Elevhälsoplan för Nösnäsgymnasiet 2015/2016

Transkript

1 - Manual Kapitel 4 - Elevhälsodokument Datum: Sida: 1(22) Elevhälsoplan för Nösnäsgymnasiet 2015/2016

2 Elevhälsoplan för Nösnäsgymnasiet Innehåll Elevhälsoplan för Nösnäsgymnasiet Arbetsgång över en elevs olika stödinsatser Arbetsgång över en elevs olika stödinsatser, förtydligande av bild Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär, såsom anpassningar i klassrummet och stödstugor Särskilt stöd handlar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra genom extra anpassningar. Rektor beslutar om särskilt stöd Samverkan mellan elev, vårdnadshavare, lärare, elevhälsa och rektor Policy mot alkohol, narkotika och anabola steroider... 7 Handlingsplan vid upptäckt av användning/hantering av narkotika eller anabola steroider samt alkoholmissbruk Sekretess för lärare... 8 Personliga förhållanden... 8 Rakt skaderekvisit... 8 Men... 8 Sekretess Anmälningsskyldighet enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen (SOL) Handlingsplan för krisberedskap Vid akuta sjukdoms och olycksfall under skoltid Viktigt att tänka på Tillvägagångssätt vid akuta kriser Handlingsplan i händelse av elevs/elevers dödsfall Information Debriefing/genomgång Verksamhetschef ansvarar för behovet av debriefing för berörd personal och säkerställer behovet av genomgång för yrkesgrupperna/krisgruppen efter händelsen Minnesstund Minnesrum Efter akuta fasen Begravning Personalversion Krisförlopp Slutligen Elevversion Elevversion av Nösnäsgymnasiets handlingsplan för krisberedskap Akuta sjukdoms - och olycksfall Hot och våld

3 Elevhälsoplan för Nösnäsgymnasiet Denna elevhälsoplan innehåller dels en översiktlig elevhälsoplan och dels diverse handlingsplaner och information som berör förebyggande elevhälsovård. Eftersom skolans verksamhet förändras ska planerna fortlöpande förnyas för att hållas aktuella. Denna plan är skriven för att användas av skolans personal. I Skollagens första kapitel, 8, står bl.a. Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I läroplanen står under 2.6 Rektors ansvar att rektor har ett särskilt ansvar för att undervisning, elevvårds- och studie- och yrkesvägledarverksamhet utformas så att elever som behöver särskilt stöd och hjälp får detta. 2

4 1. Arbetsgång över en elevs olika stödinsatser 1. Det uppmärksammas att en elev riskerar att inte nå mål och/eller kunskapskrav. 2. Extra anpassningar sätts in. 4. Behov av särskilt stöd är känt från överlämnande skola eller har framkommit 3. Extra anpassningar utvärderas. Om anpassningarna inte är tillräckliga så: Rådgör läraren med arbetslaget om elevens stödbehov. Tar mentorn kontakt med vårdnadshavare/myndig elev Rådgör mentor med personal inom EHT vid behov. Anpassningarna intensifieras och ändras utifrån elevens behov. Om de intensifierade anpassningarna inte är tillräckliga anmäls ärendet till rektor. 5. Rektor beslutar om utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd och vem som ska genomföra utredningen. 6. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd utarbetas åtgärdsprogram. 7. Arbetet med åtgärdsprogram genomförs, följs upp och utvärderas. Nytt åtgärdsprogram upprättas eller åtgärdsprogram avslutas. 3

5 2. Arbetsgång över en elevs olika stödinsatser, förtydligande av bild 1. Personal, elev, vårdnadshavare eller avlämnande skola uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 2. Behoven ses över och extra anpassningar 1 sätts in, såsom anpassning i klassrummet och stödstugor. Ansvarig: Lärare och/eller mentor. 3. De extra anpassningarna utvärderas av de lärare som genomfört dem efter 6 veckor. Om anpassningarna har avsedd effekt så fortsätter de. Om anpassningarna inte är tillräckliga så: Rådgör läraren med arbetslaget om elevens stödbehov. Tar mentorn kontakt med vårdnadshavare/myndig elev. Rådgör mentorn med personal inom EHT vid behov. Anpassningarna intensifieras och ändras utifrån elevens behov. Om de intensifierade anpassningarna inte är tillräckliga anmäls ärendet till rektor. 4. Behov av särskilt stöd är känt från överlämnande skola eller har framkommit. Det finns situationer där särskilt stöd behöver ges omgående, utan att först sätta in extra anpassningar. Då anmäls elevens eventuella behov av särskilt stöd till rektor. 5. Rektor beslutar om utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd 2 och vem som ska genomföra utredningen. Utredningen genomförs av personal inom elevhälsan tillsammans med elev, vårdnadshavare och mentor. 6. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd utarbetas åtgärdsprogram av specialpedagog i samråd med elev, lärare, vårdnadshavare. 7. Arbetet med åtgärdsprogram genomförs, följs upp och utvärderas av specialpedagog i samråd med elev, lärare, vårdnadshavare. Nytt åtgärdsprogram upprättas eller åtgärdsprogram avslutas. 1 Extra anpassningar. Se förklaring och exempel sid. 5 2 Särskilt stöd. Se förklaring och exempel sid. 5 4

