Delrapport Projekt Programöverenskommelser Rörelseorganens sjukdomar/delprojekt ortopedi
|
|
- Olof Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Delrapport Projekt Programöverenskommelser Rörelseorganens sjukdomar/delprojekt ortopedi Sammanfattning Utifrån landstingsfullmäktiges beslut om att starta ett projekt som ska öka kunskapen om patient/medborgarnas behov och därmed stärka patientens ställning gav programberedningen, som är uppdragsgivare till projektet, följande uppdrag till verksamheten: Kartläggning av vårdprocessen och arbetet kring denna. Tydliggöra den vertikala prioriteringen. Att relevant medicinsk information finns för förtroendemannagruppen För att verkställa syftet med programöverenskommelserna och uppdraget till verksamheten utarbetades inom ortopedisk verksamhet särskilda produktmål, effektmål samt metoder och arbetssätt. Dessa ska, mellan politiker och verksamhetsföreträdare, möjliggöra och tydliggöra dialogen om medborgarnas/patienternas behov, om processer och produktion, om ekonomi samt om lärande och förnyelse. Detta ska i sin tur bidra till att förtydliga helhetsperspektivet för de berörda. I nuläget gäller dialog och utformning fram för allt prioriteringsfrågor. En optimalt strukturerad dialogmodell bör dock kunna användas för andra framtida frågeställningar som gäller verksamheter inom vården. De mätbara mål som har använts i projektet har gett en faktabaserad information och tjänat som ett viktigt jämförelseunderlag. Genom att använda enkla mått och mätmetoder och systematiskt testa förändringar i liten skala sker ett lärande om vilka förändringar som leder till förbättringar. Stor vikt har också lagts vid att de mått som används ska vara enkla och ge bra faktaunderlag samt att mätningarna inte ska bli en belastning för verksamheten. Projektet bör betraktas som en pilotstudie vilket i detta fall innebär att tester för att se hur målen uppnås har skett i liten skala. Visar testerna goda resultat kan dessa spridas vidare i verksamheten. Utifrån de resultat som framkommit kan i nuläget inga slutsatser dras. Dels är antalet medverkande personer för få och dels måste upprepade mätningar göras. Det är dock viktigt att belysa att resultaten utgår från en given struktur och baserar sig på fakta. Resultatet medger också att det kan ses ur flera perspektiv: - som en modell/struktur för ett ständigt pågående utvecklingsarbete - som en vägledning för att kunna ta beslut som är baserade på fakta - som en vägledande modell för enheter som vill göra liknande projekt - som en förutsättning för en lärande organisation
2 För att underlätta helhetsbilden av projektets resultat omfattar resultatredovisningen: - uppsatta mål - dokument som använts för att bidra till måluppfyllelsen samt - resultat av målen. Resultatet visar att flertalet av patienterna är mycket nöjda med vården. Dock finns det förslag på förbättringar. Dessa gäller kortare väntetider, förbättrad trygghet vad gäller hygien, rutiner och smärta. Patienterna anser också att personalen är duktig och bör uppmuntras med fortbildning. I resultatet av att använda strukturerade prioriteringsdokument framkom att doktorerna i stort sett är nöjda med dessa. I deras kommentarer framkommer bl a att det är en förutsättningen att de doktorer som bedömer är lojala mot värderingsgrunderna och inte tar hänsyn till de faktiska väntetiderna, att klassifikationen är relevant men p g a köer blir tillämpningsprinciper inte riktigt bra samt att problemet är större inflöden än vad man hinner ta hand om. Resultatet av prioriteringarna i vårdprocessen har tydliggjorts med kartläggningsmätningar som gjorts varje månad I resultatsdelen där de förtroendevalda tillfrågas om de upplever att deras kunskaper kring ortopediska sjukdomar ökat utifrån den information de fått uppger flertalet att kunskaperna ökat. I kommentarerna framkommer bl a att informationen från patienterna är mycket givande. Den information de fått via verksamhetsföreträdare anses också vara mycket givande. Detta gäller den muntliga såväl som den skriftliga informationen. En av de förtroendevalda informerar om att denne har en del kunskap innan projektet startade och har delvis arbetat inom ortopedi - rehabilitering I resultatet där de förtroendevalda tillfrågats om hur de anser att dialog, kommunikation och information om vårdens processer fungerat med verksamhetsansvariga (i nuläget om hur resurser skall fördelas och hur prioritering ska ske) samt om de anser de att du fått kunskap om hur patienter/närstående upplevt sin sjukdomstid uppger flertalet att de är tillfredsställda med detta. Erfarenheter som bör belysas är de faktorer som påverkat projektet. De spelar en