Onsdag den 21 februari 2018, klockan Kommunkontoret, sammanträdesrum Bolstad

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE SOCIALNÄMNDEN DATUM Onsdag den 21 februari 2018, klockan Kommunkontoret, sammanträdesrum Bolstad PLATS Ej tjänstgörande ersättare som avser att delta i sammanträdet - var vänlig anmäl dig till socialförvaltningens kansli, e-post socialnamnd@mellerud.se eller , senast kl dagen före sammanträdet. Ledamöter Ersättare Michael Melby, ordf. (S) Kristoffer Nilsson (S) Eva Larsson (S) Christine Andersson (S) Christina Andersson (C) Maria Andersson (C) Karin Nodin (C) Maria Pettersson (C) Marianne Larsson (M) Patrik Tellander (M) Daniel Jensen, vice ordf. (KD) Anita Augustsson (KIM) Märta Collén (MP) Emmy Ünal (V) Övriga Roger Granat Patrik Högfelt Anette Karlsson Gunnar Karlsson socialchef ekonom sektorchef, stöd och service nämndsekreterare Ärenden Nr Rubrik Kommentar Sida Val av justerare: Val av ersättare: Justeringsdag: Christina Andersson Marianne Larsson Fastställande av dagordning - 2. Rätt till heltid genomförande plan Roger Granat Christina Melin Kl Redovisning öppna ärenden 13 februari 2018 Gunnar Karlsson 4. Redovisning avslutade ärenden 1 augusti februari 2018 Gunnar Karlsson Socialförvaltningen Postadress: MELLERUD. Besökadress: Storgatan 13 Tfn: Fax: E-post: kommunen@mellerud.se. Hemsida: Bankgiro: Plusgiro: Orgnr:

2 5. Redovisning av synpunkter och klagomål inkomna inom socialnämndens verksamhetsområde Redovisning av inkomna Lex Sarah rapporter Information från sektorchefen, stöd och service Gunnar Karlsson Gunnar Karlsson Anette Karlsson Kl Bokslut 2017 Roger Granat Patrik Högfelt Kl Revisionsrapport - Nämndernas ekonomiska styrning Roger Granat 10. Avtal Handläggarteam LSS Roger Granat 11. Rapporter från förvaltningen Roger Granat 12. Rapporter från socialnämndens ledamöter 13. Delegationsärenden 14. Anmälan Ordföranden / Sekreterare

3 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Socialnämnd sida ÄRENDE 1 Fastställande av dagordning Förslag till beslut Socialnämnden fastställer dagordning enligt nedanstående. 1. Fastställande av dagordning 2. Rätt till heltid genomförande plan 3. Redovisning öppna ärenden 13 februari Redovisning avslutade ärenden 1 augusti februari Redovisning av synpunkter och klagomål inkomna inom socialnämndens verksamhet 6. Redovisning av inkomna Lex Sarah rapporter Information från sektorchefen, stöd och service 8. Bokslut Revisionsrapport - Nämndernas ekonomiska styrning 10. Avtal Handläggarteam LSS 11. Rapporter från förvaltningen 12. Rapporter från socialnämndens ledamöter 13. Delegationsärenden 14. Anmälan Beslutet skickas till

4 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Socialnämnd sida ÄRENDE 2 Rätt till heltid genomförandeplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna föreslagen tidplan för införande av rätt till heltid. Sammanfattning av ärendet Kommunen har antagit en plan för rätt till heltid. Utifrån denna plan skall socialnämnden ta fram en tidplan för införande inom nämndens verksamheter Förvaltningen har tagit fram ett förslag till tidplan för införande av rätt till heltid inom socialnämndens verksamheter. I arbetet har representant från kommunal funnits med. Förslag på tidplan Generellt Rätt till heltid innebär önskad tjänstgöringsgrad. Årsarbetstid kommer att tillämpas i samband med införandet av önskad tjänstgöringsgrad. Årsarbetstid tillämpas sedan många år inom sektor Stöd och Service. Tillsvidare anställda kommer erbjudas möjligheten att önska tjänstgöringsgrad. Nyanställd tillsvidare anställd personal med adekvat utbildning kommer erbjudas möjligheten till önskad tjänstgöringsgrad. Utbildning i schemaläggning kommer ske innan respektive sektor påbörjar införandet. Tidplan 1 november 2018 Rätt att önska tjänstgöringsgrad införs inom sektor Stöd och Service. Nattjänster och personlig assistans berörs inte i detta skede. 1 april 2019 Rätt att önska tjänstgöringsgrad införs inom sektor Vård och Omsorg. Nattjänster berörs inte. 1 januari 2020 Rätt att önska tjänstgöringsgrad införs inom sektor IFO samt nattjänster och personlig assistans. Tjänster inom personlig assistans är knutna till brukare varför det behövs ytterligare utredningstid innan rätt till önskad tjänstgöringsgrad införs. När det gäller nattjänster så har många kommuner valt att avvakta med att införa önskad tjänstgöringsgrad. Förvaltningen behöver utreda vidare vad en heltid innebär för rena nattjänster utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Kommunal önskar att nattjänsterna följer övrig tidplan och att detta inte skjuts på till 1 januari Ekonomiska konsekvenser Innan all personal gjort sina val samt hur respektive verksamhets schema är klart är det svårt att med exakthet uttala sig om de ekonomiska konsekvenserna. Erfarenheterna från kommuner som redan infört rätt till heltid

5 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Socialnämnd sida pekar entydigt på en ökad kostnad på ca 2 % av nuvarande personalkostnad. Detta motsvarar en ökad kostnad på ca 3 mnkr för socialnämnden. Det kan tillkomma kostnader om ca 1 mnkr för bildandet av en kommungemensam bemanningsenhet. En bemanningsenhet är nödvändig för att chefer/samordnare skall kunna hantera den ökade administration det innebär att få ut den överkapacitet i tid, som rätt till heltid kommer innebära. Risk- och konsekvensanalyser I samband med införandet kommer risk- och konsekvensanalyser att genomföras på respektive enhet. En projektledare är på gång att anställas och kommer att vara behjälplig i detta arbete. Sammanfattning Införandet av rätt till heltid kommer påverka hela förvaltningen under en 2-års period. Antar socialnämnden föreslagen tidsram kommer huvuddelen av personalen kunna välja önskad sysselsättningsgrad inom 13 månader. Beslutet skickas till Diariet Kommunstyrelsen

6 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Roger Granat Direkttelefon: E-post: Datum: Rätt till heltid - tidplan Sammanfattning Kommunen har antagit en plan för rätt till heltid. Utifrån denna plan skall socialnämnden ta fram en tidplan för införande inom nämndens verksamheter. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna föreslagen tidplan för införande av rätt till heltid. Beslutsunderlag Plan för heltid i Melleruds kommun Utredningsuppdrag rätten till heltid Ärende Förvaltningen har tagit fram ett förslag till tidplan för införande av rätt till heltid inom socialnämndens verksamheter. I arbetet har representant från kommunal funnits med. Förslag på tidplan Generellt Rätt till heltid innebär önskad tjänstgöringsgrad. Årsarbetstid kommer att tillämpas i samband med införandet av önskad tjänstgöringsgrad. Årsarbetstid tillämpas sedan många år inom sektor Stöd och Service. Tillsvidare anställda kommer erbjudas möjligheten att önska tjänstgöringsgrad. Nyanställd tillsvidare anställd personal med adekvat utbildning kommer erbjudas möjligheten till önskad tjänstgöringsgrad. Utbildning i schemaläggning kommer ske innan respektive sektor påbörjar införandet. Tidplan 1 november 2018 Rätt att önska tjänstgöringsgrad införs inom sektor Stöd och Service. Nattjänster och personlig assistans berörs inte i detta skede. Socialtjänsten Postadress: MELLERUD. Besökadress: Storgatan 13 Tfn: Fax: E-post: kommunen@mellerud.se. Hemsida: Bankgiro: Plusgiro: Orgnr:

7 1 april 2019 Rätt att önska tjänstgöringsgrad införs inom sektor Vård och Omsorg. Nattjänster berörs inte. 1 januari 2020 Rätt att önska tjänstgöringsgrad införs inom sektor IFO samt nattjänster och personlig assistans. Tjänster inom personlig assistans är knutna till brukare varför det behövs ytterligare utredningstid innan rätt till önskad tjänstgöringsgrad införs. När det gäller nattjänster så har många kommuner valt att avvakta med att införa önskad tjänstgöringsgrad. Förvaltningen behöver utreda vidare vad en heltid innebär för rena nattjänster utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Kommunal önskar att nattjänsterna följer övrig tidplan och att detta inte skjuts på till 1 januari Ekonomiska konsekvenser Innan all personal gjort sina val samt hur respektive verksamhets schema är klart är det svårt att med exakthet uttala sig om de ekonomiska konsekvenserna. Erfarenheterna från kommuner som redan infört rätt till heltid pekar entydigt på en ökad kostnad på ca 2 % av nuvarande personalkostnad. Detta motsvarar en ökad kostnad på ca 3 mnkr för socialnämnden. Det kan tillkomma kostnader om ca 1 mnkr för bildandet av en kommungemensam bemanningsenhet. En bemanningsenhet är nödvändig för att chefer/samordnare skall kunna hantera den ökade administration det innebär att få ut den överkapacitet i tid, som rätt till heltid kommer innebära. Risk- och konsekvensanalyser I samband med införandet kommer risk- och konsekvensanalyser att genomföras på respektive enhet. En projektledare är på gång att anställas och kommer att vara behjälplig i detta arbete. Sammanfattning Införandet av rätt till heltid kommer påverka hela förvaltningen under en 2-års period. Antar socialnämnden föreslagen tidsram kommer huvuddelen av personalen kunna välja önskad sysselsättningsgrad inom 13 månader. Mellerud 14 februari 2018 Roger Granat Socialchef

8 MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Plan för fler heltider i Melleruds kommun Fastställd av KF 139 Den 22 november 2017 Sida Ersätter Utbytt den Sign 1:4 1. Inledning Alla arbetsgivare ska planera för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka, vilket framgår av det centrala kollektivavtalet mellan Kommunal och SKL (HÖK 16). När heltid införs bör dessutom en sammanhållen arbetstid utan delade turer eftersträvas. Planen har tagits fram av arbetsgivaren i nära samarbete med lokala företrädare för Kommunal. Välfärdens behov av kompetens behöver tryggas. Samtidigt behöver välfärdssektorn erbjuda attraktiva anställningar och framtida kompetensförsörjning. Heltid som norm kan i förlängningen dessutom minska behovet av visstidsanställningar och leda till ökad jämställdhet. Heltidsarbete ökar också det ekonomiska oberoendet och gör att fler klarar sin egen försörjning. Syfte Handlingsplanen syftar till att öka andelen medarbetare som arbetar heltid inom Melleruds kommun. Vilket i högre grad tillgodoser Melleruds kommuns behov av arbetskraft på kort och lång sikt. Mål för arbetet Målet är att alla medarbetare som nyanställs (inom Kommunals avtalsområde) ska anställas på heltid. Målet är att alla deltidsanställda (inom Kommunals avtalsområde) ska erbjudas heltidsarbete. Målet är att fler av dem som redan har en heltidsanställning (inom Kommunals avtalsområde) men av olika anledningar jobbar deltid i dag, ska eftersträva heltidsarbete. Målen uttrycker det resultat som Sveriges Kommuner och Landsting och Kommunal vill att arbetet med heltidsfrågan ska åstadkomma. Melleruds kommun tolkar målen på följande sätt: Målen tillämpas utan inbördes prioritering. Vid nyanställning bör tjänsten vara utformad som en heltidstjänst. Verksamhetens behov ska stå i centrum vid rekryteringen. Även medarbetarperspektivet och ekonomi ska beaktas. Heltid bör tillämpas som norm där den anställde ges möjlighet att ansöka om lägre sysselsättningsgrad. Enligt Allmänna bestämmelser (5 ) ska arbetsgivaren pröva om det finns intresse för någon av de deltidsanställda innan en ny tjänst utannonseras. Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, prövas om arbetstagare som är anställd på arbetsstället och som anmält intresse ska erbjudas höjd sysselsättningsgrad. Detta innebär att redan anställda ges möjlighet att ansöka om utökad sysselsättning. Hur detta ska hanteras rent praktiskt bör regleras närmare i kollektivavtalet.

9 MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Plan för fler heltider i Melleruds kommun Fastställd av KF 139 Den 22 november 2017 Sida Ersätter Utbytt den Sign 2:4 Medarbetare som har en heltidsanställning men som inte arbetar heltid bör uppmanas att sträva efter att arbeta heltid eller i alla fall utöka sin sysselsättningsgrad. Hänsyn behöver tas till de som har lagliga skäl för att arbeta deltid exempelvis föräldralediga, studielediga och partiellt sjukskrivna. Mål, andel heltidsarbetande I hela kommunen 50.9 % 50.9 % 63.0 % Inom vård och omsorg 27.5 % 27.5 % 47.5 % Inriktning för arbetet Inriktningen för arbetet med Heltidsplanen är att: arbeta enligt tidigare fattade beslut och som går i planens anda. 1 införandet bör beakta samtliga av de tre aspekterna: verksamhet, ekonomi och personal. utbildning och inspiration till medarbetare är angeläget för att skapa heltidstjänster. kommunikation ska vara en självklar del av arbetet. arbetet kommer att förutsätta nya sätt att arbeta med bemanning och arbetstider. heltidsanställning ska inte automatiskt ge ökade kostnader för verksamheten. arbetet ska ske ur ett kommunövergripande perspektiv. det ska vara möjligt att ansöka om önskad sysselsättningsgrad en gång om året under förutsättning att det inte påverkar verksamheten negativt. Att välja sysselsättningsgrad ska ses som en väg mot heltidstjänstgöring. arbetet ska rapporteras och utvärderas årligen med möjlighet till revidering av handlingsplanen under tiden. 2. Heltidsplan Ansvarsområde Respektive nämnd ska ta fram en planering för att implementera detta dokument inom sitt verksamhetsområde. Planen ska redovisas för kommunstyrelsens arbetsutskott senast den 8 maj Utredning om förslag till bemanningsenhet/vikarieanskaffning. Införa vikariemodul i Medvind. Uppdrag till Socialnämnden att ta beslut om att erbjuda ökad sysselsättningsgrad till tillsvidareanställda enligt Skållerudsmodellen efter försöksperioden. Se Omvärldsanalysen för referens till beslutsnummer.

10 MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Plan för fler heltider i Melleruds kommun Fastställd av KF 139 Den 22 november 2017 Sida Ersätter Utbytt den Sign 3:4 Förtydliganden Arbetet med heltidsplanen omfattar kommunals avtalsområde för perioden 2018 till och med Budget Under 2018 hanteras arbetet med rätten till heltid inom ramen, med tillägget att anställa en projektledare för att underlätta införandet. Aktiviteter Fördjupat förslag Arbete enligt plan Arbete enligt plan Fler arbetar mer 2018 planera för praktiskt genomförande Aktivitet Förslag till praktiskt genomförande utifrån denna plan. 2 Identifiering av risker och konsekvenser per verksamhet. Kostnadsberäkningar av förslagen och hur kostnaderna ska följas upp löpande fram till Fastställ plan för nämnden. Utför riskbedömning per vht Ta fram ett kollektivavtal i samverkan med Kommunal Ta fram underlag till budgetunderlag 2019 för fler heltidstjänster (definiera heltidsmåttet) Utse genomförandeorganisation. Definiera ansvar och resurser: linjeorganisation-genomförandeorganisation. Framtagande av tillämpningsanvisningar av kollektivavtalet. Ta fram plan för utbildningar i schemaläggning, bemanningsplanering, arbetstidslag och om att arbeta heltid. Ansvar Respektive nämnd. Stöd av KS-förvaltn. KS-förvaltningen Respektive nämnd KS-förvaltningen+ berörda förvaltningar KS, SN, KUN KS KS-förvaltningen KS-förvaltningen i samverkan med alla förvaltningar 2 Planen ska bygga på resultaten från bl.a. enskilt samtal med berörd personal om vilken sysselsättningsgrad som önskas. Detta som ska ingå som en del i budgetprocessen för 2019 och utifrån politiska direktiv.

11 MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Plan för fler heltider i Melleruds kommun Fastställd av KF 139 Den 22 november 2017 Sida Ersätter Utbytt den Sign 4:4 Tjänster som utannonseras från september månad ska vara på heltid om verksamheten medger det. I annat fall ska beslutet motiveras och redovisas vid uppföljningen. Respektive nämnd tar fram plan för att arbeta i handlingsplanens riktning. Samverkan ska ske mellan nämnderna och KSAU. Analysera AVA-användning och åtgärdsbehov. Ta fram anvisningar för hur verksamheterna ska arbeta (tjänster etc.) Ta fram regler för när olika anställningsformer ska tillämpas, t.ex. för AVA. Utred inrättande av Bemanningscentral som startas upp av socialförvaltningen för att 2021 omfatta hela Melleruds kommun Utred förutsättningarna för en väg in vid rekrytering inom Melleruds kommun som en vidareutveckling av Bemanningscentralen. Till exempel för att hantera bemanning vid kort och långtidsfrånvaro, nyrekrytering, intervjuer, referenstagning samt bevaka företrädesrätt etc. Alla förvaltningar KS, SN, KUN KS-förvaltningen, alla förvaltningar KS-förvaltningen KS-förvaltningen KS-förvaltningen Stöd för genomförandet Kommunstyrelseförvaltningen behöver stödja arbetet med: Stöd med metoder och avtal med Kommunal som möjliggöra olika arbetstidsmodeller utifrån förvaltningarnas behov. Samverkan mellan förvaltningar avseende kombinationstjänster. Uppföljning av arbetet. 3. Uppföljning Heltidsplanen ska stämmas av årligen fram till den 31 maj 2021 och på så sätt fungera som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Uppföljningen sker per nämnd och i samband med att första prognos redovisas till fullmäktige, i samband med delårsbokslut och årsbokslut. Resultaten ska redovisas till kommunstyrelsen samt de lokala samverkansgrupperna. Uppföljningen ska göras så liknande som möjligt från år till år för att resultatet ska kunna gå att jämföra mellan år och andra kommuner.

12 NULÄGESANALYS Utredningsuppdrag om Rätten till heltid Version

13 Innehåll Ver Inledning... 2 Bakgrund... 2 Nulägesanalysen... 2 Disposition... 2 Metod och avgränsningar... 2 Organisation... 3 Anställningsformer Anställningar och sysselsättningsgrader... 3 Antal tillsvidareanställningar, sysselsättningsgrader... 3 Antal allmän visstidsanställda, AVA... 5 Antal vikariat Förutsättningarna för att bedriva respektive verksamhet... 6 Serviceenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen... 6 Rådahallen, Kommunstyrelseförvaltningen... 6 Vård och omsorg, Socialförvaltningen... 7 Stöd och service - boende, Socialförvaltningen Enkät om intresse och inlämnade intresseanmälningar... 8 Är du intresserad av annan sysselsättningsgrad än 100 %?... 9 Är du intresserad av att jobba 100%? Diskussion om svarsfrekvens Få Kostnader och frånvaro Timtid, fyllnadstid och övertid Eventuell differens i redovisade uppgifter Sjukfrånvaro Ledigheter Diskussion (14)

14 Ver Inledning Bakgrund I april 2016 tecknades kollektivavtal 1 mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) å den andra. Målet är att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Senast den 31 december ska alla arbetsgivare ha tagit fram en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska utgå från verksamhetens behov och resurser. Planen ska stämmas av årligen fram till den 31 maj Nulägesanalysen Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) gav kommunchefen och HR-chefen i uppdrag att utreda rätten till heltid och möjligheten till deltid ( 29, ). Nulägesanalysen är ett delunderlag till arbetsgivarens plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Dokumentet behandlar: 1. antalet tillsvidareanställningar och dess sysselsättningsgrader, allmänna visstidsanställningar samt vikariat i Melleruds kommun, utifrån varje enskild förvaltnings förutsättningar, sysselsättningsnivåer och bemanningsbehov. ( 29, ) Disposition Direkt efter det (1) inledande avsnittet redovisas (2) statistik per anställningsform. Därefter har förvaltningarna fått beskriva (3) förutsättningarna för att bedriva respektive verksamhet. Resultatet av en (4) enkät om intresse att öka sysselsättningsgraden redovisas sedan tillsammans med antalet anställda som lämnat in ett skriftligt intresse om att öka sin sysselsättningsgrad. Följt av en sammanställning av (5) frånvaro och kostnader. Avslutningsvis redovisas (6) en diskussion mot bakgrund av rapportens innehåll. Metod och avgränsningar Inhämtning av statistik över anställda har skett för perioden 1-31 januari Statistiken är framtagen med hjälp av en lönehandläggare via systemet HR+. Beredskapsanställda har exkluderats ur denna sammanställning. Redovisningen kompletteras av partssammansatt statistik som tillhandahålls via heltid.nu (kursiv, grå text) som är ett utvecklingsprojekt inom området och drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kommunal. Kostnader för fyllnadstid och övertid avser år 2016 och har tillhandahållits av personalenheten. Enkätförfarande har använts för att undersöka anställdas intresse av att gå upp i tid (sysselsättningsgrad). Målgruppen för enkäten var tillsvidareanställda med deltidssysselsättning inom Kommunals verksamhetsområde. En avgränsning har gjorts och inkluderar: Vård och omsorg, Stöd och service, Rådahallen och Serviceenheten. Två enkäter har skickats ut. Den första enkätens resultat har inte kunnat användas på grund av otydlig enkät och varierande svar. Enkäten utvecklades, målgruppen avgränsades och det är denna andra enkät som redovisas i denna analys. En sammanställning har även gjorts 1 Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. HÖK 16 2 (14)

15 Ver. 0.6 över antal personer som skriftligen lämnat sitt intresse till arbetsgivaren om ökad sysselsättningsgrad. Representanterna i projektgruppen har ombetts hjälpa till för att dels kvalitetssäkra statistiken över anställda och kostnader, dels beskriva förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att kunna bedriva respektive verksamhet. Organisation Nulägesanalysen har författats av utredaren. Projektarbetsgruppen 2 har tagit del av och har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rapporten innan den fastställdes. Anställningsformer Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas för allmän visstidsanställning (AVA), vikariat (VIK), säsongsarbete och när arbetstagaren har fyllt 67 år enligt lagen om anställningsskydd, LAS (5 ). När det gäller objektiva skäl för tidsbegränsade anställning enligt LAS, krävs för vikariat i princip att det finns en anknytning till en ledig arbetstagare eller befattning (prop. 2015/16:62, s. 15). Utöver egentligt vikariat anses också som vikare den som anställs efter att en arbetstagare slutat för att helt eller delvis utföra dennes arbetsuppgifter till dess att efterträdaren tillträder. Ett sådant vikariat får inte vara längre i tid än vad omständigheterna kräver (4, Mom. 3 a AB). För säsongsanställning ställs också krav på objektiva skäl enligt LAS. Det finns emellertid inget krav på objektiva skäl för allmän visstidsanställning. Säsongsanställning förutsätter att arbetet enligt avtalet är tidsbegränsat genom att det bara kan utföras under viss del av året på grund av naturens växlingar eller jämförbara orsaker (prop. 2015/16:62, s. 15). 2. Anställningar och sysselsättningsgrader Antal tillsvidareanställningar, sysselsättningsgrader Tabell 1. Beskriver antalet personer med deltidsanställning respektive heltidsanställning inom kommunens förvaltningar. Uppgifterna avser januari Antal personer, tillsvidareanställda Förvaltning Deltid Heltid Kommunstyrelsen Kultur- och utbildning Samhällsbyggnad Socialtjänsten Totalt HR-chefen, utredaren, Kommunal, sektorchef Värd och omsorg, enhetschef Stöd och service, chef för hemvården, enhetschef äldreboende. enhetschef Rådahallen och enhetschef Serviceenheten. 3 (14)

16 Ver. 0.6 Inom Kommunstyrelseförvaltningen finns en person med två avtal. Senare under 2017 innehas den ena av deltidstjänsterna av annan innehavare (överförmyndare). Plan- och byggenhetens medarbetare är inräknade i Kommunstyrelseförvaltningens uppgifter. Medarbetare anställd med beredskapsavtal har inte tagits med i statistiken. Enligt den partssammansatta statistiken (heltid.nu) hade Melleruds kommun 2016: Hela kommunen Omsorg om äldre och personer med funktionsvariation Tillsvidareanställda månadsavlönade Visstidsanställda månadsavlönade Visstidsanställda timavlönade Hel- och deltidsanställda enligt den partssammansatta statistiken (heltid.nu) hade Melleruds kommun 2016: Hela kommunen Antal Andel Heltidsanställda ,2 % Deltidsanställda procent ,3 % Deltidsanställda 1 74 procent ,4 % Omsorg om äldre och personer med funktionsvariation Antal Andel Heltidsanställda ,1 % Deltidsanställda procent ,3 % Deltidsanställda 1 74 procent ,6 % Av de månadsavlönade i Mellerud kommun är det i praktiken 50,9 procent som faktiskt arbetar heltid. Det placerar Mellerud kommun på plats 263 i rankningen över andel heltidsarbetande i landets kommuner (se hela rankningslistan här). Av de månadsavlönade inom vård och omsorg i Mellerud kommun är det i praktiken 27,5 procent som faktiskt arbetar heltid. Det placerar Mellerud kommun på plats 247 i rankningen över andelen heltidsarbetande inom vård och omsorg i landets kommuner (se hela rankningslistan här). 4 (14)

17 Ver. 0.6 I tabellen nedan finns andelen (procent) heltidsarbetande, av de månadsavlönade, inom olika verksamhetsområden i kommunen. Observera att Kommunal har medlemmar som arbetar deltid inom samtliga dessa verksamhetsområden. Verksamhetsområde Andel heltidsarbetande Omsorg om äldre och personer med 27,5 % funktionsvariation Gymnasium och Komvux 61,9 % Grundskola & förskoleklass 74,1 % Förskola och barnomsorg 66,3 % Individ och familjeomsorg 41,9 % Kultur och fritid 43,8 % Antal allmän visstidsanställda, AVA Nedan redovisas Tabell 2. Tabellen visar antal personer anställda med den tidsbegränsade anställningsformen allmän visstid, AVA. Antal AVA Avtal Förvaltning Personer Avtal Timmar Månad Kommunstyrelsen Kultur- och utbildning Samhällsbyggnad Socialtjänsten Totalt Plan- och byggenhetens medarbetare är inräknade i kommunstyrelseförvaltningen. 20 personer har mer än en anställning. De som har mer än anställning har i majoriteten av fallen två anställningar. Tre personer har tre anställningar. Tillsammans har dessa 20 personer 40 olika AVA-anställningar. Dessa fördelar sig enligt: Kultur- och utbildning (5), Samhällsbyggnad (2) och Socialförvaltningen (33). Beredskapsanställning, BEA, är inte med i statistiken. Två uppehållsanställningar har inkluderats och återfinns inom Kultur- och utbildningsförvaltningen. Anledningen till varför summan av det totala antalet personer inte överensstämmer vid sammanräkning av antal personer för hela kommunen, är att några personer har mer än ett anställningsavtal inom mer än en förvaltning. Det vill säga antalet personer blir då något färre jämfört med sammanställning per förvaltning. Antal vikariat Nedan redovisas personer med anställningsformen vikariat. Tabell 3. Antal personer med vikariat fördelat per förvaltning. Förvaltning Antal personer med vikariat 5 (14)

