Växande marknad. Försäljning, volymer & trender för ekologisk mat E KO LO G I S K A L A N T B R U K A R N A

Transkript

1 Växande marknad Försäljning, volymer & trender för ekologisk mat 2005 E KO LO G I S K A L A N T B R U K A R N A

2 Växande marknad Marknaden för ekologiska produkter fortsätter att växa. Under 2004 ökade försäljningen av ekologiska ägg med 9 %, försäljningen av ekologisk spannmål ökade med 15%, och försäljningen av ekologiskt nötkött ökade med hela 30%! En något lägre tillväxttakt återfinns bland mejerierna som ökade sin invägning av ekologisk mjölk med blygsamma 3% under Frukt & grönt visade däremot en svag tillbakagång. Samtidigt som marknaden generellt visar positiva siffror om man ser till volymer och omsättning, har prisbilden för producenterna varit betydligt mer varierande. Mjölkproducenternas KRAV-tillägg under 2004 låg kvar på samma nivå som tidigare men samtidigt föll det ordinarie avräkningspriset med närmare 10%. Köttproducenterna fick ett högre pris på ekologisk gris, medan priset blev lägre på nöt och lamm. Även äggproducenterna fick vara med om en rejäl prissänkning under 2004, hela 11%. På grund av rekordhöga skördar sjönk även spannmålspriserna; priset på höstvete sjönk till exempel med hela 23%. För frukt- och grönsaksodlarna var läget något mer stabilt, även om en stark prispress gjorde sitt inträde på hösten. Både volymer och priser är viktiga i ett sammanhang där marknadsutvecklingen diskuteras. Den ekologiska produktionen ligger långt framme vad gäller djurvälfärd, naturliga och hållbara odlingstekniker och miljöhänsyn. Många gånger leder dessa ledstjärnor dock till betydande merkostnader inom produktionen. Merkostnader som måste täckas av en väsentlig merbetalning. För att den ekologiska produktionen ska kunna fortsätta blomstra krävs därför en ökad medvetenhet inom alla led av livsmedelskedjan inte minst hos konsumenterna om att god mat faktiskt ska få kosta mer. Denna skrift ger en något mer detaljerad inblick i marknadsutvecklingen för ekologisk produktion i de fem olika lantbruksbranscherna. Förutom volymer och priser tas bland annat frågor kring produktutveckling, försäljningskanaler och marknadsaktörernas agerande upp. Dessutom ges en kort reflektion kring de aktuella utmaningarna som marknaden står inför. Ekologiska Lantbrukarna i Sverige är de ekologiska lantbrukarnas intresseorganisation. Föreningen jobbar med jordbrukspolitik, regler och certifiering, forskning, utbildning och marknadskommunikation. Tidningen Ekologiskt lantbruk ges ut med 10 nummer per år. Ekologiska Lantbrukarna har ca medlemmar. Ekologiska Lantbrukarna, Sågargatan 10 A, Uppsala. Telefon Fax Växande Marknad kan beställas från Ekologiska Lantbrukarna eller hämtas hem direkt från internet på under rubriken Skrifter och broschyrer. Skriften är finansierad av Jordbruksverkets medel för marknadsfrämjande åtgärder inom området ekologisk produktion. TEXT: DIRK VAN DER KROGT FORM: PODIUM FOTO: ANDRÉ MASLENNIKOV (SID 1, 3, 7) TRYCK: KRINGEL-OFFSET, SÖDERTÄLJE 2006

3 SPANNMÅL Rekordstora skördar under 2004 leder till prispress* Skördarna i Europa blev enormt stora under 2004, både av ekologisk och konventionell spannmål. I Sverige ökade den totala ekologiska spannmålsskörden med 24%. Bland de stora internationella konkurrenterna återfinns länder som Tjeckien, Ungern, Finland, Kazakstan, Ukraina, Rumänien, Italien, Argentina, Brasilien och Kanada. Prispress utlöstes under 2004 i och med att den internationella tillgången på ekologisk spannmål översteg efterfrågan. Köparna avvaktade med att göra upp om kontrakt tidigt, i väntan på lägre prisofferter. Priserna på foder- och höstvete sjönk med hela 23% medan vårvetepriset sjönk med 3,5%. Priserna på foderhavre och USA-grynhavre steg däremot måttligt med 4% resp. 2%. Samtidigt låg priset på ordinarie grynhavre nästintill konstant. På de övriga grödorna var prisutvecklingen övervägande negativ. Totalt sett försämrades betalningen till de ekologiska spannmålsproducenterna under året vilket har ansträngt lönsamheten på gårdarna. Spannmålsarealen höll sig konstant Arealen KRAV-godkänd ekologisk spannmål höll sig något så när konstant under 2004 och ligger på ca ha, jämfört med ha året innan (KRAV, 2005). KRAV-godkända ekologiska ärter och bönor odlas på ha, en ökning med 7,6% jämfört med året innan, oljeväxter och lin på ha (+32%), och potatis och betor på ha (-20%). Vid en jämförelse med konventionell areal utgör den KRAV-godkända delen för spannmål ca 5%, ärter och bönor ca 2%, oljeväxter ca 3% och potatis & betor ca 2%. Totalt odlades ton ekologisk spannmål Den totala ekologiska spannmålsskörden för 2004 blev ton, jämfört med ton året innan (+24%). Cirka