6 1. Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär, såsom anpassningar i klassrummet och stödstugor. Exempel på extra anpassningar kan vara att: hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen. ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. ge ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt. ge färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning. erbjuda särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror. speciallärare är med som resurs i klassen. genomföra enstaka specialpedagogiska insatser, till exempel en speciallärare som under en kort tid, till exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven. ge extra tid och hjälp i ett ämne utöver ordinarie undervisning i form av svensk-, engelsk-, matte-, och/eller strukturstuga. 2. Särskilt stöd handlar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra genom extra anpassningar. Rektor beslutar om särskilt stöd. Exempel på särskilt stöd kan vara: regelbundna specialpedagogiska insatser i ett visst ämne, till exempel undervisning av en speciallärare utöver ordinarie undervisning i det aktuella ämnet eller istället för den ordinarie undervisningen under en längre tid. placering i en särskild undervisningsgrupp. enskild undervisning. reducerat program i gymnasieskolan här gäller samma förutsättningar som för anpassad studiegång men kopplat till kurser. studiehandledning på modersmålet. tillgång till en elevassistent som stödjer eleven under skoldagen. 5

7 3. Samverkan mellan elev, vårdnadshavare, lärare, elevhälsa och rektor För att rektor ska kunna besluta om en utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd och vem som ska genomföra utredningen kan det behövas en samverkan mellan elevhälsa, vårdnadshavare, elev, lärare och rektor. Utredningen genomförs av personal inom elevhälsan tillsammans med elev, vårdnadshavare och mentor. Mentorn är ansvarig för samordningen av elevvårdande insatser i sin klass. I första hand är det mentorn som påkallar behov av utredning/elevkonferens. Andra som kan påkalla behov är rektor, kurator, studie- och yrkesvägledare, sköterska, specialpedagog, skolpsykolog och andra lärare. Vid behov av möte mellan elevhälsa, vårdnadshavare, elev, lärare och rektor beslutar rektor om tid och plats för möte. 1. Kallelse skickas av rektor till berörda. 2. Mentorn pratar med eleven och informerar om att möte kommer att hållas och varför. 3. Mötet hålls. Rektor är ordförande. Mentor har med sig aktuell information om eleven såsom frånvarostatistik och läget i aktuella kurser. Mentorn har ansvar för att ge eventuell information till andra i klassen undervisande lärare som ej deltagit i konferensen. 6

8 3. Policy mot alkohol, narkotika och anabola steroider Nösnäsgymnasiet skall arbeta förebyggande och vid upptäckt åtgärda all användning/hantering av narkotika och anabola steroider. Detta gäller även missbruk av alkohol. Nösnäsgymnasiet är mån om goda föräldrakontakter för elevernas bästa. Detta gäller även för myndig elev. Återkommande personal- och föräldrainformation då polis, socialtjänst och Nösnäsgymnasiets elevhälsa medverkar. Ansvarig: Verksamhetschef Handlingsplan vid upptäckt av användning/hantering av narkotika eller anabola steroider samt alkoholmissbruk Elev som innehar eller säljer alkohol, narkotika eller anabola steroider på Nösnäsgymnasiet polisanmäls av verksamhetschef/respektive rektor. Föräldrar/vårdnadshavare och socialtjänst kontaktas efter polisanmälan. Elev som misstänks missbruka narkotika eller anabola steroider kallas till rektor och kurator för samtal. Om misstanke kvarstår efter samtalet kontaktas vårdnadshavare för omyndig elev och rektor uppmanar eleven att denne drogtestar sig. Om elev eller vårdnadshavare inte medverkar till drogtest kvarstår misstanken, och socialtjänst kontaktas. Ansvarig: Rektor efter samråd med skolkurator. Vid misstanke om missbruk kan rektor besluta om drogtest. Om eleven använder utrustning som kan utgöra fara för elevens egen eller andras säkerhet kan rektor besluta att eleven ej får delta i yrkesprogrammens karaktärsämnen, vid APL och idrottslektioner. Vid positivt provsvar beslutar rektor om elevens fortsatta studiegång. Ansvarig: Rektor i samråd med skolkurator. Vid bekräftad misstanke om bruk av narkotika/anabola steroider informeras vårdnadshavare/förälder och socialtjänst kontaktas. Elevskåpen är skolans egendom. Verksamhetschef/respektive rektor kommer vid misstanke om bruk/hantering av alkohol, narkotika eller anabola steroider beordra eleven att öppna skåpet, eller själv göra detta tillsammans med ett vittne. 7