viktig roll och är därför värda att uppmärksammas och diskuteras. För att bidra till en lärande organisation och göra processen reproducerbar bifogas samtliga dokument som används som bilagor. För att kunna utföra detta projektarbete består projektorganisationen av; uppdragsgivare, projektledare, projektsamordnare samt en projektgrupp från Sunderby och Gällivare sjukhus. Vidare finns här en *förtroendemannagrupp, en referensgrupp och en programsamordnare. (*I gruppen förtroendevalda ingår fyra förtroendevalda och två personer från Etiska rådet. Av dessa har fyra personer sjukvårdsutbildning och därmed vissa förkunskaper.) Eftersom patienterna efterlyser kortare väntetider är det i detta sammanhang viktigt att notera att samtidigt med ovanstående projekt pågår Projekt Genombrott - Bättre flyt i vården - där syftet är att korta vårdköerna. Möte har hållits med distriktsläkare på utvald vårdcentral där man dels diskuterade en förbättring av remissförfarandet, dels om man kan minska återbesöken till
3 doktorerna genom att dessa kan göras till annan vårdgivare exempelvis sjuksköterska och/eller sjukgymnast. När det gäller remissförfarandet har en förbättring redan gjorts i och med att remissansvaret har schemalagts. Man har också, i den kliniska ST- utbildningen, lagt in hur man arbetar med remisser. Detta förbättringsarbete fortsätter. I slutet av maj besökte Landstingsförbundets utvecklingsavdelning Sunderby sjukhus för att få ta del av hur man arbetar med processer/flöden inom opererande verksamheter. Vid detta tillfälle presenterade ordförande Stefan Norberg arbetet med Projekt Programöverenskommelser. Utvecklingsavdelningens chef Elisabeth Holmgren uttryckte en stor tillfredsställelse över det som presenterats under mötet och menade att andra verksamheter i Sverige borde få ta del av detta. Ordföranden har efter detta inbjudits att delta i Landstingsförbundets chefsdag i augusti och får genom detta möjlighet att ta del av hur chefer inom andra landsting tänker sig framtiden. När det gäller vårdkedjan har ännu inga kontakter tagits med kommunen. Kontakt kommer inom det närmaste att tas med Partsammansatta gruppen. Slutligen kan tilläggas att under ett projekts gång tillägnar man sig nya kunskaper och erfarenheter. Man börjar se nya perspektiv och lösningar på dessa! Bakgrund Inom Norrbottens läns landsting har Landstingsfullmäktige tagit ett beslut om att starta ett projekt som ska öka kunskapen om patient/medborgarnas behov och därmed stärka patientens ställning. Programberedningen som är uppdragsgivare till projektet ska också, i samverkan med verksamhetsföreträdare, utforma programöverenskommelser. Projektet ska även bidra till att öka förståelsen och förbättra dialog och samverkan mellan verksamhetsansvariga och förtroendevalda.. Detta ska i sin tur kunna bidra till helhetslösningar, vara vägledande för optimala prioriteringar inom vården samt kunna bidra till förbättrade utvärderingar av uppnådda resultat. En ansträngd samhällsekonomi belyser vikten av att tydliggöra och analysera vårdens processer för att därigenom kunna genomföra optimala prioriteringar. Landstinget ställer också krav på att all hälso- och sjukvårdsverksamhet ska utformas så att medborgarna erbjuds god tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet. I programmet angavs också att det skulle finnas en projektbeskrivning för respektive program. Produktmål För att uppnå de uppsatta kraven och för att kunna ge förtroendemannagruppen faktabaserad information, som är en förutsättning i deras arbete, utformades följande mål: Mål I Utforma ett dokument som tydliggör medicinsk prioritering av patienter inom ortopedin. Mål II
4 Tydliggöra prioriteringen i vårdprocessen genom att: - mäta prioritering av remisser enligt en femgradig skala - mäta operationsprioritering enligt en femgradig skala. Mål III Öka förtroendemannagruppens kunskaper genom att tillhandahålla relevant medicinsk information om ortopediska sjukdomar. Mål IV Att dialog, kommunikation och information kring verksamhetens processer (i nuläget om hur resurser skall fördelas och prioritering ska ske) ska fungera mellan förtroendevalda och verksamhetsansvariga. Att få kunskap om hur patienter/närstående upplever sin sjukdomstid Effektmål att patienternas/närståendes behov och de etiska grundprinciperna sätts i fokus att underlätta beslut inför resursfördelning och prioriteringar i verksamheten att samarbete/samverkan mellan berörda och verksamhet kontinuerligt upprätthålls att i verksamheten effektivt nyttja befintliga resurser att i verksamheten förbättra planering och uppföljning att bidra till utvecklandet av en lärande organisation Krav och avgränsningar Delprojektet omfattas endast av ortopedisk verksamhet Projektorganisation Uppdragsgivare Projektledare Projektsamordnare Projektgrupp Förtroendemannagrupp Referensgrupp Programsamordnare Programberedningen Anders Sundelin Grethel Kroon Susanna Berglund Marita Eriksson Berit Johansson Hjördis Karlsson Håkan Walién Fredrik Röding Birgitta Wallsten Lillemor Öhman Elisabeth Lantto Michael Lundgren Stefan Norberg Margareta Pohjanen Hans Rönnkvist, Gunnar Persson, Lena Lindgren Lena Lindgren
