt 300. Av dessa kommer ungefär 100 jurister att fortsätta på domarbanan. Högskoleverkets utvärdering Rätt juristutbildning? framhåller att det finns en obalans mellan antalet studenter som genomgått en JK-utbildning inriktad mot rättsväsendet (ca 900/år) och antalet personer (ca 300) som gör notarietjänst och som sedan fortsätter som domare eller åklagare 8. Majoriteten av JK-studenterna kommer i stället att verka inom andra områden: Enligt Högskoleverkets mening återspeglas inte den förändring som arbetsmarknaden för jurister genomgått under det senaste decenniet i examensordningen. Det är snarare så att målbeskrivningens första strecksats låser fast utbildningen i den traditionella inriktningen mot det statliga rättsväsendet. Detta stämmer dåligt med det verkliga förhållandet (s. 9). Till denna diskussion återkommer vi senare i rapporten. 7. Begreppet notarietjänstgöring ersätter numera tingstjänstgöring för att även inkludera tjänstgöring vid länsrätter. 8. Rätt juristutbildning? Utvärdering av juristutbildningar, Högskoleverkets rapportserie 2000:1 R. 12

13 Utbildningen har expanderat I enlighet med den allmänna expansionen av högre utbildning har även yrkesutbildningen till jurist, juris kandidat-utbildningen eller den tidigare juristutbildningen, blivit större. Antalet examina har de senaste 15 åren ökat med ca 20 procent, från strax under 800 till närmare stycken (figur 1). Under denna period har även antalet generella examina i juridik ökat och en stor del av dessa studenter har gått någon av de nya juridiska utbildningarna. År 2004/2005 togs 375 generella examina i juridik ut vilket sammantaget innebär att drygt examina inom juridik utfärdades det läsåret. Den ökade examinationen under åren förklaras av att det då var sista chansen att ta ut en examen enligt den gamla examensordningen. Detta innebar att många som i praktiken redan avslutat sin utbildning men inte tagit ut en examen tog tillfället i akt innan det var för sent. Figur 1. Antal examina inom juridik / / / / / / / / / / / / / / /05 Kandidatexamen juridik Juris kandidatexamen/motsv Magisterexamen juridik Totalt Källa: Högskoleverkets officiella statistik Andelen kvinnor som tar ut en generell examen har de senaste fem åren legat runt 60 procent och vissa år till och med närmat sig 70 procent. Andelen kvinnor som tar ut en juris kandidat-examen har de senaste 15 åren ökat från cirka hälften till strax över 60 procent. men examinationen kommer troligen att plana ut framöver Som visas i figur 2 har antagningen till juris kandidat-utbildningen varit relativt konstant de senaste åren vilket troligen kommer att innebära en fortsatt stabil nivå av antalet examinerade framöver. Antagningen till de generella juristutbildningarna har under perioden 1998 ökat från strax under 200 till närmare 400 år

14 Figur 2. Antal antagna studenter till utbildningsprogram i juridik Juris kandidatexamen Juridik och rättsvetenskap Källa: Högskoleverkets officiella statistik Söktrycket till båda typerna av utbildning har fluktuerat de senaste åtta åren och är generellt sett dubbelt så högt till juris kandidat-utbildningarna som till de rättsvetenskapliga/affärsjuridiska/handelsrättsliga programmen (tabell 1). Höstterminen 2005 var det drygt fem förstahandssökande per plats till juris kandidat-utbildningen och motsvarande siffra för de nya utbildningarna i juridik var drygt två förstahandssökande per plats. Tabell 1. Antal förstahandssökande per antagen i juridik Juris kandidatexamen 4,3 4,3 3,6 3,5 4,0 4,6 5,2 5,2 Övr. juridik och rättsvetenskap 2,8 2,1 1,6 1,4 1,5 1,4 1,8 2,1 Källa: Högskoleverkets officiella statistik 14

