Projekt Östragård att förbereda för frigivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Östragård att förbereda för frigivning"

Transkript

1 att förbereda för frigivning Catharina Thörn December 2004

2 att förbereda för frigivning FoU i Väst Första upplagan februari 2005 Layout: Infogruppen GR

3 Innehåll Bakgrund...4 Något om Östragård...5 Förberedelse för frigivning...5 Projektet...6 Bakgrund Metod Fem fall en beskrivning av skilda ärenden Samverkan med socialtjänsten...10 Avslutande diskussion...11 Litteratur...13 Bilaga...14

4 Bakgrund På Kriminalvårdens webbplats kan man läsa att: Svensk kriminalvård skall vara en human kriminalvård. Inriktningen är att hjälpa de dömda till ett liv utan kriminalitet och droger. De dömda skall vara bättre utrustade att klara ett liv i frihet när de lämnar kriminalvården än de var tidigare. Kriminalvårdens vision är därför Bättre ut. (Kriminalvården) En human kriminalvård skall inte bara innebära humana förhållanden under fängelsetiden, utan också att de som är dömda skrivs ut till en situation som kan stödja dem att inte återfalla i brott. För det är just situationen efter frigivning som kan vara kritisk, där en svår social situation där individen saknar bostad, arbete och nätverk av många antas öka riskerna för att individen återfaller i brottslighet. I budgetpropositionen 1999 antogs också ett förslag om att frigivningsförberedelserna skulle förstärkas (Ekbom 1999:82). Ett förslag som också ledde till att BRÅ (Brottsförebyggande rådet) fick i uppdrag av regeringen att utvärdera frigivningsarbetet vilket publicerades i ett antal rapporter som också kommer att diskuteras här. Hur ser det då ut idag på anstalterna? Hur arbetar man med att förbereda inför frigivning? Vilka resurser finns för de intagna som har de mest utsatta sociala situationerna? Denna utvärdering handlar om ett projekt som ägde rum på kriminalvårdsanstalten Östragård april 2003 april Under ett års tid arbetade man med frigivningsförberedelser för 43 intagna. Utvärderingen är gjord efter att projektet avslutats och fokus ligger på den metod som använts. Hur det senare har gått för klienterna följs upp av projektledaren på Östragård sex månader efter utskrivning. Jag har arbetat med kvalitativa intervjuer med projektledaren och tolv handläggare från socialtjänsten. 1 Östragårds dåvarande chef har också intervjuats för information om framväxten av projektet och de tankar som låg till grund för ett sådant projekt. Handläggarna har intervjuats per telefon där syftet har varit att de skulle beskriva samverkan, hur de uppfattade den och om den skiljer sig från annan samverkan de har med kriminalvården. De har också tillfrågats om de har kvar denna samverkan med Östragård efter projektets slut. Intervjun med projektledaren var tematisk och fokuserade på arbetssättet dels genom att hon fick beskriva hur arbetsmetoden växte fram och vilka generella principer som fanns, dels genom att hon fick beskriva fem enskilda fall som diskuterades mer noggrant. Dessa fall kommer också att lyftas fram och diskuteras i rapporten handläggare har varit involverade i samverkan och alla har inte kunnat intervjuats, av dessa 18 har några varit involverad i mer än en samverkan. De som fallit bort har varit sjukskrivna, slutat eller varit föräldralediga. 4

5 Något om Östragård Östragård är en öppen anstalt belägen på Restad Gård i Vänersborg. Anstalten öppnade 1994 och har en personalstyrka på 52 personer. Östragård har plats för 110 intagna men tar periodvis emot fler våren 2004 levde 142 intagna på Östragård. Genomströmningen av intagna har ökat de senaste åren från 750 till 950 per år. De flesta platserna upptas av drogrelaterad brottslighet, främst grovt rattfylleri, men man har också platser för bruten intensiv övervakning (IÖV) och ett mindre antal för annan brottslighet. På Östragård tas endast män emot och åldrarna varierar. Snittiden på Östragård ligger på två månader där de intagna får delta i två månaders programverksamhet och sedan tilldelas vissa arbetsuppgifter såsom köksarbete. Det finns tre olika programverksamheter. Fördjupade rattfällan är ett pedagogiskt påverkansprogram som skall ge den intagne en insikt i vad droger haft för inverkan på honom och i vilken mån drogerna utgör ett hinder för den intagne att uppnå sina mål i livet. Tolvstegsprogrammet grundar sig på Anonyma Alkoholisters (AA) och Anonyma Narkomaners (NA) filosofi. Syftet är att genom vissa steg förändra den intagnes inställning till droger. Det kognitiva programmet arbetar med att uppmärksamma tankemönster hos den intagne och sätter dessa i samband med individens känslor och handlande. Varje intagen tilldelas en kontaktperson som har tre huvuduppgifter: ordna praktiska saker (såsom tandläkarbesök, räkningar etc), kontroll (ta urinprov, visitation) och dokumentation och slutligen förbereda den intagne för frigivning. Förberedelse för frigivning D e senaste åren har frigivningsproblematiken diskuteras i flera rapporter, bland annat från BRÅ och Kriminalvården. En orsak till detta kan vara att situationen idag på t.ex. bostadsmarknaden har förändrats och det blir allt svårare för individer med exempelvis skulder, dokumenterat narkotikamissbruk och tidigare fängelsevistelse att få ett förstahandskontakt. Detta ökar också riskerna för att intagna har svårt att återetablera sig i samhället efter avtjänat straff. I rapporten Fångarna, fängelset och samhället från Kriminalvården visar det sig att de frigivnas situation i flera avseenden har försämrats mellan 1992 och Andelen klienter som försörjer sig genom arbete har minskat från 39 procent till 24 procent medan andelen klienter som lever på socialbidrag har ökat från 29 procent till 40 procent. Likaså har andelen klienter som har bostad efter frigivning minskat från 74 procent till 62 procent. De flesta som inte har egen bostad lever i olika tillfälliga lösningar och ca 10 procent av alla som skrivs ut är helt bostadslösa (en fördubbling av andelen jämfört med 1992). Att både bostads- och försörjningssituationen har försämrats för före detta fångar tas också upp i Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa från I denna gjordes ett antal intervjuer med företrädare för kriminalvård, socialtjänst och bostadsföretag runt om i Sverige. I dessa intervjuer framkommer att socialtjänsten i de aktuella kommunerna tror att det är mycket svårt för en frigiven person att få ett förstahandskontrakt, trots att det kan finnas lediga lägenheter i kommunerna. Samma resonemang finns också hos hyresvärdarna som bekräftar en ovilja att erbjuda bostad till en person som har en fängelsevistelse bakom sig, speciellt om det rör sig om narkotika- och/eller våldsrelaterade brott (Socialstyrelsen 2000). Brottsförebyggandet rådet (BRÅ) har i flera rapporter undersökt anstalternas förberedelser inför frigivning. BRÅ konstaterar att: Den tydligaste skillnaden mellan de som fick respektive inte fick någon form av utslussning i BRÅ:s material gäller strafftiden. De flesta klienter utan utslussning hade en strafftid mellan sex månader och ett år, medan de som fick utslussning oftast hade över ett års strafftid (BRÅ 2004:20 s, 8). 5