två tredjedelar av spannmålen stannar på gårdarna eller går till mellangårdshandeln där den används till foder. En tredjedel av spannmålen säljs på marknaden. Eco Trade, som ägs av Svenska Lantmännen och Samspann, är den största aktören och hanterar 80 90% av den svenskodlade ekologiska spannmålen på marknaden. Eco Trade visar en volymökning på hela 15% för Invägningen landade på ton, varav ca går till hemmamarknaden och resten exporteras. På hemmamarknaden går ca hälften av Eco Trades försäljning till foder och hälften till livsmedelsindustrin. Förutom försäljning genom de stora kanalerna (såsom Eco Trade) finns även en hel del direkta kontrakt mellan odlare och kvarnar. * Observera att under 2005 har marknaden för ekologisk spannmål utvecklats mycket positivt med betydligt högre priser till odlarna. V Ä X A N D E M A R K N A D

4 Exempel på små och stora KRAV-anslutna förädlings- och distributionsföretag Annas Pepparkakor Bageriet Alfta Berte Qvarn Cerealia Järna Dalviks Kvarn Danisco Sugar Derome Kvarn Eco Trade Erikssons Tunnbrödsbageri Fazer Bageri Fole Kvarn Forsane Kvarn Frebaco Kvarn Gotlandsbetor Gotlandsmjölet Roma Valskvarn Göteborgs Kex Härjedalsbröd Kopparbergs Bryggeri Korsnäs Bröd Kristianstadsortens Lagerhusförening Kullens Kvarn Labans Kvarn Laholms Chips Lilla Harrie Valskvarn Limabacka Kvarn Naturbageriet Sattva Nord Mills Nyåkers Pepparkakor Orsa Kvarn Saltå Kvarn Polarica Pågen Runtuna Kvarn Skottlanda Kvarn Skåne Möllan Slöinge Lantmannaförening Solmarka Bageri St Hällsta Kvarn Stigtomta Kvarn Strängnäs Valskvarn Svensk Sprit Svenska Foder Sydöstbagerierna Södervidinge Bagaren Trollenäs Lokalförening Varaslättens Lagerhus Warbro Kvarn Wasabröd Vegolia Åbro Bryggeri Åsens Valsqvarn Mer information: Föreningen för ekologiska spannmålsodlare Samspann Kontakt: Carl-Gunnar Ericsson Telefon: Nätverk för spannmål inom Ekologiska Lantbrukarna Kontakt: Marie Ann Björk Nylander marie.anne.bjork. Telefon: Stor del export Huvuddelen av volymökningen hos Eco Trade sedan 2002 har gått till export. Exporten uppgick under 2004 till ca ton; 50% mer än avsättningen på hemmamarknaden! Det är framför allt Storbritannien, USA, Tyskland och till viss del Norge och Danmark som är de viktigaste exportmarknaderna. Höga tillväxtsiffror på de internationella ekologiska marknaderna, ca 20% i USA, drygt 10% i Storbritannien och Tyskland och ett par procent i Danmark och Norge, gör att framtidsprognosen är mycket god för en fortsatt ökad avsättning för svensk ekologisk spannmål på dessa marknader. Den höga kvaliteten på svensk ekologisk spannmål uppskattas av internationella köpare. Leveranssäkerheten och upparbetade relationer med köparna är andra viktiga framgångsfaktorer. Den internationella marknaden för ekologisk spannmål ska emellertid betraktas som en marknad som kan svänga snabbt. Priser och kunder varierar från år till år, inte minst beroende på skördeutfall i de olika länderna och valutakursändringar. Stora utvecklingsmöjligheter på hemmamarknaden För att marknaden för ekologisk spannmål ska förbättras ytterligare, krävs bland annat en vidareutveckling av hemmamarknaden för spannmålsbaserade ekologiska livsmedel. Handelskedjorna har under en längre tid efterfrågat leveranser av ekologiskt bröd. Även ekologisk lättöl, pasta och kakor är relativt sällsynta på marknaden. Under 2004 har initiativ tagits av bland andra Södervidinge-bagaren (två nya bröd), Labans Kvarn (dinkelbröd och fryst bröd) och Saltå kvarn (bytt ut sortimentet torrvaror till ekologiskt i samarbete med Coop Konsum). Däremot lade Cerealia Bakeries ner produktionen av tre ekologiska bröd som såldes under varumärket Schulstad. En produkt som har gått mycket bra är ekologisk müsli, ICAs försäljning ökade med hela 64% under Även produktionen av ekologisk rapsolja och ekologisk rapskaka fick en ordentlig skjuts uppåt sedan det nybildade företaget Vegolia (ägt av Svenska Lantmännen) drog igång verksamheten. Skiftande merbetalning Merbetalningen för ekologisk spannmål jämfört med konventionell spannmål landade mellan 7 och 69% beroende på varuslag. Merpriset på ekologisk odlat vårvete låg under 2004 på hela 59%, foder- och höstvetet generade ett merpris kring 30%, och merpriset på ekologisk odlat foder- och USA-grynhavre låg på 40% resp. 20%. Merbetalningen är nödvändig för att ersätta allt merarbete och de betydligt lägre skördarna inom ekologisk odling jämfört med konventionell odling, allt för att slippa användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och för att borga för en växtföljd som behåller markens långsiktiga produktionsförmåga. Eco Trades odlarpriser för KRAV-godkänd spannmål inklusive kontraktstillägg i kr/dt (konv) Höstvete ,50 Fodervete Råg ,50 Vårvete 13 % Raps/Rybs Foderhavre Grynhavre USA grynhavre Foderkorn Matärt Foderärt ,50 Åkerböna Källa: Eco Trade/Svenska Lantmännen, V Ä X A N D E M A R K N A D