9 4. Sekretess för lärare I Sekretesslagens 7:e kap 9 står bl a: Sekretess gäller i grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men. Sekretess gäller på samma område dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretess gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i annat ärende än det som nu har nämnts. Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator, eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Personliga förhållanden Uppgifter som skyddas är sådana uppgifter som rör enskildas personliga förhållanden. I princip omfattar uttrycket personliga förhållanden alla uppgifter som hänför sig till vederbörande person och kan avse allt ifrån uppgift om civilstånd till uppgifter om psykiskt sjukdomstillstånd. Även ekonomiska förhållanden faller här under personliga förhållanden. Uppgifter som är avidentifierade på sådant sätt att de ej går att härleda till någon enskild person får dock lämnas ut. Sekretessen gäller även till förmån för närstående till den som uppgiften rör. Med uttrycket närstående åsyftas äkta make och sambo samt nära släktingar. Rakt skaderekvisit Det raka skaderekvisitet innebär att sekretess föreligger endast om det kan antas att uppgiftens röjande medför men för den uppgiften rör eller skada för de intressen det bör skydda. Huvudregeln är att uppgiften är offentlig men att den skall hemlighållas, om det finns skäl att anta att dess röjande inkräktar på skyddsvärda intressen. Men Vad är men? När det i SekrL talas om men har det en mycket vid innebörd. I första hand syftas på det förhållandet att någon blir utsatt för andras ringaktning, om hans personliga förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att vissa personer får kännedom om en för den enskilde ömtålig uppgift kan alltså vara tillräcklig för att men skall anses föreligga. 8

10 Sekretess Skolhälsovården, kurator och psykolog styrs av omvänt skaderekvisit, dvs stark sekretess. Det innebär att det råder sekretess som huvudregel och att uppgiften får röjas om det står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att det medför men för den uppgiften rör. Ett riktmärke att tänka på är att uppgifter som normalt omfattas av sekretess är t ex sådana som härrör från skolkurator och skolsköterska eller från myndigheter inom hälso- och sjukvården (som barn- och ungdomspsykiatrin BUP) och socialtjänsten, samt uppgifter i övrigt rörande hälsotillstånd och sociala problem rörande eleven eller dennes närstående. Föräldrars rätt till insyn. Vårdnadshavare har i regel rätt att ta del av uppgifter rörande sitt barn. Eftersom vårdnadsrätten uttunnas då barnet blir äldre kan dock inte alltid göras gällande rätt att ta del av sekretesskyddade uppgifter rörande barnet, då detta uppnått sådan ålder att det kan anses ha ett berättigat intresse av integritet gentemot föräldrarna. När barnet uppnår myndig ålder, upphör vårdnadshavarens ansvar och dennes speciella rätt till insyn. OBS! Uppgifter om elevs närvaro respektive frånvaro och om hans studieresultat är som regel offentliga. Det kan vara bra att veta om myndigs elevs föräldrar hör av sig. Det måste dock understrykas att begäran om eller utlämnande av sekretesskyddad information endast får ske i syfte att fullgöra åligganden inom tjänsten. Sådana uppgifter får inte föras vidare genom allmänt samtal i t ex personalrum. Kolleger och annan personal vid samma myndighet är - då det inte gäller åligganden i tjänsten, att likställa med utomstående personer, vilka således inte får ta del av sekretesskyddad information. Ej heller får sekretesskyddade uppgifter utnyttjas på annat sätt utanför tjänsten. Tänk på att inte berätta för er familj om sekretesskyddade uppgifter. Tala heller inte med elever om vad ni fått veta om andra elever! Ovanstående uppgifter har tagits ifrån Sekretess i skolan av Carl Nordström. Kom ihåg att etiken är viktigare än sekretesslagen. Ha en rak kommunikation med eleverna och skaffa i möjligaste mån samtycke från eleven innan ni talar med någon annan. 9

11 5. Anmälningsskyldighet enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen (SOL) Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. (gäller privatpersoner samt de som är anställda på sin fritid) Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller istället vad som sägs i tredje stycket. (gäller anställd personal) De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av skydd. (uppgiftsskyldighet) Anmälningsskyldigheten bryter sekretessen. I skolan är vi skyldiga att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att elev under 18 år far så illa att socialtjänsten kan behöva ingripa. Vid misstanke om misshandel och vid sexuella övergrepp föreligger en absolut anmälningsskyldighet. Rådfråga gärna skolkurator. Informera alltid rektor om att du gör en anmälan, och om det är möjligt innan du gör en anmälan. 10