18 Ver. 0.6 Kommunstyrelsen 3 Kultur- och utbildning 13 Samhällsbyggnad 2 Socialtjänsten 49 Totalt 67 Tre personer har mer än en anställning. Samtliga av dessa har två vikariat inom samma förvaltning och enhet enligt följande: Kommunstyrelseförvaltningen (1) och Socialförvaltningen (2). Inom kommunstyrelsen utgör de två vikariaten tillsammans 100 % i sysselsättningsgrad. Inom socialförvaltningen har båda personerna ett vikariat med månadsanställning och en timanställning. Hur anställning skett i dessa fall bör undersökas närmare av personalenheten i samråd med berörd enhet. 3. Förutsättningarna för att bedriva respektive verksamhet Serviceenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen Serviceenheten består av kost- och lokalvård. Inom kostverksamheten behövs många medarbetare på förmiddagarna. Då skall all mat lagas, packas och transporteras till bland annat skolor, äldreboende och hemtjänst. Verksamheten har många olika tider att rätta sig efter så som mattider (frukost, lunch, mellanmål och kvällsmål), transporttider och tider när hemtjänsten kör ut till brukarna. På förmiddagarna kommer ofta livsmedelstransporterna med kyl-/frysvaror som måste tas om hand direkt. Medarbetarna packar även livsmedel på förmiddagarna som ska vidaretransporteras till andra verksamheter. På eftermiddagen sker mest disk och städ samt förberedelser inför nästa dag. Även inom lokalvården behövs det flest medarbetare under förmiddagen. De flesta vill ha städat innan verksamheten drar igång på morgonen (innan 08:30). Många av lokalvårdarna har så kallade kombitjänster vilket innebär att de delar sin tid som måltidsbiträde på t ex förskolor. På några av lokalvårdsställena är det liten yta vilket innebär kort arbetstid samt att medarbetarna får köra mellan flera ställen på arbetsdagen. Sammanfattningsvis behövs mycket medarbetare på förmiddagarna vilket är anledningen till att en del jobbar deltid. Det hjälper dessvärre inte att öka tiden på eftermiddagen då mycket styrs av andra verksamheter och tider. Verksamheten har rätt så många visstidsanställda som är vikarier för bl a sjukskrivna. Verksamheten har behov av många timvikarier vid sjukdomar samt vid behov av extra medarbetare på förmiddagarna. Rådahallen, Kommunstyrelseförvaltningen Följande befattningar finns idag inom enheten; enhetschef, simlärare, vatteninstruktörer, cafeteriabiträde, lokalvårdare. Tillsvidareanställning behövs för hela året, medan allmän visstidtid enbart behövs under september till maj. enheten har sällan vikariat. Bemanningsbehovet är: Högsäsong; helg: 3-4 personer. Veckodagar dag/kväll:1-3 st i simverksamheten, 3-4s t i cafeterian, 2-3 st lokalvården/vaktmästeri. 6 (14)

19 Ver. 0.6 Lågsäsong; helg: 2-3 personer (maj, juni, aug, sept)(verksamheten stänger 9 helger på sommaren). Veckodagar: dag/kväll 1-2st simverksamhet, 2-3 st cafeterian 2-3 st lokalvård/vaktmästeri Schema; Vinter- och sommarschema. Eftersom vi har färre besök på sommaren tillämpas ett annat schema. Ibland får verksamheten ta in fler extra medarbetare när det är högt tryck. Denna säsong har det exempelvis varit många fler besökare som inte kan simma med mera vilket gjort att verksamheten behövt ta in extra medarbetare inne i simhallen för att personalen ska känna sig mer trygga. Detta genererar samtidigt ökade kostnader för verksamheten eftersom det är flest besök under helgen. Timanställda har dagar då de alltid jobbar och sina helger. När besöksantalet sjunker så tas de timanställda bort och det uppges fungera väldigt bra inom verksamheten. Vård och omsorg, Socialförvaltningen Särskilt boende (äldreboende) samt vård i ordinärt boende (eget hem) där vi bedriver vård och omsorg dygnet runt verksamhet kräver medarbetare alla timmar på dygnet, alla dagar i veckan. Alla verksamheter har toppar i arbetet som är på samma tider på alla ställen. Detta är pga. mediciner, matsituationer och omvårdnad morgon, middag och kväll. Verksamheten upp ger att de, trots att de inom vård och omsorg försökt få till andra arbetssätt för att få ner topparna och jämna ut sysslorna över dagen, har de inte lyckats. Detta arbetet måste drivas vidare. Verksamhet styrs mycket av andra aktörer/faktorer såsom biståndsenheten, sjukhus, vårdcentraler, anhöriga, sjukresor. Stöd och service - boende, Socialförvaltningen Boendena innebär verksamhet dygnet runt och kräver medarbetare alla timmar på dygnet alla dagar i veckan. Verksamheten styrs av brukarnas behov och det kan variera vilket stöd de behöver och när de behöver det. Vissa rutiner krävs under morgonen och vissa under kvällen. Rutinerna ändras sällan på grund av bland annat mediciner, mat, omvårdnad till och från arbetet. 7 (14)

20 Ver Enkät om intresse och inlämnade intresseanmälningar Enkäten skickades till 323 personer via deltagarna i projektarbetsgruppen. Enkäten vände sig till deltidsanställda med tillsvidareanställning inom Socialförvaltningen, Serviceenheten och Rådahallen. 161 svar har inkommit vilket innebär en svarsfrekvens på 49,8 %. Svar har inkommit från alla verksamheter utom IFO/Spera där en person utgjort målgruppen för enkäten. Antal personer som ombetts svara på enkäten Anta svar på enkäten Verksamhet Serviceenheten 7 7 Rådahallen Hemvården Bergs äldreboende Kroppefjällshemmet 26 8 Skållerudshemmet Fagerlidshemmet Fagerlidsgruppboende Stöd och service 1 0 IFO/Spera I enkäten ställdes två huvudfrågor med fyra följdfrågor. Svaren redovisas här per verksamhet. 3 Bergs/hemvård 8 (14)

21 Ver. 0.6 Är du intresserad av annan sysselsättningsgrad än 100 %? Tabell 4. Redovisning av inkomna enkäter. Svaren på följdfrågorna redovisas enbart för de som svarat ja på frågan om den svarande är intresserad av annan sysselsättningsgrad än 100 %. Är du intresserad av mer tid utöver din sysselsättningsgrad om det innebär: 1. Är du intresserad av annan sysselsättningsgrad än 100 % att tjänstgöra på annan arbetsplats utöver din ordinarie (inom ditt kompetenso mråde)? delade turer (eller fler delade turer, om det förekommer på din arbetsplats idag)? tätare helgeller kvällspass? (än du redan har idag. Förekommer inte helg- och kvällspass på din arbetsplats, behöver du inte kryssa i något svar) att du cirka en till två gånger per år kan välja sysselsättn ingsgrad? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Serviceenheten Rådahallen Hemvården Bergs äldreboende Kroppefjällshemmet Skållerudshemmet Fagerlidshemmet Fagerlids gruppboende Stöd och service IFO/Spera Två tredjedelar av medarbetarna är intresserade av annan sysselsättningsgrad än 100 procent. En tredjedel är inte intresserad av annan sysselsättningsgrad än 100 procent. Av de som önskar annan sysselsättningsgrad än hundra procent uppger ungefär två tredjedelar att de inte kan tänkta sig att tjänstgöra på annan än ordinariearbetsplats. Få kan tänka sig att arbeta delade/fler delade turer eller tätare helg och kvällspass inom de arbetsplatser där detta förekommer idag. Majoriteten av de svarande är positiva till att välja sysselsättningsgrad. 9 (14)

22 Ver. 0.6 Är du intresserad av att jobba 100%? Tabell 5. Redovisning av inkomna enkäter. Svaren på följdfrågorna redovisas enbart för de som svarat ja på frågan om den svarande är intresserad av att jobba 100 %. Är du intresserad av att jobba 100 % om det innebär: 2. Är du intresserad av att jobba 100%? att tjänstgöra på annan arbetsplats utöver din ordinarie (inom ditt kompetenso mråde)? delade turer (eller fler delade turer, om det förekommer på din arbetsplats idag)? tätare helg- eller kvällspass? (än du redan har idag. Förekommer inte helg- och kvällspass på din arbetsplats, behöver du inte kryssa i något svar) att du cirka en till två gånger per år kan välja sysselsättn ingsgrad? Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Serviceenheten Rådahallen Hemvården Bergs äldreboende Kroppefjällshemmet Skållerudshemmet Fagerlidshemmet Fagerlids gruppboende Stöd och service IFO/Spera Cirka 40 procent av medarbetarna är intresserade av att jobba 100 procent. Cirka 60 procent inte intresserade. Av de som önskar jobba 100 procent uppger ungefär lika många att de kan tänka sig att arbeta på annan arbetsplats än den egna arbetsplatsen. I övrigt liknar svaren mönstret från frågan ovan: få kan tänka sig att arbeta delade/fler delade turer eller tätare helg och kvällspass inom de arbetsplatser där detta förekommer idag. Majoriteten av de svarande är positiva till att välja sysselsättningsgrad. 10 (14)

23 Ver. 0.6 Diskussion om svarsfrekvens Projektarbetsgruppen fört ett resonemang med anledning av att svarsfrekvensen på enkäten knappt cirka 49 %. En teori är att de medarbetare som är intresserade av att öka sysselsättningsgraden har fyllt i och lämnat in svaren på frågorna. De som inte lämnat in enkäten är antingen nöjda med dagens sysselsättning eller finner sig i vad än som händer inom projektet. Arbetsgivaren tillhandahåller en enkät som den anställde kan fylla i för att visa sitt intresse för högre sysselsättningsgrad. En sammanställning har gjorts av antalet personer som visat sådant intresse: Samhällsbyggnadsförvaltningen Rådahallen Vård och omsorg, Socialförvaltningen Stöd och service, Socialförvaltningen Inom Samhällsbyggnadsförvaltningen har 22 personer deltid, 20 på serviceenheten och två på fastighetsenheten. Fyra personer har lämnat in blanketten och kommer få ökad sysselsättningsgrad augusti medarbetare Bergs sjukhem: 9 medarbetare Fagerlidshemmet: 9 medarbetare (nuvarande resp. önskad/förbehållen %: , helst på specifik avd, , , men vill för tillfället avvakta lite, men bara specifik avd, , , bara på specifik avd, 75 80,73 80, Nattpersonal, fler har ansökt sedan tidigare. From 21/8-15/6-18 skall en anställd ha tjänstledigt för studier, på prov ska dennes nätter fördelas på 5 medarbetare. Under den tiden vill de inte ha utökad sysselsättning. Fagerlids gruppboende: 11 medarbetare (2016) Hemvården/rehab: 17 medarbetare Kroppefjällshemmet: 2 medarbetare (en person har 64 och önskar 75-80% och har fått tv på 76%. En annan har 64 och får 100 % 26/6-31/12. Skållerudshemmet: 13 medarbetare Hemvården Skållerud: 5 medarbetare Boenden: 9 medarbetare Fyra personer önskar 100 % Fem personer önskar mer-någon mer % Inom daglig verksamhet har ingen lämnat in om intresse. 10 av de som arbetar där medarbetare arbetar inom enheten. En annan teori är att det varit flera enkäter samtidigt vilket både kan ha bidragit till förvirring eller ett minskat intresse av att fylla i ytterligare enkäten. Vi denna tid genomfördes kommunens medarbetarundersökning. Dessförinnan hade projektet skickat ut den första enkäten om intresse av att öka sysselsättningsgraden. En tredje teori är svarstiden var kort bland annat på grund av mellanliggande storhelger. Kommunal informerades om den andra enkäten efter att den redan skickats ut. En fjärde teori är att det inte i första hand är sysselsättningsgraden som är styrande för om medarbetarna vill arbeta mer. Det kan handla om delvis andra faktorer och vad som kan öka 11 (14)

24 Ver. 0.6 attraktiviteten för arbetet. Vid diskussioner inom enheterna uppger verksamheterna följande exempel så som bilden av yrket, kulturen, flexibilitet och möjlighet att påverka, utbildning, arbetstider och arbetsmiljö. Liksom att få bort delade turer, högre ob-ersättning, högre lön, färre helger, kompetensutveckling och övrig input, bra friskvård och andra förmåner, bra och anpassade arbetskläder samt skor, minskad stress och smittskydd-vaccination. Arbetsklimatet (arbetskamrater) uppges vara det viktigaste. Även arbetsmiljön, lön och förstående chef är viktigt. Rätten till att välja anställningsgrad är inte så viktig (verksamheten har många anställda med hög anställningsgrad). 5. Få Kostnader och frånvaro Timtid, fyllnadstid och övertid Nedan redovisas fyllnads- och övertid för deltids- och heltidsanställd personal med månadslön för år Siffrorna är hämtade ur systemet HR+ och avser år Sammanställningen är gjord med hänsyn till verksamheterna utifrån projektets avgränsning, dvs. verksamheter inom Kommunals avtalsområde inom Vård och omsorg, Stöd och service, Serviceenheten och Rådahallen. PO har exkluderats i redovisningen. Redovisningen är uppställd per ansvarsområde. En timanställd kan ha anställning inom flera ansvar. Alla timmar för fyllnads- och övertid (timmar och kostnad) är redovisade. Medarbetaren kan även ha tagit ut fyllnads- eller övertid i tid. Kommunstyrelsekontoret Ansvar Fv Antal Timmar Kronor Fyllnad Fyllnad ÖT ÖT anst tim kronor timmar kronor 2160 Rådahallen Samhällsbyggnadsförvaltningen Ansvar Fv Antal Timmar Kronor Fyllnad Fyllnad ÖT ÖT anst tim kronor timmar kronor 2260 Serv.enh Socialförvaltningen Ansvar Fv Antal Timmar Kronor Fyllnad Fyllnad ÖT ÖT anst tim kronor timmar kronor 7820 HVB Spera , Kroppefjäll Skållerud Fagerlid demens Fagerlid Bergs Hemsjukvård Hemvård Socialpsyk Övrig LSS Daglig verks (14)

25 Ver Boendechef Boendechef Eventuell differens i redovisade uppgifter Enligt Samhällsbyggnadsförvaltningens kontroll visar statistiken från personalenheten fler fyllnadstimmar än från förvaltningens sammanställning. Differensen är 100 timmar. Statistik hämtad från Medvind stämmer för Vård och omsorg. Ovanstående siffror är hämtade från systemet HR +. Ingen jämförelse mellan de två systemen har gjorts. Stöd och service har, enligt uppgifter i Medvind, betalat ut fyllnadstimmar och 139 övertidstimmar. Differensen kan bero på att medarbetare har en anställning och placering på ett ställe men hoppar in i annan verksamhet och då redovisas fyllnadstiden fel. Det kan också bero på att övertid som arbetades i december 2015 betalas ut i januari Sjukfrånvaro Nedan visas sjukfrånvaro under perioden 1 januari till och med 31 december Sammanställningen är gjord med hänsyn till verksamheterna utifrån projektets avgränsning, dvs. verksamheter inom Kommunals avtalsområde inom Socialförvaltningens sektorer, Serviceenheten och Rådahallen. Vid sammanställningen har samma ansvar använts som för redovisningen av timtid, fyllnads- och övertid. Uppgifterna är hämtade från personalassistentens presentation per ansvar för Rådahallen Serviceenheten Sektor Vård Sektor Stöd IFO och omsorg och service Sjukfrånvaro, kr kr kr kr kr kr 91 dagar till 2 år, 4,74 2,58 5,11 0,19 % dagar, % 1,66 2,05 2,57 0, dagar, % 1,91 2,35 3,17 2,77 2,08 För kommunen som helhet uppgick sjuklönekostnaden för år 2016 till kr fördelat per 1-14 dagar (2,67 %), dagar (1,87 %) och 91dagar till 2 år (2,59%). Ledigheter Tjänstledighet, föräldraledighet, studieledighet, total övrig ledig tid under Siffrorna avser antal timmar per ansvar. Avser anställda tillsvidare, vikarier och allmän visstidsanställning. Tjänstledighet tim Föräldraledighet tim Studieledighet tim Övrig ledig tid Rådahallen, , , ,42 Serviceenheten, 1846, , , Socialförvaltningen, 7310, 7320, 7330, 7340, 7350, 7360, 7370, 7810, 7830, 7840, 7850, , , , ,5 13 (14)

26 Ver. 0.6 Semester är inte inkluderad i sammanställningen. 6. Diskussion Den egna statistiken, hämtad ur systemet HR+, skiljer sig något åt från den partsgemensamma statistiken som tillhandahålls via heltid.nu. Det finns främst två skäl till skillnaderna. För det första är den partsgemensamma statistiken av ser uppgifter från 2016 medan den egna statistiken avser januari månad För det andra söks den egna statistiken fram manuellt och hanteras i Excel-ark medan den partsgemensamma statistiken bygger på inrapporterad statistik i Kolada. Det kan även förekomma differens i siffrorna mellan olika källor. Detta är något som måste kvalitetssäkras inför det fortsatta arbetet. Det kan förekomma olikheter mellan enheterna inom en sektor inom Socialtjänsten. Felkodad information i HR+ kan göra att personer inräknas under fel förvaltning. T.ex. ska Rådahallen ska ligga under Kommunstyrelseförvaltningen r men ligger idag under Samhällsbyggnadsförvaltningen. Detsamma gäller även för medarbetare inom Plan och bygg-enheten. Siffrorna per anställningsform är uttagna för januari månad 2017 och siffrorna ändrar sig, om inte dagligen så från månad till månad. I mars månad 2017 ändrades antalet anställda. Enligt uppgift från lönehandläggaren gick en del anställningar ut i och med 31 mars När statistik tas fram i det fortsatta arbetet bör det övervägas om även kategorierna kvinnor och män bör sökas fram. Enligt enkäten som skickat ut till tillsvidare med deltidssysselsättning framgår att fler är intresserade av annan sysselsättningsgrad än 100 % jämfört med de som vill arbeta heltid. Frågan om att få välja sysselsättningsgrad verkar attraktiv sett till de båda frågorna. 14 (14)

27 OMVÄRLDSANALYS Utredningsuppdrag om Rätten till heltid Version

28 Innehåll 1. Inledning... 2 Bakgrund... 2 Omvärldsanalysen... 2 Disposition... 2 Metod och avgränsningar... 2 Frågeställningar... 4 Organisation Erfarenheter från andra kommuner, enligt SKL... 5 Markaryds kommun... 5 Hofors kommun... 6 Bergs kommun... 8 Nycklar till framgång enligt SKL Heltidsprojekt från kommuner i Fyrbodal Bengtsfors kommun Färgelanda kommun Lidköpings kommun Orust kommun Sotenäs kommun Tanums kommun Uddevalla kommun Vänersborgs kommun Åmåls kommun Erfarenheter från tidigare projekt i Melleruds kommun Arbetstidsutredningen utökning av tjänstgöringsgrad för deltidsanställda (80-projekt) utvärdering av 80-projektet utredning om bemanningsenhet/vikarieanskaffning forts., utredning av bemanningsenhet/vikariemodul utökning av tjänstgöringsgrad för deltidsanställda, forts sysselsättningsgrader inom Socialnämndens verksamhetsområde Erfarenheter från Falu kommuns Heltid till alla Diskussion Bilaga 1 Sammanställning av kommuners olika tillvägagångssätt Bilaga 2 Sammanfattning: Bengtsfors, Sotenäs, Orust och Åmåls kommuner Bilaga 3 Sammanställning av intervjuer med deltagare i de två 80-projekten Referenser (40)

29 1. Inledning Bakgrund I april 2016 tecknades kollektivavtal 1 mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) å den andra. Målet är att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Senast den 31 december ska alla arbetsgivare ha tagit fram en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska utgå från verksamhetens behov och resurser. Planen ska stämmas av årligen fram till den 31 maj Omvärldsanalysen Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) gav kommunchefen och HR-chefen i uppdrag att utreda rätten till heltid och möjligheten till deltid ( 29, ). Omvärldsanalysen är ett delunderlag till arbetsgivarens plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Dokumentet behandlar: 2. Gör en omvärldsanalys av erfarenheterna från andra kommuner som redan har infört rätten till heltid. ( 29, ) Disposition Direkt efter det (1) inledande avsnittet redovisas (2) erfarenheter från andra kommuner som arbetar med heltidsfrågan. Avsnittet är ett referat från en av Sveriges Kommuner och Landstings rapporter inom området. Det finns även (3) erfarenheter från arbete med heltidsfrågan inom kommunerna i Fyrbodal och beskrivs sedan. (4) Erfarenheter från tidigare projekt i Melleruds kommun beskrivs i ett separat avsnitt, liksom erfarenheter från Falu kommun (5). Sist återfinns (6) en diskussion och en lista med referenser. Metod och avgränsningar Den 17 februari mailade utredaren samtliga kommuner i Fyrbodal samt Lidköping. I mailet efterfrågades kontaktuppgifter till den person som utrett rätten till heltid, förutsatt att de gjort en sådan utredning, samt begärdes slutrapporten från utredningen ut. Nio av 15 kommuner svarade genom att hänvisa till en person. Tre av kommunerna skickade någon form av rapport. Tabell 1. Tabellen visar kontaktade kommuner, erhållna kontaktuppgifter, svar om att de bedriver något arbete inom området (feb 2017) samt om de översänt efterfrågad handling. Kommun Kontaktuppgifter erhållna Bedriver något arbete inom området Handlingar Bengtsfors x Ja x Åmål x Ja Uddevalla x Ja Strömstad Tanum x Ja 1 Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. HÖK 16 2 (40)

30 Munkedal Lysekil Sotenäs x Ja x Vänersborg x Ja Trollhättan Orust x Ja x Färgelanda x Ja Lidköping x Ja Dals Ed Några ytterligare kommuner har studerats under arbetets gång så som Faluns och Värnamo kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gett ut ett antal rapporter på temat. Utredaren har bland annat tagit del av Åtta kommuner om heltid där motsvarande kommuner som Mellerud har studerats. Dess är Berg, Hofors och Markaryd. Tabell 2. Tabellen visar fakta om de kommuner som redovisas i SKL:s publikation Åtta kommuner om heltid (s.5). År 2014 Totalt, alla kommuner Avesta Berg Båstad Göteborg Hofors Karlstad Markaryd Vetlanda Invånare totalt, antal Årsarbetare, totalt kommunalt anställda, antal Heltidsanställda månadsavlönade, kommun, andel (%) Heltidsarbetande månadsavlönade, kommun, andel (%) Arbetad tid utförd av visstidsanställda timavlönade, kommun, andel (%) SKL:s rapporter finns tillgängliga på hemsidan heltid.nu som drivs av SKL och Kommunal inom ramen för ett utvecklingsprojekt som kallas Heltidsresan. Heltid.nu är Heltidsresans 3 (40)

31 webbplats och verktygslåda. Här samlas fakta, fördjupning och de verktyg, nyhetsartiklar och filmer som arbetsgivare och fack behöver för att genomföra förändringen. Socialförvaltningen har tillhandahållit dokumentation och erfarenheter från tidigare heltidsprojekt inom förvaltningen. Även Kommunstyrelsens diarium har varit en tillgång. Rapporten har kompletterats med beskrivningar av Faluns kommun arbete även om kommunen har en bredare ansats i heltidsfrågan. Kommunen har bl.a. använts som exempel i samband med Heltidsresans workshops. Frågeställningar Följande frågeställningar har legat till grund för sammanställningen inom ramen för omvärldsanalysen. En del frågor har fått lämnas obesvarade på grund av att publikationerna som använts inte besvarat alla frågeställningarna: Uppdragets utformning? Tid för när de arbetet med frågan? Hur de har implementerat rätten till heltid? Förutsättningar för implementeringen t.ex. projektledare? Modellen som helhet? Målgrupp (enbart kommunals medlemmar)? Hur stora förvaltningarna är? Avsatta medel för implementeringen? Kostnader? Problem de stött på? Hur nöjda är de med resultatet? Hur många väljer heltid? Varför? På vilket sätt har kommunen blivit attraktivare? Metoder och modeller, schematekniska lösningar, implementerade kostnader? Bemanningspool eller motsvarande? Hur de har löst frågan om de som vill arbeta deltid? Avgränsningar i utredningen? Vad har arbetet gett för effekt (vårdkvalitet mot tredje man, frisktalen/sjuktal ökat eller minskat, hur har medarbetarna uppfattat det)? Kommunikation och information till personalen? Fackets kommentar? Organisation Omvärldsanalysen är sammanställd av utredaren. Projektarbetsgruppen har tagit del av och har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rapporten innan den fastställdes. 4 (40)

32 2. Erfarenheter från andra kommuner, enligt SKL Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer en halv miljon medarbetare behöva rekryteras i välfärden fram till Om fler deltidsarbetande arbetar mer kan det vara ett sätt att minska rekryteringsbehovet. Detta kan låta enkelt. SKL menar att det är en komplex uppgift där det är svårt att på förhand förutse alla konsekvenser och att frågan är större än enbart schemaläggning. Engagemang, delaktighet och förändring av kulturen är exempel på andra faktorer som behövs. SKL har intervjuat kommuner om heltidsfrågan. Nedan redovisas ett sammandrag från intervjuer med personalchef och Kommunals ordförande från tre kommuner. 2 Markaryds kommun införde kommunen en modell som i stort sett består än idag. Här erbjuds de anställda inom vård- och omsorgsverksamheten att själva välja önskad sysselsättningsgrad och när som helst få sysselsättningsgraden förändrad, förutsatt att de säger till tre månader i förväg. Enligt kommunens personalchef var bakgrunden till införandet av modellen ett ökat behov av att attrahera och behålla kompetent personal. 4 Kommunen ville att tillsvidareanställda skulle täcka så stor del av vikariebehovet som möjligt. Samtidigt inrättade kommunen en central personalpool med högre löner och flexiblare arbetstider. En utmaning har varit att matcha brukarnas behov med rätt bemanning vid rätt tidpunkt och erbjuda personalen acceptabla arbetstider. Tillsammans med Kommunal upplever kommunen att de kunnat lösa de flesta bekymmer som uppkommit. Dock anser kommunen att de inte lyckats när det gäller förhoppningen att rekrytera män i och med möjligheten att jobba heltid (antalet ligger kvar på samma nivå). När det gäller frågan om kvaliteten i verksamheten anges att brukarna ger ett bra betyg samtidigt som kommunen lever upp till det politiska målet om kontinuitet, att den enskilde inte ska behöva möta fler personal än nödvändigt. Rätt till heltid gäller all personal som arbetar inom vård och omsorg med undantag för sjuksköterskorna. Inom socialförvaltningen ligger den genomsnittliga sysselsättningsgraden på 87 procent. De som väljer att arbeta deltid gör det när barnen är små och en bit upp i barnens åldrar. En annan orsak som kommunen uppger är att jobbet är så pass tufft. De ser att deltidsanställda är sjukskrivna i högre omfattning, att personalen inte orkar arbeta heltid och att en del av personalen kan vara känsligare för smittor vid t.ex. vinterkräksjukan. Kommunen försöker också skapa en så god arbetsmiljö som möjligt. 2 s. 3. Åtta kommuner om heltid. SKL 3 Referatet bygger på Åtta kommuner om heltid, SKL. s Under 90-talet minskade befolkningen, ungdomarna flyttade och säckfabriken lades ner. Ett nystartat företag som erbjöd fast jobb på heltid hade snart lockat över hela äldreomsorgens stab av vikarier. Många av Kommunals medlemmar i äldreomsorgen var deltidsarbetslösa (s. 8, Åtta kommuner om heltid). 5 (40)

33 Hur rätt till heltid bidragit till att göra Markaryds kommun till en attraktiv arbetsgivare uppger kommunen att offentlig sektor blivit en kvinnosektor till 85 procent. Kommunen vill även vara attraktiva för män och då är heltidsmodellen bra. Kommunals ordförande i Markaryd uppger att modellen fungerar så den är utformad i Markaryd, med heltid som rättighet och deltid som möjlighet. Om det är något som kan förbättras är det tillämpningen. Med ökad grundbemanning och bättre bemanningsplanering kan de bli lite bättre. Vid frånvaro ska en personalpool fylla de fyra första dagarna och därefter ska arbetslaget täcka upp. Om inte arbetslaget löser det ska hjälp beställas från personalpoolen. Målet var att 25 procent av vikarierna skulle vara timanställda. Eftersom andelen timanställda är högre än så har inte målet uppfyllts. Merparten av personalen i personalpoolen arbetar heltid. När kortare turer behöver beställas går det ibland inte jämt upp. Personalen ändrar sysselsättningsgrad vid förändrade privata förhållanden eller på en avdelning, t.ex. om någon slutar passar en del på att önska högre sysselsättningsgrad. Schema läggs var sjätte vecka. De turer som blir över lämnas till resurspoolen. Om poolen inte har tillräckligt med jobb kan personalen själva välja att introducera sig på nya arbetsplatser. Hur många timmar som får läggas på introduktion behöver klargöras. Det kan hända att personalen hamnar på minussaldo och att de samlar på sig plus för att verksamheten ska fungera. Ordföranden uppger sig ofta få höra att kommunen är skyldig arbetstagarna för många timmar. Delade turer förekommer på helgerna. I vissa hemtjänstgrupper är turerna tillräckligt långa för att personalen ska få ut sina timmar, i andra inte. Chefens förmåga att organisera lyfts fram som något viktigt. De höjda sysselsättningsgraderna har ökat kontinuiteten i verksamheten. Kravet på utbildning för tillsvidareanställning, fortbildning för de redan anställda och resurspoolen uppges också bidra till högre kvalitet. Timavlönade utvärderas efter 100 arbetstimmar och de som inte fungerar anlitas inte mer. Även Kommunals ordförande anser att Markaryds kommun är en attraktiv arbetsgivare, lönerna ligger förhållandevis bra, men grundbemanningen är för låg. Avslutningsvis rekommenderar ordföranden att klargöra vad vikariebiten kostar. Det blev fel när det räknade ut hur många de timanställda var, vilket skulle ligga till grund för behovet av heltider. Hofors kommun 5 I Hofors kommun fick alla tillsvidareanställda i de verksamheter som omfattades välja önskad sysselsättning en gång per år, för det kommande året. Modellen startades som projekt 2003 och lokalt kollektivavtal tecknades Varje arbetsgrupp lade sitt eget tvättstugeschema utifrån verksamhetens behov och personalens önskemål om förläggning av arbetstiden. Vid kortare ledigheter eller sjukdom vikarierade personalen för varandra. OB-ersättningen betalades ut i form av tid till timbanken. Varje månad valde personalen om de ville omvandla hela eller delar av timbanken till pengar. Det beskrevs som svårt att få till bra scheman som matchade 5 Referatet bygger på Åtta kommuner om heltid, SKL. s (40)