5 FRUKT & GRÖNT Fortsatt brist på produkt er och samtidigt prispress under 2004 Under 2004 såldes de svenskodlade lagerprodukterna, såsom lök, potatis och morötter, slut tidigt under året, precis som i början av Lagervolymerna var begränsade delvis som en följd av låg skörd föregående år. Bristen på produkter resulterade i viss import under årets första hälft till och med på dessa traditionellt svenskodlade produkter. Under hösten 2004 utlöstes en stark prispress, bland annat på grund av lågprisfokuset inom handeln. Sänkta priser på konventionella varor gjorde att prisskillnaden mellan konventionellt och ekologiskt blev så stor att efterfrågan på ekologiska varor minskade. Samtidigt valde odlarna att hålla produkterna i lager i väntan på bättre priser. För de icke-lagringsbara produkterna såsom gurka, tomat och sallad, fortsatte importen att sätta press på priserna under Försäljningen utvecklades däremot positivt på den kontrakterade grönsaksproduktionen som säljs under handelns egna varumärken och till förädlingsindustrin. Till exempel ökade ICA:s försäljning av ekologiska frysta ärter och bönor med hela 29% under 2004; dessa levererades bland annat av skånska Magnihill. Vidare ökade prenumerationssystemen på så kallade ekolådor, vilket har haft en positiv effekt på försäljningen av ekologisk frukt och grönt. Svenskodlat minskar något Cirka ett hundratal odlare är samordnade i föreningen Samodlarna. Swegro står för logistiken, försäljningen och inköp av de ekologiska produkterna från Samodlarna (Samodlarna sköter försäljningen i egen regi sedan den 1 juni 2005). Swegro/Samodlarna har en andel på ca 60% av de svenskodlade ekologiska frukt-, grönsaks- och potatismarknaderna. Under 2004 minskade dock Swegros/Samodlarnas försäljning för andra året i rad, främst på grund av låga skördar och tillfällig prispress. En uppgång väntas för år Samtidigt ökade försäljningen genom andra kanaler, både den kontrakterade produktionen till handeln och industrin samt försäljningen av ekolådor. På ekologiska färska kryddor har Santa Maria/Swedponic stärkt sin ställning som marknadsledare i Norden. Även gårdsförsäljning och torgförsäljning fortsätter att vara viktiga avsättningskanaler för många mindre odlare. 9% minskning av ekologisk odlingsareal Den totala ekologiska odlingsarealen för frukt och grönt minskade med ca 9% under Ekologisk potatis odlades på 753 ha under 2004 (-12% jämfört med 2003), grönsaker och kryddor på 532 ha (-13%) och frukt och bär på 241 ha (+3%) (KRAV,2005). Den samlade växthusytan för ekologisk odling låg i stort sett oförändrad på ca 8,4 ha. Därmed är ca 2,4% av den totala potatisarealen ekologiskt V Ä X A N D E M A R K N A D

6 Exempel på små och stora KRAV-anslutna förädlings- och distributionsföretag Alt-Grönt Aroma Frukt&Grönt Bengt Nilssons Frukt&Grönt Björnekulla Fruktindustrier Fruktservice i Lund Glanshammars Musteri Grangärde Musteri Grimsta Frukt&Grönt Grönsakshallen Sorunda Hallands Fruktindustri ICA Handlarnas Frukt&Grönt JO-Bolaget Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter Magnihill Marianne s Farm Närkemorötter RP Frukt Saba Frukt&Grönt Svenska Nutana Sydgrönt Tistelvind Topp Livsmedelsprodukter Torfolk Gård Ryftes Grönsaker Samodlarna Sverige Santa Maria Swegro Valett Vincents Grönsaker Westkustens Frukt Mer information: Samodlarna Sverige Kontakt: Frans Brozén frans.brozen@i.lrf.se Telefon: Nätverk för grönsaker inom Ekologiska Lantbrukarna. Kontakt: Karl Källander karl.kallander@ ekolantbruk.se Telefon: odlad, ca 4,4% av den totala frilandsodlingen på frukt och grönt och ca 2,5% av den totala växthusarealen. Storleken på företagen skiljer sig kraftigt åt; det finns ett fåtal frilandsodlingar på mellan 10 och 20 ha medan de allra flesta har en småskalig produktion på 1 ha eller mindre. Samodlarna har tillsammans med Coop genomfört en värvningskampanj under 2004 för att få fler att börja med (alternativt lägga om till) ekologisk grönsaksodling. Stor import En mycket stor del av de ekologiska frukterna och grönsakerna som säljs i Sverige är importerade. Under 2003 stod importen för ca 45% av den totala försäljningen av ekologiska grönsaker och svamp och för ca 89% av den totala försäljningen av frukt och bär (KRAV, 2004). Ekologiska bananer är den enskilt största importprodukten. Den stora importen beror delvis på att en del grönsaker och frukt inte lämpar sig för att odlas i Sverige. Importen säkerställer även en jämn tillgång på ett brett sortiment året om. En utökad svensk