12 6. Handlingsplan för krisberedskap Vid akuta sjukdoms och olycksfall under skoltid Mål för krisberedskap Att motverka det kaos som kan uppstå i en krissituation. Att skolans elever och personal får kunskap om det förhållningssätt som skall tillämpas i krissituationer. Att trösta och hjälpa de som drabbas av sorg när en olycka eller dödsfall inträffar. I Nösnäsgymnasiets krisgrupp ingår: Tel arbetet Tel hem Tf verksamhetschef Helene Petersson Rektor Sara Arvenberg Rektor Martin Carbe, Rektor Gunilla Forssell Rektor Magnus Fagerström Skolpsykolog Staffan Ahlbom Kurator Benny Bergh / Kurator Ann-Catrine Richardsson / Kurator Camilla Hulling , Skolsköterska Gunilla Sångberg Björk / Skolsköterska Eva Thedin Öhrberg / Skolsköterska Ulrica Roos Lundgren Exp.personal Pernilla Mellander Sjukhus: Kungälvs sjukhus Mölndals sjukhus Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg Uddevalla sjukhus + Näl Östra sjukhuset i Göteborg Vårdcentraler: Stenungsund Stora Höga Stenungsund Stenungstorgs Läkarhus Tjörn Kållekärr Tjörn Almö Läkarhus Orust Carema Polis I brådskande fall 112, icke brådskande fall Räddningstjänsten POSOM Camilla Blomqvist , Skolans krisgrupp skall träffas varje hösttermin och gå igenom krisplanen. Kommunens växel skall ha information om Nösnäsgymnasiets krisplan. 11

13 Krisplanen bör gås igenom för all personal vid arbetsplatsträff eller personalkonferens med jämna mellanrum. Viktigt att tänka på I händelse av en olycka måste krisgruppen snabbt få tag i anhöriga. Det är därför viktigt att det finns tillgång till en ständigt uppdaterad telefonlista med telefonnumren till föräldrarnas arbete och bostad. Rektor är ansvarig för uppdatering av skolans namn- och telefonlistor. Mentor samlar varje år in föräldrars namn och telefonnummer till arbetsplatsen och meddelar detta till expeditionen. Expeditionen lämnar ut särskild blankett/klasslista för detta ändamål till mentorn varje hösttermin. Vid studieresor/lägerskola skall reseledare lämna följande uppgifter till skolans expedition: -Lista på vilka som följer med på resan, namn och klass. -Ledarens namn och mobilnummer. -Transportföretagets namn och telefonnummer. -Tid för beräknad återkomst. -Resvägen ( vid längre resor ) -Telefonnummer till hotell eller dyl. där eleverna bor. Ledaren för resan skall ha med sig listor från expeditionen med aktuella telefonnummer hem till föräldrar och till deras arbete. Tillvägagångssätt vid akuta kriser En akut kris är t ex: olyckor av olika slag, dödsfall, självmord, mord, misshandel och sjukdomar. Har du hört att en olycka inträffat, där elever från vår skola kan vara inblandade, agerar du inte själv, utan kontaktar någon ur vår krisgrupp. Den som kontaktats söker få klarhet och information om vad som hänt. Kontrollera rykten för att få bekräftelse. Frågor som kan ställas: Vad har hänt? Var har olyckan inträffat? Vilka är inblandade? Har några skadats? Vilka? Har några omkommit? Vem? Vart har de transporterats? Vem är informationsansvarig på olycksplatsen? Har någon krisgrupp larmats på olycksplatsen? Vilka åtgärder har denna krisgrupp vidtagit? Skolans krisgrupp sammankallas. Mentor och direkt berörd personal kontaktas. En klass eller flera klasser inblandade? 12