6 Projektet Enligt BRÅ var det endast 15 procent av de klienter som hade högst ett års straff som fått någon form av utslussning. Den vanligaste orsaken som angavs av kontaktmännen var att klienterna saknade motivation, vilket gällde för en tredjedel av fallen. Den näst vanligaste orsaken var att frågan om hjälp med utslussning inte prövats. Att den stora skiljelinjen i frigivningsarbetet ligger just i längden på strafftiden innebär att det är ännu viktigare för anstalter som endast har intagna med korta strafftider att fokusera frigivningsarbetet samtidigt som ju detta försvåras av den korta tiden. Centralt i frigivningsarbetet är samverkan med socialtjänsten. Enligt socialtjänstlagen har kommunerna ansvar för att den enskilde får den stöd och hjälp han eller hon behöver. Samtidigt gäller också normaliseringsprincipen för de intagna, d.v.s. de har samma rätt till samhällets service som andra medborgare. Det betyder att de inte har någon särskild rätt till detta och på dagens arbets- och bostadsmarknad kan det vara svårt för individer att hävda sig om de finns med i straffregistret. I rapporten Projekt Bättre Frigivning Tema Hinder och Möjligheter menar man att det idag finns en ganska splittrad bild av frigivningsprocessen (Bättre Frigivning 2003). Den fungerar olika på olika anstalter men också olika i förhållande till de kommuner till vilka de intagna skall skrivas ut. Det finns idag ingen generell syn på hur ett frigivningsarbete skall gå till eller på vilket sätt olika parter skall samverka. Detta gör också att ansvarsfrågan blir oklar och det är otydligt när frigivningsprocessen börjar och slutar. Bakgrund Enligt den dåvarande chefen på Östragård växte projektidén fram ur att man under flera år sett att allt fler av de intagna hade en besvärlig frigivning. De saknade både bostad och arbete när vistelsetiden på anstalten var över. Man beslutade då att tillsätta en tjänst som skulle kartlägga alla intagna med avseende på deras sociala situation. Syftet var att kartläggningen skulle leda till att man kunde prioritera vissa ärenden samt fördela dem på ett sätt mellan kontaktmännen så att dessa fick en rimlig arbetssituation. Genom kartläggningen intervjuades varje klient samma dag som de blev inskrivna om sin sociala situation och därefter gjordes en prioritering om vem som skulle arbeta som kontaktman. Genom denna kartläggning fann man att ett antal av de intagna inte hade någon ordnad sysselsättning eller en ordnad bostad när de skulle skrivas ut. Därför valde man att söka pengar för ett projekt vars syfte var att arbeta med de intagna som hade den svåraste sociala situationen. Enligt ansökan skulle projektet arbeta med tre hörnstenar: bostaden, sysselsättning och nätverk. Under projekttiden lades också frågan om behandling till som en fjärde hörnsten. Syftet var att man skulle skapa en kvalificerad utslussning för personer som var drogmissbrukare och bostadslösa. Detta skulle ske dels genom ett intensifierat frigivningsarbete, dels genom en ökad samverkan mellan socialtjänsten och andra viktiga samarbetspartners (t.ex. Verdandi). Förutom kravet om en ASI-intervju angav inte uppdraget hur arbetet skulle genomföras utan riktlinjerna för detta har arbetats fram under projekttiden. I projektet, som varade i ett år, deltog sammanlagt 43 intagna. För att de skulle vara med i projektet krävdes att de hade missbruksproblem och i de flesta fall (40) också att de saknade bostad. Den kontaktman som hade en intagen som uppfyllde dessa kriterier tog kontakt med projektledaren varpå den intagne tillfrågades om han ville vara med. 6