34 bemanningsplanen. En bemanningsenhet med 10 personer skulle täcka upp när ordinarie personal var frånvarande och tog också pass när ordinarie personal inte anmält sig tillgängliga. Sammantaget var det ett ganska komplicerat pussel som behövde ta hänsyn till en rad faktorer samtidigt, bland annat befintliga lagar och avtal, personalens önskemål angående arbetstiden, behovsplanering och tillgängliga resurser i form av grundbemanning. Mars 2013 sade Kommunal upp avtalet efter oenighet om storleken på OB-ersättningen. Enligt kommunens personalchef fanns det ett ganska stort missnöje med heltidsmodellen. Även om OB-ersättningen var grundskälet för uppsägningen av avtalet fanns även andra diskussioner. Exempelvis att modellen även innebär skyldigheter och när dessa skyldigheter glöms bort är det svårt för arbetsgivaren att hålla modellen. Ett exempel var att grundpersonal inte alltid lade ut sig som tillgängliga på schemat vilket innebar att vikarier fick tas in på vad som beskrivs som jobbiga turer. Arbetstidsreglerna och kortare turer lyfts fram som andra problem med modellen. Personal som ville arbeta 100 procent fick slita och det framkom att det nästan inte gick att jobba heltid med modellen. Inom den tremånaders uppsägningstiden av avtalet ville Kommunal diskutera en ny modell som inte omvandlade OB-ersättningen. Kommunen var inte redo att gå in i en ny modell, utan de höll hårt på bemanningsramarna och hade i stort sett samma ramar under hela tiden modellen tillämpades. Samtidigt hade valet av heltidssysselsättningar dubblerats flera gånger om. Kommunen gick tillbaka till Allmänna bestämmelser (AB). När AB började gälla framför det lokala avtalet behövde kostnaderna hållas inom ramarna vilket innebar att i stort sett alla fick sänkta sysselsättningsgrader. Från att haft möjlighet att lägga sitt schema till viss grad, var de tvungna att tillämpa fasta scheman för att hålla arbetstidsreglerna. Enligt personalchefen finns inte möjlighet att hålla någon extra kvalitet i omsorgen av brukarna utan budgeten räcker precis till vad insatserna ska täcka. Vår personal ska följa de beviljade timmarna och vi har inte råd med att ha personal utöver det, vilket vi skulle få om alla arbetade heltid. Inför valet 2014 lade Socialdemokraterna en motion om rätt till heltid igen, för alla kommunanställda och har lett till att en arbetsgrupp med representanter från arbetsgivare och fack bildats. Enligt Kommunals ordförande i Hofors sade Kommunal upp avtalet eftersom arbetsgivaren började göra ändringar så snart ekonomin blev sämre. Minuterna minskades och det blev sämre villkor än i det centrala avtalet för den som ville ta ut pengar. Genom att säga upp avtalet försvann rätten till heltid och när publikationen skrevs hade nästan ingen heltid. Tidigare var arbetstagaren schemalagd till 80 procent och fick jaga in övrig tid eller ta ut som arbetstidsförkortning. Resultatet blev fasta scheman med delade turer varannan helg. De 10 personer som har kvar heltidstjänster får arbeta på olika arbetsplatser, vilket är något som väljs bort av många som tar den procent av heltid som de blir erbjudna. Kommunal vill fortfarande ha rätt till heltid. När publikationen skrevs analyseras äldreomsorgens avgifter. Ett problem som lyfts av ordföranden är en mycket låg grundbemanning på grund av den dåliga ekonomin. Om någon är borta behöver en vikarie ersätta varje minut. Bemanningsenheten är nedlagd och timvikarier är knutna till respektive enhet. 7 (40)

35 Bergs kommun 6 Enligt kommunens HR-chef vill kommunen erbjuda alla anställda en heltidsanställning utifrån ett jämställdhets- och trygghetsperspektiv beslutades om att införa heltid för samtliga anställda med målet att det skulle vara infört till årsskiftet 2014/15. Numer är heltidsanställning grunden i Bergs kommun. Möjlighet finns att arbeta deltid genom att begära partiell ledighet. Två gånger per år har anställda möjlighet att förändra sin sysselsättningsgrad (alla som inte vill arbeta heltid måste tala om det två gånger om året och två månader i förväg lägga in sitt önskemål om förändringen. Ändringarna sköts av respektive chef direkt i lönesystemet). Införandet av rätt till heltid skedde genom två parallella projekt: verkställa fullmäktiges heltidsbeslut respektive Helt rätt i Berg. Följande mål fastställdes för införandeprojektet: alla anställda ska ha rätt till heltid andelen timavlönade- och deltidsanställda ska minska mer- och övertid ska minska ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro ökad jämställdhet ökad kvalitet i verksamheten ökat inflytande och delaktighet för medarbetarna flexiblare organisation attraktivare arbetsgivare ökad yrkesstolthet och kontinuerlig kompetensutveckling. Vid tiden för intervjun uppger HR-chefen att de kommer klara av att uppnå målen. Projektet var på upploppet och genom beslut om undantag för vissa grupper kan de individpröva om det finns någon lösning (de flesta som inte har heltid har sjukersättning eller lönebidragsanställning). Inom vård och omsorg kan alla som vill arbeta heltid, även om resultatet inte blivit det väntade. Fem procent av personalen har valt att gå från del- till heltid. Alla medarbetare har heltid i grunden och får söka sysselsättningsgraden. Främst de yngre väljer att jobba heltid. De flesta medarbetarna har valt att höja sysselsättningsgrad. Det upplevs vara en trygghet att kunna jobba heltid även om inte alla väljer att göra det. Anledningen till att inte välja att arbeta heltid uppges bero på att arbetet är för tungt, att det bland annat handlar om schemaläggning, motstånd mot att arbeta flexibelt och det har varit tufft för cheferna eftersom bemanningen ska gå ihop genom att de samverkar. Det är också en utmaning att rekrytera inom vård och skola. Bland annat har kommunen höjt ingångslönen för undersköterskor och de arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare. När publikationen skrivs anger HR-chefen att en personalpool eventuellt ska införas för att kunna möta bemanningsbehoven. Kontinuitet är ett övergripande mål när bemanningen fastställs. Genom att fler väljer att arbeta heltid blir vissa enheter överbemannade. I första hand läggs schema inom ordinarie arbetsplats (familjen), och om det finns ytterligare timmar läggs de på annan arbetsplats i 6 Referatet bygger på Åtta kommuner om heltid, SKL. s (40)

36 närområdet (släkten) eller annan arbetsplats (vänner). Schemat fastställs 14 dagar i förväg och övrig tid blir disponibel (meddelas senast ett dygn innan) för att täcka det kortsiktiga behovet av vikarier. I praktiken blev schemaläggningen svårhanterlig. Kommunen hade en övertro på tekniken och hur mycket personalen skulle vilja arbeta. De fick det inte att fungera fullt ut som det var tänkt inledningsvis. Det blev komplicerat i verksamheter med höga krav på kontinuitet som krockade med schemaläggning (inom exempelvis stöd och service, LSS). I Bergs kommun har alla som arbetar inom LSS heltid. I denna verksamhet valde flest att även arbeta heltid och öka sin sysselsättningsgrad. Inom äldreomsorgen var det färre som valt att göra det. Vidare finns möjlighet att påverka sitt schema där medarbetaren kan önska när de helst vill arbeta sina timmar. Det som styr hur det blir sedan är verksamhetens behov. I Bergs kommun gjordes tre stora förändringar samtidigt, något de uppger att de inte ska göra igen. En annan lösning som kommunen hittat är att lägga samman alla yrkeskategorier utom lärare i ett lag vilket resulterat i ett gott hälsobokslut och underlättar vikariebristen. 7 När heltid skulle införas signalerade personal inom vård och omsorg att de inte ansåg sig orka arbeta heltid. Efter att verksamhetschefen, personalkontoret och företagshälsovården besökt alla arbetsplatser konstaterades att personalen behövde bättre förutsättningar för att fler skulle vara beredda att arbeta heltid. Detta är bakgrunden till projektet Helt rätt i Berg som syftade till att fler skulle vilja och orka arbeta heltid. Något som ställer krav på arbetsmiljön och förmågan att hantera förändringar. Detta projektet finansierades genom Europeiska socialfonden och avslutades Enligt Kommunals ordförande i Berg har att det varit många krokar på vägen under projektet att införa heltid. Schemaläggningen innebär delade turer och genom möjligheten att önska schema har det blivit många korta turer. Personalen får arbeta flera dagar i sträck med liten möjlighet till återhämtning vilket är något som passar en del. Inledningsvis trodde många att de var tvungna att arbeta heltid och så var det inte. Även om många avstår från att jobba heltid är det en trygghet att veta att det ligger en heltidsanställning i botten. Arbetsgivaren skulle kunna se över arbetssättet, dvs. sprida ut arbetsuppgifterna över tid och kapa de största arbetstopparna. Schemaläggningen har varit svår. Korta turer har skapat diskussion och missnöje. Under en inkörningsperiod fanns även ett missnöje med Resursen, där det blev dubbelbokningar eller att ingen alls kom. Några av fackets lärdomar är att inte ha så bråttom utan att göra ett grundligt arbete, vara tydlig och att göra en sak i taget. Satsa på utbildning i schemasystemet och var tydlig så medarbetarna vet vad som gäller med schemat. Att arbeta heltid kan innebära att arbeta på andra platser vilket det behöver finnas en beredskap för. Jobba med attityder och värderingar bland arbetskamraterna. Samt räkna med restid i schemat. 7 Exemplet är hämtat från två mindre orter i fjällvärlden mot norska gränsen. Där lokalvård, barnomsorg, badvakt, kök och äldreomsorg lagts samman i en gemensam schemagrupp. 9 (40)

37 Nycklar till framgång enligt SKL Sveriges Kommuner och landsting menar att det inte finns universella lösningar som fungerar överallt. Däremot finns erfarenheter från andra kommuner att inspireras av. 8 SKL ger följande som råd: Utgå från lokala förutsättningar Ett tydlig och politiskt beslut är en förutsättning Realistisk tidsplan heltidsarbete tar tid Gör förändringen begriplig och skapa delaktighet Organisera verksamheten på ett nytt sätt Uppmuntra fler att jobba mer Ekonomin SKL menar att bestående förändringar uppnås vid utgångspunkt i lokala behov och förutsättningar, t.ex. kommunstorlek, avstånd mellan brukare, aktuell bemanning och hur vikariebehovet tillgodoses. De bästa lösningarna skapas i samverkan mellan arbetsgivare, medarbetare och arbetsgivarorganisationer. Tydligt politiskt beslut, uppdrag och resurser för förändringsarbetet är en framgångsfaktor för heltidsfrågan. Välgenomarbetatde beslutsunderlag är en förutsättning för dessa beslut. Frågan behöver prioriteras. Att införa heltid är ett stort förändringsarbete som tar tid. Med detta påstående har SKL Avesta kommun i åtanke, där heltidsprojektet tog tre och ett halvt år. Tidsplanen för att införa en heltidsorganisation behöver vara realistisk. Innan ett politiskt beslutleder till införande om heltidsanställning krävs omfattande förberedelser. Ett antal kommuner bedömer att en projektorganisation behövs för genomförandet och att cheferna som ska driva förändringsarbetet får bra uppbackning av HR-och ekonomifunktionerna. Oavsett val av modell krävs löpande underhåll. Frågorna kan vara många. Därför är det viktigt att informera kontinuerligt och skapa samsyn genom öppen dialog med medarbetarna och samverkan med facken. Var tydlig med att alla anställda kommer att påverkas även de som redan har en heltidsanställning. Å ena sidan får de som går upp i arbetstid högre inkomst och på sikt bättre pension. Detta kan också innebära förändringar i form av scheman, fler helgpass, kvällar eller delade turer och att ibland jobba på andra arbetsplatser än ordinarie. Vid införande av heltid behöver verksamheten ses över och förmåga att tänka i nya banor utvecklas. Utgå från en gemensam bild av nuläget, diskutera hur de nya arbetstimmarna kommer verksamheten till del bäst, grundbemanningen, förändrade arbetssätt och modeller, hantering av frånvaro och tillfällig bemanning etc. Hur ska det frivilliga deltidsarbetet minska, det är en fråga som organisationen behöver kunskap om. Är det arbetsrelaterat är det viktigt att undersöka vad som behöver förändras. I några kommuner ökar antalet heltidsanställda medan heltidsarbetet minskar. En heltidsanställning behöver inte innebära att arbeta heltid. Enligt SKL innehåller heltidsavtal ofta en rättighet att arbeta deltid för de som önskar. Blir det dyrare eller billigare att bedriva verksamheten när fler arbetar heltid? Ett antal kommuner har tillfälligt tillfört extra resurser vid införandet av rätt till heltid, bl.a. i form av 8 s Åtta kommuner om heltid, SKL. 10 (40)

38 projektledning, utbildning och samverkan. Det innebär inte nödvändigtvis en utökad budget för driften. Avsikten är ofta att behovet av timavlönade och fyllnadstid minskar genom utökning av deltidsanställdas arbetstid. 11 (40)

39 3. Heltidsprojekt från kommuner i Fyrbodal Följande sammanställning bygger på svaren från de tretton andra kommunerna i Fyrbodal samt Lidköping. Nio av kommunerna ha återkommit med någon form av svar. Tre av dessa har delat med sig av något dokument. I bilaga 1 sammanfattas de dokument om arbetet som svarande kommuner översänt. Bengtsfors kommun I Bengtsfors kommun gav KSAU den 18 februari 2015 i uppdrag till förvaltningen att undersöka förutsättningarna att i samverkan med Kommunal införa önskad sysselsättningsgrad under 2016 där verksamhetsmässiga, arbetsmiljömässiga samt ekonomiska faktorer ska beaktas. En arbetsgrupp utsågs för att arbeta aktivt med uppdraget att ta fram ett förslag på införande av heltidsprojektet i Bengtsfors kommun. Arbetet har redovisats i en rapport. Förvaltningen har bett om att få i uppdrag att fortsätta utreda frågan om ökad sysselsättningsgrad i detalj och ta hänsyn till den nya skrivelsen i HÖK 16. KSAU beslutade den 14 juni 2016 att ge ett sådant uppdrag till förvaltningen. Färgelanda kommun I Färgelanda kommun finns ett pågående projekt om heltid och en projektledare är utsedd. Inriktningen är heltid som norm i enlighet med de centrala parternas projekt. Lidköpings kommun En personalkonsult inom Vård & Omsorg är ansvarig för arbetet med rätt till heltid. Kommunen har tagit fram en handbok 9 om bemanning inom vård och omsorg (2016). I skrivande stund är handboken under omarbetning. Syftet är att beskriva hur Vård & Omsorg planerar verksamheten utifrån krav på bemanning, hur de följer upp och förbättrar vid behov. I handboken tydliggörs den gemensamma schemaprocessen med tillhörande riktlinjer, arbetstidsavtal som tecknats för att kunna ge samtliga medarbetare rätt till heltidsanställning i grunden samt de olika roller som finns i förvaltningen inom bemanningsprocessen. Målgrupperna för handboken är områdeschef, enhetschef, lokal samverkansgrupp på enhetsnivå, medarbetare, schemasamordnare, Rekryteringsenheten, ekonom och personalkonsult. Orust kommun På Orust har ingen närmare utredning gjorts, utan beslutet är att genom ett projekt införa heltid som norm. En projektledare är utsedd och har gjort en inventering av hur det såg ut i kommunen med deltider och timanställningar bland annat när de påbörjade projektet. Projektledaren ha även samlat på sig en del andra kommuners rapporter inom området. I februari 2017 arbetade projektledaren med att färdigställa en delrapport till ett pilotprojekt. När rapporten är klar kan Melleruds kommun ta del av denna. 9 Under utredningen finns handboken tillgänglig hos utredaren eller HR-chefen i Melleruds kommun. 12 (40)

40 Sotenäs kommun I Sotenäs kommun, februari 2017, finns ett beslut om införande av en projektledare till 50 % som arbetar med att ta fram tidsplan, ekonomisk analys och förutsättningar för införande. Sedan tidigare tillämpas individuella scheman inom omsorgsförvaltningen och ett projekt om rätt till heltid har genomförts inom omsorgsförvaltningen. Tanums kommun I enlighet med Kommunals avtal har ett arbete påbörjats med rätten till heltid. I februari 2017 är arbetet endast i startgroparna. Uddevalla kommun Uddevalla kommun har inte gjort någon utredning eller tagit något beslut angående rätt till heltid. Däremot har de ett arbetssätt inom socialförvaltningen där personalen kan utöka sin sysselsättningsgrad och istället jobba upp till 100 % mot en tidbank. Vänersborgs kommun Vänersborgs kommun hänvisar till socialförvaltningen som arbetat med frågan om hel- deltid under flera år. Åmåls kommun Inom vård- och omsorgsförvaltningen finns en heltidsarbetande projektledare som under två år arbetat med frågan om heltid. Projektledaren deltar även i SKL:s nätverk för rätten till heltid. Följande inriktningsmål har fastställts för projektet som omfattar vård- och omsorgsnämnden (innan HÖK 16): Ökad sysselsättningsgrad Mindre ohälsa och lägre sjukfrånvarotal Budget i balans I augusti 2017 gjorde Melleruds kommun ett studiebesök i Åmål för att höra hur de arbetar med sitt projekt. Utredaren, interim HR-chef samt representanter från Socialförvaltningen och Kommunal deltog. Se bilaga (40)

41 4. Erfarenheter från tidigare projekt i Melleruds kommun Arbetstidsutredningen Under 2011 utförde personalavdelningen inom Melleruds kommun en kartläggning av intresset för heltidstjänstgöring bland anställda inom Vård och omsorg och Stöd och service. Bakgrunden var att regeringen och arbetsmarknadens parter uppmärksammat att många kommunanställda, främst kvinnor, arbetar deltid. Några skulle vilja arbeta mer och några arbetar heltid och skull vilja arbeta mindre. Problematiken benämndes: Heltid som norm och deltid som möjlighet. I Melleruds kommun diskuterades vid denna tid vad detta skulle medföra för främst socialnämndens område. Personalchefen gjorde utredningen och konstaterar inledningsvis att detta är ett stort och omfattande arbete att utreda. Många kommuner som hittills tagit beslut i frågan har anlitat experter och tagit in konsulter för att göra en genomlysande utredning och konsekvensbeskrivning. Personalchefen trodde att detta skulle ge det bästa underlaget för ett lokalt beslut i frågan. Följande frågor behövde belysas i utredningen: 1. Kostnadsaspekterna? 2. Vill alla arbeta heltid? 3. Vilka blir de organisatoriska och personalmässiga konsekvenserna? Ett antagande gjordes om ca 350 tillsvidareanställda inom vård/omsorg och stöd/service. Tillsammans utgör de ca 250 årsarbetare. Rätt till heltid skulle betyda ca 100 nya heltider till kostnaden ca 34 miljoner (beräknat på 340 tkr/heltid). Fråga två och tre ställdes till de anställda. De anställda var positiva till heltidstjänstgöring. När frågan kompletterades, om tjänsten delas upp på två eller fler arbetsställen, var de tillfrågade inte lika positiva till heltidstjänstgöring. Enligt utredningen visar erfarenheter att det inte är möjligt att erbjuda alla heltid på ordinarie arbetsplats, mest av organisatoriska skäl. Intresset för heltidstjänstgöring kan variera beroende på hur heltiden konstrueras. Tabell 4. Sammanställning av svar från anställda inom vård/omsorg och stöd/service: (233 st. svarade av ca 350 anställda = 67 % svarsfrekvens). Ja Nej Totalt Önskar du heltid? Heltidsanst 56 Deltidsanst. 72 Beredd att byta arbetsplats? Beredd komb.tjänster? Beredd delade turer? Beredd fler helger? Beredd alt. Arb.tidsmodeller? (40)

42 Resultatet visar att önskan om heltidstjänstgöring bland de tillfrågade anställda varierar. De som önskar heltid är inte alls, eller i liten grad, beredda att förändra sin arbetssituation genom att byta/kombinera eller arbeta på ett annat ställe. Om alla ska erbjudas heltidsanställningar kommer de ekonomiska aspekterna vara helt avgörande. I kommuner som provat eller beslutat införa rätt till heltid har en minskning av timanställdas och vikariers lönekostnader iakttagits. Frågan har betraktats som ett led i att göra kommunen mer attraktiv och att locka nya anställda för kommande generationsskifte. Personalchefen avslutar genom att påpeka att beräkningarna ovan är uppskattningar som måste beredas ytterligare uppgavs Melleruds kommun tappa ca 20 medarbetare årligen, flera inom socialnämndens verksamhetsområde till följd av pensionering. Många av dessa tjänster är helt nödvändiga att återbesätta och eftersom behovet ser liknande ut i flera kommuner och landsting, bedöms det bli svårt att rekrytera kompetent personal.. Av Socialnämndens beslut den 30 augusti 2011 framgår att de verksamhetsmässiga och ekonomiska konsekvenserna uppskattades till en kostnad på 31 miljoner om rätt till heltid skulle införas utan stora organisatoriska och schemaläggningsmässiga förändringar. Socialnämnden godkände ovanstående information och beslutade om fortsatt beredning. Återrapportering skulle ske efter att frågan ånyo behandlats av KSAU utökning av tjänstgöringsgrad för deltidsanställda (80-projekt) Av Socialnämndens protokoll från den 26 november 2013 (dnr SN 2011/133) framgår att, det under våren 2013 och på uppdrag av KSAU, startat en försöksperiod inom Vård och omsorg för att pröva på olika modeller att utöka sysselsättningsgraden för deltidsanställda inom Vård och omsorg. Försöksperioden stäcker sig från april 2013 till januari Erbjudandet har lämnats till tillsvidareanställda med deltidsanställning under 80 procent. Även nattpersonal har fått möjlighet att delta. Ett särskilt avtal har upprättats mellan Melleruds kommun och Kommunal under försöksperioden. Avtalet reglerar arbetstider och andra arbetsrättsliga frågor under denna period. Arbetet med projektet har löpande rapporterats till KSAU som beslutat att förlänga försöksperioden till september Information om utökning av tjänstgöringsgrad för deltidsanställda Den ena modellen (modell 1 Skållerudshemmet) innebar att personalen har möjlighet utöka sin tjänstgöringsgrad upp till 80 procent av heltid. Det arbetstidsschema som är aktuellt inom enheten ligger kvar som grund och den anställde följer sin schemarad. Utöver detta läggs utökningstimmarna i en särskild timbank. Arbetsgivaren lägger ut denna tid (utöver grundschemat) när verksamheten behöver och efter de intentioner och överenskommelser som finns i det särskilda avtal som den fackliga organisationen och arbetsgivaren tecknat. Den andra modellen (modell 2 - Fagerlidshemmet) innebar att personalen har möjlighet att utöka sin tjänstgöringsgrad upp till 80 % av heltid. Nuvarande arbetstidsschema kompletteras med utökningen av timmar till ett fast schema som fastställs av arbetsgivaren. Personalen som deltar i projektet skall vara beredd att arbeta både inom Fagerlidshemmet och Fagerlids gruppboende samt under hela dygnet. I de fall sjukdom eller annan frånvaro inträffat ersätts endast tid enligt grundschema. Personalen ska vara beredd att arbeta inom hela boendet och under hela dygnet. 15 (40)

43 Under projekttiden har personalgrupperna fått skriftlig och muntlig information. Kommunals ordförande och sektorchefen har följt upp projektet i personalgrupperna. Intresset för att delta under försöksperioden beskrivs som stort (Skållerudshemmet 13 deltagare och Fagerlidshemmet 10). En arbetsgrupp med representanter från arbetsgivare och fack har funnits och har gemensamt diskuterat fram olika lösningar för att få båda modellerna att fungera i praktiken. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet i verksamheterna. Överanställningarna ska användas när frånvaro måste ersättas samtidig som timavlönad personal används i mindre omfattning. Vid delredovisning till socialnämnden november 2013 uppges att kostnader för försöksperioden i stort sett skett inom rambudgeten. Under försöksperioden svarar enhetscheferna för att följa hur överanställningarna används i verksamheten. Utvärdering uppges ha skett med personalgrupperna. Projektet med den ena modellen avbryts Den 17 januari 2014 inkom en skrivelse till Melleruds kommun från de anställda på Skållerudshemmet som ingick i projektet om utökad arbetstid. Personalen vill avsluta försöksperioden på grund av missnöje med den modell som prövats hos dem. Av skrivelsen framgår att deltagarna är tacksamma för att de fått prova men att det är några av dem som inte mår bra av detta. De vill gärna jobba 80 % eller mer men inte på samma sätt som nu. Den 28 januari 2014 beslutade KSAU ( 30) att försöksperioden för Skållerudshemmets del avslutas den 31 januari 2014 och att försöksperioden för Fagerlidshemmet fortsätter till den 30 september 2014 enligt plan. Vidare beslutade KSAU att utvärderingen av de olika modellerna i projektet ska baseras på försöksperioden fram till och med den 31 januari utvärdering av 80-projektet Den 2 maj 2014 daterade vård- och omsorgschefen och personalchefen en sammanställning av genomförda intervjuer med samtliga deltagare från Skållerudsmodellen respektive Fagerlidsmodellen. Syftet var att låta deltagarna framföra sina synpunkter (SN 2011/ ). Enkätsammanställningen bör läsas i sin helhet och återfinns i bilaga 3. Om någon ytterligare skriftlig utvärdering genomförts framgår inte utredning om bemanningsenhet/vikarieanskaffning Vid arbetsutskottets sammanträde den 17 juni 2014, 204, fick arbetsgruppen i uppdrag att starta en ny projektperiod till: 1 oktober 2014 till 31 mars I samband med att projektet om utökad sysselsättning ( 80-projektet ) har genomförts under 2014 har frågan om behov av en bemanningsenhet uppkommit. Detta framgår av socialnämndens sammanträdesprotokoll från den 25 november KSAU är personalutskott. I samband med en avrapportering om 80-projektet uppdrogs muntligen till socialnämnden att diskutera om en utredning av en bemanningsenhet. Socialförvaltningens uppfattning är att det är viktigt att göra en sådan utredning för att se hur anskaffning av vikarier och bemanning ska kunna effektiviseras. Av protokollet från 16 (40)

44 kommunstyrelsens arbetsutskott den 6 maj framgår att personalchefen och sektorchefen för vård och omsorg fick i uppdrag att ta fram ett förslag till bemanningsenhet ( 157). Dessförinnan har frågan om bemanningsenhet behandlats vid ett antal möten med KSAU under Socialnämnden uppdrog till förvaltningschefen att utreda frågan om en bemanningsenhet/vikarieanskaffning kan organiseras ( 104, dnr SN 2011/133) forts., utredning av bemanningsenhet/vikariemodul 20 februari gav kommunstyrelsens arbetsutskott ( 30) i uppdrag till socialchefen och sektorchefen för vård och omsorg att ta fram ett förslag till kommunövergripande bemanningsenhet och vikariemodul. Om redovisning av förslag till bemanningsenhet skett framgår inte. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 7 april ( 103) ge socialnämnden i uppdrag att införa vikariemodulen i systemet Medvind. En utvärdering av försöket skulle redovisas vid arbetsutskottets sammanträde den 1 december Någon sådan punkt finns inte upptagen i protokollet. Utskottet beslutade också avvakta med införandet av en bemanningsenhet tills utvärdering av vikariemodulen genomförts. Om någon utvärdering genomförts av vikariemodulen gjorts framgår inte av KS diarium utökning av tjänstgöringsgrad för deltidsanställda, forts. Den 6 maj 2014 gav KSAU i uppdrag till personalchefen och sektorchefen för vår och omsorg att ta fram ett förslag till olika modeller i en utökad försöksperiod. Den 10 mars 2015 behandlade KSAU Projekt med ökad sysselsättningsgrad uppdrag till socialnämnden ( 75, dnr KS 2010/472). Arbetsutskottet gav socialnämnden i uppdrag att ta beslut om att erbjuda ökad sysselsättningsgrad till tillsvidareanställda enligt Skållerudsmodellen efter försöksperiodens slut den 31 mars mars 2015 beslutade Socialnämnden, 36 (dnr 2011/133), om fortsatt beredning samt gav socialchefen i uppdrag att utreda och återrapportera hur det kan genomföras på sammanträdet i juni sysselsättningsgrader inom Socialnämndens verksamhetsområde Den 31 maj 2016 beslutade socialnämnden att införandet av 80 %-projektet avslutas men att arbetet med införandet av intentionerna i HÖK fortsätter och att den planeringen förutsätter medverkan från personal- och ekonomienheterna (SN, 2011/133, 43). I sammanfattningen av ärendet framgår att rubricerat ärende varit aktuellt under fyra år. Under rådande förutsättningar ser förvaltningen ingen möjlighet att jobba vidare med frågan. Som skäl anges att sektorchefen Vård och omsorg lämnar sitt uppdrag sommaren 2016 och att en vikarie tillsätts till dess att rekryteringen är klar. Förhoppningen var att ha en ny sektorchef på plats från 1 januari 2017 och som måste ha rimlig tid att sätta sig in i verksamheten innan den får ta vid att genomföra ett uppdrag som inte blir så lätt. Ett nytt avtal mellan Kommunal nämns även, där arbetsgivaren i möjligaste mån ska erbjuda heltider. Förvaltningen föreslår att det nya uppdraget blir att se över hur detta avtal ska genomföras utan allt för höga kostnader. 17 (40)

