Strategi för utveckling av Lidingö Stadskärna

Transkript

1 Strategi för utveckling av Lidingö Stadskärna Slutrapport November 2011

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Regionen 6 3. Handelstrender Marknadspotential för Lidingö stadskärna Lidingö stadskärna intervjuer Lidingö stadskärna strukturell idéskiss Workshop kring profil och inriktning Utvecklingsplan för Lidingö stadskärna 59 Bilagor 65 WSP Analys & Strategi: Fredrik Bergström, Anders Ling, Marcus Henrikson, Jennie Bäckman och Magnus de Vries. 2

3 1. Bakgrund Lidingö stad arbetar med en ny översiktsplan för kommunen. Planen innebär relativt omfattande förändringar för Lidingös centrala delar, bl a: Överdäckning av delar av Södra Kungsvägen Omläggning av Lidingöbanan med ny dragning förbi Lidingö centrum Kraftig bostadsförtätning i närområdet till centrumet Med anledning av de nya förutsättningarna ser staden det som centralt att Lidingös stadskärna utvecklas i samklang med de förändringar som sker i dess närområde. För att säkerställa en positiv utveckling önskar staden att en strategi för stadskärnans utveckling tas fram tillsammans med berörda fastighetsägare, handlarna samt kommunen. 3

4 Metod för att ta fram en målbild och strategi för Lidingö stadskärna Framtagandet av en gemensam strategi för utvecklingen av Lidingö stadskärna bör utgå från en gedigen analys av kommersiella och strukturella förutsättningar, samt en involverande process tillsammans med stadskärnans nyckelaktörer. Målbild och strategi för Lidingö stadskärna utifrån ny översiktsplan - arbetas fram utifrån följande process: 4

5 Lidingö stadskärna idag Lidingö stadskärna har sitt kommersiella centrum inom området Lidingö centrum/stadshusområdet. Sträckningen längs Stockholmsvägen till Torsviks torg samt andra området närmast andra sidan Lejonvägen, kan beskrivas som stadskärnans sekundära delar. 5

6 2. Regionen 6

7 Stockholmsregionen Stockholms pendlingsomland lokala arbetsmarknad har vuxit kraftigt och består idag av 2,4 miljoner invånare Från Trosa i söder till Tierp i norr 7

8 Stockholmsregionen växer på kort och lång sikt 8

9 RUFS Befolknings- och sysselsättningsprognos Befolkning Låg 2030 Hög Stockholms län Östra Mellansverige boende Sysselsatta Låg 2030 Hög Stockholms län Östra Mellansverige sysselsatta 9

10 Relativt stark befolkningsutveckling även på Lidingö Antal invånare Befolkningsutveckling samt prognos fram till 2030 för Lidingö Källa: SCB, Lidingö stad Folkmängd Kommunens prognos 10

11 Sammanfattning regionen Stockholmsregionen definierad utifrån funktionell bostads- och arbetsmarknad sträcker sig idag från Trosa i söder till Tierp i norr, och består av ca 2, 4 miljoner invånare. Tillväxten i Sverige förvänta primärt ske i storstadsregionerna och Stockholms län förväntas växa med mellan 250 och personer till Sett till förvärvsinkomst väntas regionen ta ca 40 % av den totala inkomsttillväxten i Sverige till Lidingös position mitt i regionen innebär ett ökat tryck på nyexploatering av framförallt bostäder i attraktiva bostadslägen samt mer handel. Kommunens befolkningsprognos, enligt utställningsförslaget av översiktsplanen för Lidingö, visar på en tillväxt på mellan till invånare till 2030 jämfört med idag. 11

12 3. Handelstrender 12

13 Marknads/handelsplatsens utvecklingspotential styrs av: -Efterfråga -Utbud -Omvärldsfaktorer -Politiska ramar Omvärldsfaktorer Efterfrågan Marknadsplats Utbud Politiken påverkar ramarna 13

14 Varför besöka? Bor i närheten Är på väg till/från jobbet Har infartsparkerat Saknar bil Möte Tidseffektivt Komplettera Lunch Äldre Arbetar eller arbetslös Tryggt och trevligt Efterfrågan Kommun centrum Typ av utbud? Vardagsärenden Grab-and-go Shopping Föreningsliv Mötesplats Arbetsplats Restaurang Kommunal service Utbud Efterfrågan och utbudets karaktär styrs av en mängd olika faktorer 14

15 Svansarnas comeback Tydlig trend att konsumenterna efterfrågar ett bredare utbud Efterfrågan på ett mer diversifierat utbud av olika varor ökar bland konsumenterna Varubredd Men! Den största omsättningen kommer även fortsättningsvis att ligga bland varor i basutbudet 15