produktion borde dock kunna minska importberoendet, inte minst på de produkter där det finns utmärkta förhållanden för odling i Sverige. Ekochips, barnmat, kryddor och ekolådor Några av uppstickarna på marknaden är exempelvis: Svenska Lantchips eko-chips; ekologisk barnmat av ett antal olika producenter; Björnekullas ekologiska sylter, marmelader, inlagd gurka och rödbeta; Santa Marias ekologiska färska örter; och prenumeration på ekolådor. Svenska Lantchips eko-chips säljs framför allt på export till bland annat Tyskland, Storbritannien, Italien och Holland. Ekologisk barnmat tillhandahålls på den svenska marknaden av till exempel Hipp (30 produkter), Nestlé (7 produkter) och Semper (5 produkter). Björnekullas ekologiska sortiment växer snabbt och har även börjat säljas internationellt genom Ikea. Dessutom prenumererar allt fler konsumenter på ekolådor. Företag som är aktiva inom detta segment är bland annat Ekolådan, Årstiderna, Roslagslådan, Mossagården och Ramsjögårdsprodukter. Utmaningar inom logistiken Logistiken är en viktig kugge i hjulet för att försäljningen av ekologiska grönsaker ska fungera. Handeln efterfrågar kontinuitet i varuflödet av fräscha ekologiska produkter. Många odlare av ekologisk frukt och grönt i Sverige är relativt små, vilket ställer höga krav på koordinering. Små mängder frukt och grönt från många olika ställen och som dessutom finns tillgängliga endast under vissa perioder av året, ska kombineras till ett intressant utbud för handeln. Transportkostnaderna är därmed centrala. För att transportkostnaderna inte ska bli för höga krävs oftast att ett antal pallar ska kunna levereras på samma gång. Samtidigt finns det många kunder som gärna vill beställa mindre mängder ekologisk frukt och grönt. Idag levereras ca 90% av frukt och grönt som säljs genom Samodlarna/Swegro direkt från gårdarna (via packerierna) till grossist; grossister såsom SABA, Everfresh och Valett. Varierande merpris Priserna på frukt och grönt skiljer sig bland annat åt i relation till skördeperioder och lagerhållningstider. Priserna är högre i slutet av våren när produkterna har lagerhållits under en längre tid och det nya årets skörd ännu inte har kommit igång. Priserna är något lägre under skördetoppen, förutsatt att skörden är god. Vidare skiljer sig prisfluktuationen starkt åt mellan lagringsbara produkter och icke-lagringsbara produkter. Icke-lagringsprodukter är betydligt mer känsliga för snabba tillgångssvängningar, inte minst på den internationella marknaden. Lagringsbara produkter har däremot ett något mer stabilt pris med tanke på att lagringen fungerar som en dragspelsmekanism för svängningarna mellan tillgång och efterfrågan. Sett över en flerårsperiod har genomsnittspriserna hållit sig relativt konstanta på de flesta grönsaker och frukter, samtidigt som kostnadsnivån för odlaren i de flesta fall har ökat. Det är framförallt svårt för de mindre grönsaksodlarna att konkurrera prismässigt med de stora specialiserade odlarna. Merbetalningen jämfört med priserna på konventionellt odlad frukt och grönt är mycket varierande beroende på kvalitet, förpackning och försäljningstillfälle. Merpriset till konsument varierar mellan ca 10% och 150% beroende på produkt. Merbetalningen är nödvändig för att täcka upp en lägre skörd och högre kostnader för ogräsbekämpning, växtskydd, växtnäring och utsäde, allt för att hålla odlingarna fria från konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och för att upprätthålla en sund markanvändning. 6 V Ä X A N D E M A R K N A D

7 KÖTT Rejäl volymökning på nöt Grisarna vände uppåt igen Lammen fortsatte tappa Antalet slaktade KRAV-godkända nötkreatur och grisar har ökat under Siffror från Swedish Meats (som hanterar ca 90% av den ekologiska slakten i Sverige) visar en ökning på hela 8% vad gäller storboskap och en ökning på ca 2% vad gäller gris. Slakten av ekologiska lamm gick däremot ner med ca 9%. Försäljningen av ekologiskt nötkött steg samtidigt med hela 30 %, vilket har resulterat i att en större andel av slaktkropparna når marknaden som ekologisk vara. Även om ökningen av antalet ekologiska grisar i slakten förefaller marginell, är det ett viktigt trendbrott då volymen gick ner flera år i rad under Lammslakten minskade under 2004 som ett resultat av fortsatt låg försäljning av både styckat lamm och helfall. På prissidan visas en uppgång av genomsnittsbetalningen för ekologisk gris med ca 5,6%, både grundnoteringen och KRAV-tillägget steg. Priserna på nötkreatur och lamm sjönk däremot betydligt, med i genomsnitt 13,4% resp. 9,2%. En stor del av prisnedgången förklaras av betydligt lägre basnotering på nöt och lamm under 2004 jämfört med 2003, men även KRAV-tilläggen