5 Metoder och arbetssätt Relevanta arbetsgrupper upprättas och ansvarsfördelning tydliggörs: Förtroendemannagrupp med specifikt ansvar Verksamhetsgrupp med specifikt ansvar Utifrån behov ska representanter, relevanta för projektet - exempelvis primärvården, patientnämnden, patientrepresentanter etc - inbjudas/adjungeras till projektet. Detta förfaringssätt har dels ett resursperspektiv - att resurser ska användas optimalt, dels ett perspektiv baserat på flexibilitet det vill säga det är behovet som styr. Vikten av samverkan/samarbete ska betonas. Dels för att det underlättar identifiering av förbättringsmöjligheter och dels för att det är ett nyckelbegrepp i varje framgångsrik organisation. Eftersom gruppernas arbete går in i varandra är det viktigt att ha ett forum för gemensamma diskussioner och utbyte av erfarenhet och problemställningar. Intentionerna är, att så stora delar av organisationen som möjligt skall vara engagerade i den process som ska genomföras. En organisation som arbetar med detta kan aldrig vara statisk utan genomgår ständiga förändringar. För att uppfylla de krav som ställs på vetenskap och beprövad erfarenhet samt ge en förutsättning för en god kvalitet skall följande beaktas i projektarbetet: - att utgå från etiska grundprinciper samt den etik som ligger till grund för prioriteringar inom vården - att använda redan befintliga relevanta dokument, nationella såväl som internationella, inom ortopedisk verksamhet - att använda processmodell/ kvalitetssäkringsmodell som tydliggör verksamhetens flöde (bil 1) - att utarbeta en Vårdkvalitetsenkät till patienterna - att via intervjuer i fokusgrupper få vetskap om patienters/närståendes behov och upplevelser - att ge förtroendemannagruppen möjlighet att auskultera på ortopedmottagning/vårdavdelning - att göra kontinuerliga mätningar av verksamheten - att använda enkla mått och mätmetoder - att använda teorier som underlättar och tydliggör arbetet med system, processer, dialog och samarbete/samverkan - att använda modell för förbättringskunskap (bil 2) - att använda lagar, föreskrifter och allmänna råd som berör projektet -att använda NLL:s Landstingsplan och de policydokument som berörs i projektet (bil 3) - beakta den lokala handlingsplanen i projektarbetet
6 Resultat För att underlätta helhetsbilden av projektets resultat omfattar nedanstående resultatredovisning: - uppsatta mål - dokument som använts för att bidra till måluppfyllelsen samt - resultat av målen. Mål I innebar att ett dokument skulle utformas som tydliggör medicinsk prioritering av patienter inom ortopedin. Dokument som använts för att bidra till måluppfyllelsen: Ett prioriteringsdokument utformades. Detta baserar sig på den allmänna prioriteringsregeln i 2 hälso- och sjukvårdslagen (bil 4). För att underlätta kommunikationen mellan berörda läkare och sjuksköterskor utformades även ett dokument för detta ändamål (bil 5). Resultat av mål I För att kunna mäta och därmed bedöma värdet av ett strukturerat prioriteringsdokument har de doktorer som använder dokumentet gett ett sammanfattande omdöme där frågan: Hur stor betydelse har det strukturerade prioriteringsdokumentet för att du ska kunna få en faktabaserad uppfattning om var de flesta prioriteringarna ligger? Betygssättning har skett genom att sätta ett kryss på en skala från 1-10 där 1 är ingen betydelse alls och 10 är mycket stor betydelse. (bil 6) Resultatet av doktorernas svar visar: Tre doktorer har gett omdömet 10 Fyra doktorer har gett omdömet 9 En doktor har gett omdömet 8 Kommentarer: Förutsätter att alla som bedömer är lojala mot värderingsgrunderna och inte tar hänsyn till de faktiska väntetiderna Klassifikationen är relevant men p g a köer blir tillämpningsprinciper inte riktigt bra Problemet är större inflöden än vad man hinner ta hand om. Väntelistan ökar hela tiden. Vissa åkommor kommer aldrig hit Mål II innebar att tydliggöra prioriteringen i vårdprocessen genom att dels mäta prioritering av remisser enligt en femgradig skala, dels mäta operationsprioritering enligt en femgradig skala. Dokument som använts för att bidra till måluppfyllelsen: Mätning av prioriterade operationer (bil 7) Remissmätning (bil 8) Resultat av mål II Resultatet av prioriteringarna i vårdprocessen tydliggjordes med kartläggningsmätningar som gjorts varje månad (bil 9)