45 Av tjänsteskrivelsen framgår att det varit flera turer om utökade tjänstgöringsgrader, bland annat projekten på Fagerlid- och Skållerudshemmen. Att den ena modellen var mer framgångsrik än den andra samt att 2015 var ett år då mycket hände inom Socialnämndens verksamheter och äldreomsorgschefen hade dubbla uppdrag stora delar av året. I tjänsteskrivelsen refererar dåvarande förvaltningschefen även till HÖK-avtalet och dess intentioner. 5. Erfarenheter från Falu kommuns Heltid till alla I november 2010 beslutade kommunfullmäktige att alla tjänster i grunden ska vara heltid. Kommunen har arbetat med frågan sedan dess för att genomföra uppdraget konstaterade kommunen att alla ha fått heltid. Under mandatperioden fastställde den politiska majoriteten att alla tjänster i grunden ska vara heltider, att heltider ska vara en rättighet, deltid en möjlighet samt att delade turer ska undvikas. Under hela projektet har kommunens förtroendevalda fått kontinuerlig information. Politiska beslut som tagits och som rör Heltid till alla i Falun kommun: KF , 25 KS , 80 KSA (Kommunstyrelsens allmänna utskott) , 16 Beslut i budgeten att teckna kollektivavtal för att skapa fler heltidstjänster där målet är att alla tjänster i kommunen i grunden ska vara heltid. Beslutade att starta projektet heltid till alla i Falu Kommun, utse kommunstyrelseförvaltningen (personalkontoret) som projektägare, anställa en projektledare på heltid och två projektmedarbetare på deltid under tre år och att uppdra till personalchefen att formulera en projektplan. Beslutar att anta Avtal om heltid till medarbetare inom Kommunals avtalsområde. Beslut att alla nya/vakanta tjänster över tre månader, inom samtliga Falu kommuns verksamheter, ska redan under våren och senast från och med den 1 augusti 2012 anställas i heltid. Projektledaren menar att heltid ofta hänger samman med införande av olika arbetstidsmodeller. Fler år innan projektet startades fanns det avtal om arbetstidsmodeller som årsarbetstid och tvättstugescheman inom kommunen. Syftet med projektet har varit att Falu kommun ska vara Dalarnas attraktivaste arbetsgivare som kännetecknas av trygghet, engagemang och möjligheter! Målet var att ge 100 % heltid till all tillsvidareanställd personal. Målgruppen för projektet var samtliga tillsvidareanställda i kommunen. Tas hänsyn till KSA:s beslut utökas målgruppen med personer som nyanställs eller som har vikariat överstigande 3 månader. Projektet har haft följande avgränsningar: Några grupper medarbetare undantas från heltid: partiell sjukersättning och tjänstlediga vid införandet. När heltidsavtalen tecknades utvidgades det till att omfatta även: Anställda enligt Bea eller Pan, medarbetare eller chefer med befattningskontrakt, deltidsanställda medarbetare med sjukersättning, tjänstlediga eller föräldralediga vid införandet, medarbetare med ersättning från arbetsmarknadsåtgärder (lönebidrag) eller liknande. 18 (40)

46 Under projektets gång har ytterligare behov av undantag identifierats. Dessa har behandlats på individnivå: långtidssjuka och de som kommer att pensioneras inom en snar framtid. Utöver heltidsavtalen har KSA i februari 2012 beslutat att anställa följande grupper på heltid oavsett avtal eller tillhörighet ovan: vid tillsättning av nya tjänster, vid tillsättning av vakanta tjänster över tre månader, vikariat som förlängs så att anställningstiden är mer än tre månader. Förvaltningschefer har möjlighet att ansöka om avsteg från att anställa på heltid. Beslut tas av kommunstyrelsens förhandlingsutkott i sådana fall. Medarbetare som konverterats till tillsvidareanställning har sedan starten av projektet fått heltidsanställning. De som tillhör fackföreningar som valt att inte teckna heltidsavtal har ändå erbjudits heltid. De har erbjudits en enklare variant av heltid där man fått välja mellan aktuell deltid eller heltid. Projektgruppen menar att de arbetat med tre mål: heltid, budget och kvalitet. Samt att de arbetat inom budgetramarna. Det rapporten inte anger det är vilka medel som budgeterats för arbetet med projektet. Under projekttiden har mellan två och tre årsarbetare (fyra personer) 10 anställts för att arbeta med projektet. Efter det att projekttiden löpte ut arbetade projektledaren kvar på 50 % och en projektassistent på 100 %. För att genomföra heltid i kommunen har olika arbetssätt behövts. Inom äldre- och handikappomsorgen har arbetstidsmodellen varit central. I andra verksamheter har kombinationstjänster och att ansvariga chefer tillägnat sig en ny syn på bemanning (Tänk heltid!) varit centrala. Kommunen har tecknat heltidsavtal med berörda fackföreningar för att möjliggöra revidering av medarbetarnas anställningsavtal. Kommunens ståndpunkt har varit att utan detta avtal hade de inte kunnat skriva om anställningsavtalet. Kommunen har även tecknat nya arbetstidsavtal för att ersätta ett äldre årsarbetstidsavtal och samtidigt skapa flexibel arbetstidsmodell som varit bra både för arbetstagaren och arbetsgivaren. Heltidsavtalet reglerar anställningen och när ansökan om val av sysselsättningsgrad äger rum samt att medarbetarna måste ansöka om sysselsättningsgrad i hela 10-tals procent. Heltidsavtalet trycker på medarbetarens rätt att få jobba den sysselsättningsgrad som man är anställd på. Som motkrav får arbetsgivaren rätt att flytta medarbetare mellan förvaltningar, sektioner och enheter. Falu kommun och Kommunal har även tecknat två arbetstidsavtal, skillnaden är timbankens storlek. Avtalen innebär: individuell förläggning av schematiden, rätt att lägga ut resurstid eller tillgänglig tid, garanti för att få arbeta under resurstid, medarbetaren ska inte bli återbetalningsskyldig och timbank på +80/-30 timmar eller +/- 80 timmar. Varje enhets inträde i Heltid till alla har reglerats av kommunen genom en överenskommelse. Denna tecknas mellan HR-chefen och företrädare för aktuell fackförening. 10 Projektgruppens sammansättning från start: Projektledare 100 %, projektmedarbetare 50 % / Huvudadministratör i Time Care 50 %, Projektmedarbetar (Kommunal) 50 % / Omsorgsassistent 50 %. Från oktober 2013 utökades tjänsten för Kommunal med 50 %. 19 (40)

47 Här regleras bland annat den enhet som avses, koppling till heltidsavtal, eventuell arbetstidsavtal och datum för start av heltid. En övergripande riskbedömning gjordes för hela projektet och användes som stöd när enheterna upprättade sina egna bedömningar. Risker som togs upp var: oro och stress över kravet på högre flexibilitet, att inte klara det nya arbetssättet, att nya och gamla problem inte är löst när man går in i nytt avtal samt risk för ökad arbetsbelastning för cheferna. Alla risker besannades någon gång under projektet. Projektgruppen har stöttat inblandade chefer och medarbetare under resans gång. Idag anser projektet att de avhjälpt de mesta av det som projektet ställt till. En projektplan har tagits fram och fastställdes av styrgruppen. Projektorganisationen har bestått av en förhandlingsdelegation (förtroendevalda), en styrgrupp, referensgrupper, projektgrupp samt olika arbetsgrupper inom förvaltningarna. Särskilda arbetsgrupper har även aktualiserats under kortare perioder för att titta på särskilda frågor, bland annat delade turer. Kommunen har praktiskt arbetat med Heltid till alla utan större fokus på förarbete eller förstudier. Facken har haft en central roll i Heltid till alla i Falun. Genomförandet har varierat beroende på om medarbetarna arbetat vardagar eller skift hela veckan. Dels har arbetstidsmodellen införts, dels har kombinationstjänster 11 varit lösningen. Att tänka heltid beskrivs som en tredje väg, vilket kan innebära omfördelning i budget, samarbete med andra enheter, flytt av arbetsuppgifter eller andra lösningar. Alla (tillsvidareanställda, nyanställningar, konverteringar och visstidsanställningar över 3 månader) skulle erbjudas heltid med möjlighet att arbeta deltid. Under inledningen av projektet tillämpades modellen med heltidsanställning och tjänstledighet för de som önskade arbeta deltid. Då fick deltidarna förnya tjänstledighetsansökan varje år och risken fanns att några kommer att söka tjänstledighet på tjänstledighet. En bit in i projektet valdes en modell med dubbla anställningar. Medarbetaren har då fortfarande en heltidsanställning som är vilande plus en andra anställning som är den aktiva. Den aktiva anställningen kan vara heltid eller deltid. Behovet av utbildning var större än beräknat och har bestått i: Time Care Planering och POOL, bemanningsplanering, schemaläggning, heltidsmodellen, arbetstidslagen, arbetstidsmodellen och stressforskning. Att genomföra Heltid för alla har varit ett förändringsarbete och har inneburit att projektet behövt använda sig av en del verktyg för att förändra t.ex. introduktion på nya enheter, möte med chefer, framtagande av mall för genomförande, kommunikations- och informationsinsatser, samverkan med facket och långsiktighet. Målet har varit att inte öka verksamhetens kostnader under projekttiden som en följd av heltid. Den totala arbetstiden (arbetad tid, alla exkl. vilande, avtal = AB) för månadsavlönade och timanställda har ökat marginellt medan övertidsuttaget minskat från till timmar. Minskningen på timmar motsvarar 25 årsarbetare. Fyllnadstiden har mer än halverats och övertiden minskat något. 11 T.ex. undersköterska/ekonomibiträde, växeltelefonist/omsorgsassistent, undersköterska/fritidsledare, ekonomibiträde/städerska, HR-specialist/alkoholhandläggare, fritidsledare/biblioteksassistent, bemanningsassistent/systemförvaltare, systemförvaltare/lönespecialist, rektorsassistent/undersköterska och vaktmästare/städare. 20 (40)

48 Kostnaderna för projektet har främst varit löner och även hyra av lokaler för utbildning och transporter. Lönekostnaderna var 5,3 miljoner (projektets egna kostnader). Kostnaderna för enheterna har varierat. De som infört den nya arbetstidsmodellen och skapat kombinationstjänster har belastats med kostnader per respektive enhet för: vikarier när ordinarie personal medverkat i möten om heltid, utbildning i Time Care och Heltid till alla samt introduktioner på grund av det nya arbetstidsavtalet. Hur ser projektets måluppfyllnad ut? Mål: Kommunfullmäktige angav i beslut i november 2010 att alla tjänster i kommunen i grunden ska vara heltid. Måluppfyllnad: Sista december 2015 hade 95 % av alla tillsvidareanställda en heltidsanställning. Övriga 5 % omfattades inte eller hade undantagits från heltid. Mål: Kommunstyrelsens allmänna utskott angav i beslut den 15 februari 2012 att alla nya/vakanta tjänster över tre månader, ska anställas i heltid. Måluppfyllnad: Sedan 1 augusti 2012 ska alla tjänster (inom alla verksamheter) anställas på heltid. Det är dock möjligt för förvaltningscheferna att få avsteg från detta genom att ansöka om att anställa på deltid, hos kommunstyrelsens förhandlingsutskott. Mål: Ge 100 % heltid till all tillsvidareanställd personal. Måluppfyllelse: Årsskiftet 2015/16 hade ca 30 deltidsanställda medarbetare i hela organisationen varken heltid eller undantagits från heltid. Målet uppfylldes till 99 %. Mål: I heltidsavtalet för Kommunal angavs det att parterna hade ambitionen att få bort ofrivilliga delade turer. Måluppfyllnad: Projektet konstaterade i ett tidigt skede att det var svårt att arbeta med delade turer samtidigt som vi införde heltid. Under årens gång har dock antalet delade turer minskat men inte försvunnit. Målet är inte uppfyllt. Några projekt har drivits parallellt med projektet: om sjuktal (bryta trenden och sänka sjuktalen), ett projekt på grund av problem efter införandet på ett par hemtjänstgrupper (personalen hade svårt att arbeta den arbetstid som de valt och blivit garanterade), serviceförvaltningen (efter beslut om att tillfälligt stoppa projektet) och schemakompetens inom hemvården. Andelen tillsvidareanställda som arbetar heltid har ökat från 72,8 år 2011 till 80,4 % år Skillnaden mellan män och kvinnor som arbetar heltid har sjunkit från 16,5 % år 2011 till 12 % år Den genomsnittliga sysselsättningsgraden mellan könen har minskat från 4,1 (2011) till under 2 % (2015). Inom omvårdnadsnämnden (äldrevården) ökade andelen heltidsarbetande från 51,7 till 68,7 %. Ovanstående stycke är ett referat från slutrapporten Heltid till alla skriven av projektledaren inom Falu kommun. Rapporten kan rekommenderas för vidare läsning. 21 (40)

49 6. Diskussion I de olika exemplen görs skillnad mellan att vara heltidsanställd och att arbeta heltid. En heltidsanställning behöver inte innebära att den anställde arbetar heltid. SKL menar att det kan vara lättare att få jobba deltider i kommuner som erbjuder rätt till heltid. En universell lösning som fungerar överallt bör inte eftersträvas. Detta visar även de studerade kommunerna. Kommunernas ambition och ansatser varierar och det är därför svårt att göra jämförelser mellan kommunernas arbeten. Alla exempel är inte heller applicerbara på Melleruds kommun och flera av kommunerna har arbetat med frågan inna HÖK 16 kom. En ansats till att sammanställa olika erfarenheter återfinns i bilaga 1. De som går upp i tid får högre inkomst och på sikt bättre pension. Det kan också innebära förändringar i form av scheman, fler helgpass, kvällar eller delade turer och att ibland jobba på andra arbetsplatser än den ordinarie. Nya arbetssätt krävs och innebär ett behov av att kunna se utanför de traditionella ramarna för hur arbete utförts. Införande av rätt till heltid tar tid. För att lyckas behöver det finnas förutsättningar att lyckas bland annat i form av resurser, kompetens och stöd till chefer. Ha inte för bråttom och gör ett grundligt arbete tipsade Kommunals företrädare i Bergs kommun om. Det finns en del beslut och erfarenheter från tidigare projekt och försök avseende utökad sysselsättningsnivå inom Melleruds kommun. Många frågor är återredovisade medan några inte varit lika spårbara i handlingarna, t.ex. som i fallet med vikariemodulen och om utredningsuppdraget om bemanningsenhet redovisats. Det bedöms vara av vikt att beakta erfarenheter från tidigare projekt för ett framgångsrikt arbete med kommande arbete med ökade sysselsättningsgrader. Vad kostar införande av heltidstjänster? Svaret är nog att: det beror på. De flesta kommuner som arbetat med frågan har jobbat med approximationer. Utöver kommunerna som redovisas i detta dokument är Värnamo kommun ett exempel. Falu kommun är en av få kommuner som redovisar ekonomiska konsekvenser efter införandet. Paula Liukkonen är ek. doktor och docent Stockholms universitet. I debattartikeln Sluta försköna rätt till heltid är dyrt (opinionstext) anser hon att hennes forskning används för att styrka ett nationellt genomförande av rätt till heltid. Problemet är, menar Liukkonen, att forskningen visar diametralt motsatt resultat än det som anförs i debatten med Nynäshamnsmedellen som föregångare. Paula har utvärderat flera etapper (2009 och 2011) av Projektet Nya Tider finansierat av Nynäshamns kommun/kommunal. Projektets syfte var att effektivisera kommunens ekonomi och organisation. Projektet skulle lösa obalans i bemanning, ökade kostnader för frånvaro och växande antal timavlönade. Arbetstiden skulle användas mer effektivt, arbetskostnaderna skulle minska och brukarna skulle bli mer nöjda. Enligt Paula Liukkonen har ansvariga politiker påstått att det inte kostar mer för kommunen att ge deltidsanställda och timavlönade heltidsanställning. Hon menar att utfallet istället blev att: frånvaron ökade istället för att minska. När deltidsanställda gick upp på heltid fick de samma frånvaromönster som heltidsanställda. Behovet av timavlönat arbete (tim, vik, övertid och mertid) ökade. Denna punkt hänger samman med punkten före. 22 (40)

50 Kostnaderna ökade. Lönekostnaderna ökar när deltidsanställda blir heltidsanställda, de heltidsanställda hade mer sjukfrånvaro och annan betald frånvaro och för att täcka frånvaron behövdes ännu fler timavlönade. Enligt Liukkonen behövs konkret arbete med att mäta, redovisa och dra slutsatser av siffror och människors berättelser om vård och omsorg och dess kvalitet. 23 (40)

51 Bilaga 1 Sammanställning av kommuners olika tillvägagångssätt Nedan har de studerade kommunernas olika sätt att arbeta med heltidsfrågan sammanfattats. Observera att flera kommuner börjat jobba med heltidsfrågan innan tillkomsten av HÖK 16. Samanställningens syfte är utgöra inspiration i arbetet med heltidsfrågan. Metod Kommun Kommentar Politiskt beslut Falun Beslut i budgeten att teckna kollektivavtal för att skapa fler heltidstjänster där målet är att alla tjänster i kommunen i grunden ska vara heltid. Beslut att starta projektet heltid till alla i Falu Kommun, utse kommunstyrelseförvaltningen (personalkontoret) som projektägare, anställa en projektledare på heltid och två projektmedarbetare på deltid under tre år och att uppdra till personalchefen att formulera en projektplan. Besluta att anta Avtal om heltid till medarbetare inom Kommunals avtalsområde. Beslut att alla nya/vakanta tjänster över tre månader, inom samtliga Falu kommuns verksamheter, ska redan under våren och senast från och med den 1 augusti 2012 anställas i heltid. Färgelanda Inriktningen är heltid som norm i enlighet med de centrala parternas projekt. Orust Beslutet är genom ett projekt införa heltid som norm Sotenäs Ett beslut om införande av en projektledare till 50 % som arbetar med att ta fram tidsplan, ekonomiskanalys och förutsättningar för införande. Sedan tidigare tillämpas individuella scheman inom omsorgsförvaltningen och ett projekt om rätt till heltid har genomförts inom omsorgsförvaltningen. Åmål Politiska mål för projektet: Ökad sysselsättningsgrad, mindre ohälsa och lägre sjukfrånvarotal och budget i balans. Det finns med i budget 2018 om projektet. Avtal Falun Arbetstidsavtal, heltidsavtal och överenskommelse med enheten som införandet skulle ske vid. Hofors Lokalt kollektivavtal tecknades. Åmål Årsarbetstidsavtal. Åmål Anställningsavtal heltid (tidsbegränsat under projekttiden). Arbetstidsmodeller Falun Ja Tvättstugeschema Hofors Varje arbetsgrupp lade sitt eget tvättstugeschema utifrån verksamhetens behov och personalens önskemål om förläggning av arbetstiden. Vid kortare ledigheter eller sjukdom vikarierade personalen för varandra. OBersättningen (Kommunal sa sedan upp avtalet efter oenighet om storleken på Ob-ersättningen) betalades ut 24 (40)

52 Falun Markaryd Hofors Bergs Bengtsfors i form av tid till timbanken. Varje månad valde personalen om de ville omvandla hela eller delar av timbanken till pengar. Val av sysselsättningsgrad i hela 10-tals %, en gång om året. Vid minskad arbetad sysselsättningsgrad är heltidstjänsten vilande. Personal inom vård- och omsorgsverksamheten erbjuds att själva välja önskad sysselsättningsgrad och när som helst få sysselsättningsgraden förändrad, förutsatt att de säger till tre månader i förväg. Alla tillsvidareanställda i de verksamheter som omfattades välja önskad sysselsättning en gång per år, för kommande året. Möjlighet finns att arbeta deltid genom att begära partiell ledighet. Två gånger per år har anställda möjlighet att förändra sin sysselsättningsgrad (alla som inte vill arbeta heltid måste tala om det två gånger om året och två månader i förväg lägga in sitt önskemål om förändringen. Ändringarna sköts av respektive chef direkt i lönesystemet). KSAU har gett i uppdrag till förvaltningen att undersöka förutsättningarna att i samverkan med Kommunal införa önskad sysselsättningsgrad där verksamhetsmässiga, arbetsmiljömässiga samt ekonomiska faktorer ska beaktas. Välja sysselsättningsgrad Uddevalla Inom socialförvaltningen kan personalen utöka sin sysselsättningsgrad och istället jobba upp till 100 % mot en tidbank. Åmål Önskad sysselsättningsgrad väljs totalt tre gånger under projekttiden (2016: två ggr, 2017 en gång). Önskad sysselsättningsgrad läggs som bilaga till anställningsavtalet. Önskad sysselsättningsgrad genom tjänstledighet i följande intervall: 5%, 10%, 15%, 20%, 25%, 30%, 40%, 50%. Fast schema Hofors När AB började gälla framför det lokala avtalet behövde kostnaderna hållas inom ramarna vilket innebar att i stort sett alla fick sänkta sysselsättningsgrader. Från att haft möjlighet att lägga sitt schema till viss grad, var de tvungna att tillämpa fasta scheman för att hålla arbetstidsreglerna. Tidigare var arbetstagaren schemalagd till 80 procent och fick jaga in övrig tid eller ta ut som arbetstidsförkortning. Resultatet blev fasta scheman med delade turer varannan helg. Inkludera Falun Löpande politiker, informera Kombinationstjänster Falun Ja Utbildning Bergs Helt rätt i Berg, som syftade till att fler skulle vilja och orka arbeta heltid. Något som ställer krav på arbetsmiljön och förmågan att hantera förändringar. 25 (40)

53 Kommunikation Satsa på utbildning i schemasystemet och var tydlig så medarbetarna vet vad som gäller med schemat Jobba med attityder och värderingar bland arbetskamraterna. Riskbedömning Falun Övergripande riskbedömning som stöd. Arbetsgrupper Falun Tillfälliga arbetsgrupper som bryter i särskilda frågeställningar. Samt arbetsgrupper per enhet. Åmål Ja Nätverk Falun Nätverk tillsammans med grannkommuner för att stödja varandra vid införandet Tillämpningsanvisningar Bemanningsenhet/ personalpool, vikariepool etc. Falun Lidköping Åmål Markaryd Framtagande av tillämpningsanvisningar för hur arbeta med heltid till alla. Kommunen har tagit fram en handbok om bemanning inom vård och omsorg (2016). Syftet är att beskriva hur Vård & Omsorg planerar verksamheten utifrån krav på bemanning, hur de följer upp och förbättrar vid behov. I handboken tydliggörs den gemensamma schemaprocessen med tillhörande riktlinjer, arbetstidsavtal som tecknats för att kunna ge samtliga medarbetare rätt till heltidsanställning i grunden samt de olika roller som finns i förvaltningen inom bemanningsprocessen. Centrala riktlinjer för projektet (styrgruppen). Tillämpningsanvisning (av resurstid i förhållande till årsarbetstidsavtalet). Kommunen ville att tillsvidareanställda skulle täcka så stor del av vikariebehovet som möjligt. Samtidigt inrättade kommunen en central personalpool med högre löner och flexiblare arbetstider. Schema läggs var sjätte vecka. De turer som blir över lämnas till resurspoolen. Vid frånvaro ska en personalpoolfylla de fyra första dagarna och därefter ska arbetslaget täcka upp. Om inte arbetslaget löser det ska hjälp beställas från personalpoolen. Målet var att 25 procent av vikarierna skulle vara timanställda. Eftersom andelen timanställda är högre än så har inte målet uppfyllts. Merparten av personalen i personalpoolen arbetar heltid. När kortare turer behöver beställas går det ibland inte jämt upp. Det kan hända att personalen hamnar på minussaldo och att de samlar på sig plus för att verksamheten ska fungera. Hofors Timavlönade utvärderas efter 100 arbetstimmar och de som inte fungerar anlitas inte mer. En bemanningsenhet med 10 personer skulle täcka upp när ordinarie personal var frånvarande och tog också 26 (40)

54 Bergs Åmål pass när ordinarie personal inte anmält sig tillgängliga för. Sammantaget var det ett ganska komplicerat pussel som behövde ta hänsyn till en rad faktorer samtidigt, bland annat befintliga lagar och avtal, personalens önskemål angående arbetstiden, behovsplanering och tillgängliga resurser i form av grundbemanning. Efter att Kommunal sade upp avtalet efter oenighet om Ob-ersättningen är Bemanningsenheten nedlagd och timvikarier är knutna till respektive enhet. När publikationen (Åtta kommuner om heltid, SKL) skrivs anger HR-chefen att en personalpool eventuellt ska införas för att kunna möta bemanningsbehoven. Vikariepool Rätt till heltid Markaryd Heltid som rättighet och deltid som möjlighet. Gäller all personal som arbetar inom vård och omsorg med undantag för sjuksköterskorna. Falun Alla anställda. Åmål Rätt till heltid, möjlighet till deltid. Bergs 2011 beslutades införa heltid för samtliga anställda med målet att det skulle vara inför till årsskiftet 2014/15. Numer är heltidsanställning grunden i Bergs kommun. Delade turer Markaryd Delade turer förekommer på helgerna. I vissa hemtjänstgrupper är turerna tillräckligt långa för att personalen ska få ut sina timmar, i andra inte. Chefens förmåga att organisera lyfts fram som något viktigt. Bergs Schemaläggningen innebar delade turer. Möjligheten att önska schema har inneburit många korta turer. Falun Minskat. Helg Hofors Tidigare var arbetstagaren schemalagd till 80 procent och fick jaga in övrig tid eller ta ut som arbetstidsförkortning. Resultatet blev fasta scheman med delade turer varannan helg. Åmål Arbetar varannan helg. Vid utökad sysselsättningsgrad är en del av arbetspassen på helg. Arbeta på mer än ett ställe Bergs Åmål Hofors Falun Primärt läggs schema inom ordinarie arbetsplats (familjen), om det finns ytterligare timmar läggs de på annan arbetsplats i närområdet (släkten) eller annan arbetsplats (vänner). Schemat fastställs 14 dagar i förväg och övrig tid blir disponibel (meddelas senast ett dygn innan) för att täcka kortsiktiga behovet av vikarier. Upplägget bygget på rörlighet. Kombitjänster. Kombitjänster. Sprida ut arbetsuppgifter över dygnet Bergs Arbetsgivaren skulle kunna se över arbetssättet, dvs. att sprida ut arbetsuppgifterna över tid och kapa de största arbetstopparna, menar Kommunal Projektledare etc. Lidköping En personalkonsult inom Vård & Omsorg är ansvarig för arbetet med rätt till heltid. Orust Projektledare 27 (40)

55 Åmål Sotenäs Färgelanda Falun Bengtsfors En projektledare som arbetat med projektet under två år. Projektet är avgränsat till vård- och omsorg. Uppföljning Åmål Personalbudget samt bokad /obokad resurstid. APT: sjukfrånvaro och ekonomisk prognos, resurstid och schemaläggning samt medarbetarperspektivet. 28 (40)