16 Handelns lokalisering i storstäderna följer en viss struktur City växer i A- stråken Shopping Yttre innerstaden förstärks i knutpunkterna service + vardag + grab-and-go Större och mellanstora förortscentrum med goda förbindelser, positiv befolkningstillväxt och välskötta centrum håller positionerna Service+vardag+ storhandla+grab-and-go mrd till 2030 Storstadsnära orter erbjuder det goda livet. Service+vardag 16

17 4. Marknadspotential för Lidingö stadskärna -Marknadsområdet/Upptagningsområdet -Köpkraftsprognos och marknadspotential 17

18 Lidingö Stadskärnas marknadsområde Den geografiska utsträckningen av en kommuns huvudsakliga marknadsområde beror på kommunens läge i förhållande till olika befolkningskoncentrationer, vilka kommunikationer som finns mellan dessa och orten, fysiska och mentala geografiska barriärer, konkurrensen från andra städer och tätorter, den egna stadens utbud och den totala attraktivitet och marknadsföring som staden utvecklar. Exempel på barriärer är vatten och vägar och stora köpcentrum och stadskärnor. Marknadsområdet kräver att stadskärnan har en attraktiv butiksmix med kvalitativa detaljister och välkända kedjeföretag samt att det är lättillgängligt med tillfarter och med tillräckligt antal parkeringsplatser. En stadskärnas kommersiella utbud och kommersiella attraktionskraft samvarierar i hög grad med antalet boende i framför allt det primära marknadsområdet. Lidingö som är för svenska förhållanden en mindre/medelstor stad är hårt konkurrensutsatt av kringliggande större handelsplatser. Lidingö stadskärnas upptagningsområde består av primärområde 1 (med starkast köptrohet) och primärområde 2 (med en relativt stark köptrohet). Stadskärnan saknar sekundärområde, men området på andra sidan bron har karaktär av ett mindre tertiärområde, med mycket svag koppling, vilket motsvara en mycket låg marknadsandel. En viss inströmning sker även genom arbetsinpendling från ett större omland, men det har ingen större betydelse för Lidingös köpkraftspotential då Lidingö stadskärna inte är ett regionalt arbetsplatsområde. 18

19 Stadskärnans primärområde 1och 2 samt tertiärområde P1 P2 T 1 km 19

20 Befolkningsutveckling för marknadsområdet Befolkningsutvecklingen för marknadsområdet utgår från Lidingö stads reviderade exploateringsprognos fram till 2030, högscenariot. För tertiärområdet (del av Stockholm stad) saknas prognos från 2020 på stadsdelsnivå. Befolkningsutveckling Förändring i procent från P1 - Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset mm % 7% 43% P2 - Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik, Käppala mm % 10% 28% T - Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet % 35% Summa tillväxt Primär- och Tertiärområde * Endast primärområdet Lidingö * 7% 18% 35%* 20

21 Socioekonomisk profil * Avser ,1 8,4 1,9 Öppen arbetslöshet 2010, %, år Lidingö Hela Stockholms län Hela Riket 21 Nettoinkomst - index

22 Mycket starkt socioekonomiska marknadsområde Upptagningsområdets primärområde Lidingö, uppvisar en mycket starkt socioekonomisk profil. Inkomstnivåerna samt sysselsättningsnivån är mycket hög. Detta innebär självklart en potential för Lidingös handel framförallt inom det högkvalitativa segmentet. Det starka upptagningsområdet kan dock innebära en extra utmaning. Värderingarna hos denna målgrupp styr ofta deras konsumtion av sällanköpsvaror till citykärnor eller t o m shoppingresor till världsmetropoler som London, Paris och New York. Samtidigt som Lidingös sammantagna socioekonomiska profil är stark så finns det delar med betydligt lägre inkomstnivåer. Dessa grupper bör också uppleva Lidingö stadskärna som en attraktiva handels- och mötesplats. 22

23 In- och utflöden Lidingö kommun Lidingös försäljningsindex, dvs relationen mellan kommuninvånarnas totala konsumtion och handelsomsättningen i kommunen, ligger på 90 för dagligvaror och 40 för sällanköpsvaror. Innebörden är att sällanköpsvaror huvudsakligen konsumeras utanför kommunen. Vid en jämförelse med liknande kommuner är indextalen i paritet med genomsnittet (Källa: Svensk handel). 23

24 Bedömning av omsättningen i stadskärnan 2020 och 2030 För att identifiera Lidingö stadskärnas utvecklingsmöjligheter, har en bedömning av vilken omsättning som stadskärnan kan ha 2020 respektive 2030 gjorts och därmed möjlig utbyggnadspotential. 24