14 Samtal och planering om den fortsatta handläggningen. (se Arbetsupplägg av insatser i samband med Asienkatastrofen i Manualen) Endast verksamhetschef håller kontakt med massmedia! Råd till elever, lärare och övrig personal! Vid förfrågan från massmedia, hänvisa till verksamhetschef! 6.1 Handlingsplan i händelse av elevs/elevers dödsfall Första beslut: Skall skolans krisgrupp sammankallas och i så fall förstärkas med ytterligare kompetenser? Samråd med socialchef om POSOM grupp skall sammankallas. Mentor och direkt berörd personal kontaktas. Krisgruppen finns tillgänglig resten av dagen. Information Verksamhetschef ansvar: - intern information till verksamheten. - information i Lotus Notes DL verksamhetschefer samt DL- arbetsledare - övriga skolor i kommunen informeras. - kontakt med informationsansvarig i kommunen samt eventuellt andra verksamheter som kan vara berörda t.ex. Fritid samt Socialtjänstens fältteam. - information på Nösnäsgymnasiets sida i Facebook. - ansvarar för flaggning. Flaggan halas till halv stång kl första skoldagen efter att elev avlidit. - håller kontakt med drabbade familjer och delger information. Endast verksamhetschef håller kontakt med massmedia! Vid behov kallar verksamhetschef till presskonferens. Primär informationskanal internt är Expeditionsrummet i Fronter, externt Nösnäsgymnasiets hemsida, Lotsen samt Stenungsunds hemsida. Adekvat information och hänvisning skall finnas på skolans TV skärmar. Rektors ansvar: Ansvarig rektor/rektorer/kurator och mentor informerar klasskamraterna till avliden elev. Vid allvarliga olyckor/dödsfall säkerställs att klasskamraterna har föräldrar/vårdnadshavare hemma innan informationen ges. Checklista för samtal utarbetas. Rektor, ansvarig kurator och skolsköterska är resurspersoner till mentorerna när klasskamraterna till avliden elev/elever kommer till skolan. Rektor säkerställer krisgruppens stöd till klasser och mentor. Skolsköterskors och kuratorers ansvar: Undersöker behovet och erbjuder samtal i drabbade klasser och i andra klasser där elever har relationer till avlidna elever. Kurator och skolsköterska ansvarar för kontakter med andra verksamheter, ex BUP, 13

15 Vuxenpsykiatriska mottagningen, sjukhus. Debriefing/genomgång Verksamhetschef ansvarar för behovet av debriefing för berörd personal och säkerställer behovet av genomgång för yrkesgrupperna/krisgruppen efter händelsen. Minnesstund Verksamhetschef och ansvarig rektor ansvarar för utformningen av minnesstund. Minnesrum Vid dödsfall iordningställs rum C 113 som kondoleansrum/minnesrum. Kuratorerna ansvarar för detta samt att personal finns tillgänglig i anslutning till rum C 113. Minnesrummet hålles öppet under en vecka. Verksamhetschef ansvarar för att drabbade föräldrar/anhöriga inbjuds till minnesrummet. Aulan står öppen den första dagen. Finstämd musik spelas. Efter akuta fasen Klassen (klasserna om flera är inblandade) återförs successivt till skolarbetet, eventuellt med en stunds avbrott med fika eller fysisk aktivitet, t.ex. promenader. Skolledning och elevhälsa kontrollerar behovet av uppföljande åtgärder. Verksamhetschef kallar krishanteringsgruppen och mentorer till utvärdering av krishanteringen. Begravning. Verksamhetschef håller kontakt med anhöriga för att höra hur de vill ha det. Mentorerna klasskamraterna, kurator, skolsköterska, verksamhetschef och/eller rektor deltar i begravningen. Flaggning sker på skolan på begravningsdagen enligt nationella regler för flaggning. 14

16 6.2 Personalversion. Vad vi gör när elevs föräldrar eller syskon är döende eller dör, när elev själv är svårt sjuk eller då elev varit med om en olyckshändelse. Till mentor, när du får veta ovanstående: Tala om för eleven att du förstår att eleven har det svårt. Tala om att det ibland är svårt att koncentrera sig på skolarbetet när man är ledsen och orolig och ha förståelse för det. Tala om för eleven att du ställer upp för eleven i skolan. Fråga om vi på skolan kan hjälpa till med något. Meddela kurator som då kan kalla eleven och erbjuda krissamtal/stödsamtal. Mentor/alternativt kurator kontaktar hemmet. Bestäm tillsammans med eleven och familjen hur öppet de vill ha det. Få ett godkännande till att informera klasskamraterna samt informera övriga i klassen undervisande lärare. Om eleven själv är svårt sjuk, skall skolhälsovården informeras. Har du några funderingar rådfråga kurator. Krisförlopp De olika naturliga faserna i ett krisförlopp är enligt Johan Cullberg: 1. chockfas 2. reaktionsfas 3. bearbetningsfas. 4. nyorienteringsfas. 1. Chockfasen.Vid mycket häftiga och oväntade, dramatiska händelser ses i den akuta fasen ibland ett chockstadium. Ytligt sett kan den drabbade personen verka oberörd, men bakom fasaden är allt ett kaos, och ingenting av det som händer kan förstås eller ges någon mening. Andra kan reagera ytterst häftigt, skrika, rusa omkring, klänga på medmänniskor i full panik. 2. Reaktionsfasen. Chockfasen övergår snart - efter någon timme eller någon dag - i en mindre kaotisk reaktionsfas där smärtan som händelsen förorsakat bryter fram i hela sin vidd. Denna fas kan vara några veckor upp till flera månader. Sömnstörningar, aptitstörningar, kroppsliga reaktioner, behov att fly undan med alkohol eller lugnande mediciner och andra uttryck för ångest och depressiv förtvivlan karaktäriserar denna fas. Undan för undan börjar dock en bearbetning ske så till vida som smärtan kan hållas borta längre eller kortare perioder och ge plats för konstruktivt arbete och fungerande. 3. Bearbetningsfas. Den drabbade är nu inne i bearbetningsfasen som varar olika länge, kanske ett halvt till ett år. 15