sjönk. Stor andel KRAV-godkända djur säljs konventionellt Andelen slaktade KRAV-godkända djur i förhållande till den totala slakten landade för nötkreatur på 5,3%, för lamm och får på 6,7% och för gris på 0,9% (Swedish Meats). Framför allt på nöt finns det en lång lista på drygt 100 producenter som står i kö för att få leverera under KRAV-kontrakt, som ger rätt till KRAV-tilläggsbetalning. Därmed finns det ca ekologiskt uppfödda nötkreatur som inte ger merbetalning till producenten och som når marknaden som konventionell vara. Utnyttjandegraden av KRAV-lamm ligger på ca 25%, vilket betyder att endast en fjärdedel av det ekologiska lammköttet säljs som KRAV-godkänt. Även från ekologiskt nöt säljs fortfarande en stor del färs, råvara och vissa detaljer som konventionellt. Utnyttjandegraden på nöt har dock förbättrats under året och ligger på 60 80%. Positivt är att självförsörjningsgraden på ekologiskt kött i Sverige är närmare 100%. Den lilla import som fanns tidigare har upphört. Självförsörjningsgraden på konventionellt kött fortsätter att falla, och var nere i ca 65% i slutet av Effektivisering och ökad försäljning Swedish Meats genomförde en rad effektiviseringsåtgärder under Dels infördes SRS (Svenskt Retur System) -lådor för det trågpackade köttet för att underlätta logistiken till butik. Samtidigt V Ä X A N D E M A R K N A D

8 Exempel på små och stora KRAV-anslutna slakterier och förädlingsföretag Bergströms Rökeri Dahlberg Slakteri Delsbo Slakteri Dendu Chark / KLS Chark Dickssons Kött & Handel Ehn & Karlström Fällmans Kött KLS Livsmedel Kärra Gårdsslakteri & Rökeri Köttmästarna i Helsingborg Melins Lamm Mälarchark Norrbottensgårdens Slakteri Närkes Slakt i Gällersta Sardus Chark & Deli Siljans Chark Skövde Slakteri Slakteriprodukter i Helsingborg, SLP Stigtomta Slakteri Swedish Meats Turbogrisen Swedish Meats genomsnittliga KRAV-tillägg för ekologiskt slaktsvin, nöt och lamm, kr/kg Slakt Ungsvin* nöt* Lamm* ,70 4,00 3, ,35 4,20 3, ,75 4,25 3, ,75 5,25 4,38 * Högsta KRAV-tillägg Källa: Ekokött, 2005 justerades slakt- och styckningsdagar, så att det KRAVgodkända köttet ska ha samma hållbarhet som det konventionella. Som en följd av kostnadseffektiviseringar och för att minska slaktvolymen av KRAV-godkända djur har Swedish Meats sagt upp kontrakten med Norrlandsleverantörerna av lamm och nöt. Detta har resulterat i ett krisläge för ekologisk köttproduktion i de fyra nordligaste länen. Dessutom har kraven höjts generellt i landet på minsta antal djur i leveransen för att djuren ska tas emot som ekologiska, vilket främst drabbar de mindre producenterna. Av de nya produkterna som introducerades 2003 under varumärket Scan Ekologiskt har försäljningen utvecklats positivt för Mammas ekologiska köttbullar, ekologisk falukorv och ekologisk färdigkokt julskinka, medan rökt ekologisk påläggsskinka inte uppnått förväntade volymer. Introduktionen av varumärket Scan Ekologiskt under 2003 och satsningen på konsumentpackat kött har fallit väl ut. Även Pastejkökets bredbara ekologiska leverpastej har gått bra. Mälarcharks sju nitritfria ekologiska korvar säljer också bra. På Coop Konsum är ca 6 7% av allt kött som säljs ekologiskt, fördelat över ett 30-tal produkter varav två tredjedelar är charkprodukter. Alternativa avsättningskanaler och lokala varumärken Vid sidan av de stora volymer ekologiskt kött som hanteras av framför allt Swedish Meats har det även tagits en hel del lokala och regionala initiativ för att öka avsättningen för ekologiskt kött. Kaprifolkött är ett lysande exempel. Affärsidén bygger på att kombinera mervärdet landskapsvård (naturbeteskött) med mervärdet ekologiskt. Försäljningen har gått mycket bra och under 2004 har även lammkött börjat säljas under varumärket Kaprifolkött. Förutom KRAV-tillägget får lantbrukarna tre kronor extra per kilo på nöt och 5 kronor extra per kilo på lamm. Andra exempel på alternativ försäljning är bl.a. Gröna Gårdar i Bohuslän, Bonnakött i Småland, Ostgotha i Östergötland, Gröna Hagars Kött i Västmanland, och Naturbeteskött från Revingehed i Skåne. Som en del av dessa koncept ingår ofta försäljning av köttlådor direkt till konsument, storkök och restauranger samt gårdsförsäljning. Högre utnyttjandegrad, jämnare tillgång och butikskampanjer För att ytterligare förbättra prisnivån till producenterna och att utöka volymen på ekologiskt kött krävs bland annat att en större andel av slaktkropparna säljs som ekologisk vara. Förutom de ädla detaljerna som fläskfilé, skinka, entrecôte och oxfilé, ska även framdelsköttet och putsbitarna (och karré, picnicbog, ytterlår och högrev) hitta vägen ut på marknaden som KRAV-märkt kött. En viktig del i det är bl.a. en utökad