25 Metod för att bedöma framtida omsättningsmöjlighet Stadskärnans planlösning, miljö och dess butiker ska tillgodose de krav som konsumenterna normalt ställer på bekvämlighet, utbud, atmosfär och service. Tillgängligheten från angränsande vägnät och marknadsområden skall vara lika god relativt konkurrerande centra. Bilplatserna ska vara tillräckligt många och nyttiga, dvs bekväma och lätta att använda i samband med inköp. Möjliga marknadsandelar och omsättningsmöjligheter bedöms utgående från det egna sammanlagda utbudets konkurrenskraft gentemot nuvarande och framtida konkurrens. Utgångsläge: Dagens marknadsandelar, i nästa moment justeras potentialen genom: Befolkningsförändringar (+) Ökad köpkraft (+) Ökad konkurrens (-) Benchmarking (+/-) Ny dragning av Lidingöbanan (+) 25

26 Marknadsunderlag och tillväxt Styrs av befolkningstillväxt och ökad köpkraft Marknadsunderlaget (den total köpkraften) växer med nästan 1,8 mdr kronor i hela marknadsområdet fram till Då den starkaste kopplingen till stadskärna är själva Lidingö, är det primärt den tillväxten som kommer att tillfalla stadskärnan. Till 2020 kommer köpkraften på Lidingö att växa med nästan 900 Mkr och till 2030, pga kraftig bostadsexploatering, med drygt 2,7 mdr kronor. Marknadsunderlag (MSEK) Förändring Förändring Förändring MSEK % MSEK % MSEK % Totalt dagligvaror Lidingö % % % Totalt dagligvaror hela upptagningsområdet % % Totalt sällanköpsvaror Lidingö % % % Totalt sällanköpsvaror hela upptagningsområdet % % Totalt detaljhandel Lidingö % % % Totalt detaljhandel hela upptagningsområdet % % * * Befolkningsprognos saknas för tertiärområdet till

27 Projekt på gång som kan konkurrera med Lidingö Stadskärna Av de kända projekt som konkurrera med Lidingö stadskärna är det framförallt utvecklingen ett regionalt köpcentrum i Värtan, som kommer att påverka Lidingös marknadsposition. Tidplanen och innehållskonceptet för Värtans köpcentrum är i dagsläget oklar. Den preliminära byggstarten för första etappen ligger kring Total omfattar projektet ca kvm handel. Andra projekt mer närstående i tiden som kommer att påverka Lidingö stadskärna är utveckling av en ICA Kvantum i Larsberg, men även utbyggnaden av Galleria Torsvik kommer att ha influens på stadskärna genom förstärkning av Torsviksområdet med eventuell försvagning (dock mycket måttlig) av Lidingö Centrum som följd. 27

28 Benchmarking jämförbara köpcentrum 1 (2) För att kunna välja ut ett antal köpcentrum som skulle passa för denna studie och bidra till ett bra underlag sattes vissa kriterier upp. Målet var att finna ett antal centrum som liknar Lidingö Centrum så mycket som möjligt. Viktiga egenskaper är avståndet till Stockholm City, centrumets storlek avseende omsättning och butiksantal, kundunderlag och struktur. Många centrumanläggningar, till exempel Täby, Farsta och Skärholmen, valdes bort för att de var för stora jämfört med Lidingö och andra för att de låg för långt bort från Stockholm City. Citygallerior, regioncentrum och handelsområden valdes bort på grund av strukturskillnader. Jämförelseobjekten skulle helst vara kommuncentrum såsom Lidingö Centrum. Det gick inte att hitta centrumanläggningar som passade vad gäller alla egenskaper, men efter en genomgång av alla tänkbara objekt valdes till slut sju som passade bäst. På ett eller annat sätt kan dessa anses vara exempel och de kompenserar varandra på olika punkter. 28

29 Benchmarking jämförbara köpcentrum 2 (2) De valda köpcentrumen är Huddinge Centrum, (gamla) Sollentuna Centrum, Tyresö Centrum, (gamla) Åkersberga Centrum, Jakobsbergs Centrum, Tumba Centrum och Orminge Centrum. Samtliga ligger i Stockholms län, strax utanför Stockholms kommun. Fyra av de sju jämförelsecentrumen var 2008 större än Lidingö. Sex har större marknadsområden. Tumba och Orminge definieras som ett kommundelscentrum medan övriga är kommuncentrum. Huddinge är liksom Lidingö ett utomhuscentrum, de övriga är helt eller delvis inbyggda. Köpkraften i upptagningsområdena spelar också en viss roll. Lidingö Centrum har köpstarka kunder och därför valdes inga centrum i låginkomstkommuner; Lidingös höga inkomstindex medför dock en extra osäkerhet i jämförelsen. 29

