Kv Glavsfjorden, Årsta, Stockholms stad

Transkript

1 Rapport nummer: r01 Datum: rev , Årsta, Stockholms stad Stomljud och vibrationer A B C Förskola L:\2015\ LE Årstastråket kv 1, vibrationer, JM AB\Rapporter\ r01.2.docx Beställare: JM AB Att: Anna Haag Stockholm Vår uppdragsansvarige: Lars Ekström lars.ekstrom@structor.se, Solnavägen 4, STOCKHOLM, Org.nr Tel:

2 rev , sid 2 (5) Sammanfattning Structor Akustik har av JM AB gm Anna Haag fått i uppdrag att utreda vibrations- och stomljudsnivåer orsakade av spårvägstrafik på Tvärbanan vid kv. i Årsta. I kvarteret planeras för tre flerbostadshus och en förskola. Höga nivåer uppstår när spårvagnarna passerar en växel mitt för kvarteret. Utredningen bygger på gjorda mätningar av ACAD och Structor Akustik. Störningsminskande åtgärder måste vidtas för att vibrations- och stomljudsnivåer inte ska överskrida gällande riktvärden för bostäder. Åtgärderna måste vara relativt omfattande. Vid förskolan behöver sannolikt inte åtgärder vidtas. I avsnitt 5 ges förslag på åtgärder. Innehållsförteckning 1 BAKGRUND BEDÖMNINGSGRUNDER UNDERLAG BERÄKNADE NIVÅER ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 4

3 rev , sid 3 (5) 1 Bakgrund JM planerar för bebyggelse i kv utmed Tvärbanan i Årsta. arteret ska bebyggas med tre bostadshus och en förskola. Undergrunden består generellt av lera på berg. Djupet till berg är 3-9 m. I den östra delen av området är djupet till berg mindre, 1-3 m. Trafiken på Tvärbanans riskerar att ge upphov till höga vibrations- och stomljudsnivåer om åtgärder inte vidtas. I föreliggande rapport sammanställs gjorda utredningar för området. Utredningen ska utgöra underlag för detaljplanearbetet. Förskola Nya bostäder A, B o C Växel Översiktsbild från eniro.se. 2 Bedömningsgrunder För stomljud och vibrationer finns inte några nationella riktvärden. I det närliggande kv Västända, 700 m österut utmed Tvärbanan, har följande störningsskydd föreskrivits i detaljplanen: Byggnader ska grundläggas och utföras så att stomljud i boningsrum inte överstiger ljudnivån 30 dba (slow) vid tågpassage. Byggnader ska grundläggas och utformas så att vibrationsnivån i bostäder underskrider 0,3 mm/s. 3 Underlag Björklången 1 Följande underlag har använts vid beräkningarna: Årstastråket etapp 2, område 1, Vibrationer från Tvärbanan, ACAD PM 1 Akustik, Kompletterande vibrationsmätningar, ACAD Årstastråket etapp 2, område 1, Vibrationer och stomljud, Structor Akustik Situationsplan SWECO förslag PM Geoteknik Markförhållanden och grundläggning, Structor, Besök på platsen

4 rev , sid 4 (5) 4 Beräknade nivåer Som konstaterats i underlagsutredningarna ger det m långa växelpartiet upphov till väsentligt högre vibrationsnivåer än spåret på vardera sidan. Bostadshusen och förskolan ligger på ca 11 m vinkelrät avstånd från närmsta spårmitt. Byggnad A och B ligger mitt för växeln. Byggnad C ligger ca 22 m från växeln. Förskolan ligger ca 45 m från växeln. Vibrationsmätningar har gjorts i följande punkter: Marken där de nya bostäderna planeras Björklången 1, mitt för växeln Björklången 2 på södra sidan av spåret Utifrån resultaten har vägd hastighet och stomljud beräknats i planerade byggnader. Resultaten redovisas i Tabell 1. Nivåerna skiljer sig något mellan de olika utredningarna. Det beror på att något olika teoretiska och erfarenhetsmässiga korrektioner har gjorts av resultaten. Resultaten pekar dock i samma riktning. Kännbara vibrationer är angivna enligt Svensk Standard SS och avser nivån i stommen. På bjälklagen kommer nivån att vara högre. Stomljud avser nivån på första våning. Tabell 1. Beräknade nivåer. Kännbara vibrationer Byggnad mm/s A 1,2 39 B 1,2 39 C 0,3 33 Förskola <0,3 <30 Stomljud dba (Slow) 5 Åtgärdsförslag Både stomljud och vibrationer överskrider riktvärdena för de tre bostadshusen. Störningsminskande åtgärder behöver alltså vidtas. Kännbara vibrationer och stomljud åtgärdas på olika sätt. Här ges några olika möjliga kombinationer. Enbart vibrationsisolering av växeln är inte tillräckligt, eftersom det kommer att ge upphov till en förstärkning av lågfrekventa, kännbara vibrationer. Dessa kan troligen inte motverkas genom förstärkt grundläggning av byggnaderna. Av samma skäl bedöms inte heller stabil grundläggning i kombination med vibrationsisolering av byggnaderna ge önskat resultat. Nedan ges tre alternativa åtgärdsförslag, varav ett i två varianter. Alla tre bedöms var för sig vara tillräckliga för att kraven ska uppfyllas. Åtgärder på spåret är att föredra eftersom det även är till nytta för befintliga byggnader. Alternativ 1: Åtgärder inom kvarteret Utskiftning av massor. Leran under byggnaderna tas bort ner till fast berg och ersätts med t ex makadam. Källarvåningar närmast spåret ska inte grundläggas direkt på fast berg, utan t ex på ett omkring 1 m tjockt lager makadam. Detta för att stomljud inte uppstår i byggnaden. Utskiftning behöver inte ske under hela byggnaderna utan det är tillräckligt med ett 5-10 m brett område i ett stråk omkring m längs spåret.

5 rev , sid 5 (5) Alternativ 2: Åtgärder på spåret a: Komplettering av växel med sk rörlig spets samt slipning av rälsen genom växeln så att den erhåller samma kvalitet som anslutande spår. eller b: Komplettering av växel med sk rörlig spets samt vibrationsisolering av växeln. Vibrationsisoleringen kan göras på samma sätt som i de närliggande kv Västända 1. Växeln och ballasten tas bort, under ballasten läggs ett elastiskt skikt, t ex av mineralull eller polyuretan. Utförs på en sträcka av ca m (10 m på var sida utanför växeln). Anmärkning: Med rörlig spets avses den blå detaljen som kan ändras för att sluta öppningen för flänsen. Om det är möjligt att komplettera en befintlig växel måste utredas. Alternativ 3: Åtgärder på spår och byggnader Kraftig grundläggning av byggnaderna med stabila/styva sneda pålar borrade ner i berget. Pålarna ska ha en stor diameter (> 0,5 m). Dessutom slipas rälsen genom växeln så att den erhåller samma kvalitet som anslutande spår. 5.1 Bostäder på NB På nedersta våningen kan bostäder komma att byggas. Om de grundläggs direkt med platta på mark blir stomljudsnivån något högre än ovan angivet. Därför rekommenderas fribärande bjälklag som vilar på pålar och kantbalkar. Detta ersätter dock inte något av de tre åtgärdsalternativen ovan. 5.2 Övrigt Vibrationsutbredningen skulle kunna minskas med t ex smala diken ner till fast berg eller kalkcementpelare. Det bedöms som osäkra metoder med begränsad effekt. Diken är också svåra att genomföra praktiskt. Upprättad av: Lars Ekström Granskad av: Anders Nordström