7 Mål III innebar att öka förtroendemannagruppens kunskaper genom att tillhandahålla relevant medicinsk information om ortopediska sjukdomar. Dokument som använts för att bidra till måluppfyllelsen: Patientinformation som ges till patienterna vid ortopedenheten Sunderby sjukhus (bil 10 ) Dokument från Socialstyrelsens Medicinska Faktabas (MARS - dokument) Dessa är, Patientinformation - Höftartros, Patientinformation - Höftfraktur samt Patientinformation - Knäartros (bil 11). Internetadresser (bil 12) Information till patienter, förtroendevalda samt verksamhetsföreträdare innan focusgrupp I informationen ingick följande dokument: -förfrågan om att få utföra patientintervjuer, information till patienter som ska medverka i fokusgrupp - intyg om att medverka i fokusgrupp - arbete i fokusgrupp - strukturerade frågor till patienter som medverkar i fokusgrupp - felkällor. (bil 13) Analys av patienternas behov och upplevelser (bil 14) Medicinska programmet, Rörelseorganens sjukdomar som framtagits vid landstinget i Östergötland De förtroendevalda som ej är anställda inom Norrbottens läns landsting fick, innan intervjuer och hospitering skriva på löfte om sekretess. Resultat av mål III De förtroendevalda som ingår ortopedgruppen samt representanter från etiska rådet har fått ge ett sammanfattande omdöme utifrån frågan; Upplever du att dina kunskaper kring ortopediska sjukdomar ökat utifrån den information du fått? Betygssättning har skett genom att sätta ett kryss på en skala från 1-10 där 1är ingen kunskapsökning alls och 10 är mycket stor kunskapsökning (bil 15 ) Resultat: 1 förtroendevald har gett omdömet 10 3 förtroendevalda har gett omdömet 9 1 förtroendevald har gett omdömet 7 1 förtroendevald har gett omdömet 4 Kommentarer: Informationen från patienterna är mycket givande, även den info vi fått via er både muntliga redovisningar och skriftliga Har en del kunskap innan projektet startade. Arbetat delvis inom ortopedi - rehab Mål IV var att dialog, kommunikation och information kring verksamhetens processer (i nuläget om hur resurser skall fördelas och prioritering ska ske)
8 ska fungera mellan förtroendevalda och verksamhetsansvariga samt att få kunskap om hur patienter/närstående upplever vårdens processer Dokument som använts för att bidra till måluppfyllelsen: Information om vad som händer i processen och hur uppföljning sker när patienter opereras i Dagkirurgi och Sluten vård (bil 16). I denna information ingick: - en modell som tydliggör flödet samt underlättar processarbetet och dialogen kring denna. - information om arbete med rutiner - information om hur man förfar vid avvikelser i flödet - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSF:S 1996:24) om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården Aktuella artiklar relevanta för projektarbetet (bil 17 ) Aktiviteter för ortopedens förtroendemannagrupp -här ingick auskultationer tillsammans med olika yrkesgrupper- (bil 18 ) Vårdkvalitetsenkät till patienter som opererats för förslitningsskador i höft och knä (bil 19 ) Kompletterande frågor till patienter som opererats för förslitningsskador i höft och knä (bil 20) Resultat av mål IV De förtroendevalda som ingår ortopedgruppen samt representanter från etiska rådet har fått ge ett sammanfattande omdöme utifrån frågan; Hur anser du att dialog, kommunikation och information om vårdens processer fungerat med verksamhetsansvariga (i nuläget om hur resurser skall fördelas och hur prioritering ska ske) samt Hur anser du att du fått kunskap om hur patienter/närstående upplevt sin sjukdomstid? Betygsättning har skett genom att sätta ett kryss på en skala från 1-10 där 1 är har inte alls fungerat och 10 är har fungerat mycket bra. (bil 21) Resultat: 3 förtroendevalda har gett omdömet 10 1 förtroendevald har gett omdömet 9 1 förtroendevald har gett omdömet 8 1 förtroendevald har gett omdömet 4 Kommentarer: Jag har ej arbetat inom vården, varför insides info inte finns - jag har börjat från scratch och anser nu att jag vet i alla fall något Nedan redovisas även resultat från fokusgrupp och patientenkät Resultat av intervju i fokusgrupp: Resultatet av analysen är, enligt beslut, baserad på patienternas behov. Den visar på patienternas behov av information, av trygghet, och av hygieniska rutiner. Grupperna har även besvarat frågor om hur vården har kunnat uppfylla deras behov, d v s det som har varit bra och det som behöver förbättras, om vilka förväntningar de hade på att bli botad samt vad sjukvården kan göra för att tillvarata deras egna resurser.