tillverkning av ekologiska charkprodukter. Samtidigt uppger förädlingsindustrin att den ojämna tillgången på ekologiskt kött ställer till problem i deras tillverkning och försäljning. För att få ett jämnare flöde av ekologiskt kött krävs bl.a. anpassningar inom uppfödningsledet. Ett annat alternativ är att genom särskilda marknadsföringsinsatser försöka få konsumenter att köpa mer lamm och nötkött under den naturliga slaktsäsongen, dvs. hösten. En strategi som har varit mycket lyckosam hos Coop Danmark var att priset i butik sänktes med 10% i samband med reklamkampanjer vilket ledde till en försäljningsökning på 40%. Generellt är det inte önskvärt med prissänkningar på ekologiskt kött, men i samband med utökade butikskampanjer skulle de kunna bidra till en ökad försäljning av ekologiskt kött även i Sverige om de åtföljs av marknadsföringsinsatser. Högst merpris på gris Merpriset, det så kallade KRAV-tillägget, är högst på ekologiska grisar och utgör ca 46% av den totala betalningen till producenten. På ekologiska nötkreatur och lamm utgör KRAV-tillägget endast ca 16% respektive ca 10% av den totala betalningen till producenten. KRAV-tilläggen ligger nästan helt konstant under året på gris och nöt. Däremot varierar KRAV-tillägget på lamm kraftigt under året, både som en spegel av att produktionskostnaderna för inomhuslamm är stora och som en styrmekanism för att få ett jämnare flöde av slaktdjur. KRAV-tilläggen följer i stort sett kraven för Märkeskvalitet på nöt och lamm, så för producenten är det mycket viktigt att klara kvalitetskraven för KRAV-tillägg. Trenden är att en allt större andel av djuren klarar KRAVtillägget. Som exempel klarade 77% av ungtjurarna och 70% av stutarna kriterierna under En jämförelse av slaktresultatet med konventionellt uppfödda och slaktade djur visar att de ekologiskt uppfödda djuren liksom föregående år, har en högre genomsnittlig formklass än de konventionella (Ekokött, 2004). Merbetalningen till producenterna för uppfödning av KRAV-certifierade djur är helt nödvändig och motiverad av de högre kostnader som följer av regelverket: större stallytor för djuren, mer betesytor för parasitfria beten, anläggningar för både betesdrift och stall med rastgårdar, ett dyrare KRAV-odlat foder som är GMO- och sojamjölsfritt, längre di-tider med mera. Nivån på KRAV-tillläggen ligger på nedre gränsen för vad produktionen tål. Mer information: Branschorganisationen Ekokött. Kontakt: Maria Alarik eller Ylva Åkerfeldt info@ekokott.org Telefon: Nätverk för kött inom Ekologiska Lantbrukarna. Kontakt: Börje Karlsson borje.karlsson@r.lrf.se Telefon: V Ä X A N D E M A R K N A D

9 MJÖLK Tillväxttakten minskade ytterligare under 2004 Mjölken behåller sin absolut ledande roll på den ekologiska marknaden. Hela 33,5% av det totala försäljningsvärdet i grossistled av KRAV-godkända förädlade och återcertifierade produkter genereras av mejerivaror. Tillväxttakten har dock avtagit flera år i rad. Invägningen av ekologisk mjölk ökade med hela 25% under åren , för att sedan sjunka till 13% tillväxt under 2002, 6% under 2003 och blygsamma 3% under Mejeriindustrin behöver hitta nya vägar för att lyfta marknaden för ekologisk mjölk ytterligare. 5,4% av alla mjölkkor är ekologiska Den ekologiska mjölken utgjorde ca 4,8% av all mjölk som vägdes in under 2004, vilket kan jämföras med 4,7% under Totalt fanns det KRAV-godkända mjölkkor vilket är 5,4% av det totala antalet mjölkkor. Produktionen uppgick till ton ekologisk mjölk. Det totala antalet producenter av ekologisk mjölk låg kring 445, vilket innebär en genomsnittlig besättningsstorlek på 49 kor. Störst andel konsumtionsmjölk Konsumtionsmjölken fortsätter vara den klart största ekologiska mejeriprodukten. Av alla ekologiska mejeriprodukter utgör konsumtionsmjölk 77,7%, syrade produkter 21,1%, grädde 0,8% och ost 0,3%; dvs. inga större förskjutningar mellan produktkategorierna jämfört med året innan. Sett över en längre period kan dock konstateras att andelen ekologisk ost har minskat från 647 ton (1,3%) år 2000 till 278 ton (0,3%) år En möjlig förklaring är de senaste årens extrema prisfokus till följd av ökad internationell konkurrens på ost. Vidareutvecklingen av marknadssegmentet för ekologisk ost verkar därmed ha hamnat något i skymundan. Det finns dock undantag; försäljningen av Wanås ekologiska ädelost som tillhandahålls av Skånemejerier fick ett rejält uppsving under året då ett nytt kontrakt tecknades med Ikeas livsmedelsavdelning. Ekologisk mjölk når ut brett Ekologisk mjölk är en av de få ekologiska produkter som når ut på marknaden i bred skala. Förutom försäljning i butik är det offentliga storhushåll (kommuner, landsting osv.) som är storförbrukare av ekologisk mjölk. Ca 20% av den ekologiska dryckesmjölken säljs till restaurang och storhushåll. Av denna volym levereras ca hälften till skolor. Användningen av ekologiska livsmedel är ett viktigt redskap för de offentliga hushållen att nå flera av de nationella och regionala miljömålen. En övergång till ekologisk mjölk ligger ofta nära till hands som en enkel men väl synlig åtgärd där merkostnaderna är relativt begränsade. Viss avsättning finns även för ekologiskt mjölkpulver till livsmedelsindustrin som ingrediens i sammansatta livsmedelsprodukter. V Ä X A N D E M A R K N A D