7 Metod Projektets metod kan beskrivas som både strukturerad, med fasta inslag i arbetsrutinerna, och individcentrerad, där arbetet skiljer sig från fall till fall. Till de fasta inslagen hör: 1, ASI-intervju. Varje intagen som ville vara med i projektet fick börja med att genomgå en ASI-intervju. ASI är en halvstrukturerad intervju som syftar till att ge information om klientens drogmissbruk och relevanta faktorer runt denna. Intervjun är strukturerad utifrån sju problemområden: fysisk hälsa, arbete/försörjning, alkohol- och narkotikaanvändning, kriminalitet/asocialitet, missbruk och psykiska problem i släkten, familj och umgänge samt psykisk hälsa. 2, Efter denna intervju gjordes en bedömning av den enskilde klienten om vad som behövde göras och efter detta kontaktades socialtjänsten. 3, Handläggaren inom socialtjänsten i den intagnes kommun bjöds in till ett nätverksmöte där den intagnes situation diskuterades och framtida åtgärder planerades. Hur arbetet skulle fortskrida därefter berodde dels på i vilket grad socialtjänsten valde att samverka, dels på vilka problem den intagne hade. Några av klienterna fick hjälp med att ordna permissioner för att se på en lägenhet, delta i AA/NA-möten, träffa potentiella arbetsgivare, se på ett behandlingshem etc. Vid dessa tillfällen följde någon från projektet med i civila kläder. I känsliga fall (t.ex. vid möte med fastighetsägare eller på AA-möte) avslöjades inte personalens identitet som kriminalvårdare. Ett annat inslag var att påbörja arbetet med så kallade mallar baserat på den intagnes situation. Det kunde röra sig om att utveckla intyg där socialtjänsten garanterade att betala hyran under de första tre månaderna eller mall för att återbetala skulder. För att bättre ge en bild av metoden kommer jag nedan att diskutera fem olika fall som krävde skilda arbetsmetoder. Alla fallen hade följts upp av projektledaren sex månader efter frigivning. Fem fall en beskrivning av skilda ärenden Fall 1 40-årig man med lång bakgrund av missbruksproblem. Var också bostadslös. Kom från en liten kommun där han haft mycket problem. Hans handläggare och socialchefen kom från kommunen. Den första nätverksträffen med klienten fick avbrytas eftersom kommunikationen inte fungerade. Mannen skrevs ut från Östragård men hade ytterligare ett straff att avtjäna och valde då att komma tillbaka. Ett intensivt motivationsarbete påbörjades för att mannen skulle acceptera en tid på behandlingshem. Nya nätverksträffar påbörjades och till slut var alla parter eniga om att mannen skulle skickas till behandlingshem. Socialtjänsten avslog då ansökan. En kompromiss gjordes som gick ut på att socialtjänsten skulle betala två veckors behandling och kriminalvården två veckor vilket socialtjänsten gick med på men kriminalvården avslog. Ytterligare en nätverksträff anordnades där det föreslogs från projektet att de kunde ansvara för att personligen köra mannen till behandlingshemmet. Detta förslag accepterades. Mannen fick komma till behandlingshem under en månad under vilken hans handläggare i kommunen arbetade fram en bostad. När uppföljningen görs har mannen fått en OSA-anställning inom kommunen och har etablerat en kontakt med sina barn och deras moder. Detta fall är ett ganska typiskt fall med en medelålders man med lång erfarenhet av myndigheter. Han passar dessutom väl in på bilden av en man som inte vill ha kontakt med socialtjänsten vilket uppgavs av kontaktmännen i BRÅs rapport som det vanligaste skälet för att förberedelse inte påbörjas (BRÅ 2004:9). Förslaget om vistelse på behandlingshem avslås av högre instans inom socialtjänsten. Kompromissförslaget att två veckor av mannens vistelse på behandlingshem skall bekostas av kriminalvården sker inom ramen för en så kallad 34-placering, vilket innebär att en intagen kan vistas utanför anstalten för att få behandling eller utbildning som kan underlätta hans/hennes anpassning till samhället. Även detta avslås denna gång av kriminalvården. 34-placeringar är en omdiskuterad pla- 7

8 cering av den intagne. Dels pekar flera rapporter på att denna typ av placeringar är önskade från många intagna och anses förbättra möjligheterna att planera den intagnes framtid (se t.ex. Kling och Gustavsson 2002:39-43), dels pekar rapporter på att denna typ av placeringar inte ökar i någon nämnvärd grad (BRÅ 2004:8). Som skäl till detta anges bristande motivation från intagna och svårigheter med att få till stånd en ansvarsförbindelse mellan kriminalvården och socialtjänsten (IBID). I detta fall fanns både samverkan mellan myndigheterna och en motivation från mannen. Att mannen ändå fick avslag kan ha berott på hans ålder, långa missbruk och att han misstänktes kunna avvika från behandlingen. Mannens situation löstes genom en kompromiss, där man kan anta att samverkan mellan handläggarna inom socialtjänsten och projektet har haft stor betydelse för att denna kompromiss skall gå i lås. Det centrala i samverkan här har varit en stark vilja från båda parter att lösa situationen trots avslagen. Fall 2 20-årig man med drogproblem och en av de tre inom projektet som hade en bostad. Mannen kom från en liten kommun som han inte ville återvända till. Socialtjänsten inom kommunen var positiv till att han skulle flytta och lovade betala kostnaderna för flytten. Föreningen Verdandi kom till Östragård för att ha möte med mannen och de ordnade också en bostad i en annan kommun 20 mil bort från den förra. Mannen fick där behandling inom öppenvården samt mycket stöd från Verdandi i kommunen. Mannen som har utländsk härkomst fick också möjlighet till en kontakt med en annan äldre man från hans hemland. Denna kontakt initierades av projektledaren som själv kände den äldre mannen. Kontakten är informellt baserad och den äldre mannen fungerar idag som ett stöd för 20-åringen. Vid uppföljningen studerar mannen och Verdandis lägenhet har övergått till ett vanligt förstahandskontrakt. I detta fall behöver mannen en flytt till annan kommun vilket socialtjänsten i ursprungskommunen accepterar att stödja. Men det centrala i detta fall ligger inte främst i samverkan med socialtjänsten utan samverkan med frivilligorganisationen Verdandi som löser mannens bostadssituation och också agerar som ett stöd för mannen efter frigivning. Hans sociala situation och nätverk stöds också av en stödperson från mannens ursprungsland som hjälper mannen. Denna lösning kan sägas utgöra ett exempel på okonventionella lösningar som svårligen kan struktureras, men som i det enskilda fallet kan komma att betyda mycket. Fall 3 25-åring med drogproblem kom från en mellanstor kommun. Han var en av de i projektet som hade ett förhållandevis långt straff åtta månader. Mannen fick erbjudande om ett behandlingshem som han besökte. Detta behandlingshem kunde också erbjuda en lägenhet efter behandlingstiden. Mannen ville inte åka dit och var då inte heller intresserad av behandling. Till slut accepterade mannen behandling och blev då erbjuden ett annat behandlingshem dit han blev körd av personalen i projektet samma dag som han blev frigiven. Mannen stannade där i två dygn varefter han rymde till sin moder. Projektet hade också haft mycket kontakter med modern under fängelsevistelsen. Vid uppföljningen sitter mannen häktad i väntan på ny rättegång. I detta fall har personalen lång tid att arbeta med mannen och ändå misslyckades planeringen. Att klienterna avbryter vistelse på behandlingshem är inte ovanligt och i detta fall förklarades det av projektledaren med att hon uppfattat mannen som mer motiverad än vad han var. Det kan också vara så att formen inte fungerade för denne man. Mannen hade en moder som alltid tog emot sin son när han rymde. Inom projektet arbetade man med modern och att hon skulle börja ställa krav på sin son. Vid uppföljningen uppger modern att hon nästa gång inte skall ta emot sonen om han rymmer från sina behandlingar. I fall som dessa kan det vara viktigt att även anhöriga får någon typ av stöd, t.ex. genom kontakter med frivilligorganisationer som arbetar med denna typ av problematik. 8