9 Grupperna gavs även möjlighet att göra ett sammanfattande omdöme utifrån frågan: Hur upplever du, i stort, den vård du fått i dina kontakter med sjukvården under din vårdtid? Betygsättning har skett genom att sätta ett kryss på en skala från 1-10 där 1 är mycket negativt och 10 är mycket positivt. Svar: Av totalt 11 tillfrågade personer gav: - 5 personer omdömet 10-4 personer omdömet 9-1 person omdömet 8-1 person omdömet 7 Resultatet av hela intervjun finns att tillgå i (bil 14) Vid intervjuerna användes ett strukturerat frågeformulär (bil 13) Resultat av vårdkvalitetsenkät till patienter som opererats för förslitningsskador: Fyrtio enkäter lämnades ut till utvald patientgrupp av dessa besvarades trettio. Frågorna i enkäten kategoriserades utifrån: ålder, kön, planering, tillgänglighet, bemötande, information samt ett sammanfattande omdöme. Resultatet visar att flertalet patienter är nöjda, undantaget är väntetiderna. I det sammanfattande omdömet som visar hur patienten upplever vården och där siffran 10 anger att det är mycket positivt och siffran 1 att det är mycket negativt är resultatet högt, 8,8. Patienterna Fick även möjlighet att delge vad som varit bra och vad de tycker kan göras bättre: Resultatet av vad som varit bra: Personal, vård och omvårdnad etc. Resultatet av vad som kan göras bättre: Mer personal, väntetider och maten etc Resultatet av enkät och övriga synpunkter finns, i sin helhet, att tillgå bil 22 och 23) Ett möte med patientrepresentanter har också hållits. I deras önskemål framkom: - att det måste vara en större samverkan mellan enheter, dels inom sjukhuset och dels mellan sjukhus, primärvård och kommun. - att information ges till patienterna före, under och efter behandling, ingrepp etc - att de resurser som finns utnyttjas optimalt t ex möjlighet att få komma till fortare genom att erbjudas operation på det av länets sjukhus som har plats. - att det är av allra största vikt att uppföljning och utvärdering görs. Erfarenheter/påverkansfaktorer De erfarenheter som fram för allt bör belysas är de faktorer som påverkat projektet: - vikten av att kontinuerligt få kännedom om patienternas behov för att därmed kunna ge optimal information. Studier har visat att utökad patientinformation inte bara ger ökad vårdkvalitet för patienten, den kan också mins-
10 ka vårdtiden och därmed spara pengar - personalens kunskaper och erfarenheter. Detta har under projektets gång varit ett ovärderligt stöd. - ledningens stöd, utan att ha detta är det otänkbart att genomföra projekt av denna dimension - brist på personal/vikarier. Eftersom personalbrist råder är det många gånger svårt att frigöra personal till olika träffar. Arbetet med patienterna måste ha högsta prioritet. - kunskapsökning. Under projektets gång har man tillägnat sig nya kunskaper och erfarenheter. Man kan se nya perspektiv och lösningar - samverkan. Vikten av samverkan kan ej nog betonas. En god samverkan ger förutsättningar för att undvika dubbelarbete. Därmed banas vägen för vinster i vården - flera gruppdeltagare har åtaganden i andra projekt och uppdrag. Detta kan innebära både för- och nackdelar. Fördelen är att information och kunskap om andra projekt och uppdrag kan föras in i arbetet. Nackdelen är att om man har flera projekt och uppdrag kan det vara svårt att veta vilka man ska prioritera Det kan också vara svårt att hitta gemensamma tider och konsekvensen kan bli större och mindre fördröjningar - nya krav och behov från patienter och närstående samt nya regler, lagar policydokument etc. Detta kan stanna upp projektet medan nya lösningar måste göras - projektets omfattning. Det tar tid innan alla har hunnit sätta sig in i den information som behövs för projektets genomförande - svårighet vid mätningar. Vissa mätningar har varit tidskrävande därför att de har fått göras manuellt - göra tester i liten skala. Det är resurs- och tidsbesparande om tester först görs i liten skala samt att man avvaktar resultat innan det görs mera storskaligt - tidsaspekten i kombination med nya deltagare som kommer in senare i projektet. Under tiden som de nya deltagarna tillgodogör sig information kan de gamla uppleva att ingenting händer - användandet av tydliga modeller, definitioner och arbetssätt. Om inte dessa faktorer finns kan kaos uppstå. Förslag till åtgärder De åtgärder som föreslås är: att öka tillgängligheten för patienterna genom att vissa återbesök kan göras till annan vårdgivare än doktorn, exempelvis till sjuksköterska eller sjukgymnast. Detta skulle innebära att tider för patienter som vill komma på nybesök frigörs att öka tryggheten för patienterna genom att utveckla rådgivningen efter operationen. Exempelvis gruppmottagning där patienterna, efter behov, får träffa olika vårdgivare för att få svar på sina frågor. Här kan även kontakter mellan patienter skapas. Även detta skulle kunna medverka till att mottagningstid frigörs. att innan beslut fattas måste hänsyn tas till det regelverk (lagar, föreskrifter och allmänna råd) som är styrande för vården. Det måste också tydlig-