10 Exempel på små och stora KRAV-anslutna förädlingsföretag Arla Foods Boxholm Mejeri Engelholms Glass Falbygdens Ost Falköpings Mejeri Frödinge Mejeri Gefleortens Mejeriförening Järna Mejeri Milko Nordgårdsost Norrmejerier Pipers Glace Semper SIA Glass Skånemejerier Strömmens Gårdsmejeri Merpris till producenter för ekologisk mjölk, 2004, per kg Arla Foods 50 öre Falköpings Mejeri 50 öre* Gefleortens Mejeriförening 40 öre Milko 50 öre Norrmejerier 50 öre* Skånemejerier 60 öre* * inklusive kvalitetstillägg, t ex uppfyllda krav på celltal, sporer och bakterier Mer information: Nätverk för mjölk inom Ekologiska Lantbrukarna. Kontakt: Carl-Erik Ehrenkrona carl.erik@hulterstad.com Telefon: Stor marknadspotential kvar Även om mejeriprodukterna idag redan toppar listan över försäljningsvärden av ekologiska produkter, så finns det många möjligheter kvar till en vidareutveckling av marknaden. Siffran 20% har nämnts i de sammanhang där framtidspotentialen för den ekologiska mjölken har diskuterats. Det skulle betyda en tredubbling av försäljningen jämfört med idag. Åtgärder som kommer att behövas är: en breddning av produktutbudet; fler eko-ostar, eko-crème fraîche osv; lansering av fler innovativa ekologiska profilprodukter; och viktigast av allt, en utökad kundkrets, särskilt bland offentliga storhus håll, restauranger och livsmedelindustrin. För att nå storköken krävs också att mejeriindustrin mer börjar arbeta med särskilda produktanpassningar. För att nå bredare konsumentgrupper har bl.a. branschföreningen Svensk Mjölk betonat vikten av att det ekologiska sortimentet anpassas till konsumtionstrenderna; det ska vara gott, lustfyllt, bekvämt och lättillgängligt. Stabilt merpris Merbetalningen för ekologisk mjölk till producenter har varit oförändrad under året och låg mellan 40 och 60 öre/kg beroende på mejeriförening och kvalitet. Samtidigt har det ordinarie avräkningspriset sjunkit med närmare 10%, från 301 öre/kg (medeltal för landet) år 2003 till 282 öre/kg år 2004 (Svensk Mjölk). Därmed har den procentuella merbetalningen för ekologisk mjölk stigit något. Merbetalningen är nödvändig för att kompensera för en upp till 5 10% lägre mjölkavkastning per djur, högre foderkostnader, dyrare kalvuppfödning (helmjölk 3 månader) och även längre karenstider efter behandlingar. Vidare finns det inom den ekologiska djurhållningen krav på att korna ska vara ute på bete en längre period, allt för att korna ska få leva ett naturligare liv. Ekologisk produktion säkerställer dessutom en tydlig balans mellan djurhållning och växtodling genom att 50% av kornas foder produceras på gården. Fortsatt expansion fast betydligt lägre Partihandelns invägning av ekologiska ägg visade en fortsatt ökning 2004 på hela 9%. Andelen ekologiska ägg av den totala mängden svenska ägg ligger på drygt 6,5%. Sett över perioden har invägningen av de ekologiska äggen mer än fyrdubblats! Priserna till äggproducenterna sjönk dock dramatiskt under 2004 från 17,37 kr/kg i januari till 15,39 kr/kg, en minskning på drygt 11%! Det allmänna överskottet på ägg, hårdnad konkurrens och handelskedjornas prispress är några av de bakomliggande orsakerna till de lägre priserna. Samtidigt har priserna på foder, unghöns och andra produktionskostnader hållit sig konstanta eller gått upp. Lönsamheten på gårdsnivå har därmed blivit mycket ansträngd. Ekologiska äggen driver på utvecklingen Äggens andel av den totala ekologiska försäljningen i Sverige har visat en kraftig ökning, från 5,3% 2002 till 7,0% 2003 (KRAV, 2005). Det betyder att marknaden för ekologiska ägg växer snabbare än andra delar av den ekologiska livsmedelsmarknaden. De viktigaste pådrivande faktorerna är handelskedjornas fortsatta satsning på de ekologiska äggen och konsumenternas ökade efterfrågan. Det totala försäljningsvärdet i grossistled av KRAVgodkända ekologiska ägg låg på drygt 120 miljoner kronor år Dessutom säljs även en hel del ägg direkt på gården eller direkt från gård till butik. Försäljning genom butik dominerar Den absolut största andelen av de ekologiska äggen säljs direkt till konsumenten i butik och i viss utsträckning direkt på gårdarna. Cirka 90% av alla livsmedelbutiker tillhandahåller ekologiska ägg. Närmare 40% av alla ägg som säljs på COOP Konsum är ekologiska, men även ICA och Axfood visar en ökad försäljning av ekologiska ägg. Konsumenterna är uppenbarligen beredda att betala ett rejält merpris för att få ekologiska ägg. 10 VÄ X A N D E M A R K N A D