17 4. Nyorienteringsfas. Den innebär att smärtan efter det förlorade eller efter den kränkande upplevelsen är borta eller helt under kontroll. Men många sorger blir aldrig helt avslutade; speciellt gäller detta föräldrars sorg över sina döda barn. Det försoningsarbete som livet normalt skall innebära brukar vara särskilt svårt att få till stånd i denna situation. Hur en kris löses och bearbetas beror i hög grad på den yttre livssituationen. Tillgången till praktisk hjälp och allmänt stöd av närstående och vänner är avgörande för om den drabbade skall få möjlighet att arbeta med allt det som krisen väcker. Slutligen Det kan finnas elever som ni tycker reagerar underligt, tala med kurator om dem. Ibland kan det vara tecken på bakomliggande obearbetade upplevelser och kan därför behöva hjälp av sakkunniga. För litteraturtips, prata med bibliotekets personal. 16

18 6.3 Elevversion Till Elev när dina föräldrar eller syskon är döende och dör, när du själv är svårt sjuk eller då du varit med om en olyckshändelse. Om du drabbas av ovanstående, tala om det för din mentor eller annan personal som du har förtroende för. Om du är svårt sjuk skall alltid skolhälsovården kontaktas. Om du känner att det är svårt, be dina föräldrar eller annan anhörig att ta kontakt med skolan. Berörd personal behöver veta hur du har det för att kunna hjälpa dig på bästa sätt. När man är ledsen och orolig är det ibland svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Skolans personal har förståelse för det. All personal vill ställa upp och hjälpa till. Är det något som du eller dina anhöriga själv tänker på som vi kan hjälpa till med? Mentorn meddelar kurator som då kan erbjuda stöd/krissamtal. Mentorn alternativt kurator kontaktar hemmet. Det är viktigt att skolan och familjen tillsammans bestämmer hur öppet ni vill ha det. Förälder/elev ger ett godkännande till vad övriga i klassen undervisande lärare och klasskamrater bör informeras om. Har du några funderingar - rådfråga kurator. Om du går omkring med funderingar kring sjukdomsförlopp, behandlingar eller liknande, prata gärna med skolhälsovården Slutligen Om du är orolig över en kamrat som du tycker reagerar underligt, tala med kurator. Kamraten kan behöva hjälp. 17

19 6.4 Elevversion av Nösnäsgymnasiets handlingsplan för krisberedskap Vid akuta sjukdoms och olycksfall under skoltid. Mål för krisberedskap Att motverka det kaos som kan uppstå i en krissituation. Att skolans elever och personal får kunskap om det förhållningssätt som skall tillämpas i krissituationer. Att trösta och hjälpa de som drabbas av sorg när en olycka eller dödsfall inträffar. Nösnäsgymnasiets krisgrupp Nösnäsgymnasiet har en krisgrupp bestående av skolledning, sköterskor, kuratorer, expeditionspersonal. Krisgruppen sammankallas vid behov. Den person som hört att en olycka inträffat, där elever från vår skola kan vara inblandade, agerar inte själv utan kontaktar krisgruppen. Om du som elev eller förälder vill informera skolan om någon krissituation, ta då kontakt med någon ur krisgruppen! Krisgruppen går igenom handlingsplanen en gång per år så att den hålls aktuell. I krisplanen finns deltagarnas aktuella telefonnummer. Anvisningar för omhändertagande av akuta sjukdoms- och olycksfall finns i alla klassrum. Handlingsplan I handlingsplanen står hur vi skall agera med information, övriga elever, flaggning samt begravning. Det är endast verksamhetschef som har kontakt med massmedia. Telefonlistor till anhöriga I händelse av en olycka måste krisgruppen snabbt få tag i anhöriga. Det är därför viktigt att det finns tillgång till en ständigt uppdaterad telefonlista med telefonnummer till elevers föräldrars arbete och bostad. Varje höst lämnar expeditionen ut blanketter till mentorerna, där elevernas föräldrars namn och telefonnummer till arbetet skrivs in och återlämnas till expeditionen. Studieresor Vid studieresor/lägerskola skall reseledare lämna följande uppgifter till skolans expedition: - Lista på vilka som följer med på resan, namn och klass. - Ledarens namn. - Transportföretagets namn och telefonnummer. - Tid för beräknad återkomst. - Resvägen ( vid längre resor ) - Telefonnummer till hotell eller dyl. där eleverna bor. Ledaren för resan skall ha med sig listor från expeditionen med aktuella telefonnummer hem till föräldrar och till deras arbete. 18