11 göras hur samtliga beslutsfattare ska kunna hålla sig uppdaterade inom detta viktiga område att dialogen mellan förtroendemannagrupper, verksamhetsföreträdare, patienter och närstående fortsätter att utvecklas. För att detta ska kunna genomföras krävs att det upprättas en tydlig struktur över hur detta samarbete ska ske samt vem/vilka som har mandat för att ta beslut. Om inte detta sker finns det risk för beslutsbrist att utveckla helhetsperspektivet i vården, d v s att finna former för en förbättrad samverkan mellan sjukhusen, primärvården och kommunerna.. Detta innebär att vårdpersonal, politiker och tjänstemän måste få kontinuerlig fortbildning, förslagsvis genom att få kunskap om hur man kombinerar professionell kunskap med förbättrningskunskap Det är dock viktigt att påpeka att den fortbildning som ges ska relateras till verksamhetens mål. - att tester som görs för att kunna se hur man uppfyller målen först görs i liten skala. Det är resurs- och tidsbesparande om testerna först görs i liten skala och att man avvaktar resultatet innan mätningarna görs mera storskaligt att sprida och diskutera den roll påverkansfaktorerna spelat under projektarbetet. I de faktorer som påverkar ett projekt speglas även attityder därför är det av allra största vikt att analysera dessa att vidareutveckla statistisk uppföljning för att underlätta uppföljning av verksamheten. Det blir en belastning för verksamheten när uppföljningen ska skötas manuellt samtidigt som man ska utföra sitt dagliga arbete. att underlätta för en lärande organisation. Till att börja med bör det upprättas en förteckning över samtliga projekt som pågår inom Norrbottens läns landsting. I förteckningen måste det också tydliggöras vad projektarbetet ska leda till. Detta förfaringssätt skulle dels ge möjlighet att lära sig av andras arbete, dels att undvika risken med att många arbetar med samma sak att vidareutveckla samverkan med Landstingsförbundets utvecklingsavdelning. Här kan man snabbt få en inblick i vad som händer inom vården nationellt såväl som internationellt. Man kan också få förslag på relevanta utbildningar/fortbildningar. Genom detta sparas både tid och resurser. Så här kan erfarenheterna spridas Informationsinsatserna kan spridas genom: att läggas ut på hemsidor så den kan spridas internt såväl som externt att ha ett utbyte med likartade projekt att kontinuerligt informera patientorganisationer och förtroendenämnd om förbättringsarbetet att anordna seminarier att medverka på FOU - dagen att publicera resultaten i relevanta tidsskrifter
12 att inbjuda massmedia att vidareutveckla samverkan med Landstingsförbundets utvecklingsavdelning Utvärdering Utvärdering har skett kontinuerligt genom uppföljning av hur målen uppnåtts. Detta är ett måste i arbetet med ständiga förbättringar.
Slutrapport Projekt Programöverenskommelser Rörelseorganens sjukdomar/delprojekt ortopedi
Slutrapport Projekt Programöverenskommelser Rörelseorganens sjukdomar/delprojekt ortopedi Sammanfattning Utifrån landstingsfullmäktiges beslut om att starta ett projekt som ska öka kunskapen om patient/medborgarnas
Läs merVerksamhetsrapport 2001
Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med år 2001 funnits och verkat enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning i ett
Läs merMEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014
MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs mer~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET
Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård
Läs merOm hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden
Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Karin Zingmark, Utvecklingsenheten Etik och moral Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merCancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag
2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation
Läs merSKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov
SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga
Läs merSammanställning träff 6
Sammanställning träff 6 Bakgrund Syftet med frågorna till den sjätte träffen var att med utgångspunkt från tidigare diskussioner i nätverken diskutera hur man systematiskt kan arbeta med uppföljning/utvärdering
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merUppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Läs merLandstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben
Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn
Läs merUtveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning
Dnr: RS 2013-541 Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Strategi och handlingsplan för Jämtlands län 2014-2015 Susanne Olsson 2014 Utvecklingsledare Ingegerd
Läs merFörstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS
www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-
Läs merVälkommen till programberedningen
Välkommen till programberedningen hälso- och sjukvården ska styras med utgångspunkt i befolkningens behov (ur Hälso- och sjukvårdslagen) Vem är du? Vem är jag? Jag heter och kommer ifrån Min familj När
Läs merKvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Läs merTjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg och skola
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Inger Nicolas 2011-09-20 Vilgotgruppen 1 ( Tjänstemannagruppen för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg
Läs merStrategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018
Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER
UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?