15 Om arbetsmarknaden Vad arbetar juristerna med? Det finns idag ca yrkesverksamma jurister. De senaste åtta åren har antalet jurister ökat med ca 40 procent och den ökningen har skett inom alla sektorer undantaget rättsväsendet, skatteväsendet och kommunerna 9. Juristernas arbetsmarknad är bred och till viss del unik. De konkurrerar delvis även med ekonomer, samhällsvetare med flera. Den delen av arbetsmarknaden som är tillgänglig enbart för jurister och mer specifikt då juris kandidater är den som rör vårt rättssystem. Cirka jurister arbetar inom rättsväsendet som domare, åklagare och kronofogdar. Även för att bli advokat krävs en juris kandidat-examen och det är idag ca jurister verksamma inom detta yrke. För att arbeta inom rättsväsendet är genomgången notarietjänstgöring inte ett formellt krav för alla tjänster men väl en stark praxis 10. För att arbeta som advokat finns inget formellt krav på notarietjänstgöring men praxis har ändå varit att del flesta är notariemeriterade. Andelen advokater som har notariemeritering minskar dock idag enligt Advokatsamfundet. Man kan även säga att själva notarietjänstgöringen är en del av arbetsmarknaden som enbart är tillgänglig för juris kandidater och där finns det för närvarande omkring 600 platser årligen jämfört med 750 för fem år sedan. Detta innebär att platserna idag räcker till ungefär en tredjedel av de examinerade. Inom offentlig förvaltning arbetar många jurister med både juridiska arbetsuppgifter och handläggning, utredning, förhandling m.m. I statlig förvaltning arbetar juristerna på exempelvis departement, affärsverk, försäkringskassor och skatteverk. Den statliga förvaltningen, undantaget rättsväsendet, sysselsätter ca jurister och inom kommunal förvaltning finns ca jurister 11. I privat sektor arbetar en växande andel jurister med alltifrån rent juridiska uppgifter som exempelvis bolagsjurist, till mer administrativa och ekonomiska uppgifter. De arbetar främst inom banker, försäkringsbolag, finansbolag, organisationer och företag. En ökande andel jurister arbetar inom information, media och IT, och även som fastighetsmäklare eller i bevaknings- och inkassoföretag. Arbetsuppgifterna varierar mellan branscherna. Det kan röra sig om upprättande och granskande av rättsliga handlingar såsom kontrakt, olika typer av förhandlingar, beredning av ärenden m.m. Några viktiga rättsområden 9. Arbetsmarknaden för jurister, Jusek, För åklagare finns ett formellt krav på notariemeritering, för kronofogde finns ett formellt krav med möjlighet till undantag, och för domare finns inget formellt krav men väl ett starkt informellt. 11. Arbetsmarknaden för jurister, Jusek,

16 i den privata sektorn är arbetsrätt, immaterialrätt och affärsrätt. För ytterligare information om vad jurister arbetar med hänvisas till Juseks 12 hemsida. Arbetsmarknadsläget Ett sätt att få en uppfattning om i vilken utsträckning arbetsmarknadens behov av arbetskraft idag tillfredsställs ur en kvantitativ aspekt är att undersöka arbetslösheten. Sedan år 2001 registrerar AMS utbildningsnivån och utbildningsinriktningen enligt svensk utbildningsnomenklatur 2000 (SUN 2000) hos alla arbetssökande. Juristerna återfinns i utbildningsgruppen juridik och rättsvetenskap. Figur 3 visar arbetslösheten 13 bland utvalda utbildningsgrupper som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning och inkluderar allt från tvååriga kvalificerade yrkesutbildningar (KY), högskoleutbildade och även forskarutbildade. För juristernas del innebär det att de allra flesta inom gruppen juridik och rättsvetenskap är jurister med en grundutbildning från högskolan. Som jämförelse visas arbetslösheten bland samtliga med minst en tvåårig eftergymnasial utbildning, och även grupper som delvis konkurrerar om samma arbeten som juristerna: ekonomerna i företagsekonomi, handel och administration och samhällsvetarna i samhälls- och beteendevetenskap. Under perioden har arbetslösheten bland jurister ökat från 3,0 till 3,9 procent. Den senare siffran är lägre än den över arbetslösheten för samtliga individer med minst en tvåårig eftergymnasial utbildning som år 2004 var 4,6 procent. Inom företagsekonomi, handel och administration och samhälls- och beteendevetenskap år 2004 var motsvarande siffror 6,6 respektive 5,5 procent. Figur 3. Arbetslöshet i utvalda utbildningsgrupper med minst två års eftergymnasial utbildning % Samhälls och beteendevetenskap Juridik och rättsvetenskap Eftergy 2 år el längre Företagsek, handel och administration Totalt arbetslöshet i befolkningen Källa: AMS, bearbetning Högskoleverket 12. Jusek är fackförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. 13. Med arbetslöshet avser vi i denna rapport både öppet arbetslösa och personer i olika typer av arbetsmarknadsprogram. 16