9 Fall 4 45-årig man med svåra alkoholproblem från en liten kommun. Mannen hade också psykiska men av alkoholmissbruket. Ville byta kommun och flytta tillbaka till den kommun han var född i. Samarbetet fungerade här mycket bra med socialtjänsterna i båda kommunerna. Den kommun dit han flyttade hade utvecklat en paketlösning där mannen kunde få både lägenhet och sysselsättning inom kommunen om han också fullföljde den behandlingsplan kommunen erbjöd. Vid uppföljning har mannen lägenhet och arbetar som vaktmästare i kommunens regi. Här arbetade man inte bara med den kommun som mannen ville flytta ifrån utan också den kommun mannen flyttade till, vilket är ovanligt. Att samverkan fungerade bra i detta fall kan förmodligen förklaras av att det var en liten kommun som mannen flyttade till och att han vuxit upp där och var känd av personalen. I detta fall är det också socialtjänsten som spelar en avgörande roll i mannens frigivning eftersom man byggt upp en stödapparat för personer i hans situation där kopplingen mellan behandling, bostad och sysselsättning görs. Ett vanligt problem kan annars vara att klienten kan hamna i en slags moment 22-situation där sysselsättning kräver bostad och bostad kräver drogfrihet (Socialstyrelsen 1999). svårt att få lägenhet men tillsammans med flickvännen som under denna tid fick ett fast arbete fick han ett andrahandskontrakt på en lägenhet. Han fick också mycket hjälp med att samla ihop sina betyg och referenser och fick gå en söka jobb-kurs på anstalten. Vid uppföljningen arbetar mannen. Detta fall är både typiskt och speciellt. Det typiska med det är att ingen stadsdel vill ta ansvar för klienten, något som påpekas i t.ex. Socialstyrelsen (1999), utan klienten bollas mellan stadsdelarna. Konflikten löses till slut genom en lottning och ansvaret för mannen hamnar på en stadsdel där mannen aldrig har bott. Samverkan med socialtjänsten i denna stadsdel fungerade ändå såtillvida att de kunde garantera mannens första tre månadshyror om han själv löste sin bostadssituation. Mannen är i detta fall själv mycket aktiv i att lösa sin bostadssituation. För att motivera mannen till arbete utvecklades också en mall för att mannen endast skulle behöva betala tillbaka sin del av ett stort skadeståndsanspråk. Fall 5 20-årig man från en stor kommun. Socialtjänsten inom denna kommun ville inte ha kontakt med mannen och såg sig inte heller som ansvarig. Mannen blev bollad mellan stadsdelarna innan han till slut lottades till en stadsdel som skulle ta ansvar för honom. Frivården skulle ta ansvar för behandling av mannens drogproblem under första året efter frigivning. I detta fall utvecklades inom projektet ett intyg där socialtjänsten skulle garantera de tre första månadshyrorna om mannen själv löste sin bostadssituation. Mannen hade dock stora skulder delvis beroende på att han blivit dömd till att bli solidariskt betalningsansvarig. En mall utvecklades tillsammans med enhetens jurist för att mannen endast skulle vara betalningsskyldig för sin egen andel av skadeståndsanspråket. Mannen hade mycket 9