Läs merKan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?
Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Rose-Marie Isaksson, sjuksköterska, MedDr, FoU strateg, Luleå, Norrbottens läns landsting Hör etik och jämlik vård ihop? Hälso- och sjukvården ska utgå från
Läs merProjektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län
Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården
Läs merInkontinensprojektet
Inkontinensprojektet Personalens uppfattningar om äldre vårdtagares urininkontinens vid tre kommunala vård- och omsorgsboenden och hantering av frågor kring detta Kortversion av slutrapport Problemet påverkar
Läs merSekreterare Paragrafer 101-106
Sammanträdets plats och tid Folkets Hus, Ramselevägen 6, Strömsund kl 10.00-10.30 Beslutande Anna Gundersson David Berglund BrittInger Håkansson Björn Karlsson Cathrine Blomqvist Mikael Abramsson Margareta
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Läs merHur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd
Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller
Läs merRiktlinjer för kommunikation
1 (6) Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2014-12-03 201) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-12-03 Dokumentansvarig: Kommunikatör,
Läs merRiktlinjer för synpunkts- och klagomålshantering inom Hedemora kommuns vård och omsorg
HEDEMORA KOMMUN Kommunfullmäktige 2003-04-24, 66 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2003-02-12 Riktlinjer för synpunkts- och klagomålshantering inom Hedemora kommuns vård och omsorg Bakgrund och syfte Inom
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merProjekt Anhörigstöd i T-län
Regionförbundet Örebro Län Projekt Anhörigstöd i T-län Årsrapport 2006 Jan Backlund, Elisabeth Davidsson, Social välfärd 1. Kort bakgrund Örebro läns samtliga tolv kommuner beviljades i augusti 2005 medel
Läs merVälkommen. till förskrivarutbildning!
Välkommen till förskrivarutbildning! Så här påverkas förskrivningsprocessen av patientlagen Vad säger juridiken, vad har förändrats, hur gör vi i Västmanland och vilket stöd ges på nationell nivå för att
Läs merMinnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014.
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-10-17 Minnesanteckningar nätverk chefer för biståndshandläggare 17 okt 2014. Närvarande: Lotta
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merKjell-Åke Halldén Sekreterare
14/ 26 Plats Byggmästareföreningens lokaler, Storgatan 9, Luleå Beslutande Bill Nilsson, (s), Älvsbyn, Marlene Haara, (s), Haparanda Rita Poromaa, (s), Gällivare Ayse Duyar, (mp), Luleå Övriga deltagande
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merFramtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?
Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merHandlingsplan för barn och unga
Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...
Läs merMinnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 6 februari 2003. Ylva Forsberg (v) Inger Nilsson (fp) Ina Lindström Skandevall (fp)
Birgitta Larson 2003-02-28 Minnesanteckningar från möte för Barn- och Ungdomsrådet (BUR) den 6 februari 2003 Närvarande: Förhindrade: Michael Cornell (c) Lisbeth Forsberg (kd) Ylva Forsberg (v) Inger Nilsson
Läs merUtvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
Läs merYttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Läs merLandstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB 2011-12-12 Antal sidor:17
Granskning av Rapport KPMG AB Antal sidor:17 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund 4 3. Syfte och avgränsning
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merÖrebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13
Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent
Läs merMötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07
Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning samt hälso- och sjukvårdsdirektören hade inbjudit samtliga länsföreningar till
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merTillgång till vårdhygienisk kompetens. Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner
Tillgång till vårdhygienisk kompetens Rekommendation som stöd för vårdgivarnas arbete med att förebygga vårdrelaterade infektioner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.