17 En analys av samma material uppdelat på ålder visar att arbetslösheten bland jurister i åldersgruppen år är något högre (5,5 procent) än för gruppen som helhet, vilket tyder på att arbetsmarknaden är svårast för de nyexaminerade. Svårare för nyexaminerade jurister att hitta arbete Bilden av en svår arbetsmarknad för unga jurister konfirmeras även av Juseks årliga uppföljning av nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare med flera 14. Bland de nyexaminerade juristerna som svarade på enkäten var den öppna arbetslösheten 11 procent. Detta innebär en ökad arbetslöshet jämfört med undersökningen 2001 men en minskning jämfört med år Denna årliga undersökning har gjorts sedan 1990 och visar på stora variationer på arbetsmarknadssituationen för nyexaminerade jurister. Bottennoteringen var 1994 med en öppen arbetslöshet på 15 procent vilket kan jämföras med 1 procent år Siffrorna bör dock tolkas med viss försiktighet då svarsfrekvenserna är relativt låga (54 procent år 2005). Jusek konstaterar även generellt att fler och fler läser vidare efter examen och det gäller även de nyexaminerade juristerna där 5 procent valde att läsa vidare efter examen, i den senaste undersökningen. Juseks senaste undersökning genomfördes i mars 2005 och vände sig till personer som tagit ut en examen under perioden september 2003 till augusti 2004 och vilket innebär att det hade gått minst ett halvår och maximalt ett och ett halvt år sedan examen när de svarade på enkäten. Högskoleverkets årliga studie av i vilken utsträckning olika utbildningsgrupper har etablerat sig på arbetsmarknaden visar liknande resultat 15. Andelen juris kandidater som ett år efter examen hade etablerat sig på arbetsmarknaden har minskat de senaste två mätåren, 2002 och 2003, och var 2003, 79 procent för examinerade 2001/02. Tidigare var det en stadigt uppåtgående trend där drygt 60 procent av juris kandidaterna examinerade 1994/94 var etablerade 1996 för att sedan öka till 82 procent etablerade år Jurister med en generell examen finns inte särredovisade i dessa studier utan ingår i grupperna magister- eller kandidatexaminerade i samhällsvetenskap där de utgör ungefär en femtedel. Generellt sett är mönstret för magistrarna i samhällsvetenskap detsamma som för juris kandidaterna, men etableringsgraden är lägre. För de magisterexaminerade var andelen ca 10 procent lägre, och för de kandidatexaminerade var etableringen ca 20 procent lägre, vilket innebär att 68 procent respektive 57 procent var etablerade på arbetsmarknaden i den senaste undersökningen. Det är strax under medelvärdet för samtliga med en magister- eller kandidatexamen. Även Högskoleverkets undersökning visar situationen ca ett år efter examen. Den skiljer sig dock från Juseks undersökning genom att vara heltäck- 14. Jobb och löner för nyexaminerade 2005, en undersökning av arbetsmarknadsläget bland jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare, Jusek. 15. Etablering på arbetsmarknaden examinerade 2001/02, Högskoleverkets rapportserie 2005:42 R. 17