30 Lidingöbanans nya dragning Givet befintlig struktur samt de planer som finns för spårvägens dragning bedömer WSP att de direkta effekterna av ny dragning av Lidingöbana är ca plus 5 % på handelns omsättning. Till detta följer indirekta effekter vilka är mycket svårbedömda. Hållplatsens slutliga placering kommer att påverka effekten desto centralare i stadskärna desto större effekt på handelsomsättningen. Källa: Atkins idéskiss för Centrum-Torsvik mars

31 Lidingö stadskärna som arbetsplatsområde Idag består Lidingö stadskärna av både handel, kontor och bostäder. Störst arbetsplats är Lidingö stads förvaltningar i stadshuset. Handeln i stadskärna gynnas av fler arbetsplatser, då det skapar en efterfråga på vardagsärenden, service och restauranger. Trender avseende arbetsplatsområden och då framförallt för kontor är en tydlig samlokalisering till större och färre arbetsplatsområden. Lidingö kommer alltid att attrahera en del av sina egna medborgare som vill lokalisera egna verksamheter på nära pendlingsavstånd. Detta stärks av att Lidingö har en hög andel egna företagare. Ett annat segment där Lidingö har en komparativ fördel är etableringar av utländska ambassader. Givet trenden att företag föredrar att etablera sig i större arbetsplatsområden och att ett sådant utvecklas i Norra Djurgårdsstaden, med bättre lägesförutsättningar kommer efterfrågan på kontorslokaler i Lidingö stadskärna sannolikt att vara relativt begränsad. 31

32 Marknadsandelar idag och bedömd potential 2020 och 2030 Bedömd omsättningspotential utgår från dagens omsättning i Lidingö centrum. Marknadsandelarna för de olika delarna i marknadsområdet varier kraftigt. För sällanköpsvaror är marknadsandelen 20 procent i primärområde ett, men endast tre procent för tertiärområdet. Lidingö centrums marknadsandel på 18 procent för Lidingö, motsvara ca hälften av all sällanköpskonsumtion på ön. Prognosen antar endast mindre förändringar för stadskärnans marknadsandel. Marknadsandelar 2010 Omsättning 2010 Marknadsandelar 2020 Omsättning 2020 Omsättning 2030 % MSEK % MSEK MSEK Totalt Dagligvaror 11% % Totalt Beklädnad 15% % Totalt Hem/Fritid/Bygg 11% % Totalt Sällanköpsvaror hela upptagningsområdet Varav Sällanköpsvaror Lidingö 12% % % % Pendlar mellan 1-25%* Pendlar mellan 2-30%* * För marknadsandel per primär- och tertiärområde se bilaga 3 och 4 32

33 Bedömning av ytpotential 2020 Beräkningar av ytbehov för prognostiserad omsättningsökning är mycket känsliga för förändringar i antaganden om framtida yteffektivitet*. Nya ytor bör tillskapas i A- och A/B-lägen (se strukturskiss i kapitel 6). Med en yteffektivitet på: Behövs Idag finns Återstår Dagligvaror kr/kvm kvm kvm kvm Beklädnad kr/kvm kvm kvm kvm Hem & fritid kr/kvm kvm kvm kvm Summa * Varierar mycket mellan olika typer av handelsplatser, mellan olika delbranscher och mellan individuella företag inom samma bransch. 33

34 Bedömning av ytpotential 2030 Befolkningen ökar enligt plan kraftigt mellan 2020 och Om centrum kan behålla bedömd marknadsandel och yteffektivitet för år 2020 erhålles följande omsättning och ytbehov år Med en yteffektivitet på: Behövs Idag finns Återstår Dagligvaror kr/kvm kvm kvm kvm Beklädnad kr/kvm kvm kvm kvm Hem & fritid kr/kvm kvm kvm kvm Summa Bedömningen av ytbehovet bygger på att den mesta tillkommande handeln sker i nya ytor. En del av tillväxten kommer att ske i befintlig yta vilket gör att den exakta omfattningen är svårbedömd. Sannolikt kommer det verkliga behovet att ligga något under det beräknade ovan. 34

35 Känslighetsanalys 2030 En ökning eller minskning av marknadsandelarna med två procentenheter motsvarar en osäkerhet på ca +-10 %. Med en yteffektivitet på: Behövs Idag finns Återstår Dagligvaror kr/kvm 6 600/8 000 kvm kvm 3 500/4 900 kvm Beklädnad kr/kvm 6 800/8 000 kvm kvm 3 600/4 800 kvm Hem & fritid kr/kvm 6 200/7 600 kvm kvm 3 500/4 900 kvm Summa / /