Läs merPatientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag
Läs merKundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster. Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU
Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Esmail Salehi-Sangari, LTU & KTH Maria Ek Styvén, LTU Anne Engström, LTU Åsa Wallström, LTU Syfte Att bidra till en ökad användning av kommunala e-tjänster
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7
140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande
Läs merPatient- och närståendeutbildning med hög delaktighet
Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För
Läs merUppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS
2013-12-19 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Föreningen Lugnet Adress: Utholmsvägen 22-32, 178 91 Munsö Utförare: Föreningen Lugnet Verksamhetschef (namn och
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merÖkad hälsa. för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning
Projektbeskrivning Ökad hälsa för unga kvinnor 18-34 år i Tibro och Karlsborg Folkhälsoråden i Tibro och Karlsborg, 2006 Gunnie Axelsson, folkhälsoplanerare i Tibro Lena Johansson, folkhälsoplanerare i
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merKontaktsjuksköterska i cancersjukvården
ETT UTVECKLINGSARBETE INOM ÄNNU BÄTTRE CANCERVÅRD Kontaktsjuksköterska i cancersjukvården DELRAPPORT 2011 1 Sammanfattning Insatser för fler kontaktsjuksköterskor eller motsvarande inom cancervården är
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merStyckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.
Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården
Läs merHur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus
Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou
Läs merGlöm inte att söka medel från oss för klinisk forskning. Mer information om detta finns på vår hemsida. Dead-line för ansökan är 10/10.
Nyhetsbrev Nr 2 2014 september Bästa forskarvänner! Den kliniska patientnära forskningen behöver syre och näring från den kliniska vardagen. Endast de som arbetar inom sjukvården ser brister och svagheter
Läs merÅrlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen
Läs merBranschråd, fredagen den 23 mars 2012, Hässlö Värdshus
1 (5) MINNESANTECKNINGAR Branschråd, fredagen den 23 mars 2012, Hässlö Värdshus Närvarande: Representanter för Branschrådet Vård i Sörmland respektive Branschrådet Vård i Västmanland, enligt lista. Ordförande
Läs merInnehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2
KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala
Läs merLandstingshuset, Karlstad. Lokal: Nordstjärnan
Minnesanteckningar Demokratiberedningen Sekretariatet Marina Tilderlindt 2014-05-28 LK/140050 Plats Närvarande I tjänsten Ej närvarande Landstingshuset, Karlstad. Lokal: Nordstjärnan Malin Berglund (M),
Läs merSLUTRAPPORT Förbättringsprogram 8
SLUTRAPPORT Förbättringsprogram 8 Förbättringsarbetets rubrik Helhetssyn Stroke optimera övergångsfaserna i Strokevårdkedjan i Kalmar Län Kort sammanfattning/abstract (cirka 10 rader som publiceras på
Läs merDemokratiutskottets verksamhetsrapport 2009
Demokratiutskottets verksamhetsrapport 2009 Så arbetar demokratiutskottet I demokratiutskottet ingår en representant för respektive parti. Ordförande är Britt Westerlund (s). Övriga ledamöter är Ingmari
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merStabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården
Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni
Läs merHjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård
Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha
Läs merBeredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen
Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merLäs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.
Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
2012-02-28 1(10) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2011 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm Sverige AB är en vårdgivare med verksamhet över hela landet vid 18 SOS-centraler. Enligt
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merTjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE
Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merUtvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för:
2014 års patientsäkerhetsberättelse för: Kärnabrunnsgatan 1B Söderleden 41 Platensgatan 33 Mörnersgatan 9 Hjälmsätersgatan 14C Rydsvägen 9 Rydsvägen 288 Trumslagaregatan 77 Hunnebergsgården Datum och ansvarig
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merProjekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR. (handkirurgiskt kvalitetsregister)
Projekt Ökad patientmedverkan 10 frågor till 60 patienter nationellt. 2013-2014 HAKIR (handkirurgiskt kvalitetsregister) Ett samarbete mellan Södersjukhuset AB Linköpings Universitetssjukhus Skånes universitetssjukhus
Läs merHANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN
Förslag antaget av kommunstyrelsens handikappråd 2009-05-28 Rev. KS-AU 2009-10-05 211 Rev. Kommunfullmäktige 2009-11-26 100 Revidering av HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 Bakgrund Kommunfullmäktige
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Tanja Eklund 2015-10-07 LK/150039
Minnesanteckningar 1 (5) Demokratiberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Tanja Eklund 2015-10-07 LK/150039 Plats Scandic Winn, kl. 09.00 15.00 Närvarande Malin Berglund (M), ordförande
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merMöte med Norrbottens foikhälsopolitiska råd
Protokoll från Möte med Norrbottens foikhälsopolitiska råd Måndagen den 28 september 2009, 08.30 11.25 ~ 1-10 ande Maj-Britt Lindström Leif Wikman Britt Westerlund Övriga närvarande Doris Thomlund, enhetschef,
Läs mer