18 ande eftersom den baseras på registerstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 16. Ytterligare en skillnad är att den visar situationen två år tidigare; det vill säga, den senaste rapporten visar i vilken utsträckning personer examinerade 2001/02 var etablerade på arbetsmarknaden år Ovanstående statistik visar på en relativt god arbetsmarknad för gruppen jurister i sin helhet. De senaste åtta åren har antalet yrkesverksamma jurister ökat med 40 procenten med årlig examination på ca varav de flesta har fått arbete. Sveriges akademikers centralorganisations (SACO) månatliga undersökning av arbetslösheten i olika utbildningsgrupper visar dessutom att juristernas arbetslöshet i december 2005 endast var 7 procent vilket är lägre än i december Den positiva trenden har varit densamma i de senaste månadernas undersökningar. En intressant fråga är om juristerna i större utsträckning än tidigare går in på den inte strikt juridiska arbetsmarknaden. Vi har ingen information om det men konstaterar att juristerna över lag har arbeten med höga kvalifikationskrav enligt SCB:s senaste Trender och prognoser procent av männen och 74 procent av kvinnorna har arbeten som kräver lång högskoleutbildning. Motsvarande siffror för ekonomer är 73 respektive 62 procent och för samhällsvetare 78 respektive 69 procent. 16. SCB:s databas Louise en longitudinell databas med uppgifter om utbildning, inkomst och sysselsättning. 17. Akademikerarbetslösheten i december 2005, SACO 18. Trender och prognoser 2005 befolkning, utbildning, arbetsmarknad med sikte på år 2020, SCB. 18

19 Bedömningar av framtida utbud av och efterfrågan på juridisk kompetens Det finns ett antal arbetsmarknadsrapporter och arbetsmarknadsprognoser från SCB, fackförbund m.fl. Att redogöra för tillgång och efterfrågan i dagsläget är naturligtvis relativt okomplicerat. När det gäller bedömningar av utvecklingen på lite längre sikt bör man vara medveten om att dessa är baserade på allt ifrån rena fakta, exempelvis befolkningens ålderssammansättning, till mer osäkra antaganden och förenklingar, exempelvis ett oförändrat utbildningsmönster. Detta är en förutsättning för att kunna skissa en bild av framtiden och det leder naturligtvis till en osäkerhet i bedömningarna som läsaren bör ha i åtanke. Exempel på andra osäkerhetsfaktorer i bedömningarna är hur eventuella obalanser på arbetsmarknaden påverkar individers val av utbildning och utbildningarnas dimensionering. Arbetsgivarnas efterfrågan antas vara opåverkad av tillgången på kompetens. Uppkomsten av nya yrken och utbildningar och hur dessa påverkar arbetsmarknaden är okänt. I vilken utsträckning skapar ett stort utbud sin egen efterfrågan? Det finns även en stor anpassningspotential bland högskoleutbildade vilka är användbara inom olika områden. Sammanfattningsvis kan man säga att ingen hänsyn kan tas till det totala systemets, och dess olika parters, förmåga till anpassningen. Den framtida ekonomiska utvecklingen är naturligtvis ytterligare en faktor som kommer att påverka den framtida arbetsmarknaden och som inte är möjlig att ta hänsyn till i bedömningarna. God tillgång av jurister på kort sikt Arbetskraftsbarometern baseras på den enkätundersökning bland ett urval av arbetsgivare 20 som SCB gör årligen. Den ger information om det rådande arbetsmarknadsläget och även utsikterna för olika utbildningsgrupper på ett respektive tre års sikt. Arbetskraftsbarometern 05 rapporterar att det under 2005 är god tillgång på yrkeserfarna jurister och mycket god tillgång på nyexaminerade. 19. Arbetskraftsbarometern 05, utsikterna på arbetsmarknaden för 70 utbildningar, Information om utbildning och arbetsmarknad 2005:5, SCB. 20. I urvalet ingick arbetsställen och antalet enkäter var (samma arbetsställe kan ingå i urvalet för flera utbildningsgrupper). Svarsfrekvensen var 78 procent. 19