10 Samverkan med socialtjänsten Iboken Samverkan Välfärdsstatens nya arbetsform (1999) pekar man på att samverkan som form idag alltmer har blivit en nödvändighet för statliga och kommunala myndigheter. Myndigheterna arbetar ofta med samma individer men med olika mål och inom olika verksamheter. För att en klient som skall skrivas ut från kriminalvården skall få hjälp krävs samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten. Har klienten dessutom psykiska problem och/eller behöver sysselsättning är det ännu fler myndigheter som måste kopplas in. Författarna menar att de problem som idag uppstår i och med samverkan ofta kan förklaras med att det finns grundläggande skillnader i fråga om regelverk, kunskapsmodeller och organisation hos de samverkande. Vanligt förekommande problem är vagt formulerade mål, olika ekonomiska intressen, oklar ansvarsfördelning och stor arbetsbelastning. När samverkan fungerar beror det ofta på att man gemensamt har formulerat ett mål, har en klar arbetsfördelning och att samarbetet innefattar alla nivåer i de organisationer som skall samverka. Socialtjänstens perspektiv på projektet varierade i olika kommuner. Några av de intervjuade hade deltagit på ett eller flera nätverksmöten, andra hade deltagit via telefonkontakt. Övervägande var dock att de var positiva. En vanlig uppfattning var att kontakten med kriminalvården brukar fungera dåligt i bästa fall ordnas ett möte nära inpå frigivningen vilket kan ge lite tid för bra planering. I sämsta fall står de i luckan med en plastpåse i handen dagen efter frigivning. Det som också togs upp var: Noggrann utredning av klienten vilket gav värdefull information om klientens situation, önskemål och behov. Tydlig planering och arbetsfördelning. Projektet hade mycket tid att motivera klienten och tid att ordna det praktiska. Att det fanns tid att även arbeta med bostadsfrågan vilket flera i socialtjänsten uppfattade som en svår fråga att lösa på ett bra sätt. Ingen av de intervjuade hade direkt negativa uppfattningar om projektet. Däremot upplevde någon att de brukar ha ett bra samarbete med kriminalvården och att detta inte skilde sig ifrån hur det vanligtvis går till. En annan av de intervjuade menade att ett problem med projektet var att de där inte kunde ha kunskap om hur saker fungerade ute i kommunerna och motiverade klienten till saker som inte var möjliga i den aktuella kommunen. Samma person uppfattade också att projektet tog över den planering som brukar göras av socialtjänsten i kommunen. De skilda uppfattningarna beror delvis på socialtjänstens egen organisation i kommunen och hur de brukar arbeta med de klienter som befinner sig på anstalt. I den kommun där de beskrev att de alltid har ett bra samarbete med kriminalvården sa man sig också arbeta aktivt med att ordna situationen för de klienter som skrivs ut. I andra kommuner verkade det inte finnas någon praxis kring detta utan snarare fungerade det så att klienten själv fick söka upp socialtjänsten, under eller efter anstaltstiden. I dessa kommuner var man generellt mer positiv. Att personalen i projektet inte visste hur respektive kommun fungerar är ett viktigt påpekade och visar också på hur omfattande ett frigivningsarbete kan vara. Kommuner fungerar olika, arbetar med utgångspunkt i skilda principer och har tillgång till olika resurser. Enligt BRÅ är samarbetet mellan olika myndigheter uppbyggt på olika sätt och uppvisar stora variationer, vilket gör det svårt att visa en tydlig bild av hur det ser ut på detta område. (1998:6 s 31) En svårighet med samverkan med socialtjänsten utgjordes av de fall när socialtjänsten inte ville samverka. I några fall rörde det sig om att de inte uppfattade det som att klienten var deras ansvar utan bollade över till andra stadsdelar eller kommuner. I några fall kunde det röra sig om att klienten ansågs ha bränt alla chanser och att man inte ville satsa mer resurser på denne. I de fall när socialtjänsten inte vill samverka är det ändå viktigt att ha en beredskap och att det är möjligt att utnyttja andra kanaler såsom frivilligorganisationer. I ett mer långsiktigt perspektiv är det dock viktigt att få alla parter att samverka även om de anser att klienten bränt sina chanser. Det fall som diskuterats ovan, där mannen fick avslag på sin ansökan om behandling både från socialtjänst och kriminalvård, tyder också på att samverkan 10

11 Avslutande diskussion här i hög grad fungerat mellan tjänstemännen och inte mellan cheferna på respektive myndighet. Den samverkan som skedde under projekttiden skedde endast med ett fall i fokus, delvis på grund av att projektet endast varade under ett års tid. Om samverkan fått ske under längre tid hade kanske både andra möjligheter och problem visat sig. C entralt i denna avslutande diskussion är framförallt två sammanhängande och centrala punkter: tid och personalens uppdrag. I projektet anställdes två personer som skulle arbeta intensivt med de intagna som hade svåra sociala situationer (bostadslöshet och missbruk) och förbereda dessa för frigivning. Det finns flera viktiga slutsatser att dra av denna insats: För det första hade personalen i projektet inte några andra arbetsuppgifter utöver frigivningsförberedelserna. Till skillnad från kontaktmännen hade de inga arbetsuppgifter som var relaterade till kontroll och övervakning. De kunde därför arbeta tillsammans med den intagne utan att också behöva visitera deras rum eller ta urinprover. Personalen i projektet kunde därför renodla relationen till den intagne så att denna kom att handla om hur framtiden skulle gestalta sig. En renodlad relation kan vara av stor vikt för att kunna stödja och motivera den intagne. I BRÅ-rapporten Från anstalt till livet i frihet inför muck (2003) lyfter man fram att de intagna ser på kontaktmännen som plitar som representerar det samhälle som har låst in dem. Med tanke på att det vanligaste skälet, enligt kontaktmännen, till att de intagna inte förbereds inför deras frigivning var brist på motivation från de intagna kan det vara av vikt att den personal som motiverar dem inte också övervakar dem, eftersom detta kan påverka relationen och förtroendet mellan båda parter. För det andra gör det faktum att personalen inte har andra uppgifter än att förbereda de intagna på frigivning också att det frigörs mer tid. I BRÅ-rapporten (2003) skriver man att ett problem med förberedande arbete inför frigivning är att kontaktmännen har för lite tid för längre samtal med enskilda intagna, vilket gör det svårare att få en bra bild av den intagnes bakgrund, behov och önskemål. Rapporten pekar också på vikten av att motivationsarbete inte bara har karaktären av vardagssamtal utan genomförs med ett tydlig syfte och utifrån beprövade modeller. Även detta kräver tid från personalens sida. En annan fråga som lyfts fram i flera rapporter är frågan om permission (t.ex. BRÅ 2003:46). I projektet nyttjades möjligheten till dagspermissioner för att titta på lägenhet, träffa arbetsgivare eller gå på AA-möte. Vid dessa permissioner följde civilklädd personal i projektet med den intagne som 11