36 Sammanfattning marknadspotential Lidingö stadskärnas marknadsområde består primärt av Lidingö. Kopplingen till området på andra sidan bron är och förväntas förbli mycket svagt. Köpkraftstillväxten på Lidingö styrs av allmän konsumtionstillväxt samt förväntad befolkningstillväxt på Lidingö. Med anledning av stadens planer på en kraftigt ökad nyexploatering av bostäder från 2020, förväntas köpkraften öka på Lidingö med drygt 2,7 mdr kronor fram till Lidingö centrum har idag en marknadsandel om 22 procent för dagligvaror och 18 procent för sällanköpsvaror. Utifrån benchmarking med andra jämförbara handelsområden samt med hänsyn tagen till ökad konkurrens från Norra Djurgårdsstaden, är bedömningen att marknadsandelen i princip kommer att förbli oförändrad. Givet den starka befolkningstillväxten förväntas potentialen för mer handelsyta i stadskärna vara i storleksordningen kvm. En utmaning för stadskärnan är att marknadsunderlaget framförallt växer från 2020 (till 2020 är potentialen endast ca kvm). Samtidigt bör stadskärnan, för att bibehålla sin marknadsandel, redan i dagsläget positionera sig gentemot förväntad konkurrens från Norra Djurgårdsstaden. 36

37 5. Intervjuer med aktörer på Lidingö -Stadskärnan och centrala omvärldsförutsättningar -Styrkor och utmaningar -Vad saknas -Vad kan göra stadskärnan unik -Kritiska framgångsfaktorer 37

38 Lidingö stadskärna och dess omvärld Regional tillväxt Norra Djurgårdsstaden (NDS) Sjöförbindelser Ärendeorienterat och/eller shopping Reff Lidingö Centrum området eller Lidingö Centrum Torsvik Nya bostäder Ny dragning av Lidingöbanan 38

39 Lidingö stadskärna idag - Styrkor och utmaningar Personligt Värnar Lidingöbon Tryggt Trevlig yttre miljö Riktigt centrum Närhet Rationellt Starkt bland äldre och föräldralediga Hög kännedom bland Lidingöborna För begränsat utbud Når inte alla kundgrupper Låg tillgänglighet till stadskärnan För lite parkering /felanvänds För små och ej flexibla lokaler Samarbete? 39

40 Vad saknas? Fler restauranger och caféer, mer snabbmat Mer mode dam och herr, starka varumärken Kultur och mötesplatser Teater Konsert och musik Museer Dieselverkstaden Showrooms Kul och spännande arkitektur Något för unga Mer småskaligt sällanköpshandel Mer parkering 40

41 Vad kan göra stadskärnan unik? Ny spännande arkitektur Milleskopplingen Basutbud för boende Skärgårdsön Besöksnäringen på ön Arena för hälsa och välbefinnande 41

42 Kritiska framgångsfaktorer Agera nu innan etablerarna väljer NDS Skapa mer yta Mer parkering, det måste finnas markparkering Koncentration Flera angöringspunkter till stråket Skapa konkurrens inom stadskärnan 42

43 Norra Djurgårdsstaden hot eller möjlighet? Ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden. Totalt planeras för nya bostäder och nya arbetsplatser samt handel, som ska kombineras med en modern hamn och annan strategisk infrastruktur som Spårväg City. Första etappen handel planeras vara färdigställt kring Bygger på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet med målsättningen att förverkliga de senaste innovationerna inom klimat, miljöteknik och hållbar utveckling. 43

44 Sammanfattning intervjustudie Bilden av Lidingö stadskärna är både splittrad och enhetlig. Det finns delvis olika uppfattningar om ifall stadskärna endast är Lidingö centrum eller ett område som sträcker sig mot Torsvik. Även dess funktion upplevs olika primärt ärendeorienterat eller en shoppingdestination? Upplevelsen om stadskärnan som en riktig personlig stadskärna med potential hos framförallt Lidingöborna är dock entydig. Att agera på ökad konkurrens från Norra Djurgårdsstaden ses som mycket prioriterat, samt att driva på en ny dragning av Lidingöbanan. Det som saknas i stadskärna är framförallt mer mode, mat och parkering. Även fler mötesplatser i olika form lyfts fram som eftersträvansvärt. Vad som kan göra stadskärna unikt varierar från ny och spännande arkitektur till att erbjuda ett attraktivt basutbud för boende på Lidingö. Kritisk för att utveckla och positionera Lidingö stadskärna är bl a: Skapa mer handelsyta Koncentrera handeln Mer parkering Agera nu innan nya etableringar hamnar i Norra Djurgårdsstaden 44

45 6. Idéskiss Lidingö Stadskärnas struktur Utgångspunkter -Tätare stadskärna -Förstärka stråk -Koppling till kollektivtrafik -Mer parkering 45

46 Glest och osammanhängande Barriärer, byggda och naturliga Stora parkeringsytor Tydligt centrumstråk Nuläge 46

47 Tätare struktur, gaturum stramas upp Barriärer byggs bort Parkering flyttas delvis under mark Förstärker befintliga och potentiella A och A/B-lägen Spårvägens placering avgör delvis stråkens potential Förslag 47