11 ÄGG under 2004 avräkning spriser Däremot är försäljningen mycket liten till restauranger, storkök och industri. Priset är oftast avgörande för dessa kundsegment, och det är inte där de ekologiska äggens konkurrensfördel ligger. Det börjar dock finnas vissa öppningar till dessa kundgrupper. Till exempel får kommuner och landsting allt hårdare direktiv att använda mer ekologiska livsmedel. Men även den privata sfären av hotell och restauranger börjar öppna ögonen för ekologiska produkter. Äggmassan tynger prisbilden En annan het fråga är den om äggmassan. De stora packerierna i Sverige frånsorterar de stora och små äggen samt de så kallade knäckäggen för att göra om dessa till äggmassa. Det kan handla om 8 12% av alla ägg. Efterfrågan på ekologisk äggmassa är dock mycket låg och oftast säljs den som konventionell. Det låga priset på konventionell äggmassa belastar därmed de ekologiska äggen. Men det bör finnas flera sätt att angripa problemet. Ett är att sälja äggen i blandade storlekar i butik så att fler ägg kan säljas till ett högre pris. (Ekoägg från gårdar som levererar direkt till butik säljs redan oftast i blandade storlekar.) Marknaden för ekologisk äggmassa kan säkerligen också utökas, liksom produktutveckling med ekologisk äggmassa som bas. Drygt fler ekologiska höns Totala antalet ekologiska värphöns uppgick till ca år 2004, jämfört med ca höns under 2003 (KRAV, 2005). Det vill säga en ökning med ca 7%. Det betyder även att 7% av totala antalet värphöns i Sverige är ekologiska. Dessa hönor lade ca ton ekologiska ägg. Lägre merpris Producentpriserna på ekologiska ägg sjönk under 2004 från 17,37 kr/kg i januari till 15,39 kr/kg i december (genomsnittspris 16,50 kr/kg). Det är en minskning med närmare 11%! Genomsnittspriset på ägg från burhöns låg på 8,02 kr/kg och från frigående höns på 9,37 kr/kg. Merpriset på ekologiska ägg är därmed fortfarande betydande. Priset på ekologiska ägg sjönk dock under 2004 snabbare (-9 %), än priset på ägg från burhöns (-5,5%) och frigående höns (-4,8%). Merpriset på ekologiska ägg är nödvändigt för att täcka högre kostnader för foder, djurinköp, byggnader (inkl. rastgård/hagar, eventuell veranda, lägre beläggning osv.), merarbete och mycket annat; allt i strävan för att hönan ska kunna leva ett så naturligt liv som möjligt. Exempel på små och stora KRAV-anslutna äggpackerier och förädlingsföretag Adelsö Ägg* Gesala Ägg Gotlandsägg* Hallands Ägg** Källbergs Industri Kronägg Lilla Alsbo Ägg* Norrlandsägg** Roslagsägg Svenska Lantägg Täljestads Ägg Uggelsta Ägg Västkustägg i Halmstad* * ingår i Lokalpackarna och sedan hösten 2005 del av Stjärnägg ** del av Stjärnägg Mer information: Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion. Kontakt: Åsa Odelros odelros@ dof.se Telefon: V Ä X A N D E M A R K N A D

12 Mer ekologisk mat Att profilera och kommunicera ekologisk mat är en viktig del av vårt arbete. Ekologiska Lantbrukarna arbetar för en positiv marknadsutveckling. Volymerna ska öka med bibehållen trovärdighet och mångfald för den ekologiska maten. Ett viktigt redskap är utbildningen Bondens Ekologi. Varje år utbildas ca personer inom handel, grossister, livsmedelsföretag, media och skolor om ekologiskt lantbruk. Utbildningen sker ute på en gård och deltagarna får tillfälle att ställa frågor direkt till bonden. Ett annat viktigt redskap för att profilera ekologisk mat är Ekobonde på besök. Det innebär att bonden själv för en dag kommer till butiken/skolan för att svara på frågor om ekologiskt lantbruk. För mer information om de båda aktiviteterna se vår hemsida Det osynliga goda är namnet på vår informationsbroschyr om ekologisk mat. Broschyren är speciellt framtagen för att spridas vid det direkta mötet mellan lantbrukare och konsument, exempelvis i gårdsbutiker, vid torgförsäljning eller självplock. Det osynliga goda kan beställas utan kostnad från vårt kansli. Marknadssammanställningen Växande Marknad uppdaterar vi årligen för att öka kunskapen om marknaden. På vår hemsida och i vår medlemstidning Ekologiskt lantbruk finns också aktuell marknadsinformation. Vi stöttar också arbetet med småskaliga avsättningskanaler, exempelvis Bondens Egen Marknad, abonnemangssystem och lokala varumärken för ekologisk mat. För att aktivt driva på marknadsutvecklingen organiserar vi även regelbundna branschseminarier.