20 och eventuellt ett visst överskott även på längre sikt Publikationen Trender och prognoser 2005 är SCB:s långa prognos, och den jämför tillgången och efterfrågan på arbetskraft fram till år 2020 utifrån ett antal förutsättningar och antaganden. Dessa är bland andra ett ökat antal personer i arbetsför ålder, ökat antal förvärvsarbetande, generellt ökad sysselsättning, oförändrad andel ungdomar som läser vidare på gymnasium och högskola samt oförändrad fördelning på utbildningsinriktningarna. Beträffande utbildningsstrukturen på arbetsmarknaden görs två alternativa antaganden. Den ena är att utbildningsstrukturen ändras i samma takt som under perioden , och den andra att förändringstakten halveras. Författarna betonar att det som prognoserna presenterar är en sannolik utveckling utifrån rådande situation och befintliga trender. Efterfrågan på eftergymnasialt utbildad arbetskraft förväntas öka inom samtliga utbildningsinriktningar och det gäller även juristerna. Denna ökade efterfrågan av jurister kommer dock att kunna tillgodoses och eventuellt även resultera i ett visst överskott beroende på vilket prognosmodell som används. Om man antar en halverad förändringstakt av utbildningssammansättningen hos de förvärvsarbetande, och i övrigt en relativt oförändrad utveckling, skulle det innebära ett överskott av jurister. Men om man å andra sidan förutsätter att utbildningssammansättningen fortsätter att förändras i samma takt som under perioden så blir slutsatsen en balanserad arbetsmarknadssituation. Det ökade behovet av jurister ligger främst inom företagstjänster och även inom offentlig förvaltning. En förklaring till expansionen inom den statliga förvaltningen är att Sveriges anslutning till EU har skapat ett ökat behov av jurister. Inom rättsväsendet blir det troligen ingen ökning av antalet jurister men väl en hel del nyrekryteringar pga. stora pensionsavgångar. En i huvudsak åldrande manlig juristkår kommer successivt att ersättas av de nyexaminerade juristerna varav ca 60 procent är kvinnor idag. SACO:s årliga skrift om att välja yrke vänder sig i första hand till blivande studenter för att ge information om utbildningar och yrken. Varje yrkesbeskrivning innehåller förutom information om utbildningarnas innehåll, längd, löneläge, antal yrkesverksamma m.m. även ett stycke om hur den framtida arbetsmarknaden väntas se ut. Dessa scenarier baseras på arbetslöshetsstatistik, befintliga prognoser och fackförbundens och deras medlemmars erfarenheter. I årets rapport tror man att dagens överskott av jurister inom fem år övergår till en balanserad arbetsmarknadssituation med en tendens till brist på erfarna jurister Välja yrke 2006, SACO 20

Rapport 2006:4 R. Jurister utbildning och arbetsmarknad

Rapport 2006:4 R. Jurister utbildning och arbetsmarknad Rapport 2006:4 R Jurister utbildning och arbetsmarknad Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Rapportnamn Utgiven av

Läs mer

Jurister Utbildning, arbetsmarknad och karriär. Utbildning för studievägledare, Saco

Jurister Utbildning, arbetsmarknad och karriär. Utbildning för studievägledare, Saco Jurister Utbildning, arbetsmarknad och karriär Utbildning för studievägledare, Saco Jusek Fackförbund för akademiker Jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare.