48 Centrumstråk förstärks och förlängs Nya stråk ökar tillgängligheten till- och befolkar centrum Förutsättningar för nya platser/torg som drar nytta av- och förstärker stråk Busstorg i centralt läge Förslag 48

49 Parken ramas in Publika byggnader i park Gröna kopplingar Förslag 49

50 Bedömningen av antalet möjliga p-platser är endast en bedömning utifrån de fysiska förutsättningarna WSP har inte bedömt det verkliga p-behovet från handel, bostäder och arbetsplatser detta bör utredas vidare Förslag Norra delen, cirka 700 p-platser i garage och södra delen, cirka 650 p-platser i garage Idag finns ca 550 platser. 50

51 Slutsatser förutsättningar för Lidingö stadskärna Begränsat marknadsområde med kraftiga barriärer Mycket stark köpkraft och stark marknadstillväxt Inkomststrukturen ger utrymme för mer exklusiva butiker Relativt låg marknadsandel beror på för litet centrum och extra stark konkurrens från bl a Stockholms cityhandel Norra Djurgårdsstaden kommer att konkurrera Stadskärnan har fysiska och rumsliga begränsningar idag men potential Underpresterar inom beklädnad jämfört med ett normalt kommuncentrum Omdragning av Lidingöbanan ger positiva effekter för handeln läget avgör hur stor 51

52 7. Workshop kring profil och inriktning 1. Lidingö idag 2. Lidingö stadskärna möjlig inriktning och profil Främsta styrkan och största utmaningen för att nå dit 52

53 Workshop kring inriktning och profil för Lidingö stadskärna Som ett led i utvecklandet av Lidingö stadskärna har en workshop genomförts inom uppdraget kring inriktning och profil. Drygt 20 personer deltog i workshopen den 16 juni 2011 (för deltagarförteckning, se bilaga 5). Deltagarna var större fastighetsägare, handelsaktörer samt representanter från Lidingö stad. Workshopen inleddes med en presentation av planer och förutsättningar för utvecklingen av Lidingö stadskärna. Deltagarna delades upp i grupper om 5-6 personer och arbetade i ca 60 minuter med workshopens tre frågeställningar: 1. Lidingö idag 2. Lidingö stadskärna möjlig inriktning och profil Främsta styrkan och största utmaningen för att nå dit Utifrån de presenterade förslagen valde sedan alla deltagare individuellt vilka förslag som de prioriterade. Varje deltagare fick fyra röster var. 53

54 Lidingö idag Utbud vad saknas Pärlor Tyngdpunkt och stråk Marknadsaktiviteter Samverkan -Bredare utbud sällanköpsvaror, större utbud av café och mötesplatser, restaurangutbudet är för smalt -Herrkläder, teknik, ungdom, café och mötesplats, ungdom, restaurang -Det mesta - för lite -Småstadskänslan, träffpunkt, snabbt, enkelt -Utomhus, snabbt att handla -Dagligvaror, systembolag, bibliotek och busstorg -System, VI, Coop Barnens dag ( ), Hälsans dag Enbart inom centrum idag, ej i närområdet 54

55 Profil och inriktning samt styrkor och utmaningar Workshopens olika arbetsgrupper identifierade en rad förslag på dels inriktning och profil för framtidens Lidingö stadskärna och dels styrkor och utmaningar för att nå dit. Förslagen prioriterades sedan individuellt av samtliga deltagare. På de följande sidorna redovisas samtliga förslag samt hur många röster de fick vid prioriteringen. Bilden är relativt entydig. Profil och inriktning bör framförallt rikta in sig på formen Framtidens mötesplats, koncentrerad handel samt en omvandling av stadshuset till mer handel- och centrumfunktion. Den främsta styrkan som lyfts fram är Lidingöbanans nya sträckning men även marknadens tillväxt. Som största utmaning pekas framförallt på vikten av att agera i tid, dvs så snart som möjligt innan konkurrerade handelsområden i närområdet etableras, samt hantering av parkeringsfrågan. 55

56 Lidingö stadskärna 2030 profil och inriktning Framtidens mötesplatser Koncentrerad handel Stadshuset omvandlat och flyttat (inom stadskärnan) Resecentrum Attraktiv vinterstad Småstadskänsla Täthet/sammanhållet, stråk/miljö Flexibilitet Tillgodose Lidingöbon Spektaktulära profilbyggnader Matutbud, livsmed + rest.café Socialt välbefinnande Lokalt/personligt Kulturevenemang Shoppingområde Fler butiker ( kvm) Förbättra respektive område (centrum - torsvik) Närhetsprofil Miljöprofil Handelsprofil Ökad utbud - herr, ungdom, dam Antal röster 56