12 stöd även här krävs det resurser i form av tid från personalens sida. Tidsaspekten är, för det tredje, inte bara viktig i förhållande till de intagna utan också i förhållande till socialtjänsten. För att samverkan skall fungera i fall som kräver mycket arbete krävs att båda parter har tid att planera och undersöka vilka som är de bästa möjligheterna för den intagne. De aktuella frågorna kan röra sig om allt från bostadssituationen, till behandling och utredning om sjukpension eller en betalningsplan för skulder. I personalens uppdrag låg också att ytterst ansvara för frigivningen och ta kontakterna med socialtjänsten. Enligt BRÅ (2004:15) är det vanligaste att klienten själv får ta kontakt med socialtjänsten före frigivningen. I de fall där det rör sig om klienter som har lång erfarenhet av myndigheter och misstänksamhet mot dessa samt en svår social situation, är det frågan om det inte är viktigt att klientens kontakter med socialtjänsten kompletteras med kontakter från personal inom kriminalvården. Föreställningar om att klienten har bränt sina chanser eller är omöjlig kan vara lättare att bryta om klienten kan representeras av någon från kriminalvården som talar i hans sak. Projektet arbetade både med en metod som var strukturerad med fasta inslag och med en metod som var mycket individinriktad. En sådan metod är förmodligen helt nödvändig för att kunna möta den enskildes behov. Risken är annars att mallar skapas som de intagna skall passas in i snarare än strukturer som tillåter avvikelser eller okonventionella metoder. Grovt sett hade de som medverkade i projektet en likartad problematik majoriteten var bostadslösa, hade skulder och en missbruksproblematik. Hur detta tar sig uttryck i enskilda fall samt vilka möjligheter som finns i individernas respektive kommun ser dock mycket olika ut, varför det är viktigt att inte arbeta med en allt för strukturerad metod. Av de strukturerade inslagen är det den första delen, en ASI-intervju, som spelar en oklar roll. En utredning av klientens situation, behov och önskemål är helt centralt i ett förberedande frigivningsarbete men det finns inget i detta projekt som tyder på att en sådan utredning bäst genomförs med hjälp av en ASI-intervju. Samordnad kunskap är också en viktig dimension. Frigivningsarbetet sker i samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten i den aktuella kommunen. Som tidigare tagits upp fungerar kommuner olika varför det är av betydelse att samverkan fungerar, men också att den kunskap som genereras i varje samverkan kan tas till vara nästa gång en kontakt skall tas. Om ansvaret för frigivningsarbetet ligger utspritt på olika kontaktmän är det av betydelse att dessa får möjlighet att lära av varandra och att en slags kunskapsbas finns. I detta projekt fanns ingen formaliserad återrapportering till kontaktmännen utan det skedde informellt beroende på kontaktmännens eget intresse och över kaffet i fikarummet. Det kan också göra det svårare för kontaktmännen att efter projektets slut dra lärdomar av arbetsmetoden. Detta, sammantaget med bristande tidsresurser, gör att det är oklart om det är möjligt att genomföra ett liknande arbete inom kontaktmännens uppdrag idag. 2 Slutligen är det för tidigt att säga om projektet uppnådde sitt mål om att en förberedelse inför frigivning verkligen minskar riskerna för återfall i brott. Detta kommer den uppföljande rapporten att diskutera. 3 En svårighet med projekt är dock att de ofta löper under relativt kort tid och kan ta slut innan arbetsmetoderna har hunnit bli rutin. Vad som är tydligt även utifrån läsningen av andra rapporter är vikten av att i ett tidigt skede arbeta med att förbereda den intagne på frigivning och också i ett tidigt skede påbörja samverkan med socialtjänsten. Att lösa t.ex. bostadsfrågan idag kräver en långsiktig tidsplanering. Att dessa frågor även sätts i fokus på de anstalter där de intagna har korta strafftider är särskilt viktigt då det är just på dessa anstalter, som enligt flera utvärderingar den största utmaningen och de största svårigheterna finns. 2 Vissa av arbetsmetoderna fanns innan projektet och utfördes då av kontaktmännen. Den springande punkten ligger förmodligen i just tidsaspekten och möjligheterna att arbeta intensivt med frigivningsfrågan. 3 En uppföljning görs av projektledare Karin Gravander där hon kontaktar alla intagna som deltagit i projektet sex månader efter frigivning. Denna kommer att publiceras i januari

13 Litteratur Brottsförebyggande rådet (1998) Frigivning från fängelse. BRÅ-RAPPORT 1998:6. Brottsförebyggande rådet (2003) Från anstalt till livet i frihet inför muck. BRÅ-RAPPORT 2000:20. Brottsförebyggande rådet (2004) Förberedd för frihet? Slutrapport från utvärderingen av förstärkta frigivningsförberedelser åren BRÅ-RAPPORT. Bättre Frigivning (2003) Projekt Bättre Frigivning Tema Hinder och Möjligheter. Danemark, Berth & Kullberg, Christian (1999) Samverkan. Välfärdsstatens nya arbetsform. Studentlitteratur. Ekbom, Thomas, et al (1999) Brott, Straff och Kriminalvård. Natur och Kultur. Kling, Boo & Gustavsson, Jan (2002) Fångarna, fängelserna och Samhället. En jämförelse mellan 1992 och 2002 samt en diskussion om kriminalvårdens framtida inriktning. Kriminalvården. Kriminalvården (2004). Socialstyrelsen (2000) Hemlösa i Sverige Vilka är de och vilken hjälp får de? Socialstyrelsen 200:1. 13