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR SAMHÄLLSVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för samhällsvetare... 2 Statlig förvaltning... 4 Kommunal förvaltning...

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information

Läs mer

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Fokus på kvalitet i den akademiska utbildningen Kvalitet är ett svårfångat begrepp. Jusek har definierat vad vi anser vara de fem viktigaste kvalitetsaspekterna

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Ersta Sköndal högskola Rektor Barbro Molander Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Bakgrund Huma Nova har marknadsfört universitetskurser i teoretisk psykosyntes på A-nivå (20 poäng) och B-nivå

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2011 Kvartal

Arbetsmarknadsrapport 2011 Kvartal Procent Arbetsmarknadsrapport 2011 1,8 1,6 1, 1,2 0,8 0,6 0, 0,2 Ersättningstagare december 2010 december 2011 Arbetslösheten har under 2011 sjunkit för Juseks medlemsgrupper. Andelen arbetssökande jurister

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13.

Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap 2001-06-13. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET RÄTTSVETENSKAP MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG The programme of Legal Science with focus on internationalisation, 120/160 points Fastställande av utbildningsplan

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR JURISTER

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR JURISTER Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR JURISTER Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för jurister... 2 Rättsväsende... 3 Notarietjänstgöring... 3 Advokat...

Läs mer

ARBETSMARKNADEN FÖR JUSEKS UTBILDNINGSGRUPPER

ARBETSMARKNADEN FÖR JUSEKS UTBILDNINGSGRUPPER Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR JUSEKS UTBILDNINGSGRUPPER Innehållsförteckning Arbetsmarknaden för Juseks utbildningsgrupper... 2 Juseks medlemsgrupper

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Utbilda för framtiden

Utbilda för framtiden Jusek i korthet Jusek är akademikerförbundet för jurister, civilekonomer, systemvetare, personal vetare och samhällsvetare. Jusek är medlem i Saco och är partipolitiskt obundet. Jusek har cirka 77 000

Läs mer

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund Magisterutbildning och arbetsmarknad 1 Förord Denna rapport är delvis baserad på ett statistiskt material som inhämtats för en kursrapport

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av svenska och nordiska språk, svenska som andraspråk och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av svenska och nordiska språk, svenska som andraspråk och närliggande huvudområden BESLUT 1(20) Handläggare Anna-Karin Malla 08-563 086 66 Anna-Karin.Malla@uk-ambetet.se Rektorer vid berörda lärosäten Kvalitetsutvärdering av svenska och nordiska språk, svenska som andraspråk och närliggande

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Här finns framtidens chefer

Här finns framtidens chefer Statistik Här finns framtidens chefer Rapport om unga akademikers syn på chefskap Magnus Hedberg, vd på Jusek Här finns framtidens chefer Juseks arbetsmarknadsundersökning visar att det finns en god framtida

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR)

Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR) Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR) Master of Laws Programme, LL. M. Nivå: Grundnivå, examen på avancerad nivå Fastställande Utbildningsplanen för det ursprungliga Juristprogrammet, 270 högskolepoäng,

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet.

Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Vart tog de vägen? En uppföljning av tidigare studenter vid Politices Magisterprogrammet vid Uppsala universitet. Uppsala januari 2007 1 Bakgrund till studien Politices magisterprogrammet vid Uppsala universitet

Läs mer

STATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING. Många studenter arbetar gratis

STATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING. Många studenter arbetar gratis STATISTIK ARBETS MARKNADS UNDER SÖKNING Många studenter arbetar gratis Kompetens ska värderas även i pengar Högskolor och universitet har ett viktigt uppdrag i att stärka studenternas ställning inför arbetslivet.