56 Bilaga 2 Sammanfattning: Bengtsfors, Sotenäs, Orust och Åmåls kommuner Nedanstående avsnitt är en sammanfattning av rapporter från Bengtsfors, Sotenäs och Orust kommuner samt studiebesöket i Åmål. Bengtsfors kommun Önskad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg, KSAU beslutade att ge förvaltningen i uppdrag: att undersöka förutsättningarna att i samverkan med Kommunal införa önskad sysselsättningsgrad under 2016 där verksamhetsmässiga, arbetsmiljömässiga samt ekonomiska faktorer ska beaktas tecknade Bengtsfors kommun ett lokalt kollektivavtal om önskad sysselsättning inom vård och omsorg efter att ha genomfört två provperioder (ett särskilt boende respektive ett hemtjänstområde). Kollektivavtalet reviderades under åren och sades upp av Kommunal i december Därefter har inget nytt kollektivavtal tecknats. En arbetsgrupp utsågs för att aktivt arbeta med uppdraget, bestående av en projektledare och partssammansatta representanter från arbetsgivaren och Kommunal. Arbetsgruppen skulle ta fram ett förslag på införande av heltidsprojekt i Bengtsforskommun. Arbetsgruppen genomförde och utvärderade studiebesök. Utvärderingen baserades på fyra frågor: Vad har dessa kommuner gjort som varit bra? Vad kommer det sig att heltidsprojekten blivit hållbara? Hur gick införandet till? Hur är kollektivavtalet utformat? Arbetsgruppen ansåg att Bengtsfors kommun bör ha en bemanningsenhet med två heltidsanställda för att administrera utökad tid inom det sociala området. Beräkningsenheten föreslås vara ansvariga för att ringa in vikarier och därmed hantera LAS. Samt föreslogs att ett särskilt it-system skulle köpas in. Tjänstgöringstiden ändras en gång per år och innebär att ett nytt anställningsavtal får skrivas. Lösningen bedöms spara tid för chefer och personal. Samtliga anställda som omfattas av avtalet gäller schemaläggning med fasta scheman samt rörlig tid. Den rörliga tiden innebär överanställning och används för att täcka korttidsfrånvaro och variationer i verksamheternas behov. Den utökade tiden ska finnas med i schemat och får max utgöras av 10 % av total sysselsättning. När det gäller utökad tid får den anställde två alternativ (ett på ordinarie arbetsplats och det andra inkluderar annan arbetsplats). Arbetsgruppen föreslog även att avtalet ska bygga på frivillighet. Ett framtida kollektivavtal föreslås bygga på fast schema med utökad tid. Att semester i dagar omvandlas till timmar samt att personalen har årsarbetstid. En annan lösning är att arbetsgivaren erbjuder alla anställda inom det sociala området heltid, även om behovet av personal ser annorlunda ut inom olika enheter. Arbetsgruppen föreslår att starta med önskad sysselsättning inom 7 arbetsplatser. Räknas deltidsanställningarna upp till heltider utgör de 49 årsarbetare vilket motsvarar 19,1 miljoner kronor (beräknat på månadsmedellönen kr plus PO). Arbetsgruppen 29 (40)

57 konstaterade att det kommer bli en utökad kostnad att införa önskade sysselsättningsgrader med ett antagande om att timlönerna på sikt kommer att minska även om de kommer att finnas kvar. Med hänvisning till arbetsmiljön bör delade och korta turer undvikas i möjligaste mån. Ett annat förslag är att göra medarbetarna delaktiga i förändringsarbetet genom att besöka aktuella enheter och diskutera införandet av önskad sysselsättningsgrad. Arbetsgruppen föreslår att kommunen ska arbeta för att deltid ska vara en möjlighet för anställda. Vid tiden för utredningen var detta mer regel än undantag inom det sociala området. Heltidsanställning beskrivs som tryggare och den högre lönen som heltid medför påverkar sjuk- och föräldraersättningen samt framtida pension. Rätt till heltid är en fråga om rätten till egen försörjning. Ekonomi Kostnader för införande av bemanningsenhet, it-system för planering samt önskad sysselsättningsgrad på sju enheter uppskattades till 1,65 miljoner år ett och 1,22 miljoner år två. Om alla inom det sociala området går upp till heltidssysselsättning beräknas årskostnaden inklusive PO uppgå till 19,1 miljoner. Om 30 procent går upp till heltid är motsvarande summa 5,7 miljoner. Sotenäs kommun Tjänsteutlåtande , Rätt till heltid möjlighet till deltid. Personalavdelningen föreslår kommunstyrelsen att avsätta resurser för att tillsätta en projektledare med uppdrag att införa Rätt till heltid möjlighet till deltid i Sotenäs kommun samt en bemanningsenhet. För att genomföra Rätt till heltid möjlighet till deltid uppges följande behövas: att införandet sker i projektform, tydligt uppdrag, en projekt- och genomförandeplan tas fram samt resursförstärkning, stöd och engagemang. En projektledare på 50 % rekommenderas för att hålla samman arbetet, en styrgrupp (kommunchefens ledningsgrupp) och en arbetsgrupp. Samt en central bemanningsenhet för hantering av resurspass. 86 procent av de deltidsanställda inom omsorgs- och utbildningsförvaltningen har svarat att de vill arbeta heltid. 88 procent har svarat att de skulle tacka ja till en heltidsanställning. Förarbetet innan implementering av projektet beräknas ta 6-12 månader. Därefter uppskattas det ta två år att införa rätt till heltid i hela den kommunala organisationen. Förslag till plan för införande Januari 2017 projektet startas. Projektgrupp (möten 2 ggr/månad) och styrgrupp (1 gång/månad utses. Utbildning i effektiv schemaläggning och resursplanering (schemaläggare, chefer) samt regelbundna schemamöten. Regelbundna träffar med all personal för information och delaktighetavseende införandet (införande: äldreomsorgen ht 2017-ht 2018, vt 2018-vt 2019 utbildningsförvaltningen, kost och städ samt övriga verksamheter vt 2019). Ekonomi 30 (40)

58 Tabell 3. Tabellen visar kostnader inom ett par förvaltningar inom Sotenäs kommun. Uppgifterna avser Kostnaderna inkluderar PO. Uppgifterna är hämtade ur tjänsteutlåtandet om Rätt till heltid möjlighet till deltid ( ). Tid uttagen i kompensationstid framgår inte av tabellen. Verksamhet Mertid (fyllnads, över- och timtid), antal timmar, totalt Kostnader Antal timanställda, (inkl. sem.vik) Omsorgsförvaltningen Ca 19,48 mkr 399 Äldreomsorgen Ca 14,59 mkr Utbildningsförvaltningen Ca 2,1 mkr 92 Om 85 procent av de deltidsanställda inom äldreomsorgen övergår till heltid innebär det en ökad lönekostnad med ca 15 miljoner kronor. Delar av kostnaden väntas hämtas hem genom minskade kostnader för tim-, fyllnads- och övertid samt minskad sjukfrånvaro. Tillkommande kostnader föreslås i form av projektledare på 50 % under tre år (250 tkr/år), chef bemanningsenheten på 50 % tills vidare (300 tkr/år) och utbildningsinsatser (100 tkr/år). Kommunfullmäktige har beslutat införa heltidstjänster i hela kommunen. Initialt innebär införandet högre kostnader. Genom aktivt arbete med arbetstidsmodeller, schemaplanering, lokala kollektivavtal och effektiv resurshantering, kan tim- och merkostnader sänkas och kostnaderna hållas nere. Orust kommun Inventering Heltidsprojekt , Kommunstyrelseförvaltningen. Kommunstyrelsen har antagit en projektplan och ett övergripande mål: alla medarbetare ska ha en heltidsanställning vid utgången av I samband med antagandet av projektplan har medel avsatts för en projektledare under två år, som ska driva införandet av rätten till heltid. Rapporten som Melleruds kommun fått ta del av består av en inventering, en enklare förstudie, som skapar underlag för att planera och prioritera genomförandet av heltidssatsningen. Syftet med inventeringen är att skapa: en bild av utgångspunkten för deltidssatsningen och därmed kunna bedöma storleken på implementeringen samt underlätta prioriteringar. samsyn kring satsningen och dess nationella och lokala sammanhang. utgångspunkt för utvärdering av projektet. Frågan om att införa heltid som norm i den kommunala förvaltningen uppges handla om att vara en attraktiv arbetsgivare, skapa förutsättningar för människor att leva och försörja sig i kommunen samt att säkra rekrytering av nya medarbetare över tid. Frågan om att införa heltid anses vara komplex och inbegriper brukar-, och medarbetarperspektivet samt ekonomiska förutsättningar. Det är ett stort förändringsarbete som innebär ändrad norm för sysselsättning inom fler verksamhetsområden, med behov av att se över rutiner för schemaläggning och fördelning av arbetsuppgifter över dagen. 31 (40)

59 Situationen med hög andel deltidsarbetande, många timvikarier, höga sjukskrivningstal och svårighet att rekrytera personal 12 är områden som kommunledningen på Orust vill förändra genom en satsning att införa heltid som rättighet och deltid som möjlighet. Orust kommun har åretruntboende, kommunanställda och 300 timavlönade. Andelen heltidsanställningar utgör 56,7 procent, 14,3 procent är deltider upp till 74 procents sysselsättningsgrad och 29 procent deltid över 75 procent. Lägst är sysselsättningsgraden inom Vård och omsorg (79 %), Stöd och omsorg (83 %) och därefter Kost och lokalvård. Under 2006 införde Orust kommun årsarbetstid inom omsorgen samt utvecklades it-stödet vid schemaläggning. Samtidigt gjordes en satsning för att öka sysselsättningsgraden inom omsorgen (särskilt boende och hemtjänstgrupp). Målgruppen inom omsorgen fick önska sysselsättningsgrad och tiden härutöver skulle utföras flexibelt, på ordinarie eller annan arbetsplats. Praktiskt administrerades detta genom att en samordnare manuellt fördelade dessa pass. Satsningen kom att läggas ned. Erfarenheterna från satsningen var: Enheterna var för små. Ekonomiska konsekvenser kunde inte utvärderas. Resurser saknades för att utföra projektet. Rätt administrativt stöd saknades (kommunövergripande it-system för schemaläggning). Flexibiliteten vid schemaläggning var inte stor nog (enbart de som ökade sysselsättningsgrad skulle röra på sig). Orust kommun har genomfört en omvärldsanalys och dras slutsatsen att kommunen har en del förutsättningar på plats och som pekas ut som framgångsfaktorer av andra kommuner som lyckats med genomförandet av heltid: Central vakansförmedling och resurspool som underlättar schemaläggning mellan enheter. It-system som är sammankopplat med lönesystemet, underlättar administrationen av arbetspass på andra enheter än sina egna. Årsarbetstid, ett flexibelt arbetstidsavtal för att kunna lägga scheman som ger möjlighet till heltid. Enligt Orust kommun utgör följande också framgångsfaktorer: Resurspass fördelas mellan alla i arbetsgruppen, oavsett om de valt att gå upp i arbetstid, samt Möjligheten att önska partiell tjänstledighet i kombination med rätt till heltid. Ekonomi Den uppskattade kostnaden för timavlönade inkl. sommarvikarier och timavlönade på fritidsgårdar i Orust kommun 2014 uppgår till 53 miljoner kronor (beräknat per årsarbetare om 380 tkr). Motsvarande år utfördes ca timmar av timavlönade i kommunen. Inom ramen för inventeringen har en uträkning av lönekostnader per förvaltningsområde gjorts med en simulering av kostnaden om alla med deltidsanställning istället arbetar heltid utan andra åtgärder. För kommunen som helhet skulle det röra sig en ökning med Det uppges vara särskilt svårt att rekrytera sjuksköterskor, undersköterskor, förskollärare, socialsekreterare och lärare inom matematik och naturorienterande ämnen. 32 (40)

60 årsarbetare. Samtidigt poängteras att siffran inte är helt realistisk då inte alla vill gå upp till heltidssysselsättning. I Orust kommun är sjuktalen något högre än i landet i stort. Vid en genomlysning av sjukfrånvaron konstaterar Orust kommun att timvikarier återfinns bland de korttidssjukskrivna. De som arbetar heltid är friskare än de som arbetar deltid inom samtliga förvaltningsområden. Åmåls kommun Vård- och omsorgsnämndens politiska inriktningsmål är: ökad sysselsättningsgrad, mindre ohälsa och lägre sjukfrånvarotal samt budget i balans. Projektorganisationen består av en projektgrupp, en styrgrupp (representant med från socialnämnden), arbetsgrupp på enheten och arbetsgrupper för specifika frågeställningar samt APT. Heltidsprojektet startade innan HÖK 16 och genomförs 4 april 2016 till och med 31 december Ett nytt årsarbetstidsavtal tecknades från 1 mars Det fungerar så att medarbetares val av sysselsättningsgrad ger resurstid, det vill säga enhetens tid utöver budgeterad tid. Resurstiden används till att täcka frånvaro på enheten samt inom vård- och omsorgsförvaltningen. Resurstiden matchas mot förvaltningens vikariebehov. Vakansplaneringsmodulen är ett gemensamt verktyg som används (omfattande administration). Åmål har en pool, för att ha kontroll över tiderna (resurstid). All tid är schemalagd. 60 % med i budget. 40 % utöver budget/resurstid vid kort o lång frånvaro. Tiden används antingen in i schemat eller vid frånvaro. Enhetsassistenterna bokar tider direkt på enhetsnivå. Vakans kan lösas på egen enhet, en del annat kan läggas till vikariepoolen. Målgruppen för projektet är tillsvidareanställd personal inom Kommunals avtalsområde och som omfattas av det lokala kollektivavtalet om ramavtal för årsarbetstid. Projektet genomförs på ett särskilt boende och ett äldreboende. Det finns följande centrala riktlinjer för projektet: Kostnaden för projektet ska inrymmas inom respektive enhets befintliga personalbudget. Nytt anställningsavtal på tidsbegränsad anställning heltid upprättas. Önskad sysselsättningsgrad väljs totalt tre gånger under projekttiden (2016: två ggr, 2017 en gång). Önskad sysselsättningsgrad läggs som bilaga till anställningsavtalet. Önskad sysselsättningsgrad genom tjänstledighet i följande intervall: 5 %, 10 %, 15 %, 20 %, 25 %, 30 %, 40 %, 50 %. Anställningar över budgeterade antal årsarbetare blir en överanställning på enheten och dessa timmar benämns som resurstid. Resurstid - tid som skall täcka vakanser i verksamheten och all frånvaro (p g a sjukdom eller ledigheter) är disponibel tid för arbetsgruppens resurstid. Resurstiden innebär att personal inom respektive enhet och tjänstgör på annat gruppboende/annan avdelning inom sin enhet och tillfälligt tjänstgör på annan enhet inom vård- och omsorgsförvaltningen via Bemanningsenheten. 33 (40)

61 Vid projektslut återgår samtliga berörda medarbetare till sina ordinarie grundanställningar. Bemanningsplanering efter verksamhetens behov och resurser Nya scheman schemaregler: Arbetstidslagen måste följas. Planerad ledighet täcks i första hand med enhetens resurstid inom ramen för årsarbetstiden. 6-veckors schema. Nytt schema ska vara inlagt senast 2 veckor innan start av schemaperioden. Årsarbetstid + 40 till - 20 timmar per faktors tid. Avstämning av årsarbetstid 3 ggr per år. Vid mer än 70 % i tjänstgöringsgrad bör 28 arbetstillfällen utgå på 6 veckor. Vid mindre än 70 % i tjänstgöringsgrad bör 26 arbetstillfällen utgå på 6 veckor. Följande styrdokument har tagits fram inom heltidsprojektet: Årsarbetstidsavtal. Centrala riktlinjer för projektet (styrgruppen). Tillämpningsanvisning (av resurstid i förhållande till årsarbetstidsavtalet). Anställningsavtal heltid (tidsbegränsat under projekttiden). Tjänstledighet/val av önskad sysselsättningsgrad. Heltidsprojektet följs upp löpande genom: Enhetschef, controller och projektledare: personalbudget samt bokad /obokad resurstid. APT: sjukfrånvaro och ekonomisk prognos, resurstid och schemaläggning Medarbetarperspektivet o hur fungerar det i verksamheten? o frågeställningar att gå vidare med? Figur. Bilden visar administration av resurstider. Det finns medel för projektet avsatta i budget 2018 men bedöms inte räcka. Personalen får inget avdrag på lönen, men de måste jaga tiden. Erfarenheter från arbetet Allt bygger på rörlighet. Personalen behöver vara beredd på att byta avdelning regelbundet. Den personal som vill röra på sig får göra det med. Inom en av arbetsplatserna har 34 (40)

62 projektet inneburit en ökning av fyra årsarbetare med en personalgrupp på 30 personer. Kostnaden är högre de tre första månaderna. Några andra erfarenheter är att verksamheterna inte får ut all tid. De har andra start- och stopptider. Timbanken sjunker inte, trots resurstid. Varje enhet har att arbeta med kombitjänster som är möjliga arbetstidsmässigt och olika schemalösningar. Personalen arbetar varannan helg. Det är en grundförutsättning för att få detta att gå ihop tillika en konsekvens. Vid utökad sysselsättningsgrad måste man jobba mer och då är en del pass på helgen. Schemaläggning är inte egentligen en heltidsfråga utan en fråga om verksamhet och ekonomi. Ambitionen är rätt till heltid, möjlighet till deltid och att på sikt minska deltid. Ett tips är att tänka på vad vill vi med projektet i slutändan? 35 (40)

63 Bilaga 3 Sammanställning av intervjuer med deltagare i de två 80-projekten Dnr KS 2010/ (40)

64 37 (40)

65 38 (40)

66 39 (40)

67 Referenser SKL, Åtta kommuner om heltid. Publikationen är tänkt som ett stöd för kommuner som ska starta ett förändringsarbete för att öka antalet heltidsarbetande. SKL, Om fler jobbar mer Heltidsfrågan i Välfärden. Redovisar hur andelen heltidsarbetande och heltidsanställda varierar mellan kommuner och hur det ser ut 2014 jämfört med SKL och Kommunal, 2015, Heltid en del av helheten inspiration och stöd vid införandet av heltid i kommuner. Bengtsfors kommun. Önskad sysselsättningsgrad inom vård och omsorg, Sotenäs kommun. Tjänsteutlåtande , Rätt till heltid möjlighet till deltid. Orust kommun. Inventering Heltidsprojekt , Kommunstyrelseförvaltningen. Falun kommun. Heltid till alla. Slutrapport, Sven Fernlund Skagerud, projektledare. Dagens samhälle. Sluta försköna rätt till heltid är dyrt. Paula Liukkonen, 12 juni [Hämtad den 11 september 2017: Åmåls kommun. Vård- och omsorgsförvaltningen Heltidsprojektet - rätt till heltid, möjlighet till deltid Melleruds kommun. Personalchefens utredning om Heltid till alla som vill, Melleruds kommun. Sammanträdesprotokoll, Socialnämnden , 85 Melleruds kommun. Information om utökning av tjänstgöringsgrad för deltidsanställda. Till Socialnämnden november 2011 Melleruds kommun. Sammanträdesprotokoll, KSAU, , 137 Melleruds kommun. Sammanträdesprotokoll, Socialnämnden, , 113 Melleruds kommun. Information om utökad sysselsättning till Socialnämnden, juni 2014 Melleruds kommun. Sammanträdesprotokoll, KSAU, , 30 Melleruds kommun. Sammanträdesprotokoll, Socialnämnden, , 65 Melleruds kommun. Sammanträdesprotokoll, Socialnämnden, , 104 Melleruds kommun. Sammanträdesprotokoll, Socialnämnden, , 36 Melleruds kommun. Sammanträdesprotokoll, KSAU, , 30 Melleruds kommun. Sammanträdesprotokoll, KSAU, , 75 Melleruds kommun. Sammanträdesprotokoll, KSAU, , 103 Melleruds kommun. Sammanträdesprotokoll, Socialnämnden, , 43 Melleruds kommun dnr KS 2010/ (40)

68 Ver 0.1 Sammanställning Heltidsplan MELLERUD Dokumentet innehåller en sammanställning av heltidsplanerna som tagits fram av Rådahallen, Serviceenheten och Socialförvaltningen. Rubrikerna är hämtade från förslag till heltidsplan som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kommunal tagit fram inom ramen för utvecklingsprojektet Heltidsresan (heltid.nu). Röd text har kompletterats av projektgruppen. Inledning Fler ska arbeta heltid i framtiden Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att heltid ska vara norm och att fler ska arbeta heltid. Välfärdens behov av kompetens behöver tryggas. Samtidigt behöver välfärdssektorn erbjuda attraktiva anställningar. Heltid som norm kan i förlängningen dessutom minska behovet av visstidsanställningar och leda till ökad jämställdhet. Målet är att tillsvidareanställning på heltid är det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare ska arbeta heltid i högre utsträckning än i dag. Heltidsarbete ökar det ekonomiska oberoendet och gör att fler klarar sin egen försörjning. När fler arbetar heltid uppstår dessutom positiva effekter för yrkenas attraktivitet, framtida kompetensförsörjning och jämställdhet. SKL och Kommunal är överens om tre mål: 1. Alla medarbetare som nyanställs ska anställas på heltid. 2. Alla deltidsanställda ska erbjudas heltidsarbete. 3. Fler av dem som redan har en heltidsanställning men av olika anledningar jobbar deltid i dag, ska eftersträva heltidsarbete. Arbetsgivaren ska planera för heltid Alla arbetsgivare ska planera för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka, vilket framgår av det centrala kollektivavtalet mellan Kommunal och SKL (HÖK 16). När heltid införs bör dessutom en sammanhållen arbetstid utan delade turer eftersträvas. En plan för arbetet ska finnas på plats senast den 31 december Planen ska utgå från verksamhetens behov och resurser. Den ska stämmas av årligen fram till den 31 maj 2021 och på så sätt fungera som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. De centrala parterna rekommenderar att arbetsgivaren och Kommunal tar fram planen tillsammans, exempelvis i en partsgemensam arbetsgrupp. Planen ska omfatta Kommunals avtalsområde, men självklart är det önskvärt att hela organisationen strävar efter att bli en heltidsorganisation. Som stöd i ert lokala arbete föreslår vi här ett upplägg för hur ni kan ta fram en plan. Och ni som redan är igång och arbetar med heltidsfrågan: Dra nytta av tidigare erfarenheter!

69 Ver 0.1 Sammanställning Planen ska vara ändamålsenlig och långsiktig Planen ska vara ändamålsenlig och långsiktig. Därför är det viktigt att följande områden är genomgångna och väl omhändertagna när ni ska införa en heltidsorganisation. 1. Nulägesanalys 2. Rekryteringsbehov 3. Organisation och bemanning 4. Arbetstider och arbetsmiljö 5. Delaktighet 6. Beslut och avtal 7. Mål 1. Nulägesanalysen Hel- och deltidsanställda Hela kommunen Antal Andel Heltidsanställda ,2 % Deltidsanställda procent ,3 % Deltidsanställda 1 74 procent ,4 % Omsorg om äldre och personer med funktionsvariation Antal Andel Heltidsanställda ,1 % Deltidsanställda procent ,3 % Deltidsanställda 1 74 procent ,6 % Serviceenheten Antal Andel Heltidsanställda 25 59,5 % Deltidsanställda procent 14 33,3 % Deltidsanställda 1 74 procent 3 7,14 %

70 Ver 0.1 Sammanställning Rådahallen Antal Andel Heltidsanställda 5 41,7 % Deltidsanställda procent 4 33,3 % Deltidsanställda 1 74 procent 3 25,0 % Av de 954 månadsavlönade i Mellerud kommun är 55,2 procent anställda på heltid. Det placerar Mellerud på plats 263 i rankningen över andelen heltidsanställda i landets kommuner (se hela rankningslistan här). De månadsavlönade i Mellerud kommun utför 85 procent av den arbetade tiden i kommunen. Resterande 13,2 procent utförs av timavlönade. Genomsnitt för alla kommuner 2016 var att 8 procent av den arbetade tiden utfördes av timavlönade. Hel-och deltidsarbetande Hela kommunen Antal Andel Heltidsarbetande ,9 % Deltidsarbetande procent ,7 % Deltidsarbetande 1 74 procent ,4 % Omsorg om äldre och personer med funktionsvariation Antal Andel Heltidsarbetande ,5 % Deltidsarbetande procent ,3 % Deltidsarbetande 1 74 procent ,2 % Serviceenheten Antal Andel Heltidsanställda 25 59,5 % Deltidsanställda procent 14 33,3 % Deltidsanställda 1 74 procent 3 7,14 %

71 Ver 0.1 Sammanställning Rådahallen Antal Andel Heltidsanställda 5 41,7 % Deltidsanställda procent 4 33,3 % Deltidsanställda 1 74 procent 3 25,0 % Av de månadsavlönade i Mellerud kommun är det i praktiken 50,9 procent som faktiskt arbetar heltid. Det placerar Mellerud kommun på plats 263 i rankningen över andel heltidsarbetande i landets kommuner (se hela rankningslistan här). Av de månadsavlönade inom vård och omsorg i Mellerud kommun är det i praktiken 27,5 procent som faktiskt arbetar heltid. Det placerar Mellerud kommun på plats 247 i rankningen över andelen heltidsarbetande inom vård och omsorg i landets kommuner (se hela rankningslistan här). Andelen procent heltidsarbetande (månadsavlönade) I tabellen nedan finns andelen (procent) heltidsarbetande, av de månadsavlönade, inom olika verksamhetsområden i kommunen. Observera att Kommunal har medlemmar som arbetar deltid inom samtliga dessa verksamhetsområden. Verksamhetsområde Omsorg om äldre och personer med funktionsvariation Andel heltidsarbetande 27,5 % Gymnasium och Komvux 61,9 % Grundskola & förskoleklass 74,1 % Förskola och barnomsorg 66,3 % Individ och familjeomsorg 41,9 % Kultur och fritid 43,8 % Kostnader Med rätt bemanning kan kostnader för fyllnadstid och övertid begränsas. Inför övergången till heltid är det bra att veta hur utgångsläget ser ut.

72 Ver 0.1 Sammanställning Ta själva fram er nuvarande kostnad och/eller antalet timmar för fyllnadstid och övertid (ÖT). Siffrorna är hämtade ur systemet HR+ och avser år Verksamhet (ansvar) Antal anst Timmar Kronor Fyllnad tim Fyllnad kronor ÖT timmar ÖT kronor Rådahallen (2160, 2210) , Serviceenheten (2260) Vård och omsorg (7310, 7320, 7330, 7340, 7350, 7360, 7370) Stöd och service (7810, 7830, 7840, 7850, 7860) IFO (7820) , Ta också fram uppgifter för frånvaro, exempelvis: sjukfrånvaro, föräldraledighet och ledighet. Siffrorna avser sjukfrånvaro år 2016 och är hämtade från personalassistentens sammanställning över sjukfrånvaro. Rådahallen Serviceenheten Sektor Vård och Sektor Stöd och IFO omsorg service Sjukfrånvaro, kr kr kr kr kr kr 91 dagar till 2 år, % 4,74 2,58 5,11 0, dagar, % 1,66 2,05 2,57 0, dagar, % 1,91 2,35 3,17 2,77 2,08 För kommunen som helhet uppgift sjuklönekostnaden till kr fördelat per 1-14 dagar (2.67 %), dagar (1,87 %) och 91dagar till 2 år (2,59%). 2. Rekryteringsbehov Gör en enkel prognos över kommunens rekryteringsbehov de kommande åren. Om ni har en sådan prognos sedan tidigare kan ni utgå ifrån den. De senaste åren har ni rekryterat nya tillsvidareanställda enligt följande: 1 Konterade transaktioner är utbetalade per ansvar för timavlönade. Fyllnads- och övertid för deltids- och heltidsanställda med månadslön. PO är ej inkluderat i redovisningen. Alla timmar för fyllnads- och övertid (timmar och kostnad) är redovisade. Personalen kan även ha tagit ut fyllnadstid- och övertid i tid.

73 Ver 0.1 Sammanställning Nya tillsvidareanställda När ni gör er rekryteringsprognos kan ni behöva korrigera för följande faktorer: Demografiska förändringar, dvs. om det exempelvis blir fler eller färre unga/äldre i kommunen vilket påverkar behovet av kommunal verksamhet. Kolla er befolkningsprognos. Personalomsättning inklusive pensionsavgångar. Om ni vet att vissa verksamheter i dagsläget har fel bemanning bör ni också ta hänsyn till det när ni gör er prognos. Rekryteringsprognos Fyll i er rekryteringsprognos. Ni kan också bryta ner prognosen på olika verksamhetsområden. Rekryteringsbehov Mellerud kommun Rådahallen Serviceenheten * Vård och omsorg Stöd och service Totalt 4 4+1* Kommentarer till Rådahallen Inga pensionsavgångar beräknas Vid utbyggnationen av sporthall behövs mellan h mer per vecka och hanteras med befintlig personal. 1 pers från 2018 som simlärare behövs. Det finns en kapacitet att öka sysselsättningsgraderna med befintlig personal och det finns en vilja hos personalen. En anställd med 50 % sysselsättningsgrad har erbjudits helgtjänstgöring och därmed utökad sysselsättningsgrad, men har tackat nej. 2 Sammanställt med 67 år som pensionsålder. 3 Sammanställt med 67 år som pensionsålder.