57 Styrkor Lidingö stadskärna Lidingöbanans nya dragning Utbyggnadsmöjligheter Varumärket Lidingö Stad- småstad -storstad Ö-mentalitet Viljan finns Stor inflyttning, nytt tänk Ingen helig ko - i centrum Närhet Antal röster 57

58 Utmaningar Lidingö stadskärna Hitta en snabb lösning Lösa parkeringsfrågan Politiken Lidingös invånare Ändra köpmönster Öka marknadsanadel Få till kultur Få till 24/7 - för unga Bostadsmix Infrastrukturen Antal röster 58

59 8. Utvecklingsplan för Lidingö stadskärna 59

60 Målbild för Lidingö stadskärna Stadskärnan bör sträva efter en koncentrerad handelsstruktur, breddat utbud, fler mötesplatser, tydliga stråksamband, god kollektivtrafikförsörjning samt p-platser som är lätta att använda i samband med inköp. Professionalisera stadskärneutvecklingen genom att skapa en organisation för effektivt genomförande. Mål att bli årets stadskärna 20..? Lidingö stadskärnas målbild kan beskrivas utifrån fem dimensioner: 1. Utbud 2. Yttre miljö 3. Inre miljö 4. Tillgänglighet 5. Service 60

61 Målsättning för utveckling av Lidingö stadskärna 1 (3) 1. Utbud Tillskapa ny handelsyta, ca kvm på 20 års sikt, i kombination med byggande av primärt bostäder. Fördelningen över tid bör vara i storleksordningen kvm till 2020 och resten fram till Nya ytor för handel bör tillskapas i A- och A/B-lägen eftersträva koncentrerad handel. Omlokalisera verksamheter som ligger i bästa handelsläge men inte är handel, restaurang eller andra centrumfunktioner. Exempelvis stadshusets entrébyggnad. Utöka utbudet inom kläder primärt inom segmentet man och ungt mode men även inom övriga befintliga segment. Detta kan ske både inom befintliga butiksetableringar såväl genom nytillskott. Skapa ett bredare utbud av restaurang och café. Viktigt att etablerar välkända kvalitetsvarumärken. Öka mängden guldkantade erbjudande till de närboende. Förstärk den lokala karaktären med kopplingar till Lidingös starka varumärken hälsa (Lidingöloppet), natur (Långängens gård, Saltsjön etc) och kultur (Milles). 61

62 Målsättning för utveckling av Lidingö stadskärna 2 (3) 2. Yttre miljö Utveckla och förstärk stadskärnans olika stråk (fysiskt och innehållsmässigt), utveckla känslan av stadskärna men med praktisk funktion för vardagsärenden. Förstärk stråk till kollektiva färdmedel integrera en ny spårförbindelse i stadskärnan Öka orienterbarheten inom hela stadskärnan. Etablera och utveckla fler mötesplatser både publika och kommersiella. 3. Inre miljö Verka för att även inre miljöer kontinuerligt renoveras och hålls i gott skick. Ständiga små förändringar bidrar till en känsla av förnyelse och är lockande i sig själva. 4. Tillgänglighet Öka synlighet och tillgänglighet till stadskärnan för förbipasserande. Säkerställ rätt mängd p-platser både i garage och som markparkering. Stärkt kollektivtrafik genom omdragning av Lidingöbanan. 62

63 Målsättning för utveckling av Lidingö stadskärna 3 (3) 5. Service Bra service kostar lite i relation till dess starka värde som konkurrensmedel. Butikspersonal, servicepersonal, kommunens tjänstemän med flera är viktiga ansikten utåt för såväl Lidingöbor som besökande. Ett trist och oprofessionellt bemötande kan ge besökaren/kunden en negativ uppfattning av affären/stadskärnan/lidingö, medan ett positivt bemötande kan ge motsvarande positiva upplevelser bibehåll och utveckla den goda servicekänsla som utmärker Lidingö stadskärna. Viktigt att alla ser sin roll i ett attraktivt erbjudande av stadskärnan som helhetsupplevelse. En konkret aktivitet kan vara utformandet av en värdskapsutbildning för verksamma inom kommun och stadskärna. 63

64 Ledstjärnor vid utveckling av Lidingö stadskärna Huvudmålgrupp är Lidingöborna målsättningen är att öka deras lojalitet. Koncentrerad handel och service avstånden ska upplevas promenadvänliga. Agera nu tidsfaktorn är delvis avgörande med anledning av den planerade etableringen av ett regionalt handelscentrum i Norra Djurgårdsstaden. Verka för samarbeta mellan olika aktörer och intressentgrupper identifiera gemensamma målsättningar att arbeta mot. Placera handel i A och A/B-lägen men glöm inte att en stadskärna ska ha annat än handel. Eftersträva etableringar av andra besöksanledningar som t ex kommunal service, nöjes/fritidsaktiviteter, religiösa samfund och kultur. Stärk entréerna till Lidingö stadskärna dvs där besökarna angör stadskärnan via parkeringar, hållplatser eller gång/cykelvägar: Verka för en spårvägshållplats centralt i stadskärnan Säkerställ att tillgängliga p-platser finns för besökare som vill handla i stadskärnan 64