20 7. Akuta sjukdoms - och olycksfall Anvisningar för omhändertagande av akuta sjukdoms - och olycksfall inom skolan Tillstånd som inte behöver ambulans 1. Försök få en uppfattning om hur eleven mår, vad som hände. 2. Underrätta skolhälsovården eller expeditionen. 3. Underrätta anhörig. 4. Följ eleven till sjukhus/vårdcentral i den mån skolsköterska eller förälder ej anträffats. Vid taxifärd svarar skolförsäkringen för kostnaderna, om det är ett olycksfall. Skolans och elevens namn skall meddelas chauffören. 5. Lämna ej eleven förrän annan vuxen tagit över ansvaret! 6. Skade- och tillbudsrapportering görs på kommunens Intranät. Påminn eleven om att hon/han är försäkrad och bör göra en anmälan. (Information finns på Stenungsunds kommuns hemsida) Tillstånd som kräver ambulans 1. Försök få en uppfattning om hur eleven mår, vad som hände. 2. Underrätta skolhälsovården eller expeditionen. 3. Tillkalla ambulans tel Försök beskriva för personalen på SOS vad som hänt och hur eleven mår. Skicka ut någon att möta ambulansen. 4. Underrätta anhörig. 5. När ambulans anlänt: överlåt ansvaret åt ambulanspersonalen. 6. Medfölj, om det behövs, ambulansen till vårdcentral/sjukhus om man inte fått kontakt med skolsköterska eller anhörig. 7. Skade- och tillbudsrapportering görs på kommunens Intranät. Påminn eleven om att hon/han är försäkrad och bör göra en anmälan. (Information finns på Stenungsunds kommuns hemsida) I väntan på skolsköterskan/ambulansen Utrym salen/rummet. Låt endast någon kamrat och personer som direkt hjälper till vara kvar! Tala lugnande till eleven. Sårskador Lägg första förband Större blödning Håll den skadade kroppsdelen högt. Lägg tryckförband. Brännskada Spola med svalt vatten c:a 30 min. Låt ev. kläder vara på om det inte är het olja. Svimning/EP-anfall Lägg eleven på sidan. Kontrollera att luftvägarna är fria. Akut livshotande tillstånd med hjärt- och/eller andningsstillestånd Försök få någon till hjälp Ring 112 eller be någon annan göra det. Slå 00 först för att komma ut på linjen. Se till att någon möter ambulansen utomhus. Börja omedelbart med HLR (hjärt-lungräddning). Underrätta skolsköterskan ring , , , resp Utrym salen. 19

21 När ambulans anlänt: överlåt ansvaret åt ambulanspersonalen. Rådgör med ambulanspersonalen om ni behöver följa med eleven till sjukhuset. Underrätta anhöriga. Meddela vart eleven förts och uppmana dem att omedelbart åka dit. Underrätta rektor. 8. Hot och våld Det bästa sättet att undvika och förebygga hot- och våldssituationer är att verka för en bra arbetsmiljö. I Läroplanens riktlinjer kan man läsa att Alla som arbetar i skolan skall samverka för att göra skolan till en god miljö för lärande och rektor har ett särskilt ansvar för att alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda motverkas. Arbetsgivaren har ansvar för säkerheten på en arbetsplats och rutiner för uppföljning. I Gymnasieförordningen 6 kap står det om åtgärder för elevers tillrättaförande. 27 Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra sitt uppförande. Om han inte bättrar sig skall läraren försöka utreda orsaken till beteendet. Läraren får visa ut elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass. 28 Om en elev har gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller allvarligare förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare och annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen. Med ledning av vad som framkommit av utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig. Rektor får därvid tilldela eleven en skriftlig varning. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och heller inte ingått äktenskap skall vårdnadshavarna snarast underrättas om åtgärd som avses i andra stycket. 29 Om syftet med åtgärden enligt 28 inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens eller landstingets gymnasieskola för en viss tid, högst tre terminer utöver den när beslutet meddelas. Om en elev står under åtal för en gärning, får han förvisas på grund av den bara om han erkänt denna eller tingsrätten funnit utrett att han begått gärningen. 30 Fråga om avvisning eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen. Om det bedöms nödvändigt med hänsyn till risken för andra elever och skolans personal får rektor, i avvaktan på att styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller förvisning, besluta att med omedelbar verkan interimistiskt avstänga en elev. Ett beslut om interimistisk avstängning gäller tills dess ärendet prövats av styrelsen, dock längst under två veckor. 31 Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets 20