74 Ver 0.1 Sammanställning Kommentarer till Serviceenheten Rekryteringsbehovet består i pensionsavgångar (2 tjänster är besatta under 2017). Byggnationen av äldreboendet Ängenäs innebär förhoppningsvis en utökning av verksamhetens arbetsområde och behov av ytterligare rekrytering från 2018/19. Det är i nuläget svårt att ange exakt hur stort rekryteringsbehovet kommer att bli. *Det finns tre visstidsanställda med månadslön och det finns behov av att inrätta tre tillsvidaretjänster istället. Kommentarer till Vård och omsorg Rekryteringsbehovet består i pensionsavgångar. Det nya äldreboendet (beräknas klart 2019) innebär en utökning av 5 fler platser jämfört med idag = 5 personer, 4.5 % årsarbetare. Enligt hemvården råder fel grundbemanning idag. En grov uppskattning är att ytterligare 25 personer behövs inom hemvården á 75 % sysselsättningsgrad. Rekryteringsbehovet minskar om fler arbetar heltid. När fler arbetar heltid ökar antalet arbetade timmar, trots att antalet anställda är oförändrat. Om alla månadsavlönade i Mellerud kommun skulle gå upp i tid och faktisk arbeta heltid, skulle den ökningen motsvara 172 heltidsarbetande. 3. Organisation och bemanning Följande bör framgå av er plan: Hur tänker ni organisera det framtida arbetet för att åstadkomma en jämnare arbetsbelastning? Behöver arbetet med bemanning utvecklas när fler ska arbeta heltid? I så fall hur? Behöver bemanningen över verksamhets- och enhetsgränser utvecklas? Hur går ni i så fall vidare med den frågan? Behöver bemanningen vid frånvaro organiseras och samordnas på ett annat sätt än i dag? Hur går ni i så fall vidare med den frågan? Vård & omsorg och Stöd & service Hur tänker ni organisera det framtida arbetet för att åstadkomma en jämnare arbetsbelastning? Översyn av arbetsuppgifterna på schemat för att minska toppar (görs lättast med kringuppgifter). Individens behov kommer fortsatt att stå i centrum för verksamheten. Det finns djupt rotade traditioner att vissa uppgifter t.ex. ska hanteras en viss tid (tvätt). Det finns ett behov av att utveckla förståelsen för behovet av flexibilitet. Det finns även beroende till andra aktörers tider t.ex. läkarmottagning. Behöver arbetet med bemanning utvecklas när fler ska arbeta heltid? I så fall hur? Ja, genom schema, delegationer, större arbetsområde eller fler (utpekade arbetsområden). Årsarbetstid för samtliga medarbetare. Behöver bemanningen över verksamhets- och enhetsgränser utvecklas? Hur går ni i så fall vidare med den frågan?

75 Ver 0.1 Sammanställning Bemanningsenhet och projektledare för införandet. Samverkan om meningsfulla kringuppgifter med andra enheter. Behöver bemanningen vid frånvaro organiseras och samordnas på ett annat sätt än i dag? Hur går ni i så fall vidare med den frågan? Ja, mer på ett samlat ställe. Det kan underlättas genom indelning inom arbetsområdena. Behovet av (kompetenta) timvikarier kommer att föreligga fortsatt och dessa kan samlas i en pool eller bemanningsenhet/team. Vilka konsekvenser innebär förslagen? (Verksamhet och ekonomi) Ekonomiska konsekvenser bl.a. för administrationen, ökat transportbehov mellan arbetsplatser. Informationsbehovet kommer att kvarstå och vid fler arbetsplatser kan det vara svårt att känna tillhörighet och känna sig informerad. Vilka risker finns? Personalen kommer att behöva transportera sig mellan arbetsplatser (körkort, poolbil eller krav på egen personal). Det finns en risk för de boende om det är mer personal i rotation. Ökad olycksrisk pga. transportförflyttningar. Läkemedelshanteringen. Risk för oplanerad tid. Ökad arbetsbelastning för enhetscheferna p.g.a. schemaförslagen, omläggning av arbetsrutiner. Det finns en risk att timanställda behövs i mindre utsträckning och att de blir färre i antal, vilket kan innebära svårare att ordinarie personal kan ta semester eftersom det inte finns tillgängliga vikarier/timanställda. Risken finns att verksamheten kommer sakna personal under juni-augusti utifrån behov (om alla medarbetare är anställda tillsvidare och tim anställningar saknas). Serviceenheten Hur tänker ni organisera det framtida arbetet för att åstadkomma en jämnare arbetsbelastning? Det finns liten möjlighet att organisera verksamheten på annat sätt än idag. Organisationen är starkt beroende av beställningarna från andra verksamheter och när de vill ha arbete utfört t.ex. transporter, mattider, öppettider. Behöver arbetet med bemanning utvecklas när fler ska arbeta heltid? I så fall hur? Ett sätt är att låta medarbetarna röra sig mer mellan olika arbetsställen, även om personalen inte är positiv till förslaget. Fler sysslor kan läggas på personalen samtidigt som det bygger på att de beställande verksamheterna tar kostnaden. Behöver bemanningen över verksamhets- och enhetsgränser utvecklas? Hur går ni i så fall vidare med den frågan? Det är möjligt att samarbeta med t.ex. Rådahallen om att erbjuda dem lokalvård. Lokalvård kan även övertas i större utsträckning från äldreomsorgen och särskilt det nya äldreboendet. Inom skolan kan serviceenheten överta ansvar för måltidshantering istället för att skolans personal gör det. Detta är en fråga enheten arbetar med löpande. Behöver bemanningen vid frånvaro organiseras och samordnas på ett annat sätt än i dag? Hur går ni i så fall vidare med den frågan?

76 Ver 0.1 Sammanställning Idag förflyttas personal inom enheten eller vikarier tas in, omorganisering. En person är överanställd och är viktig för att täcka vakanser och frånvaro i alla kök, alternativt får lokalvården hjälpa till. Verksamheten upplever att det fungerar idag. Ett alternativ kan vara en central enhet som sköter bemanningen vid frånvaro. Vilka konsekvenser innebär förslagen? (Verksamhet och ekonomi) Vid fler heltider ökar kostnaden för verksamheten. Om antalet som arbetar heltid ökar, minskar behovet av timanställda. De timanställda kommer fortsatt att behövas för att ersätta vid vakanser. Ytterligare leasingbilar/färdtidsersättning behövs för att personalen ska kunna förflytta sig mellan fler arbetsplatser. Vilka risker finns? Risken för sjukfrånvaro ökar både inom kost och lokalvård. Det kan bli svårare att rekrytera till tjänster som förutsätter att arbetet utförs på flera ställen. Med fler förflyttningar ökar risken för olyckor t.ex. halkolycka eller trafikolycka. Rådahallen Hur tänker ni organisera det framtida arbetet för att åstadkomma en jämnare arbetsbelastning? Verksamheten påverkas av besökarna som kommer särskilda dagar och vissa tider. Avsikten är att fortsätta som idag. Behöver arbetet med bemanning utvecklas när fler ska arbeta heltid? I så fall hur? Genom ytterligare sysslor, eller att tiden timanställda är inne minskas till fördel för tv personal, dela på nuvarande ansvar och uppgifter. Vid nyrekrytering kan tjänster behöva kunna göra fler uppgifter t.ex. att alla ska kunna vara simlärare eller vattenpass. Behöver bemanningen över verksamhets- och enhetsgränser utvecklas? Hur går ni i så fall vidare med den frågan? Samverkan med Serviceenheten om den nya hallen. Samtal om förslag mellan Rådahallen och Servicechefen. Behöver bemanningen vid frånvaro organiseras och samordnas på ett annat sätt än i dag? Hur går ni i så fall vidare med den frågan? Idag tas ordinarie personal in vid vakans och/eller timanställd tas in och ersätter. Nej, det fungerar. Vilka konsekvenser innebär förslagen? (Verksamhet och ekonomi) Vid fler heltidsanställda som arbetar mer ökar kostnaderna för verksamheten. 2 personer vill öka från 50 % resp. 75 % till 100 %. Personalen kommer behöva vara beredd på att göra andra uppgifter än de anställdes för samt att kompetensutvecklas. Vilka risker finns? Ska personal vistas längre tider i vattnet ökar risken för att personalen blir sjuk pga aerosolerna.

77 Ver 0.1 Sammanställning 4. Arbetstider och arbetsmiljö Följande bör framgå av er plan: Hur ska införandet av heltid samordnas med det ordinarie arbetsmiljöarbetet? Scheman ska både tillgodose verksamhetens behov och vara hälsosamma för medarbetarna. Hur arbetar ni med den frågan? Centrala parter rekommenderar en sammanhållen arbetstid. Behöver ni en strategi för att undvika delade turer? Hur går ni vidare med den frågan? Vård & omsorg och Stöd & service Hur ska införandet av heltid samordnas med det ordinarie arbetsmiljöarbetet? Risk- och konsekvensanalyser (per sektor med möjlighet att komplettera per verksamhet). Scheman ska både tillgodose verksamhetens behov och vara hälsosamma för medarbetarna. Hur arbetar ni med den frågan? Utgå från arbetstidslagen (se till att det finns möjlighet till återhämning i schemat), delaktighet, utbildning i schemaläggning, förankring med Kommunal. Fler helger - kortare pass. Fler kvällar. Centrala parter rekommenderar en sammanhållen arbetstid. Behöver ni en strategi för att undvika delade turer? Hur går ni vidare med den frågan? Kunskaper om schemaläggning behöver öka för att försöka undvika delade turer. Ta fram mall för ett grundschema (en standardram), på den vanligaste sysselsättningsgraden samt att det blir bra schema även för att kunna utöka sysselsättningsgraden till 100 % (de utökade 20 % t.ex.). Den politiska inriktningen kommer att påverka hur går vidare med frågan. Vi utgår från att alla har en heltidssysselsättning här. All kringtid så som utbildning, möten osv. ska ingå i schemat och planera för sammanhållen arbetstid. Serviceenheten Hur ska införandet av heltid samordnas med det ordinarie arbetsmiljöarbetet? Genom fler förflyttningar ökar olycksrisken vilket försämrar arbetsmiljön. Göra fler riskanalyser, som en naturlig del i verksamheten, i och med att förutsättningarna förändras (särskilt vid mer bilkörning etc.). Scheman ska både tillgodose verksamhetens behov och vara hälsosamma för medarbetarna. Hur arbetar ni med den frågan? Schemat ligger efter verksamhetens behov. Med undantag av en sommar är det inga klagomål på schemat vare sig från verksamheterna eller personalen. Centrala parter rekommenderar en sammanhållen arbetstid. Behöver ni en strategi för att undvika delade turer? Hur går ni vidare med den frågan? Det förekommer inte delade turer idag. Rådahallen

78 Ver 0.1 Sammanställning Hur ska införandet av heltid samordnas med det ordinarie arbetsmiljöarbetet? Det finns en svårighet med att gå upp i tid för de som arbetar i vattnet för att inte öka risken för sjukdom. Scheman ska både tillgodose verksamhetens behov och vara hälsosamma för medarbetarna. Hur arbetar ni med den frågan? Schemat ligger efter verksamhetens behov idag. Centrala parter rekommenderar en sammanhållen arbetstid. Behöver ni en strategi för att undvika delade turer? Hur går ni vidare med den frågan? Detta förekommer inte inom verksamheten. 5. Delaktighet Följande bör framgå av er plan: Vilka är berörda av förändringen? Hur säkerställs att de får den information och utbildning de behöver? Vilka forum bör finnas för säkerställa delaktighet? Tänk på att förändringsprocesser kan väcka olika typer av reaktioner hos olika människor! Vård & omsorg och Stöd & service Vilka är berörda av förändringen? Undersköterskor och vårdbiträden, chefer, assistenter, administratörer, stödassistenter, stödpedagoger, boendestödjare, boendestödspedagoger, verksamhetspedagoger, socialpedagoger. Hur säkerställs att de får den information och utbildning de behöver? Inventering där alla får tycka, kommunikationsplan, utbildning. Det är viktigt att det är tydligt vad detta är för arbete, vad ska åstadkommas och vad det innebär/ska göra/möjlighet att påverka. Använd ett och samma namn på arbetet, inte flera olika. Både skriftlig och muntlig information. Vilka forum bör finnas för säkerställa delaktighet? Arbetsgrupper, APT. Samt att det finns teknik som stödjer kommunikationen t.ex. mail. Serviceenheten Vilka är berörda av förändringen? All personal inom enheten kan komma att påverkas. Hur säkerställs att de får den information och utbildning de behöver? Genom mail och APT samt att mer tid på dessa behöver läggas för att ta upp frågorna. Vilka forum bör finnas för säkerställa delaktighet?

79 Ver 0.1 Sammanställning APT (12 forum) och en närvarande chef samt att personalen vet att de alltid är välkomna med frågor. Rådahallen Vilka är berörda av förändringen? All personal inom enheten Hur säkerställs att de får den information och utbildning de behöver? Genom information från chefen t.ex. vid APT. Vilka forum bör finnas för säkerställa delaktighet? APT (obligatoriska och ingår i schemat) 6. Beslut och avtal Följande bör framgå av er plan: Finns det redan ett politiskt beslut kopplat till heltidsfrågan? Behöver det i så fall uppdateras? Har ni ett lokalt kollektivavtal som reglerar heltidsfrågan? Behöver det revideras? Saknar ni i dag politiskt beslut eller lokalt avtal men ser att ni kommer att behöva det framöver? Hur går ni i så fall vidare? Det finns ett politiskt beslut med utredningsuppdrag för Rätten till heltid (KSAU) från 2017 med anledning av HÖK 16. Det finns i skrivande stund inte något lokalt kollektivavtal som reglerar heltidsfrågan. Ytterligare politiskt beslut och lokalt kollektivavtal bedöms behövas för att arbeta vidare med heltidsfrågan. Vård & omsorg och Stöd & service Historiskt sett har även följande beslut fattats genomföra två olika modeller för att utöka sysselsättningsgraden inom Vård och omsorg. Den ena modellen förlängdes medan den andra avbröts i förtid (80 procents-projekten) Utredning om förslag till bemanningsenhet/vikarieanskaffning. Införa vikariemodul i Medvind. Uppdra till Socialnämnden att ta beslut om att erbjuda ökad sysselsättningsgrad till tillsvidareanställda enligt Skållerudsmodellen efter försöksperioden. (Socialnämnden beslutade om fortsatt beredning samt gav socialchefen i uppdrag att utreda och återrapportera). socialnämnden beslutade att införandet av 80%-projektet avslutas men att arbetet med införandet av intentionerna i HÖK fortsätter och att den planeringen förutsätter medverkan från personal- och ekonomienheterna 7. Mål Använd den information och det underlag ni har tagit fram på följande sätt: Dra slutsatser utifrån er analys. Formulera ett förslag till plan för att fler ska arbeta heltid utifrån slutsatserna.

80 Ver 0.1 Sammanställning Sätt mål för hur och när heltid ska införas. Använd om möjligt planen som underlag för ett politiskt beslut. Vård & omsorg och Stöd & service Dra slutsatser utifrån er analys. Alla vill inte arbeta heltid. Införande av heltid kommer att vara ett stort arbete inom förvaltningen. Det är många personer det handlar om, om alla ska gå upp till heltid. Alla kommer att vara berörda oavsett hur många som omfattas av heltidsfrågan. Formulera ett förslag till plan för att fler ska arbeta heltid utifrån slutsatserna. Politiken behöver ta ställning. Sedan kan verksamheten planera för innebörd och genomförande inom verksamheterna. Sätt mål för hur och när heltid ska införas. Hela 2018 bör användas för analys, planering. Politisk inriktning. Ge valmöjlighet för att medarbetarna kan välja sysselsättningsgrad (t.ex. en gång per år) och att heltid är norm. Det är viktigt att ange förutsättningar för val av sysselsättningsgrad för att undvika en mängd olika varianter. Införande av heltid inom socialtjänsten kommer att aktualisera frågan o m barnomsorg för medarbetarna, annars är det inte möjligt för personalen att arbeta heltid inom socialtjänsten (kommunen är den största arbetsgivaren i kommunen. Socialtjänsten har stor personalandel och behöver omsorg för sina barn, se Grästorps kommun). Rörlighet är en förutsättning, men det är inte säkerhet att det blir så många förflyttningar, men alla behöver kunna flytta sig (med bibehållen kontinuitet för verksamheten och indelning i olika enheter). Alla nyanställningar ÄR heltid. Inga undantag. Alla som önskar högre sysselsättningsgrad skall endast vara heltid inga andra % för kunna skapa den heltidsnorm vi vill ha. Serviceenheten Dra slutsatser utifrån er analys. Viljan att gå upp i sysselsättningsgrad är inte så stor hos personalen. Fyra personer har ansökt om utökad sysselsättningsgrad och alla har fått mer procent under 2017 (ännu inte 100%). Ekonomin styr om heltid till alla ska lyckas. Om fler hör att de skulle kunna få mer % kan fler vara intresserad av att utöka sysselsättningsgraden. Formulera ett förslag till plan för att fler ska arbeta heltid utifrån slutsatserna. Beslut och pengar. Rådahallen Dra slutsatser utifrån er analys. Det finns rätt antal personer idag och det finns en möjlighet och vilja från personalen att öka sysselsättningsgraden för dessa. Det är möjligt att snabbt höja upp de som ansökt om utökad sysselsättningsdrag, det som behövs är ekonomi för 75 %. Formulera ett förslag till plan för att fler ska arbeta heltid utifrån slutsatserna.

81 Ver 0.1 Sammanställning Beslut om ökad sysselsättningsgrad och budget som täcker utökningen. Mål, andel heltidsarbetande I hela kommunen Inom Vård & omsorg och Stöd & service Förslag, säkra medel för och beslut om bemanningsenhet från 2018 Analyser och planering (bemanningsenhet* inför budgetunderlag *Projektledare för införande. Beror på politiskt beslut om plan, 100 % Inom Serviceenheten Beslut om införande, mål och ekonomi 1 hå: planering och beräkning för praktiskt (ta med i budget för 2019) införande av heltid samt heltid som norm vid nyanställning (två nyrekryteringar efter pensionsavgång görs om till heltidstjänster) Planerade utökningar: 75% 100% och 87,5 100% Uppföljning av planen för att närma sig slutmålet att ha heltid som norm och att så många som möjligt arbetar heltid Uppföljning av planen för att närma sig slutmålet att ha heltid som norm och att så många som möjligt arbetar heltid Uppföljning av planen för att närma sig slutmålet Inom Rådahallen Beslut om införande och ekonomi Höja upp sysselsättningsgraden på de två som önskat Höja sysselsättningsgraden på de tre som har 75% till 100% samt 2 st 50% Heltidsplanen för Mellerud Lägg in er plan eller en sammanfattning: Serviceenheten Det är viktigt att arbetet med heltid som norm blir ett löpande arbete med regelbunden uppföljning.

82 Ver 0.1 Sammanställning Gör hellre bra beräkningar tidigt i arbetet för att resultatet ska blir bättre. Det är svårt att göra en detaljerad plan för 2021 idag. Var tidigt ute med information och kommunicera tydlig: hur påverkar det medarbetarna för att minska risken för oro. Det är viktigt att informationen är samordnad och att det är samma personer som informerar. Rådahallen Det finns inte med en utökning av sysselsättningsgrad i budget Behov av stöd för införandet: Vård & omsorg och Stöd & service Projektledare Utbildning schemaläggning, Medvind, Laps care Bemanningsenhet Övergång till årsarbetstid Serviceenheten Praktisk hjälp med att lägga scheman (på sikt). Information Rådahallen Hjälp med beräkningar för vad införandet skulle kosta. Frågor under arbetets gång Vård & omsorg och Stöd & service Vi behöver hjälp med att beräkna vad kostar det om de som arbetar deltid arbetar heltid. Vad kostar en bemanningsenhet och kostnader för det: administration, lokaler etc. Hur räknas nattjänster? Deltid/heltid? Serviceenheten Avtal: ska vi skriva att tjänsten ska vara heltid även om innehavaren inte har arbetsförmågan? Differens på övertidskostnader på enheten. Varför? Rådahallen Ett avtal behöver tecknas om heltidsprojektet? Det finns ett behov av inriktning inför ett sådant avtal (hela projektet). Kommunal har varit i kontakt med en ombudsman. Tomas är Rådahallen inräknat för hela året, olika aktiviteter? Jfr. Helena Ska sjukfrånvaro presenteras per månad eller längd? Tolkning av sjukfrånvaron och % för Rådahallen Rådahallen låg tillsammans med MBK och DC från 1/3-30/10 ev 31/12. Kolla kostnader och tider? Varför blir det två rader på ledigheter med olika timtal?

83 Ver 0.1 Sammanställning Komplettera med statistik över semester. Vilka beslut behövs om införande? Ska även de som har trygghetsavtal höjas? Tjänsten ska höjas även om personen inte har förutsättning t.ex. lagstadgad rätt att gå ner i tjänst.

84 Ver 0.1 Övergripande riskbedömning inför ändring i verksamheten Så här säger Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete: När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. 8, andra stycket, AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete. De ändringar som föreskrifterna avser är exempelvis personalförändringar, nya arbetstider och arbetsmetoder, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnation samt ny maskinell utrustning. Det handlar om ändringar som inte utgör del av den dagliga, löpande verksamheten. Riskbedömningen ska utgå från den planerade ändringen och de eventuella risker för ohälsa och olycksfall som ändringen kan medföra. Riskbedömning ska göras innan förändringen genomförs och avse tiden efter genomförd förändring. Observera att förändringsarbete i sig kan utgöra en risk för ohälsa. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att alla faktorer i arbetsmiljön vägs in vid riskbedömningen. Arbetstagare, skyddsombud och elevskyddsombud ska ges möjlighet att medverka när riskbedömning och handlingsplan görs. Detta är en översiktlig riskbedömning för införandet av heltid och möjlighet till deltid. Fördjupade riskbedömningar behöver göras inom respektive verksamhet. Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Enligt HÖK 16 1 ska alla arbetsgivare, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska tillämpas från 1 januari 2018 och stäms av årligen. Ett mål enligt HÖK 16 är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Var ska ändringarna genomföras? Verksamheter inom Kommunals arbetsområde i två steg: Steg 1 Steg 2 Omsorg om äldre och personer med Gymnasium och Komvux funktionshinder Grundskola och förskoleklass Individ och familjeomsorg Förskola och barnomsorg Rådahallen och Serviceenheten Kultur och fritid Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs? Primärt tillsvidareanställda med deltidssysselsättning inom Kommunals arbetsområde. Sekundärt kan även personal med heltidssysselsättning komma att beröras. Gör riskbedömningen Risker för ohälsa och olycksfall som ändringarna kan medföra för berörda arbetstagare. Vilka risker innebär ändringarna? Omsorg om äldre och personer med funktionshinder Personalen kommer att behöva transportera sig mellan arbetsplatser (körkort, poolbil eller krav på egen personal). Det finns en risk för de boende om det är mer personal i rotation. 1 Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.

85 Ver 0.1 Ökad olycksrisk pga. transportförflyttningar. Läkemedelshanteringen. Risk för oplanerad tid. Ökad arbetsbelastning för enhetscheferna p.g.a. schemaförslagen, omläggning av arbetsrutiner. Det finns en risk att timanställda behövs i mindre utsträckning och att de blir färre i antal, vilket kan innebära svårare att ordinarie personal kan ta semester eftersom det inte finns tillgängliga vikarier/timanställda. Risken finns att verksamheten kommer sakna personal under juni-augusti utifrån behov (om alla medarbetare är anställda tillsvidare och timanställningar saknas). Serviceenheten Risken för sjukfrånvaro ökar både inom kost och lokalvård. Det kan bli svårare att rekrytera till tjänster som förutsätter att arbetet utförs på flera ställen. Med fler förflyttningar ökar risken för olyckor t.ex. halkolycka eller trafikolycka. Rådahallen Ska personal vistas längre tider i vattnet ökar risken för att personalen blir sjuk på grund av aerosolerna. Allmänna risker Osäkerhet vad rätten till heltid kommer att innebära för den enskilde arbetstagaren. Vid ökad sysselsättningsgrad finns risken för ökad sjukfrånvaro. Är riskerna allvarliga eller inte? Riskkällor och risker Bedömning Oro för förändringen Arbetet med rätten till heltid skapar sannolikt en oro inför för förändringen i sig. Risken man minskas genom kommunikation och delaktighet, särskilt i samband med arbetplatsträffar. Förflyttningar i tjänsten Oplanerad tid Arbetsbelastning för cheferna Minskad möjlighet för personal att ta ut semester (om det ej finns kompetenta vikarier att tillgå) Ökad risk för sjukfrånvaro Kemiska riskkällor Arbetstagarnas praktiska och teoretiska kunskaper om förändringen Vid behov av att förflytta personal mellan fler enheter ökar transporterna. Risken för olyckor eller ryggbesvär kan öka. Samtidigt kan det finnas alternativa sätt att transportera vilket istället kan främja hälsan. Risk för ökat stresspåslag. Kan öka eller minska beroende på förslaget om bemanningscentral och förutsättningarna för kompetensutveckling t.ex. i schemaläggning. Vid inrättande av en bemanningscentral bedöms risken minska. Forskning pekar på att sjukskrivningstalen ökar om fler arbetar heltid. Kanske inte inledningsvis men över tid. Det är viktigt att följa sjukfrånvaron under arbetets gång samt att chefer har möjlighet att vara lyhörda för personalens behov. Ska personal vistas längre tider i vattnet ökar risken för att personalen blir sjuk på grund av aerosolerna. Riskerna kan minskas genom arbetsrotation. Personal kan söka sig till annan arbetsgivare. Å andra sidan ska alla arbetsgivare som har medlemmar inom Kommunals arbetsområde arbeta med rätten till heltid.