14 Bilaga Intervjuguide Dessa frågor har fungerat som en guide i intervjuarbetet. I alla intervjuer har frågorna kompletterats med följdfrågor beroende på de svar intervjupersonerna gett. I intervjun med projektledaren ställdes många specifika frågor utifrån det ämne som intervjun behandlade men intervjuguiden ger en grov bild av intervjuns teman. Handläggare inom socialtjänsten Hur såg samverkan med Östragård ut? Hur upplevde ni denna samverkan? Skilde sig denna samverkan från annan samverkan med kriminalvården? Har ni någon kontakt med Östragård efter projektets slut? Chef Östragård Hur är arbetet på Östragård uppbyggt? Hur många klienter tar ni emot? Hur många av dessa har en svår frigivningssituation? Kan du beskriva bakgrunden till projektet? Vad har hänt sedan projektet avslutades? Projektledare Bakgrund utbildning Ansökan till projektet förväntningar Början av projektet uppdrag Tankar kring hur arbetsmetoden utvecklades Samverkan med socialtjänsten svårigheter möjligheter Hur såg ansvarsfördelningen ut i samverkan? Beskriv fem fall Hur såg återrapportering ut mellan personalen på Östragård? Relationerna till kontaktmännen? Beskriv metoden som ni använde er av? Var den strukturerad? Viktiga lärdomar? 14

15 15

16 FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post fou@gr.to

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5

Läs mer

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare Handläggare Maria Degerman Omsorgschef 033-231334 maria.degerman@bollebygd.se FÖRSLAG DATERAT 2009-08-03 Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-09-24 xx 1 (10) Riktlinjer för vård av vuxna missbrukare

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28 Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2012-09-20. Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-08-31

Kvalitetsindex. Rapport 2012-09-20. Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-08-31 Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012-09-20 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-0-31 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015-10-14 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda

Läs mer

Reviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok

Reviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok Reviderad 2006-05-09 Vårdkedjehandbok INNEHÅLL Vårdkedjearbetet steg för steg Informationsbroschyr. Samtycke till att delta i vårdkedjearbetet Process för behandlingsplanering Behandlingsplan, gemensam

Läs mer

Standard, handlggare

Standard, handlggare Kvalitetsindex Standard, handlggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2014-03-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna: Ett nytt verktyg inom missbruksvården? Människor

Läs mer

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012030 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade

Läs mer

Resurser för dig som är anhörig

Resurser för dig som är anhörig Resurser för dig som är anhörig Aleforsstiftelsen Aleforsstiftelsens behandlingshem Första Långgatan 21 Aleforshemmet 413 27 Göteborg 441 39 Alingsås Tel: 031-14 20 92 Tel: 0322-66 56 80 E-post: info@aleforsstiftelsen.com

Läs mer

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, 142 36 TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE

Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM. Motpart MF, Anstalten Beateberg, 142 36 TRÅNGSUND Ombud och offentligt biträde: Advokaten JE ÖVERKLAGANDE Sida 1 (5) Rättsavdelningen 2011-01-1 4 ÅM 2011/0283 Överåklagare Nils Rekke Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM Klagande Riksåklagaren, Box 5553, 114 85 STOCKHOLM

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp)

Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) PM 2009:62 RVII (Dnr 325-459/2002) Behandlingshem för unga spelmissbrukare Skrivelse av Christopher Ödmann och Viviann Gunnarsson (båda mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:

Läs mer

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa.

grupp har personerna i genomsnitt även varit hemlösa kortare tid jämfört med personer födda inom Europa. Sammanfattning I denna rapport redovisas resultaten från Socialstyrelsens tredje nationella kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige. Kartläggningen har utförts på uppdrag av regeringen och de

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Sida 1 av 7 Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla i

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Villa Segeltorp Kollektivet

Villa Segeltorp Kollektivet Segeltorp 2010-07-23 Information till berörda om vad Villa Segeltorp Kollektivet kan erbjuda! Villa Segeltorp Kollektivet (VSK) är ett utsluss/halvvägshus som tillämpar 12-stegs programmet, som finns med

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade

Läs mer

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut

Utvärdering av utbildningsprojektet. Vägen Ut Utvärdering av utbildningsprojektet Vägen Ut Inledning Bakgrund Verksamheterna Socialtjänst- Socialbidrag och Myndigheten för bostadssamordning inom Uppsala kommun har under de senaste åren genomförts

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Rutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola. Mjölby kommun

Rutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola. Mjölby kommun Revisionsrapport Rutiner för registerutdrag vid anställning inom förskola och grundskola Mjölby kommun Håkan Lindahl Innehållsförteckning Bakgrund och revisionsfråga... 1 Metod... 2 Lagens syfte och tillämpning...

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare

Kvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL

Läs mer

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut!

Vår vision. Vi brukar sammanfatta vår vision Bättre ut! Allmänt om kriminalvården 2010 Vår vision Vårt arbete ska vara inriktat på att förändra brottslingarnas situation och inställning till det liv som lett till kriminalitet. Vi ska tillföra klienten färdigheter,

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Vuxenutbildning i anstalt

Vuxenutbildning i anstalt Sammanfattning Rapport 2012:6 Vuxenutbildning i anstalt En kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning med fokus på motivationsarbete och anpassning Sammanfattning Kriminalvården, som ansvarar

Läs mer

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) 2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning

Läs mer

VALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE

VALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE 1. Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har beviljats 1,1 mnkr från Länsstyrelsen i Stockholms län till projektet Unga vuxna på

Läs mer

2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad

2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSNÄMNDEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-04-22 Handläggare: Monica Petersson Telefon: 08-508 25 028 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden Remiss