65 Bilagor 1. Lidingö centrums utbud idag 2. Konkurrerande handel till stadskärnan idag 3. Marknadsandelar Marknadsandelar Deltagare vid workshop 65

66 Bilaga 1. Lidingö Centrums utbud idag 66

67 Bilaga 2. Konkurrens till Lidingö centrum Stockholm Stockholms city Stockholm Kista Stockholm Fältöversten Täby Täby Centrum/Arninge Lidingö Torsviks Centrum med flera mindre torgbildningar Lidingö Willy:s Lerbovägen 2 Lidingö Vi Superstore Herserudsvägen 1 Lidingö ICA Larsberg Larsbergstorget 9 Lidingö ICA Supermarket Käppala Holavedsvägen 1 Lidingö ICA Rudboda Rudboda Torg 22 Lidingö Vi Sabis Brevik Södra Kungsv 240 A Stockholm PrisXtra AB Storängskroken 2-6 Stockholm ICA Nära Gärdet Smedsbacksgatan 1 Stockholm ICA Kvantum Värtan Malmvägen 13 Stockholm ICA Nära Karlaplan 10 Stockholm ICA Nära Karlaplan 13 Stockholm SABIS Fältöversten Karlaplan 13 67

68 Bilaga 3. Marknadsandelar och omsättning 2010 Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning Dagligvaror 2010 % MSEK P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m % 123 P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik, Käppala m m % 87 T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 738 1% 7 Totalt 2,008 11% 218 Beklädnad Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning 2010 % MSEK P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m % 43 P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik, Käppala m m % 41 T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 225 3% 6 Totalt % 90 Hem/Fritid/Bygg Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning 2010 % MSEK P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m % 65 P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik, Käppala m m % 69 T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 478 3% 13 Totalt 1,301 11% 148 Sällanköpsvaror Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning 2010 % MSEK P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m % 108 P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik, Käppala m m % 110 T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 704 3% 19 Totalt sällanköpsvaror Lidingö 1,210 18% 218 Totalt sällanköpsvaror hela upptagningsområdet 1,914 12%

69 Bilaga 4. Marknadsandelar omsättningsmöjlighet 2020 Dagligvaror Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning 2020 % MSEK P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m % 205 P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik, Käppala m m % 138 T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 1,132 2% 19 Totalt 2,704 13% 362 Beklädnad Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning 2020 % MSEK P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m % 70 P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik, Käppala m m % 60 T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 390 3% 10 Totalt % 140 Hem/Fritid/Bygg Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning 2020 % MSEK P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m % 84 P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik, Käppala m m % 83 T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 897 3% 22 Totalt 2,144 9% 190 Sällanköpsvaror Marknadsunderlag (MSEK) Marknadsandelar Omsättning 2020 % MSEK P1 Torsvik, Hersby, Baggeby, Gångsätra, Näset m m % 155 P2 Sticklinge, Rudboda, Larsberg, Skärsätra, Brevik, Käppala m m 1,013 14% 143 T Hjorthagen/Värtan, Tekn Högskolan, Gärdet 1,287 3% 33 Totalt sällanköpsvaror Lidingö 1,789 17% 298 Totalt sällanköpsvaror hela upptagningsområdet 3,075 11%

70 Bilaga 5. Deltagare vid workshop Ann Nagel, Lidingö Centrumförening Roland Rothman, Lidingö Centrumförening Frida Lampel, Vasakronan Mats Enander, Vasakronan Fredrik Skeppstedt, Tehuset Java Johan Näsström, 181 Förvaltning AB Bo Lindholm, Marginalen Anders Odéen, Lidingö handel Jan-Åke Edlund, Thernlunds Modehus Stig Edling, Thernlunds Modehus Niklas Hedfors, Intersport Alexander Magnusson, Millesgårdens Lanthandel Peter Lind, Humlegården Fastigheter Amanda Horwitz, Evidens Peter Ekstöm, KF Fastigheter Göran Staaf, Coop Cristina Erikson, Lidingö stad Anna Hadenius, Lidingö stad Åsa Heribertson, Lidingö stad Bengt Rhen, Lidingö stad Charlotta Holm Hildebrand, Lidingö stad Ingela Vidin, Lidingö stad Fredrik Bergström, WSP Analys & Strategi Anders Ling, WSP Analys & Strategi 70