86 Ver 0.1 Åtgärda Vilka åtgärder ska genomföras? Utbildning i schemaläggning och personalplanering för chefer. Kommunikation om arbetet med rätten till heltid. Vidare arbete med utgångspunkt i Heltidsplanen När ska åtgärderna vara genomförda? Vem ser till att åtgärderna genomförs? 2018 Ansvarig nämnd Påbörjas 2017 Alla förvaltningar och Kommunal 2018 Respektive nämnd

87 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Socialnämnd sida ÄRENDE 3 Redovisning av öppna ärenden 13 februari 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen. Sammanfattning av ärendet Inom socialnämndens verksamhetsområde sker en fortlöpande uppföljning av öppna ärenden genom att förteckningar över oavslutade ärenden regelbundet lämnas ut till samtliga handläggare för genomgång och åtgärd. Varje handläggare kan även själv kontrollera sina ärenden direkt i det digitala ärendehanteringssystemet W3D3. Socialchefen ska två gånger per år redovisa alla öppna ärenden till socialnämnden. Beslutsunderlag Öppna ärenden socialförvaltningen 13 februari 2018

88 Utskrift Page 1 of Ärende av 127 Ärendemening: Socialnämnden sök även i offentlig ärendemening Ärendenummer Serie Åtg./Handl. Registrator Handläggare Ärendetyp --- Handlingstyp --- Förvaltning/nämnd --- Ärendestatus --- Motpart Kön ID-nr Org. Postadr. Diariebtkn. Kampanj Anmärkning Jämför Förv. plats Extern referens Datum för handling registrering expediering Mellan och avslut gallring bevakning Postnr Ort Land E-post Telefon Fax Endast öppna ärenden Endast ad acta Mobil Endast JK Endast sekretessmarkerade Ärendenummer Reg.datum Ärendemening SN 2018/ Revisionsrapport: Granskning av nämndernas ekonomiska styrning SN 2018/ Enkät statligt bidrag SN 2018/ Enkät - Nationell utvärdering av vård vid astma och KOL SN 2018/ Annons Sjuksköterska till hemsjukvården Ref 2018/sjuksköterska2 SN 2018/ Annons sommarvikariat sjuksköterskor Ref: 2018/sjuksköterska1 SN 2018/ Annons Familjebehandlare, 2018/IFO2 SN 2018/ Stödassistent 100%, Karolinen, ref. 2018/stödassistent2 SN 2018/ Stödpedagog 80%, Linnégatan, Ref 2018/stödpedagog1 SN 2018/ Rapport enligt Lex Sarah, Gården SN 2018/ Inspektion enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade SN 2018/ Polisanmälan - mottagningsbevis SN 2018/ Polisanmälan - mottagningsbevis SN 2018/ Annons Hemvård SN 2018/ Granskningsrapport av samverkan kring barn som far illa ellerriskerar att fara illa SN 2018/ Anmälan enligt Lex Maria SN 2018/ Annons, undersköterskor, Kroppefjällshemmet Ref 2018/kroppefjäll1 SN 2018/ Polisanmälan SN 2018/ Öppna jämförelser 2018 inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård SN 2018/ Junis kommunrapport Påminnelse SN 2018/ års individstatistik kring insatser för barn och unga enligt SoL och LVU till Socialstyrelsen SN 2018/ Enkät om behovet av rekrytering till frivilliguppdrag SN 2018/ Vägledande bestämmelser för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen, vård och omsorg SN 2018/ Fler hushåll i egen försörjning SN 2018/ Bemyndigande att utfärda anvisningar på bank- och checkräkning samt uttagsrätt på konto för socialnämnden SN 2018/ Anmälan, -arbetsskada, personskada, socialförvaltningen SN 2018/ Utlysning av utvecklingsmedel till kommuner för arbete mot våld i nära relationer ( /2017) SN 2018/ Remiss, Behandling av spelmissbruk och spelberoende SN 2018/ Annons Mottagande socialsekreterare barn och unga, Ref 2018/IFO1 SN 2018/ Rapport enligt Lex Sarah, Kroppefjällshemmet SN 2018/ Stimulansmedel 2018 för ökad bemanning inom äldreomsorgen (Dnr /2017) SN 2018/ Tillbudsrapportering, Socialförvaltningen SN 2018/ Socialstyrelsens enhetsundersökningen för Stöd och service, 2018 SN 2018/ Tillsyn, Skållerudshemmet SN 2018/ Annons 2018/Personligassisten7 SN 2018/ Enkät från Socialstyrelsen om utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik SN 2018/ Månadsstatistik IFO - Ekonomiskt bistånd SN 2018/ Annons Personligassistent, Ref 2018/personligassistent5 SN 2018/ Kallelser och protokoll - Socialnämnden

89 Utskrift Page 2 of SN 2018/ Kallelser och protokoll - Kommunala funktionshinderrådet (KFR) 2018 SN 2018/ Kallelser och protokoll - Kommunala pensionärsrådet KPR 2018 SN 2018/ Socialnämnden - Övrig post 2018 SN 2017/ Rapport enligt Lex Sarah, IFO SN 2017/ Rapport enligt LEX Sarah, Gården SN 2017/ Synpunkter på vård och omsorg, Karolinen SN 2017/ Enkät om förebyggande arbete och tillsyn inom alkohol, droger och tobak SN 2017/ Inriktningsbeslut Ungdomsmottagning SN 2017/ Permutation/ändring av AJ Josefssons donationsfond SN 2017/ Investeringsbeslut Lås Fagerlids gruppboende SN 2017/ Sommarvikariat inom Stöd och Service, SN 2017/ Sommarvikariat inom vård och omsorg, SN 2017/ Socialsekreterare till vuxenenheten med inriktning missbruk och försörjningsstöd Ref: 2017/IFO6 SN 2017/ Synpunkt på vård och omsorg - Karolinen SN 2017/ Styr och ledningssystem SN 2017/ Skrivelse angående hyresfaktura. SN 2017/ Socialsekreterare Ref.nr: 2017/IFO5 SN 2017/ Personlig assistent 75% Ref 2017/personligassisten4 SN 2017/ Subventionerade halkskydd till kommuninvånare över 75 år SN 2017/ Vikarie inom vård och omsorg SN 2017/ Tillsyn över försäljning av receptfria läkemedel SN 2017/ Ej verkställda beslut 2018 SN 2017/ Inför redovisning av stimulansmedel förökad bemanning i äldreomsorgen (dnr /2016) SN 2017/ Polisanmälan SN 2017/ Undersköterska natt, 64,2%, till Bergs Ref nr 2017/bergs5 SN 2017/ Annons sjuksköterska % 2017/sjuksköterska6 SN 2017/ Fysioterapeut 2017/rehab5 SN 2017/ Arbetsterapeut 2017/rehab4 SN 2017/ Vikarierande socialsekreterare 2017/IFO3 SN 2017/ Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd, Sunlike AB SN 2017/ Avtalsförslag för vårdsamverkan Fyrbodal SN 2017/ Sjuksköterska natt 64,2 % med referensnummer: 2017/Sjuksköterska5 SN 2017/ Förfrågan från ehälsomyndigheten med anledning av ny åtkomstlösning SN 2017/ Synpunkter på vård och omsorg, Socialpsykiatrin SN 2017/ Rapportering enligt Lex Sarah, Skållerudshemmet SN 2017/ Föreningsbidrag 2018 SN 2017/ Arbetsmiljöinspektion, Boendestöd socialpsykiatri SN 2017/ Skrivelse med synpunkter Skållerudshemmet SN 2017/ Enkät: Utvärdering av insatser som ges till familjer där barn utsätts för våld eller försummelse. SN 2017/ Enkät: Hur arbetar din kommun med funktionshinderperspektivet? SN 2017/ Synpunkter på vård och omsorg, Skållerudshemmet SN 2017/ Ensamkommande barn som blir åldersuppskrivna SN 2017/ Utvärdering av samarbetsavtal SN 2017/ Tillsyn folköl och tobaksförsäljning 2017 SN 2017/ Rapportering enligt Lex Sarah, IFO SN 2017/ Timvikarierande ungdomscoach ref nr:2017/blåklinten 1 SN 2017/ Synpunkter på vård och omsorg, Fagerlidshemmet SN 2017/ Upphandling Socionomer till Individ och familjeomsorgen SN 2017/ Förvaltning av stiftelsen Ture och Alida Jarls minnesfond SN 2017/ Ansökning om projektmedel för hörselinstruktör SN 2017/ Remiss "Överenskommelse om samverkan mellan VästraGötalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård" SN 2017/ Arbetsterapeut 100 % med ref nummer: 2017/rehab 3 SN 2017/ Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor. Lilla butiken Wilja SN 2017/ Rapportering enligt Lex Sarah, stöd och service Gården SN 2017/ Socialstyrelsens officiella statistik 2018 SN 2017/ Förfrågan om utökad samverkan/ Vill ni vara med och delta i en ansökan om projektmedel till ESF. Målgrupp utrikes födda mfl. SN 2017/ Handlingsplan för ekonomi i balans, 2017 SN 2017/ Nämndsekreterare Socialförvaltningen SN 2017/ Tillsyn livsmedelsanläggning, PD Lundgrensgatans gruppboende SN 2017/ Rapportering enligt Lex Sarah, IFO SN 2017/ Redovisning - Stiftelsen Birger Alfredssons från Bäckenäset i Dals Rostock Minnesfond SN 2017/ Synpunkter på information från Hemvården. SN 2017/ Tillfälligt utökat serveringstillstånd restaurang Vågen, Kanalyran SN 2017/ Ansökan tillfälligt serveringstillstånd Restaurang Börsen AB

90 Utskrift Page 3 of SN 2017/ Ändring i socialnämndens reglemente och tillsynsavgifter rörande elektroniska cigaretter SN 2017/ REMISS: Förslag till överenskommelse och gemensam riktlinje vid utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård SN 2017/ Bergäran om lån av journalanteckningar SN 2017/ Två enhetschefer IFO, barn- och ungdomsenheten ref nr: 2017/ifo3, vuxen - och biståndsenheten ref nr: 2017/ifo4 SN 2017/ Arbetsterapeut till rehabteamet SN 2017/ Ej verkställda beslut 2017 SN 2017/ Kommunala funktionshinderrådet (KFR) 2017 SN 2017/ IT-stöd - Framtidens vårdmiljö SN 2017/ Val av kontaktpolitiker SN 2017/ Bemyndigande att utfärda anvisningar på bank- och checkräkning samt uttagsrätt på konto för socialnämnden SN 2017/ Reviderad Dalslandsgemensam tillsynsplan med årshjul för kontroller enligt alkohol- och tobakslagen SN 2017/ Bokslut 2016 SN 2017/ vägledande bestämmelser för biståndshandläggning SN 2017/ Ändring i stadigvarande serveringstillstånd på grund av omregistrering och fusion av Gruzzolo AB och Heavy F Handel AB SN 2017/ Revisionsrapporten Uppföljning av granskning av upphandling SN 2017/ Sjuksköterskor, sommarvikariat 2017 SN 2017/ Länsrapport Folkhälsomyndigheten 2016 SN 2016/ Vård och omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning 2016 SN 2016/ Statsbidrag för verksamhet med Personligt ombud SN 2016/ Investeringsprojekt igångsättningsbeslut SN 2016/ samordnande funktionen för rehabilitering SN 2016/ Anmälan om försäljning av tobaksvaror, Melleruds Kiosk SN 2016/ Lokala överenskommelser inom missbruk- och beroendevården SN 2016/ Tillsynsprotokoll och rekommendation över åtgärder för Individ- och familjeomsorgens (IFO) närarkiv SN 2016/ Ärende Irene Krona Kårebyn, anmälan

91 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Socialnämnd sida ÄRENDE 4 Redovisning avslutade ärenden 1 augusti februari 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen. Sammanfattning av ärendet Socialchefen ska två gånger per år redovisa alla avslutade ärenden till socialnämnden. Beslutsunderlag Avslutade ärenden socialförvaltningen Beslutet skickas till

92 Utskrift Page 1 of Ärende av 167 Ärendemening: Socialnämnden sök även i offentlig ärendemening Ärendenummer Serie Åtg./Handl. Registrator Handläggare Ärendetyp --- Handlingstyp --- Förvaltning/nämnd --- Ärendestatus --- Motpart Kön ID-nr Org. Postadr. Diariebtkn. Kampanj Anmärkning Jämför Förv. plats Extern referens Datum för handling registrering expediering Mellan och avslut gallring bevakning Postnr Ort Land E-post Telefon Fax Endast öppna ärenden Endast ad acta Mobil Endast JK Endast sekretessmarkerade Ärendenummer Reg.datum Ärendemening SN 2018/ Försörjningsstöd till personer som uppehåller sig illegalt i kommunen SN 2018/ Webbaserad enkätundersökning av kommunernas alkohol- och tobakstillsyn, samt ANDTförebyggande arbete under 2017 (Länsrapporten) SN 2018/ Socialstyrelsens officiella statistik om Barn och Unga SN 2018/ Socialstyrelsens officiella statistik om Missbruk, 2017 SN 2018/ Socialstyrelsens officiella statistik om Vuxna med boendeinsatser och anhörigstöd, 2017 SN 2018/ Hyresavtal, Lägenhet, Åsensbruk SN 2018/ MFoF's officiella statistik om Familjerätt SN 2018/ Kvalitet i särskilt boende SN 2018/ Avtal ProCapita IFO VoO KIR, underhåll och support. SN 2018/ Uppgiftsinlämning totalförsvarspliktiga SN 2018/ Socialstyrelsens Äldreundersökning 2018 SN 2018/ Annons personlig assistent 100% SN 2018/ Government Asset Management August 2018 Singapore SN 2018/ Block Chain in Government August 2018 Hotel Fort Canning, Singapore SN 2018/ Förfrågan om anställning SN 2018/ God fortsättning SN 2018/ God fortsättning SN 2018/ God fortsättning SN 2018/ Remiss Förutsättningar för vissa särskilda boendeformer för äldre. Ds 2017:68 SN 2018/ Enkät från Socialstyrelsen om utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik SN 2017/ Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, Vallmogatan SN 2017/ Synpunkter på vård och omsorg, Karolinen SN 2017/ Tillfälligt tillståndsevis restaurang Börsen SN 2017/ Personligt ombud redovisning 2017, Ansökan 2018 SN 2017/ Avtal Sjuksköterska SN 2017/ Godkännande av LSS-register 2017 SN 2017/ Akademisk specialisttjänstgöring (AST) försjuksköterskor i Socialförvaltningen. SN 2017/ Plan för kontinuitet av samhällsviktig verksamhet SN 2017/ Inspektion arbetsmiljöverket - boendestöd SN 2017/ Avtal Ledningssystem SN 2017/ Stödassistent 2 st. 75%, Långgatan, Ref nr: 2017/stödassistent6 SN 2017/ Avtal inhyrning personal SN 2017/ Hyresavtal Gruppboende SN 2017/ Avtal om samverkande sjukvård SN 2017/ Ansökan om tillfälligt tillstånd, Rådahallen SN 2017/ VB: Enkät om kommunens stöd till unga brottsoffer SN 2017/ Enkät till kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor om tandvårdsstödet uppsökande verksamhet i kommunerna SN 2017/ Styr och ledningssystem

93 Utskrift Page 2 of SN 2017/ Avtal integrationsadapter Stratsys AB SN 2017/ Avtal om användning av Svevac SN 2017/ Avtal automatisering av avgiftshandläggning SN 2017/ Enkät - Ekonomi för dem som omfattas av LSS SN 2017/ Avvikelse SN 2017/ Enhetschef ref nr 2017/stödochservice2 SN 2017/ Annons 2017/sjuksköterska7 SN 2017/ Inkommen handling med anledning av polisutredning SN 2017/ Nämndsmål 2018 SN 2017/ Avtal samverkande sjukvård SN 2017/ Enhetschef ref.nr: 2017/stödochservice1 SN 2017/ Socialsekreterare ref.nr: 2017/IFO4 SN 2017/ Månadsstatistik IFO - Ekonomiskt bistånd SN 2017/ Synpunkter SN 2017/ Utannonserad tjänst, 2017/Personligassistent2 SN 2017/ Begäran om skriftligt svar SN 2017/ Hyresavtal, Linnégatan 54 A, lgh3 SN 2017/ Undersköterska natt, 64,2%, till Bergs Ref nr 2017/bergs5 SN 2017/ Enkät: Utredningen om återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld SN 2017/ Enkät - narkotikaanvändning bland ensamkommande barn och unga t.o.m. 21 år SN 2017/ Svar på frågor om integration. Till W3D3 SN 2017/ Anmälan om försäljning av E-cigaretter Pressbyrån SN 2017/ Stödpedagog 80% Linnégatans gruppboende med Ref nr: 2017/stödpedagog3 SN 2017/ Stödpedagog 83% Karolinens gruppbostad med Ref nr: 2017/stödpedagog1 SN 2017/ Avslutat tillsynsärende SN 2017/ Redovisning Lex Sarah 2017 SN 2017/ Redovisning Les Marian 2017 SN 2017/ Tilläggsavtal - ProCapita/LifeCare. PDF till nämnd SN 2017/ Begäran om yttrande enligt socialtjänstlagen 13 kap 5 från inspektionen för vård och omsorg. (IVO) SN 2017/ Individstatistik LSS SN 2017/ Anonymt ingiven skrivelse om Karolinen SN 2017/ Svenskarna flyttar hem SN 2017/ Lex Maria, Mobil lyft SN 2017/ Avgifter 2018 SN 2017/ Regler för föreningsbidrag inom socialnämndens område SN 2017/ Begäran av logglistor SN 2017/ Begäran av handling SN 2017/ Begäran om yttrande till JO SN 2017/ Business contacts database - SWEDEN ( ) - 30% discount SN 2017/ Personligt ombud i Fyrbodal organiserat via Värdkommun SN 2017/ Verksamhetsplan , LSS-enheten Dalsland SN 2017/ Verksamhetsberättelse och statistik Fyrbodals kommungemensamma socialjour SN 2017/ Beslut efter inspektion SN 2017/ Inbjudan enkät om arbetskläder och hygienrutinerför hemtjänstpersonal SN 2017/ RIKTLINJER AVSEENDE BEGÄRAN OM EKONOMISKT STÖD ENLIGT LSS 9 2 FÖR SJUKLÖNEKOSTNADER SN 2017/ Remiss - Motion om arbetskläder till anställda inom Melleruds kommun SN 2017/ Kulturskolans avgiftsfria kurser - igen?? SN 2017/ RÅMEO SN 2017/ OBS viktigt om tankning på Preem SN 2017/ Sammanträdesplan 2018 SN 2017/ Kulturskolans avgiftsfria kurser SN 2017/ Enkät om gifta barn SN 2017/ Melleruds kommun söker 3 undersköterskor, natt. Ref: 2017/HSV2 SN 2017/ Föreläsning om psykisk (o)hälsa SN 2017/ Enkät om hemtjänstens arbetsmiljö från Lunds universitet SN 2017/ Avtal Brukarenkät stöd och service 2017 SN 2017/ Synpunkt på Vård och omsorg SN 2017/ Önskemål om regnkläder till hemvården SN 2017/ Enkät från Socialstyrelsen om stöd till egenvård inom äldreomsorgen SN 2017/ Remiss internkontrollprogram SN 2017/ Hyresavtal, gruppbostad, Gården SN 2017/ Biståndshandläggare Socialpsykiatri/äldreomsorg med ref nr: 2017/bistånd 1 SN 2017/ Delegeringsordning för socialnämnden SN 2017/ Anmälan om Folköl/ Tobaksförsäljning Preem SN 2017/ Synpunkter på vård och omsorg, Fagerlidshemmet

94 Utskrift Page 3 of SN 2017/ Remiss av förstudie gemensam drift/förvaltarorganisation för välfärdsteknik SN 2017/ vikariat undersköterska med ref nr: 2017/hsv 1 SN 2017/ Registrering av livsmedelsanläggning, HVB Blåklinten SN 2017/ Enkät angående äldres brandskydd SN 2017/ Inbjudan att lämna synpunkter på remiss - Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre. SN 2017/ Förfrågan från enskild SN 2017/ Polisanmälan SN 2017/ Sjuksköterska % med ref nummer: 2017/sjuksköterska 3 SN 2017/ Sjuksköterska natt 64,2 % med ref nummer: 2017/sjuksköterska 4 SN 2017/ Undersköterska Fagerlids gruppboende ref nr 2017/ fagerlidsgruppboende SN 2017/ Anmälan om Tobaksförsäljning samt egenkontrollprogram K&H Orient köp. SN 2017/ Begäran om allmän handling, konsultavtal upprättade under 2017 avseende socionombemanning. SN 2017/ Förfrågan om faktureringsunderlag för socionomkonsulter SN 2017/ Ansökan om utvecklingsmedel våldsprevention SN 2017/ Verksamhetspedagog 100 % med referens nummer 2017/stöd och service 4 SN 2017/ Uppgifter gällande insatser enligt socialtjänstlagen SN 2017/ Rapportering enligt Lex Sarah, IFO ensamkommande SN 2017/ Remiss gällande förslag till föreskrifter om uppgiftsskyldighet till register överinsatser inom den kommunala hälso- och sjukvården SN 2017/ Undersköterska Fagerlidshemmet ref nr: 2017/fagerlidshemmet 2 SN 2017/ Rapportering enligt Lex Sarah, IFO Ekonomiskt bistånd SN 2017/ Rapportering enligt Lex Sarah, Fagerlids gruppbostad SN 2017/ Rapportering enligt Lex Sarah, Fagerlidshemmet SN 2017/ Inbjudan till ansökan om utvecklingsmedel för våldsförebyggande arbete SN 2017/ Förfrågan om omhändertagna barn SN 2017/ Samarbetsavtal för försörjning av personliga hjälpmedel SN 2017/ Ändring i socialnämndens reglemente och tillsynsavgifter rörande elektroniska cigaretter SN 2017/ Rapportering enligt Lex Sarah, dagligverksamhet. SN 2017/ Ansökan ang. utförartjänster enl. LOV - Anhörigvård AB SN 2017/ Verksamhetsuppföljning av socialnämndens budget/ekonomi 2017 SN 2017/ Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2016 SN 2017/ Uppgiftsinsamling om Insatser i äldre- och handikappomsorg enligt SoL 2017 SN 2017/ Detaljplan Norra Ängenäs SN 2017/ Ny ansökan om rätt att ta del i handlingar SN 2017/ Hyresavtal kontorsmaskiner, Café Älvan. SN 2017/ Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, HVB boendet Blåklinten. SN 2017/ Inventering av verksamhetsuppgifter inför Enhetsundersökningen LSS 2017 SN 2017/ Socialstyrelsens äldreundersökningar 2017 SN 2017/ Budget 2018 SN 2017/ Hälso- och sjukvårdsavtal 2017 SN 2017/ Medborgarförslag om att inrätta en tjänst som syn- och hörselinstruktör SN 2017/ Synpunkter på bemötande inom Stöd- och service SN 2017/ Sommarvikarie inom Vård och omsorg sommaren 2017 SN 2017/ Uppdragsavtal med Teambo Konsult, handläggare IFO SN 2017/ Kallelser och protokoll till Socialnämnden (SN) 2017 SN 2017/ Kallelser och protokoll (kommunala pensionärsrådet) KPR 2017 SN 2017/ Socialnämnd- övrig post 2017 SN 2016/ Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner, utjämningsåret 2017 SN 2016/ Dagverksamhet för personer med demenssjukdom SN 2016/ Uppdragsavtal med Humana, handläggare IFO SN 2016/ Frågor om patientlagens tillämpning i er kommun - Vårdanalys SN 2016/ synpunkter på vård och omsorg Skållerudshemmet SN 2016/ Ansökan tillstånd för servering av alkoholdrycker Mellerudskalaset Venga Vamos Event AB SN 2016/ Verksamhetsuppföljning 2016 SN 2015/ Riktlinje och rutin för avvikelser enl HSL SN 2015/ Regelbunden tillsyn Bergs äldreboende SN 2015/ SN 2015/ ledig SN 2015/ Utredning avbemanningsenhet/vikariemodul SN 2015/ Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, Kroppefjällshemmet. SN 2014/ Ingångsättningsbeslut för investeringsprojekt 2014 SN 2014/ Inre tillsyn serveringstillstånd Brasseriet Håverud SN 2014/ Klagomål/synpunkter på Socialförvaltningen, Skållerudshemmet. SN 2014/ Hur använder er kommun assistansersättning? SN 2013/

95 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Socialnämnd sida ÄRENDE 5 Dnr: Redovisning av synpunkter och klagomål inkomna inom socialnämndens verksamhetsområde Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen. Sammanfattning av ärendet Socialchefen har att redovisa inkomna synpunkter och klagomål inom socialnämndens verksamhetsområde. Till nämnden har det inkommit 9 synpunkter som redovisas här. Det noteras att två av synpunkterna har inkommit via Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO), en från personal, en från brukare och rastrerande synpunkter från anhöriga. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 15 februari 2018 Sammanställning Beslutet skickas till

96 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Socialnämnden Melleruds kommun Handläggare: Roger Granat Direktnr: Mail: Datum: 15 februari 2018 Dnr: Redovisning av synpunkter och klagomål inkomna inom socialnämndens verksamhetsområde Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen Sammanfattning av ärendet Socialchefen har att redovisa inkomna synpunkter och klagomål inom socialnämndens verksamhetsområde. Till nämnden har det inkommit 9 synpunkter som redovisas här. Det noteras att två av synpunkterna har inkommit via Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO), en från personal, en från brukare och rastrerande synpunkter från anhöriga. Beslutsunderlag Sammanställning Roger Granat socialchef Beslutet skickas till Socialförvaltningen Postadress: MELLERUD. Besöksadress: Storgatan 13 Tfn: Fax: E-post: kommunen@mellerud.se. Hemsida: Bankgiro: Plusgiro: Orgnr:

97 Redovisning av synpunkter och klagomål Vård och omsorg Stöd och service IFO Inkom Infört i diariet Diarienummer Fagerlids gruppboende Fagerlidshemmet, Avd 1-5 Skållerudshemmet Bergs Kroppefjälls hemmet Hemvården Centrum Södra Hemvården Centrum Norra Hemvården Kroppefjäll Hemvården Skållerud Hemsjukvådern rehab/nattpatrull Gruppbostad Vallmogatan /15 x Synpunkt från personal / Gruppbostad, PD Lundgrensgatan Gruppbostad Magasinsgatan Gruppbostad Gården Gruppbostad Linnégatan Gruppbostad Långgatan Gruppbostad Rostocksgatan Gruppbostad Karolinen Korttidsboendet Stjärnan Övrig LSS, Assistans och ledsagning Dagligverksamhet Socialpsykiatri Synpukt på grannar. Hör eg inte till SN /85 X Synpunkt inkommit via IVO /123 x Synpunkt inkommit via IVO /169 x Synpunkt från anhörig /188 x Synpunkt från anhörig /199 x Synpunkt från anhörig /214 x /288 x Synpunkt rör karolinen /289 x Synpunkt rör karolinen Avslutat i diariet Kommentar Summa per enhet Gunnar Karlsson Sammanställning - synpunkter och klagomål Sida 1 (1)

98 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Socialnämnd sida ÄRENDE 6 Dnr: Redovisning av inkomna Lex Sarah rapporter 2017 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen. Sammanfattning av ärendet Under 2017 har det inkommit 13 rapporter gällande Lex Sarah. Efterföljande rapporter har i avslutats i 8 fall. Utredning pågår i resterande fem fall. Fem rapporter har sitt ursprung i individ- och familjeomsorg. Fyra rapporter vardera har sitt ursprung i vård och omsorgssektorn respektive stöd och servicesektorn. Flera av rapporterna behandlar frågeställningar av bemötande karaktär. Ett annat tema som återkommer är förmågan och möjligheten att förutse förändringar i sjukdomsbilden för personer med demenssjukdom och samverkan med andra vård instanser i samband med detta. Ett tredje återkommande tema är administrativa rutiner i samband med handläggning av olika ärenden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 15 februari 2018 Sammanställning Beslutet skickas till

99 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Socialnämnden Melleruds kommun Handläggare: Gunnar Karlsson Direktnr: Mail: Datum: 15 februari 2018 Dnr: Redovisning av inkomna Lex Sarah rapporter 2017 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen. Sammanfattning av ärendet Under 2017 har det inkommit 13 rapporter gällande Lex Sarah. Efterföljande rapporter har i avslutats i 8 fall. Utredning pågår i resterande fem fall. Fem rapporter har sitt ursprung i individ- och familjeomsorg. Fyra rapporter vardera har sitt ursprung i vård och omsorgssektorn respektive stöd och servicesektorn. Flera av rapporterna behandlar frågeställningar av bemötande karaktär. Ett annat tema som återkommer är förmågan och möjligheten att förutse förändringar i sjukdomsbilden för personer med demenssjukdom och samverkan med andra vård instanser i samband med detta. Ett tredje återkommande tema är administrativa rutiner i samband med handläggning av olika ärenden. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 15 februari 2018 Gunnar Karlsson nämndsekreterare Roger Granat socialchef Beslutet skickas till Socialförvaltningen Postadress: MELLERUD. Besöksadress: Storgatan 13 Tfn: Fax: E-post: kommunen@mellerud.se. Hemsida: Bankgiro: Plusgiro: Orgnr:

100 Redovisning av Lex Sarah rapporter Inkom Infört i diariet Diarienummer Fagerlids gruppboende Fagerlidshemmet, Avd 1-5 Skållerudshemmet Bergs Vård och omsorg Kroppefjälls hemmet Hemvården Centrum Södra Hemvården Centrum Norra Hemvården Kroppefjäll Hemvården Skållerud Hemsjukvådern rehab/nattpatrull Gruppbostad Vallmogatan Gruppbostad, PD Lundgrensgatan Gruppbostad Magasinsgatan Gruppbostad Gården Gruppbostad Linnégatan Stöd och service /50 x x /91 X X /107 X X /125 X X /126 X X /127 x X /131 X X /140 X x /141 X Utredning på börjad /171 x X /213 X Utredning på börjad /291 X Utredning på börjad /292 x Utredning på börjad Gruppbostad Långgatan Gruppbostad Rostocksgatan Gruppbostad Karolinen Korttidsboendet Stjärnan Övrig LSS, Assistans och ledsagning Dagligverksamhet Socialpsykiatri IFO Avslutat i diariet Inget missför- hållande eller risk Missförhållande eller risk identifierad och avhjälpt Allvarligt missför- hållande eller risk. Vidare till IVO Kommentar Summa per enhet Gunnar Karlsson Sammanställning - Lex Sarah Sida 1 (1)

101 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Socialnämnd sida ÄRENDE 7 Dnr: Information från sektorchefen, stöd och service Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna informationen. Sammanfattning av ärendet Sektorchefen för stöd och service redogör för sektorens verksamhet. Beslutet skickas till

102 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Socialnämnd sida ÄRENDE 8 Bokslut 2017 Förslag till beslut Dnr: Socialnämnden godkänner och fastställer bokslutet för 2017 samt begär att underskottet inte ska belasta 2018 Sammanfattning av ärendet Socialnämndens resultat för 2017 visar på ett underskott mot budget med tkr. Resultatet påverkas positivt av att intäkterna för ensamkommande överstiger kostnaderna med drygt 2 mnkr. Inom vård och omsorg genomfördes planerad ökning av personaltäthet och utökning med fyra platser på Fagerlidshemmet med start april/maj. Den senare schemastarten har inneburit ett positivt resultat med knappt 1,2 mnkr. Inom individ- och familjeomsorg har kostnaderna för placeringar av både barn och vuxna överskridit budget med 6 mnkr. Även under 2017 har individ- och familjeomsorg haft problem med att rekrytera personal med socionomkompetens. Det har även under 2017 inneburit stora kostnader för denna personalkategori i form av anställningar på konsultbasis. Merkostnaden jämfört med vakanserna inom sektorn är cirka 5 mnkr. Inför 2017 fick sektorn vård och omsorg förstärkning med cirka 5 mnkr, utöver ordinarie ramuppräkning, fördelat mellan särskilt boende och hemvården. Orsaken till ramförstärkningen var ett stort tryck på platser i särskilt boende och korttidsvård under åren 2015 och Behovet av demensvård var också stort. Hemvården har också haft en ökning av både antal brukare och omfattning under flera år. Sektorn stöd och service gör sammantaget ett överskott med 1,7 mnkr. Målen nås helt eller delvis. Vissa av målen kan inte läsas av då nationell statistik ännu inte kommit. Förvaltningen tittar på åtgärder så att vissa mål kan följas varje månad. Beslutsunderlag Socialnämnden bokslut 2017 Beslutet skickas till Diariet Kommunstyrelsen