Läs mer

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun

Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:

Läs mer

Hem för vård eller boende för barn och unga

Hem för vård eller boende för barn och unga MEDDELANDE NR 2008:32 Hem för vård eller boende för barn och unga Tillsyn i Jönköpings län 2006-2008 Meddelande nr 2008:32 Referens Stefan Roman, Lena Uddemar, Rättsavdelningen, december 2008 Kontaktperson

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008

Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-11-02 Vår referens Alisa Burek Planeringssekreterare Alisa.Burek@malmo.se Tjänsteskrivelse Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning

Läs mer

10. Reformering av kriminalvården

10. Reformering av kriminalvården 10. Reformering av kriminalvården 1970- och 1980-talen: Några aktuella årtal 1974 Brottsförebyggande rådet (Brå) inrättades. 1975 stängdes Långholmen efter 251 år. 1977 En arbetsgrupp inom Brå lämnade

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:

Läs mer

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) 2012-11-15 Bilaga Yttrande över betänkande Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Ytterligare problembeskrivningar och förslag från NSPH med anledning av Psykiatrilagsutredningens

Läs mer

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Lundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Lundens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som utvärderas och revideras

Läs mer

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid

Kortanalys. Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Kortanalys Livstidsdomar utveckling och faktisk strafftid Innehåll Livstids fängelse och tidsomvandling av straffet... 3 Antalet livstidsdomar har ökat åren 1975 2004, därefter minskat... 4 Livstids fängelse

Läs mer

Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell

Utvärdering av Ungdomsteamet. Rebecka Forssell Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Utvärdering av Ungdomsteamet Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Copyright 2009 Malmö högskola, Enheten för

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23. Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål

Läs mer

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning

Allmän SiS-rapport 2010:9. SiS LVM-vård. En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Allmän SiS-rapport 2010:9 SiS LVM-vård En jämförande studie av missbruksvården före och efter 2004 års LVM-utredning Förord År 1994 övertog Statens institutionsstyrelse, SiS, huvudmannaskapet för tvångsvården

Läs mer

Förebyggande arbete samt handlingsplan eller bekräftad användning

Förebyggande arbete samt handlingsplan eller bekräftad användning Utbildningsförvaltningen Förebyggande arbete samt handlingsplan eller bekräftad användning av droger vid misstänkt Skolorna i Ronneby Kommun ska erbjudq bästa möjliga studiemiljö så att eleven ska kunna

Läs mer

INFORMATION OM SKYDDSTILLSYN MED SÄRSKILD BEHANDLINGSPLAN

INFORMATION OM SKYDDSTILLSYN MED SÄRSKILD BEHANDLINGSPLAN 1 Bilaga 2 INFORMATION OM SKYDDSTILLSYN MED SÄRSKILD BEHANDLINGSPLAN Denna information riktar sig till socialtjänst, beroendevård, vårdgivare i öppenvård och behandlingshem samt till rättsväsendet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009

Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-05-14 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 508 23 305 Rapport från tillsyn av På rätt väg 2009 Hägersten-Liljeholmens

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2012-02-17. Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-02-01-2012-01-31. Standard, handläggare

Kvalitetsindex. Rapport 2012-02-17. Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-02-01-2012-01-31. Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120217 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 20110201 20120131 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014 VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140707 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse

Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager Utkom från trycket den 20 april 2012 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB!

Praktikintyg. Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB! Praktikintyg Utbildning och praktik för ungdomar med sikte på JOBB! Syfte med dagen Att öka chanserna att få jobb Hur? Att fram intyg som visar vad du kan och har gjort Att förstå praktikintyg och arbetsintyg

Läs mer

Har fängelset en avskräckande effekt?

Har fängelset en avskräckande effekt? Kriminologiska institutionen Har fängelset en avskräckande effekt? En kvalitativ intervjustudie med fem tidigare intagna män Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi III (30 hp) Vårterminen 2011 Amanda

Läs mer

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne

Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården. Kommunförbundet Skåne & Region Skåne J U D A N Remissvar på Socialstyrelsens preliminära Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården 2014-06-16 Kommunförbundet Skåne & Region Skåne Den 4 juni på Sankt Gertrud i Malmö, fick cirka

Läs mer

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård

Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet för patienter att välja psykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-20 1 (3) HSN 1402-0307 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-17, p 11 Yttrande över patientnämndsärende gällande svårighet

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Nyhetsbrev Nr. 3 2009

Nyhetsbrev Nr. 3 2009 Nyhetsbrev Nr. 3 2009 Exposé över FoU:s arbete och samverkan med kommunerna i Nordväst. Inledning Det här är årets tredje Nyhetsbrev från FoU- Nordväst - något som kommer att bli ett stående inslag tre

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Kartläggning av integrering av jämställdhetsperspektiv inom individ och familjeomsorgen

Kartläggning av integrering av jämställdhetsperspektiv inom individ och familjeomsorgen 1(7) Ramona Persson 0155 26 40 27/e-post: rampe@d.lst.se Kartläggning av integrering av jämställdhetsperspektiv inom individ och familjeomsorgen BESLUT Länsstyrelsen beslutar att avsluta ärendet utan vidare

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan

Vänliga hälsningar. Christina Kiernan Nyhetsbrev september 2013 Strunta i gamla invanda arbetssätt och var kreativa i era lösningar! Ungefär så uppmanade justitieminister Beatrice Ask konferensdeltagarna på Clarion Sign den 5 september att

Läs mer

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans Medlem: Servicegarant: Datum: Assistenter som medverkat: Ansvarig rådgivare/servicegrupp: Brukarkooperativet JAG Box 16145, 103 23

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01

meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 juni 2003 B 4597-01 KLAGANDE 1. I.K. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B.I. 2. F.N. Offentlig försvarare och ombud: advokaten

Läs mer