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2 ARBETSMARKNADSRAPPORT 8 Kvartal Ny rekordlåg arbetslöshet bland Jusekmedlemmar Andelen av Juseks medlemmar anslutna till Akademikernas erkända a-kassa med arbetslöshetsersättning har fortsatt minska under

Läs mer

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Statistik Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden Ta tillvara studenternas kompetens Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Jusek har länge arbetat för en starkare koppling

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via

Läs mer

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier

Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier Praktikplats, examensarbetsplats och arbetsplatsstudier - under kursen Examensarbetet på juristprogrammet Information till studenter och arbetsplatser Så här fungerar det! Tre former för arbetsplatsanknytning

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år 1(7) German Bender Tel: 08 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Till TCOs kansliberedning 2015-11-06 Betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) TCO Dnr 15-0079 TCO har

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar! Jusek jobbar för att det danska systemet med studentmedarbetare

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Administratörer och förvaltare Allmäna beteendevetare Allmänna samhällsvetare Beteendevetare Kulturgeografer Medie- och svetare Nationalekonomer

Läs mer

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 4 Rekryteringsläge 1995 4 6 4 Samtliga Intresset för ekonomisk utbildning har under lång tid varit mycket stort och ekonomer behövs inom flera olika arbetsområden.

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

Förslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro

Förslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro Förslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro Christina Karlsson/Anita Hurtig Wennlöf Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet Innehåll Utbildningssystemet

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret Fastställd av KU-nämnden ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret Fastställd av KU-nämnden ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret 2010-11. Fastställd av KU-nämnden 2009-10-28 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning på grundnivå skall, i enlighet med de

Läs mer

JURISTPROGRAMMET vid Uppsala universitet

JURISTPROGRAMMET vid Uppsala universitet UPPSALA UNIVERSITET Dnr JURFAK 2009/65 Juridiska fakulteten Utbildningsplan för JURISTPROGRAMMET vid Uppsala universitet Law programme Juristexamen, programkod: JJU2Y 270 högskolepoäng, avancerad nivå

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points

RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160 points INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET MED INTERNATIONELL INRIKTNING, 120/160 POÄNG Legal Science Programme with International Approach, 120/160

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH) Regeringen, Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Valfri inriktning, 120-180 poäng

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet Valfri inriktning, 120-180 poäng UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet Valfri inriktning, 120-180 poäng Dnr. 1301/333-04 Fastställd av institutionsstyrelsen 2003-03-13 Postadress Besöksadress Telefon Postgiro Högskolan Kristianstad Högskolan

Läs mer

Politiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst

Politiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst Statistik Politiker och tjänstemän i medborgarnas tjänst Dags att förtydliga tjänstemannens roll i kommunallagen Kommundirektörsföreningen i Sverige Skapa stabila spelregler mellan politik och förvaltning

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS

Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Utbildningsplan Affärsjuridiska masterprogrammet 120 Högskolepoäng Master Programme in Commercial and Business Law, 120 ECTS Mål För den affärsjuridiska utbildningen liksom för all annan högskoleutbildning

Läs mer

Rapport 2006:11 R. Ekonomer utbildning och arbetsmarknad

Rapport 2006:11 R. Ekonomer utbildning och arbetsmarknad Rapport 2006:11 R Ekonomer utbildning och arbetsmarknad Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Ekonomer utbildning

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

3. Programmets mål Utbildningsplanen innehåller följande preciseringar i förhållande till högskoleförordningens (SFS 1993:199) examensbeskrivning.

3. Programmets mål Utbildningsplanen innehåller följande preciseringar i förhållande till högskoleförordningens (SFS 1993:199) examensbeskrivning. Juristprogrammet, 270 högskolepoäng (S2JUR) Master of Laws Programme, LL. M. Nivå: avancerad nivå 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för det ursprungliga Juristprogrammet, 270 högskolepoäng,

Läs mer

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda

Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv 50 medlemsorganisationer 60 000 medlemsföretag med 1,6 miljoner anställda Sysselsättning sektorvis Ingen tillväxt av privata jobb sedan 1950 Rekryteringsförsök de

Läs mer

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning P Handläggare: Styrelsen Datum: 01-0-0 Dnr: O1-/11 Följebrev till Proposition : SFS syn på tillträde till högre utbildning Inledning Under året har frågor om tillträde till högskolan diskuterats flitigt.