103 SOCIALNÄMNDEN - bokslut 2017 Rapport: Socialförvaltningens förslag

104 Innehållsförteckning 1 Resultaträkning Resultaträkning Verksamhetsbeskrivning Nyckeltal Kolada Inriktningsmål och analys Analys måluppfyllelse Analys verksamhet Analys ekonomi Åtgärder för att komma i balans Framtid Statistik och nyckeltal Övrig statistik Individ- och familjeomsorg månadsstatistik Hemvård - månadsstatistik Särskilt boende och hemvård månadsstatistik och nyckeltal Avlidna i särskilt boende Stöd och service månadsstatistik Bokslut 2017 per ansvar och sektor Socialnämnden, Bokslut (16)

105 1 Resultaträkning 1.1 Resultaträkning 2017 Ordförande Michael Mellby Förvaltningschef Roger Granath Beskrivning Utfall 2017 Budget 2017 Avvikelse Socialförvaltningen Intäkter Personalkostnader Löpande kostnader Summa kostnader Resultat Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden med sju ledamöter ansvarar för socialtjänstens politiska styrning. Nämnden sammanträder 11 gånger per år och ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och författningar som styr verksamheten, de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt, enligt kommunallagen samt de bestämmelser som finns i kommunens reglemente för socialnämnden. Socialnämndens utskott med tre ledamöter sammanträder 11 gånger per år och beslutar i individärenden enligt delegeringsordning. Socialnämnden ska regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Socialnämnden ska särskilt rapportera när positivt beslut enligt socialtjänstlagen som plats i särskilt boende eller annan insats inte har kunnat verkställas inom tre månader efter fattat beslut. Socialnämnden är administrativt ansvarig för kommunens samrådsorgan Kommunala pensionärsrådet (KPR) och Kommunala funktionshinderrådet (KFR). Socialchefen är socialnämndens ledande tjänsteman och har det yttersta ansvaret för att verkställa nämndens beslut. Samtliga sektorer inom socialtjänsten har i uppdrag att arbeta utifrån de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige har fattat. Arbetet inom nämndens verksamhetsområde ska ske kostnadseffektivt utan att det inskränker på den enskildes lagliga rätt till insats enligt de lagliga bestämmelser som reglerar verksamheten. Det åligger alla anställda att bidra till en god ekonomisk hushållning. I Individ- och familjeomsorgens verksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på: Ekonomiskt bistånd Insatser för unga Insatser för vuxna missbrukare Familjerätt Förebyggande verksamhet Konsumentrådgivning Skuldsanering Socialnämnden, Bokslut (16)

106 Familjerådgivning (som fristående verksamhet) Handläggning av ärenden enligt alkohollagen Tillsyn enligt tobakslagen Stöd till föreningar Utredningar, beslut vad gäller insatser inom vård och omsorg till främst äldre och personer med psykiska funktionsnedsättningar samt till personer med insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Alkoholhandläggningen sker gemensamt för Åmål, Mellerud, Bengtsfors och Dals Ed. Verksamheten finansieras genom avgifter enligt taxa fastställd av respektive kommuners kommunfullmäktige. I övrigt är verksamheten finansierad via olika projektbidrag. I Vård- och omsorgsverksamhet ingår sociala insatser på strukturinriktad, allmänt inriktad och individinriktad nivå med utgångspunkt i gällande lagstiftning med huvudsaklig inriktning på: Hälso- och sjukvård inom ramen för Ädelreformen (1992) Insatser i ordinärt boende i form av hemtjänst och hemsjukvård, Boende i särskilda boendeformer (korttidsvård eller permanentboende), Dagcentral vid Älvan och Karolinen Trygghetstelefon Hemsändning av varor Matdistribution Stöd till närstående Stöd till föreningar I Stöd och service ingår socialpsykiatri och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, personer med utvecklingsstörning och autism, personer som i vuxen ålder genom olycka eller sjukdom fått en hjärnskada som medför ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder och personer med varaktiga funktionshinder, som inte beror på normalt åldrande och som innebär betydande svårigheter i det dagliga livet, med huvudsaklig inriktning på: Personlig assistans/personlig assistent Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Boende för barn och ungdomar Boende för vuxna Daglig verksamhet Dagverksamhet inom socialpsykiatri Boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar Trygghetsboende för personer med psykiska funktionsnedsättningar Stöd till föreningar Socialnämnden, Bokslut (16)

107 1.3 Nyckeltal Kolada Nyckeltal Kostnad funktionsnedsättning LSS boende, kr/brukare Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting, dividerad med antal barn och ungdomar i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom enligt 9 8 LSS samt antal personer i bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 9 LSS. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kostnad funktionsnedsättning LSS daglig verksamhet, kr/brukare Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting och externa intäkter för bostads- och lokalhyror, dividerad med antal personer med beslut om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för hemtjänst äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende. Fr.o.m så avser antal personer med beviljad hemtjänst ett månadssnitt av antal brukare (från Socialstyrelsens individstatistik) under året, och personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad räknas inte som brukare här. Fr.o.m hämtas antalet hemtjänsttagare från Socialstyrelsens individstatistik. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Socialstyrelsen. Socialnämnden, Bokslut (16)

108 Nyckeltal Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för särskilt boende äldreomsorg, dividerat med antal personer 65+ som bor permanent i särskilda boendeformer. Fr.o.m så avser antal personer i särskilt boende ett månadssnitt av antal brukare (från Socialstyrelsens individstatistik) under året hämtas antalet brukare från Socialstyrelsens individstatistik 1/10. T.o.m från Socialstyrelsens mängdstatistik. Avser samtlig regi. Källa: Socialstyrelsen och SCB. Utfallet för kostnad per brukare inom särskilt boende kommer från kolada.se. Antalet personer med särskilt boende har rapporterats/registrerats fel varför kostnaden per brukare har skjutit i höjden. Det felaktiga statistikuttaget är nu rättat så att 2017 års siffror kommer visa rätt kostnad per brukare. 1.4 Inriktningsmål och analys Inriktningsmål KF mål Nämndmål Nyckeltal Melleruds kommun ska alltid sätta medborgaren i centrum Kvalitativ omsorg i relation till kommunens förutsättningar Förebyggandearbete inom verksamhet Andel personal med relevant utbildning Daglig sysselsättning för personer med psykisk ohälsa Individanpassad omsorg Delaktighet vid upprättande av genomförandeplan Delaktighet vid upprättande av genomförandeplan Inventera behovet av boendealternativ Minska behovet av externa placeringar Färre externa boendeköp inom psykiatrin Utskrivningsklara Melleruds kommun ska erbjuda företag gynnsamma förutsättningar för etablering och tillväxt Melleruds kommun ska erbjuda god livskvalité Jämlik och jämställd hälsa Genusperspektiv Någon utvärdering har inte gjorts under Stötta och inkludera nyanlända Anmälningar p.g.a. särbehandling Melleruds kommun ska prioritera barnfamiljer och ungdomar Melleruds kommun ska vara en offensiv kommun, som står för nytänkande, och som uppmuntrar till och stödjer kreativitet Attraktiv arbetsgivare Arbetsmiljö Andel anställda med kompetensutvecklingsplan Arbetsplatsutveckling Socialnämnden, Bokslut (16)

109 1.4.1 Analys måluppfyllelse Målen nås helt eller delvis. Vissa av målen kan inte läsas av då nationell statistik ännu inte kommit. Antalet externa placeringar inom socialpsykiatrin har inte ökat. Däremot har antal externa placeringar inom IFO ökat kraftigt under andra halvåret. Medarbetarundersökningen visar generellt ett mycket bra resultat. Förvaltningen tittar på åtgärder så att vissa mål kan följas varje månad Analys verksamhet Under första halvåret av 2017 har det varit omsättning på chefstjänster. Socialchef och två sektorchefer har rekryterats. Inom stöd och service har två enhetschefer avslutats vilket ökat belastningen för kvarvarande chefer. Fokus har under det andra kvartalet varit på att förbättra personalsituationen inom IFO. Detta för att minska nämndens kostnader för inhyrda konsulter samt förbättrad kontinuitet och kvalitet. Rekryteringen till IFO har gått mycket bra och verksamheten kommer inte ha behov av inhyrda konsulter från våren Under sommaren startades en dagverksamhet riktad mot personer med demenssjukdom. Utvärderingen visade goda resultat varför verksamheten nu är permanent och kommer successivt utökas under Under kvartal 3 har ett stort arbete gjorts för att komma till rätta med de brister som Inspektionen för Vård och Omsorg har påpekat inom IFO. Den lokala närsjukvårdsgruppen har gjort en omstart under 2017 och har nu kontinuerliga träffar Analys ekonomi Socialnämndens resultat för 2017 visar på ett underskott mot budget med tkr. Resultatet påverkas positivt av att intäkterna för ensamkommande överstiger kostnaderna med drygt 2 mnkr. Inom vård och omsorg genomfördes planerad ökning av personaltäthet och utökning med fyra platser på Fagerlidshemmet med start april/maj. Den senare schemastarten har inneburit ett positivt resultat med knappt 1,2 mnkr. Inom individ- och familjeomsorg har kostnaderna för placeringar av både barn och vuxna överskridit budget med 6 mnkr. Den sammanlagda nettokostnaden för placeringar ökade med 400 tkr jämfört med Det är framförallt inom vuxenvården kostnaderna har ökat. På barnsidan har kostnaderna mellan 2016 och 2017 gått tillbaka. Däremot så gjordes flera placeringar under andra halvåret som får effekt under 2018 och framåt. Försörjningsstödet har ökat med knappt 10 % jämfört med Orsaken till de ökade kostnaderna är att det varit svårt att lotsa ett flertal bidragstagare till sysselsättning. Även under 2017 har individ- och familjeomsorg haft problem med att rekrytera personal med socionomkompetens. Det har även under 2017 inneburit stora kostnader för denna personalkategori i form av anställningar på konsultbasis. Merkostnaden jämfört med vakanserna inom sektorn är cirka 5 mnkr. Resultatet påverkas positivt med 2,1 mnkr för verksamheten med ensamkommande barn. Inför 2017 fick sektorn vård och omsorg förstärkning med cirka 5 mnkr, utöver ordinarie ramuppräkning, fördelat mellan särskilt boende och hemvården. Orsaken till ramförstärkningen var ett stort tryck på platser i särskilt boende och korttidsvård under åren 2015 och Behovet av demensvård var också stort. Hemvården har också haft en ökning av både antal brukare och omfattning under flera år. Förstärkningen inom särskilt boende gjordes i huvudsak på Fagerlidshemmet, som hade rumskapacitet över. Det nya schemat för fler platser och viss ökad personaltäthet kom igång Socialnämnden, Bokslut (16)

110 under senvåren. Detta gav ett överskott mot budget med knappt 1,2 mnkr. Det har kunnat finansiera ökat vård- och omsorgsbehov på andra boendeenheter. Under 2017 dämpades trycket på platser i särskilt boende och korttidsvård. Från tidigare år med överbeläggningar blev nettobeläggningen för 2017 cirka 95 %. Den effekten gav Bergs, som både är ett särskilt boende och korttidsboende, möjlighet att redovisa ett överskott med 600 tkr. Genomsnittskostnaden för ett vårddygn i särskilt boende och korttidsvård ökade mellan 2016 och 2017 med 3,8 %. Hemvården har under i antalet brukare ökat marginellt. Däremot har den sammanlagda utförda tiden gått tillbaka med drygt 5 %. En stor del av denna minskning beror på att behovet av dubbelbemanning har minskat. Underskottet om knappt 1,6 mnkr på tidigare års lönesatsning på undersköterskor inte kompenserats fullt ut. Vidare har hemvården infört digitalt låssystem hos brukarna. Själva införande medfört initiala kostnader genom ökade personal- och teknikkostnader. Hemsjukvården inklusive rehab gör ett kraftigt överskott (+1,5 mnkr) beroende på svårigheter att rekrytera personal till rehabverksamheten. Enheten har också svårigheter att rekrytera sjuksköterskor vilket under 2017 har dämpat kostnaderna. Intäkterna från bland annat samverkande sjukvård balanserar de överkostnader vi har för att fullfölja detta åtagande. Sektorn stöd och service gör sammantaget ett överskott med 1,7 mnkr. I mindre utsträckning så påverkas resultatet positivt av återsökningar från Migrationsverket. Socialpsykiatrin fick ett minskat bemanningsbehov under våren, som resulterade i ett överskott. Trots utökning av assistans samt att fler valt privata utförare gör enheten ett överskott. Resultatet förklaras av återsökning från Migrationsverket redovisas här samt att enheten varit utan chef från hösten. I princip visar samtliga boendeenheter på ett positivt resultat. Gruppboendet på Karolinen har sedan tidigare år i avsaknad av ett sprinklersystem haft höga kostnader för personal. Detta blev åtgärdat under Korttidsverksamheten har under 2017 sålt en ej förväntad plats till annan kommun vilket påverkade resultatet positivt. Daglig verksamhet gör ett underskott bland annat beroende på lägre intäkter än förväntat. 1.5 Åtgärder för att komma i balans Socialnämnden beslutade vid sitt april-sammanträde om en handlingsplan för att nå en budget i balans. Handlingsplanen har genomförts. Under andra halvåret 2017 har kostnaderna för externa placeringar av barn/ungdomar/vuxna ökat kraftigt varför nämndens bokslut visar på ett underskott som prognosen visade under våren Det skall poängteras att sektorerna Vård och Omsorg samt Stöd och Service visar en budget i balans och har goda förutsättningar för att klara detta även Flera av de åtgärder som vidtagits under 2017 kommer även att ge effekt under 2018 såsom - Start av dagverksamhet som minskar kostnaderna för hemvård och framtida behov av antal platser på särskilt boende. - Ny och ökad kunskap över vad som går att återsöka via Migrationsverket finns kvar Fast anställd personal på IFO minskar konsultkostnaderna kraftigt 2018 jmf med 2016/ Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har så sakteliga börjat minska från halvårsskiftet Socialnämnden kommer under januari sammanträdet diskutera hur de ekonomiska utmaningarna skall hanteras. 1.6 Framtid Tobakslagen kan komma att ändras från 1 januari 2019 vilket kommer innebära en ökad arbetsbelastning samt att avgifterna behöver anpassas till ny lagstiftning. Socialnämnden, Bokslut (16)

111 Nytt hälso-/sjukvårdsavtal samt nya samverkanslagen kommer att öka trycket på den kommunala hemvården och hemsjukvården. Patienter kommer ligga färre dagar på sjukhus vilket ger ökade volymer och kompetenskrav på den kommunala verksamheten. Det första spadtaget för byggnationen av det nya demensboendet, Ängenäs, förväntas ske hösten Under 2018 behöver beslut fattas om vad som skall hända med Kroppefjällshemmet och Bergs lokaler. Det kraftigt ökade kostnaderna för placeringar av barn/ungdomar/vuxna kommer innebära krav på kostnadsreduceringar. De statliga stimulansmedlen för utökad bemanning inom äldreomsorgen sträcker sig till och med Kommer inga nya medel behöver verksamhetens kostnader anpassas motsvarande knappt 3 mnkr. Pengarna i den s k "påsen" förväntas räcka under Ca 6 miljoner kronor av nämndens verksamhet finansieras idag av medel från "påsen". Införandet av rätt till heltid kommer påverka stora delar av nämndens verksamhet under 2018 och Socialnämnden, Bokslut (16)

112 1.7 Statistik och nyckeltal Stöd och service Nyckeltal/uppgift Bokslut 2016 Budget 2017 Bokslut 2017 Antal tillhörande personkretsen LSS Antal i bostad med särskild service Deltagare i daglig verksamhet SoL & LSS Dygnskostnad i boende med särskild service kr kr kr Trygghetsboendet Axet 5 6 Lotsen 7 8 Boendestöd SoL (timmar/vecka) Vård och omsorg Nyckeltal/uppgift Bokslut 2016 Budget 2017 Prognos 1 Delårsbokslut Prognos 3 Bokslut 2017 ORDINÄRT BOENDE Utförda hemvårdstimmar Andel arbetad tid i hemmet (%) Utförd hemvård/månad och brukare (timmar) Kostnad/utförd hemvårdstimme % 72% % 23,9 22,9 22,7 22,8 22,7 22,8 474 kr 477 kr 481 kr 494 kr 498 kr 497 kr Antal lunchportioner Vårddygn i korttidsvård Vårddygnskostnad i korttidsvård Vårddygn utskrivningsklara kr kr kr kr SÄRSKILT BOENDE Vårddygnskostnad, somatisk Vårddygnskostnad, demens Beläggning, somatisk (%) Beläggning, demens (%) kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr 98,7% 100,0% 97,7% 98,8% 98,4% 98,0% 99,7% 100,0% 96,6% 93,2% 93,3% 97,7% IFO Nyckeltal/uppgift 2016 Budget 2017 Prognos Delårsbokslut Prognos Bokslut 2017 Vårddygn vuxna i HVB Vårddygn unga i HVB Vårddygn unga i familjehem Socialnämnden, Bokslut (16)

113 2 Övrig statistik 2.1 Individ- och familjeomsorg månadsstatistik 2017 Socialnämnden, Bokslut (16)

114 2.2 Hemvård - månadsstatistik 2017 Socialnämnden, Bokslut (16)

115 2.3 Särskilt boende och hemvård månadsstatistik och nyckeltal 2017 Socialnämnden, Bokslut (16)

116 2.4 Avlidna i särskilt boende Komplettera med diagram Socialnämnden, Bokslut (16)

117 2.5 Stöd och service månadsstatistik 2017 Socialnämnden, Bokslut (16)

118 2.6 Bokslut 2017 per ansvar och sektor Socialnämnden, Bokslut (16)

119 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Socialnämnd sida ÄRENDE 9 Dnr: SN 2018/ Revisionsrapport Nämndernas ekonomiska styrning Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna föreliggande förslag på svar. Sammanfattning av ärendet Kommunens revisorer har via Pwc granskat nämndernas ekonomiska styrning. Nämnderna ges möjlighet att lämna synpunkter och åtgärdsförslag utifrån vad som framkommit i rapporten. Beskrivning av ärendet Revisionsrapporten granskar frågan Fungerar nämndernas ekonomiska styrning på ett effektivt och ändamålsenligt sätt? Pwc konstaterar i sin sammanfattande bedömning att nämndernas ekonomiska styrning endast delvis har fungerat på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. I rapporten konstateras att det inte i budgetarbetet har tagit hänsyn till socialnämndens fleråriga underskott. Det konstateras också att socialnämnden först 2017 tagit fram en handlingsplan för att klara det ekonomiska åtagandet. Socialnämndens svar Socialnämnden delar slutsatsen i rapporten att större hänsyn bör tas till nämndens ekonomiska situation. Socialnämnden kan bli bättre på att visa hur kostnadsutvecklingen generellt ser ut i riket. Te x att kostnadsutvecklingen för familjehems-/hvb placeringar för barn/ungdomar/per invånare 0-20 år, ökat med i genomsnitt 33 % i riket från Räknat i kronor är ökningen än större då antalet invånare i åldern 0-20 år ökat med över 4 % under Liknande kostnadsutveckling finns även för missbruksvården. Genom att visa på utvecklingen i riket så bör det också få genomslag/förståelse för den lokala kostnadsutvecklingen i samband med budgetarbetet. Socialnämnden behandlande vid sitt sammanträde i januari en ekonomisk rapport som visar på nämndens ekonomiska utmaningar fram till I rapporten finns också tänkbara åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen. Flera av de tänkbara åtgärderna är igång och ytterligare åtgärder kommer tas upp vid nämndens sammanträde i mars och april. Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde 31 januari 2018 att ta upp det ekonomiska läget med kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 14 februari 2018 Följebrev från kommunrevisionen Revisionsrapport Nämndernas ekonomiska styrning daterad december 2017 Beslutet skickas till Diariet Kommunstyrelsen

120 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Roger Granat Direkttelefon: E-post: Datum: Revisionsrapport Nämndernas ekonomiska styrning Sammanfattning Kommunens revisorer har via Pwc granskat nämndernas ekonomiska styrning. Nämnderna ges möjlighet att lämna synpunkter och åtgärdsförslag utifrån vad som framkommit i rapporten. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förslag på svar. Beslutsunderlag Nämndernas ekonomiska styrning, december Ärende Revisionsrapporten granskar frågan Fungerar nämndernas ekonomiska styrning på ett effektivt och ändamålsenligt sätt? Pwc konstaterar i sin sammanfattande bedömning att nämndernas ekonomiska styrning endast delvis har fungerat på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. I rapporten konstateras att det inte i budgetarbetet har tagit hänsyn till socialnämndens fleråriga underskott. Det konstateras också att socialnämnden först 2017 tagit fram en handlingsplan för att klara det ekonomiska åtagandet. Socialnämndens svar på revisionsrapporten Socialnämnden delar slutsatsen i rapporten att större hänsyn bör tas till nämndens ekonomiska situation. Socialnämnden kan bli bättre på att visa hur kostnadsutvecklingen generellt ser ut i riket. Te x att kostnadsutvecklingen för familjehems-/hvb placeringar för barn/ungdomar/per invånare 0-20 år, ökat med i genomsnitt 33 % i riket från Räknat i kronor är ökningen än större då antalet invånare i åldern 0-20 år ökat med över 4 % under Liknande kostnadsutveckling finns även för missbruksvården. Socialtjänsten Postadress: MELLERUD. Besökadress: Storgatan 13 Tfn: Fax: E-post: kommunen@mellerud.se. Hemsida: Bankgiro: Plusgiro: Orgnr:

121 Genom att visa på utvecklingen i riket så bör det också få genomslag/förståelse för den lokala kostnadsutvecklingen i samband med budgetarbetet. Socialnämnden behandlande vid sitt sammanträde i januari en ekonomisk rapport som visar på nämndens ekonomiska utmaningar fram till I rapporten finns också tänkbara åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen. Flera av de tänkbara åtgärderna är igång och ytterligare åtgärder kommer tas upp vid nämndens sammanträde i mars och april. Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde 31 januari 2018 att ta upp det ekonomiska läget med kommunstyrelsen. Mellerud 14 februari 2018 Roger Granat Socialchef

122 MELLERUDS KOMMUN Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Kultur- och utbildningsnämnden Socialnämnden För kännedom till Kommunfullmäktige Granslaring av nåimndernas ekonomiska styrning. På uppdrag av de ftirtroendevalda revisorerna i Melleruds kommun har PwC granskat nämndernas ekonomiska styrning i Melleruds kommun. Syftet med granskningen är att översiktligt bedöma om nämndernas arbete med kontroll och uppföljning av ekonomin är ändamålsenligt och effektivt. Vår samlade bedömning efter genomfärd granskning är att nämndernas ekonomiska styrning endast delvis har fungerat på ett effelitivt och ändamålsenligt sätt under zor7. Den samlade bedömningen utgår från följande: a a Både under zo16 och zott har prognoserna för helårsresultatet varierat under året. Socialnämnden har under en längre tid haft ekonomiska underskott, dessa har enligt vår bedömning ej tagits hänsyn till i det budgetarbete som genomförts. Detta indikerar att rutinerna för uppfoljning och budgetarbete inte har fungerat tillfredställande. Budgetprocessen har inte fungerat tillfredställande för att kunna svra verksamheterna och ekonomin. Åtgärdsförslag från socialnämnden för att klara det ekonomiska åtagandet har tagits fram först under zor7. Vi behandlade revisionsrapporten vid vårt sammanträde den 3o januari och beslutade att skicka rapporten till kommunstyrelsen och nämnderna med begäran om ett samlat svar från kommunstyrelsen över vidtagna åtgärder med anledning av granskningen senast den Bo mars. Rapporten skickas även för kännedom till kommunfullmfütige. För Melleruds kommuns revisorer \1,' dë. 4r44 Joacim Magnusson Evert

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138 MELLERUDS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Socialnämnd sida ÄRENDE 10 Dnr: SN 2018/ Avtal Handläggarteam Lss Förslag till beslut 1. Socialnämnden beslutar att godkänna avtal för gemensamt Handläggarteam Lss. 2. Socialnämnden ger socialchefen i uppdrag att teckna avtal med Åmåls Kommun enligt bifogat avtalsförslag Sammanfattning av ärendet Fyra Dalslandskommuner samarbetar runt handläggningen av Lss-insatser. Föreligger nytt uppdaterat avtal som är en fortsättning på tidigare avtal. Beskrivning av ärendet Fyra Dalslandskommuner samarbetar runt handläggning av Lss-insatser. Samarbetet fungerar mycket bra och tidigare avtal behöver uppdateras. Nytt avtal är upprättat som bygger på det gamla avtalet. Ekonomiska konsekvenser Avtalskostnaderna följer löneutvecklingen. Nackdelen för nämnden är att denna kostnad i budgetarbetet räknas upp med 1 % jämfört med 3 % om handläggaren varit anställt i socialförvaltningen. Denna konsekvens avser allt samarbete som inte har Mellerud som utgångspunkt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 14 februari 2018 Avtalsförslag Beslutet skickas till Diariet Avtalspartner

139 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Roger Granat Direkttelefon: E-post: Datum: Avtal Handläggarteam Lss Sammanfattning Fyra Dalslandskommuner samarbetar runt handläggningen av Lss-insatser. Föreligger nytt uppdaterat avtal som är en fortsättning på tidigare avtal. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna avtal för gemensamt Handläggarteam Lss. Socialnämnden ger socialchefen i uppdrag att teckna avtal med Åmåls Kommun enligt bifogat avtalsförslag. Beslutsunderlag Avtal Handläggarteam Lss Ärende Fyra Dalslandskommuner samarbetar runt handläggning av Lss-insatser. Samarbetet fungerar mycket bra och tidigare avtal behöver uppdateras. Nytt avtal är upprättat som bygger på det gamla avtalet. Ekonomiska konsekvenser Avtalskostnaderna följer löneutvecklingen. Nackdelen för nämnden är att denna kostnad i budgetarbetet räknas upp med 1 % jämfört med 3 % om handläggaren varit anställt i socialförvaltningen. Denna konsekvens avser allt samarbete som inte har Mellerud som utgångspunkt. Mellerud 14 februari 2018 Roger Granat Socialchef Socialtjänsten Postadress: MELLERUD. Besökadress: Storgatan 13 Tfn: Fax: E-post: kommunen@mellerud.se. Hemsida: Bankgiro: Plusgiro: Orgnr:

140 Avtalsförslag Dals-Ed, Bengtsfors, Mellerud och Åmål Avtal Handläggarteam LSS Avtal 1. Parter Dals-Ed, Bengtsfors, Mellerud och Åmåls kommuner. 2. Avtalets omfattning Dalslandskommunerna Dals-Ed, Bengtsfors, Mellerud och Åmål har avtalat om ett gemensamt handläggarteam för ovanstående kommuner. Avtalet ska förnyas och ska omfatta kommunerna Dals-Ed, Bengtsfors, Mellerud och Åmål. Varje deltagande kommun betalar en årlig procentuell kostnad avseende löner (lön + personalomkostnader.) utifrån befolkningsunderlag/invånarantal samt administrativa kostnader arbetsledning och för lokaler, utrustning som delas lika i avtalet. Avtalet föreslås starta och gälla från , därefter med förlängning med två år i taget. Uppsägning av avtal skall göras nio månader i förväg, i annat fall förlängs avtalet med två år i taget. Uppsägningstiden är 9 månader före avtalets utgång. Nuvarande avtal ersätter avtal med period Mål och syfte Dalslandskommunerna Åmål, Bengtsfors, Mellerud och Dals-Ed har totalt (2017) och är relativt små i befolkningsmängd. Antalet ärenden för den enskilda kommunen är inte tillräckligt många för att fullt ut kunna motivera en heltidstjänst. Ett behov av ett fortsatt gemensamt LSS-team föreligger och skapar bättre förutsättningar för en samlad kompetens, rättsäker handläggning och bibehållen samverkan mellan kommunerna. Eventuella framtida volymökningar följs upp. Fördelningen av handläggningsresurserna mellan kommunerna sker efter antalet kommuninvånare. Ett gemensamt ansvar för samtliga kommuner som ingått avtal är: Att samverka för att utveckla verksamheten. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Org.nr Bankgiro Webb