22 bedömning. Styrelsen skall se till att utredningen inleds omgående och genomförs så skyndsamt som möjligt. Eleven och, ifråga om en elev som inte fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för utbildningen. Innan beslut om avstängning eller förvisning fattas i fråga om elev som inte fyllt 18 år, skall styrelsen för utbildningen samråda med den kommunala nämnd som har hand om sociala frågor för eleven. Avvärjande åtgärder Man kan få förvarningar inför ett angrepp om man använder sig av sin intuition och har kunskap om hur en uppretad person beter sig. Yttre tecken på aggressivitet är ansiktsfärgen, t ex röda fläckar i ansiktet och på halsen. Vidare kan man ofta iaktta knutna händer, sammanbiten käke, spända muskler. Ofta har den aggressive personen svårt att sitta stilla. Om du står i en hotsituation, som du inte behärskar, är det bäst att gå därifrån. ( Från Kniven på strupen, om våld och hot i socialt arbete, SACO SSR) Man får lösa situationen vid ett senare tillfälle tillsammans med ansvarig chef Konflikter Vad trappar upp en konflikt? En konfliktspiral innebär att nytt material tillförs konflikten, som blir allt större och mera svårlöst. Parterna isolerar sig från varandra och talar bara med varandra i nödfall. Uppfattningen om motparten förvrängs - man ser bara det man vill se, vilket förvärrar situationen. Hot trappar upp konflikten ytterligare - ju mer och större hot desto svårare blir det att lösa den. Den som tar till hot försöker rädda ansiktet av prestigeskäl. Ju mer man investerat i en konflikt, desto starkare är behovet av att rädda ansiktet. Försöker man pressa någon att ge upp, kan motståndet i stället öka. Vad trappar ner en konflikt? Ett bra sätt att minska konflikten är att börja prata med varandra. Man kan föreslå utbyte av tankar och idéer och erbjuda sig att kompromissa. Samtalet bör inrikta sig på att identifiera konflikten, precisera och avgränsa problemet. Ta fram orsaker till att problemet uppstått och ge förslag till förändringar, som båda parter kan acceptera. Gör en tydlig överenskommelse. För konfliktlösning krävs att båda parter är villiga att delta i samtal. En arbetsledare, som står utanför konflikten, kan gå in som medlare.(ur Kniven..se ovan ) Det är viktigt att inblandade parter får ge sin egen version av konflikten, utan att det som sägs värderas som rätt eller fel. Detta för att undvika polarisering eller syndabockstänkande. I Brottsbalken 4:5 står det om hot: Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, dömes för olaga hot till böter eller fängelse i högst två år. I Brottsbalken 3:5 står följande om misshandel: Den som tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom i vanmakt eller annat sådant tillstånd, dömes för misshandel till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter. 21

23 Ur Arbetarskyddstyrelsens föreskrifter Kränkande särbehandling i arbetslivet ( AFS 1993:17) 1 Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbetstagare (personal och elever) kan utsättas för kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling (dvs. bl. a. mobbning, trakasserier) avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. 3 Arbetsgivaren skall klargöra att kränkande särbehandling inte kan accepteras i verksamheten. Ur Arbetarskyddstyrelsens föreskrifter Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2 ) 3 Arbetet skall ordnas så att risk för våld eller hot om våld så långt som möjligt förebyggs. 10 Tillbud och händelser med våld eller hot om våld skall dokumenteras och utredas. 11 Arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. I uppföljningen av händelser med hot eller våld mot personal har arbetsgivaren möjlighet att använda sig av Företagshälsovården. Vid det uppföljande arbetet används kristeori och debriefing. En hot- eller våldssituation på arbetsplatsen kan leda till krisreaktioner hos en eller flera personer - ibland är hela arbetsgruppen drabbad. Debriefing är en metod som främst utvecklats för att hjälpa sjukvårds- och räddningspersonal att tala ut och avreagera sig efter svåra räddningsinsatser. Den lämpar sig utmärkt på arbetsplatser, som varit utsatta för traumatiska situationer med hot eller våld. Debriefing kan minska personalens stressreaktioner, uttnyttja och stärka den naturliga gruppsammanhållningen och förmedla information om krisförlopp. Viktigt! Till lärare och annan personal! Vid aktuell händelse, anmäl direkt till närmaste chef! 22