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Dnr JUR 2006/604 Juridiska fakulteten

UPPSALA UNIVERSITET Dnr JUR 2006/604 Juridiska fakulteten UPPSALA UNIVERSITET Dnr JUR 2006/604 Juridiska fakulteten Utbildningsplan med föreskrifter för J U R I S K A N D I D A T E X A M E N vid Uppsala universitet (Juris kandidatprogrammet) Fastställd av Juridiska

Läs mer

SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI, STATISTIK OCH INFORMATIK Utbildningsplan Dnr CF 52-44/2007 Sida 1 (5) SYSTEMUTVECKLARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Programme of Systems Development, 120 ECTS Utbildningsprogrammet

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik

Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i juridik (Doctoral studies in Law) 1 Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid fakulteten

Läs mer

Genusperspektiv bör ingå i utbildningsprogrammet, enligt mål i Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde.

Genusperspektiv bör ingå i utbildningsprogrammet, enligt mål i Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde. Forsknings- och utbildningsnämnden ALLMÄNNA RÅD 2010-09-08 Dnr HS 2010/328-510 Utformning av utbildningsplan 1 Allmänt Bestämmelser om utbildningsplan finns i Högskoleförordningen. Där framgår att det

Läs mer

Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70

Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 1 (8) YTTRANDE 2015-11-09 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 Utredningen i sin helhet är intressant och läsvärd, men känns ibland inte fullgången trots ymnigt

Läs mer

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Modell för jämförelsen Utflödet från utbildningsväsendet till arbetsmarknaden och arbetsmarknadens rekryteringsbehov beräknas var för sig och för varje enskilt

Läs mer

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sid 1 (6) kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik Sjukgymnastexamen och kandidat, magister- och masterexamen i sjukgymnastik vid Umeå universitet fick

Läs mer

Efter examen. Jobb och löner för nyexaminerade 2013. Akademikerförbundet

Efter examen. Jobb och löner för nyexaminerade 2013. Akademikerförbundet Efter examen Jobb och löner för nyexaminerade 2013 Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare Juseks arbetsmarknadsundersökning Sedan slutet

Läs mer

Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens

Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens Hur har det gått för Umeå universitets studenter efter examen? En uppföljning av de examinerades förvärvsfrekvens. 2009-12-07 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Mättillfällen... 4 2 Examinerade

Läs mer

Arbetsmarknaden för unga akademiker

Arbetsmarknaden för unga akademiker PM Thomas Ljunglöf och Eva Oscarsson 2012-04-03 Arbetsmarknaden för unga akademiker Denna PM redovisar fakta om unga akademikers arbetslöshet och några policypunkter. Högre arbetslöshet bland yngre akademiker

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen Arbetsmarknadsförvaltningen Staben för utveckling och utredning Tjänsteutlåtande AMN 2015 0229.01.06 Sida 1 (7) 2015-09-10 Handläggare Petra Wårstam Larnhed Telefon: 08-508 35 514 Till Arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Kursvärdering nivå 2 samt hela grundutbildningen

Kursvärdering nivå 2 samt hela grundutbildningen UPPSALA UNIVERSITET Juridiska institutionen Kursvärdering nivå 2 samt hela grundutbildningen Grattis! Du har nu tagit jur kand-examen och klarat av juristprogrammet. För att vi ska kunna utveckla och förbättra

Läs mer

AVSKAFFA TJEJTAXAN NU

AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007. AVSKAFFA TJEJTAXAN NU Ingångslöneskillnaderna ökar dramatiskt 2 Om Juseks arbetsmarknadsundersökning

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Industridesign Reviderad och fastställd av KU-nämnden 2011-02-16 Gäller studenter antagna från och med HT 2011. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer