VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2

3 FOKUSOMRÅDE: Profilfrågan FOKUSOMRÅDE: Antidiskriminering med fokus på kön och sexualitet FOKUSOMRÅDE: Lokal utveckling FOKUSOMRÅDE: Stabil organisationsutveckling Samarbete med Rädda Barnen Övrig verksamhet Förtroendevalda Externa samarbeten Kansli INNEHÅLL

4 FOKUSOMRÅDE: Vår åsikt VAD MENAR VI MED NORMKRITISK SKOLA? Vår profilfråga är Normkritisk skola, nu! med följande underkrav: 1. Lärarutbildningen skall ha en obligatorisk kurs i normkritisk pedagogik och de lärare som redan är färdigutbildade skall genomgå en fortbildning med samma innehåll. 2. Samtliga läromedel i skolan ska granskas ur ett normkritiskt perspektiv. Skollitteratur ska ha ett tydligt genus- och icke-heteronormativt perspektiv, och ska vara utan antaganden om att alla familjer ser likadana ut eller att alla människor har samma grad av funktionalitet. 3. Skolan ska aktivt jobba för att barn och unga ska få ett kritiskt förhållande till normer. 4. I skollagen ska skrivas in att lärarna tillsammans med eleverna ska jobba för en normkritisk skola. 2 Profilfrågan valdes på förbundsårsmötet 2011 men då fanns ingen vidare definition för vad vi egentligen menar med normkritik. Därför har vi under året ägnat en hel del tid åt att diskutera oss fram till vad vi menar med normkritisk skola. Vi tror att diskriminering, kränkningar och mobbing har med normer, makt och samhällsstrukturer att göra. Därför måste vi gå på djupet med vad normer och makt gör med oss människor. Normkritik syftar i korthet till att: Synliggöra n och ifrågasätta normer Synliggöra n och ifrågasätta privilegier Granska n egen position/föreställningar Hitta n strategier för förändring På Mänskliga rättighetsdagarna i Stockholm höll Simon Svensson en workshop för ca 40 personer om varför Rädda Barnens Ungdomsförbund arbetar med frågan Normkritisk skola, nu! Evelina Ivarsson höll ett seminarium i Vänersborg för ca 50 personer från Västra Götalandsregionen om normkritik med fokus på skolan. Under till exempel de regionala träffarna fördes diskussioner med medlemmar kring profilfrågearbetet utan att

5 PROFILFRÅGAN NORMKRITISK SKOLA, NU! någon formell grupp bildades. Diskussionerna handlade om hur en ser på normkritik och hur det går att göra vardagliga aktiviteter kring profilfrågan. Den nationella utbildningen i november 2011 involverade en utbildning om normkritik. Precis innan skolavslutningen 2012 skickade vi ut en enkätundersökning om normkritik inom skolan. Enkäten omfattade frågor kring normer i skolan, allt från matnormer, normer kring religion, skolpersonals bemötande och hur toaletterna är uppdelade. I framtagandet av enkäten jobbade vi med att ta fram frågor som i sig inte bekräftar normer utan för att formulera så neutrala frågor som möjligt, utan rätt eller fel svar. Enkäten gick ut till alla lokalgrupper och finns fortfarande att ladda ner på vår hemsida den ska användas på medlemmarnas skolor i första hand, våra aktiva medlemmar ska kunna gå ut i skolorna på sin ort och be elever fylla i den. Det är i första hand hur just eleverna upplever normer på sina skolor som vi vill undersöka. Enkäten delades även ut på Sveriges elevråd SVEA:s kongress där vi samlade in femtio svar från elevrådsaktiva. I förlängningen vore det också roligt om den spreds till andra intresserade som vill hjälpa oss att få en översyn på normer i dagens svenska skola. Enkäten är en sorts inspektion av olika delar av skolmiljön, till exempel: är klassen könsuppdelad på gymnastiken eller slöjden? Förekommer avgifter som alla förväntas ha råd med? Hur viktigt är det med märkeskläder? Genom enkätens olika frågor om skolmiljön så hoppas vi att det blir lättare att hitta exempel att jobba med. Kunskapen kan sedan både användas på den lokala skolan och sammanställas över hela landet. Resultatet av enkätundersökningen ska ge oss en fingervisning om vilka normer i skolan som elever själva tycker är mest problematiska, för att utifrån det bygga vårt fortsatta påverkansarbete. Vi vill att elever själva ska vara med och tycka till kring vad det är för problem som de ser på sina skolor som vi sedan kan hitta verktyg för att förändra. 3

6 FOKUSOMRÅDE: Ellen och allan Samtalsgrupperna Ellen och allan har drivits vidare i Rädda Barnens regi. Efter den organisatoriska omvandlingen under 2010 har projektets omfång minskat, särskilt vad gäller allan-delen av projektet. Förbundets deltagande i projektet, genom representation i styroch arbetsgrupp, har gett en inblick i hur arbetet fortskridit och säkerställt att en anda av Rädda Barnens Ungdomsförbund finns kvar, både i tilltal och radikalitet. Eventuellt kommer en nationell samordnare att anställas så småningom. Nytt samarbetsavtal har undertecknats som gäller under Cirka 40 projektledare utbildades under våren Förutom den löpande verksamheten har arbetsgruppen dels utarbetat ett helt nytt Ellenmaterial då det gamla var ideologiskt inaktuellt. Det nya materialet kommer att tryckas i pärmform för att lättare kunna uppdateras i framtiden. Dokumentation kring barnfattigdom med utgångspunkt i erfarenheter i Ellen/allan har under första halvan av 2012 gjorts, denna dokumentation ska ligga till grund för en rapport som förväntas släppas i slutet av

7 ANTIDISKRIMINERING MED FOKUS PÅ O(s)köna normer Under april-juni 2012 har förbundet genomfört samtalsgrupper kring metodmaterialet O(s)köna normer på fyra fritidsgårdar i Botkyrka i södra Stockholm. Genom att utbilda sju samtalsledare i materialet har vi haft möjlighet att ha en testperiod av materialet på fritidsgårdar. Detta pilotprojekt kommer att ligga till grund för att utvärdera huruvida en liknande verksamhet antingen skulle kunna säljas till kommuner runt om i Sverige, eller leda till att vi söker externa projektmedel för att kunna starta upp verksamhet med O(s)köna Normer. Pilotprojektet löpte väl och förbundets närvaro har lett till reflektioner och möjlighet till diskussion kring normer, främst gällande kön och etnicitet. Samtalsledarnas utvärderingar visar att den form som projektet antog många gånger ledde till diskussionsstunder om normalitet, och inte ett spännande utforskande av våra egna metoder. Detta bör tas fasta på i fortsatt planering kring hur och när materialet kan användas. Inför kommande liknande verksamhet behöver förbundet dessutom tydliggöra vad vi förväntar oss av fritidsgårdarna, exempelvis genom att utarbeta bättre riktlinjer till fritidsledarna, riktlinjer som tydliggör formerna för träffarna. Men slutsatsen är att ett fortsatt likande projekt skulle kunna vidareutvecklas till något riktigt bra. 5

8 FOKUSOMRÅDE: LOKAL UTVECKLING Under 2011 har vi haft 15 lokalgrupper från Luleå i norr till Helsingborg i söder. Mot slutet av året kunde vi välkomna en ny grupp i Borås och en i Skellefteå. Varje lokalgrupp har som vanligt skrivit sin egen verksamhetsberättelse. Lokalgruppsbesök och lokala årsmöten Under våren 2011 utarbetades riktlinjer för en helt ny tjänst och i september 2011 anställdes en verksamhetsutvecklare med uppdrag att utveckla förbundet framförallt på lokal nivå. Kanslianställda och förbundsstyrelseledamöter har besökt de flesta lokala årsmöte under januari och februari På årsmötena diskuterades lokala projekt och lokala barnrättsfrågor. Besöken har minskat avståndet mellan kansli och lokalgrupper, och underlättat vardagliga kontakter. Ambitionen att besöka så många lokalgrupper som möjligt är också ett sätt att presentera verksamhetsutvecklaren som en resurs för lokalgrupper att använda. Regionala träffar Under våren 2012 erbjöds samtliga lokalgrupper och lokalgruppsaktiva att på relativt nära håll träffa varandra i form av regionala träffar. Medlemmar fick möjlighet att peppa varandra och inspireras av varandra och förbundsrepresentanter. Träffarna fylldes med styrelseinformation, instruktioner om den nya hemsidan och med aktionstips. Regionala träffar är ett helt nytt koncept i förbundet och det har överlag varit svårt att få anmälda till de regionala träffarna. Målen kring antal deltagare var högt ställda och det var svårt att nå utanför de existerande lokalgrupperna. Sammanlagt uppnåddes mindre än hälften av målet för deltagarantal. Detta återspeglar delvis att det varit ganska lite aktivitet på senare år i förbundet, och medlemmarna är inte vana vid att dyka upp. Dock kan vi redan se att träffarna har resulterat i ökad aktivitet och underlättat för mer deltagande i framtiden. En framgångsfaktor i region väst och Uddevalla var att göra en utåtriktad aktivitet, den ökade deltagarnas politiska självförtroende. I region öst och Linköping var ett inspirationspass med projekt och rösta vid 16 väldigt lyckat och stämningen var avslappnad, kreativ och prestationsfri. På träffen i region syd och Lund skedde de mest intressanta diskussionerna spontant, och inte helt i linje med planeringen. På träffen i norr i Luleå påmindes 6

9 vi om hur bra det är att avbryta mötet och diskussionerna för lite lekar, särskilt samurajen! Ledarnätverket En helg i maj träffades lokalgruppsaktiva från Malmö i söder till Skellefteå i norr för att diskutera ledarskap inom organisationen och förbundets framtid. Två personer från varje lokalgrupp var inbjudna, totalt var vi 13 personer. På schemat fanns besök hos Café Vulgo med normkritiskt snack, aktion mot barnaga i centrala Göteborg och en heldag med diskussioner om hur vi kan öka antalet aktiva, hålla bra aktioner, verksamhetsplan för 2013 och hur ledarnätverket skall utvecklas i framtiden. Tanken är att ledarnätverket skall sammanföra lokalgruppsaktiva från hela Sverige och ge utrymme att i en mindre grupp diskutera gemensamma problem vi stöter på, hur vi kan utvecklas och lära av varandra samt vilka behov som finns inom förbundet just nu. Det är även en chans för styrelsen och kansliet att få input på arbetet som sker inom organisationen på nationell nivå och inför förbundsårsmötet. Ett besök på Liseberg hann vi också med, vilket var mycket uppskattat. Utvärderingarna efter träffen var mycket positiva. Deltagarna var nöjda och hoppades på en fortsättning av dessa träffar. Förhoppningen är att vi ska kunna erbjuda ledarnätverksträffar två gånger om året och utveckla ett mer hållbart nätverk för våra lokalgruppsaktiva. Utöver kunskaps- och erfarenhetsutbytet deltagarna emellan ledde ledarnätverksträffen till att vi på Facebook har startat upp ett medlemsforum för aktiva medlemmar inom RBUF där vi kan hålla kontakten och tipsa varandra om insändare, coola evenemang och annat. Sidan har redan över 120 medlemmar. Andra önskemål som kom upp på nätverksträffen var infopaket för hur en håller bra möten, projektverktyg, föreläsarlista med förbundets egna föreläsare, profilfrågeträff, standardpresentation av RBUF i powerpoint och konkreta engagemangspaket. 7

10 FOKUSOMRÅDE: STABIL ORGANISATIONSUTVECKLING Ekonomi Verksamheten har finansierats med framförallt bidrag från Ungdomsstyrelsen på 1.4 miljoner kronor samt med bidrag från Rädda Barnen på kronor. Redovisningen har under hela året skötts av en extern part och den lösningen har inneburit stora besparingar för förbundet. Tanken är att arbetet med ekonomin ska fortskrida under kommande verksamhetsår och då göra förbundet mindre beroende av bidraget från Ungdomsstyrelsen. Ny hemsida Förbundet har gjort en översyn av sina kommunikationsvägar. Det har under en lång tid funnits ett stort behov av att utveckla hur vi kommunicerar och framförallt att vi kommunicerar på ett mer modernt och enhetligt sätt. Under året har som ett resultat av denna översyn vår grafiska profil uppdaterats och en ny hemsida utvecklats och lanserades i mars Den nya hemsidan har ett nytt och modernt tilltal och har, genom en förstudie som byggt på intervjuer med medlemmar, utformats enligt medlemmarnas önskemål. Profilfrågan Normkritisk skola, nu! har fått ett eget paket av grafiska figurer. Ny kommunikationsplan och samling av styrdokument Förbundet har utvecklat en ny kommunikationsplan som ger tydliga riktlinjer för hur kommunikation inom styrelsen ska gå till på ett så optimalt sätt som möjligt. Planen innehåller enkla regler för när styrelsen kan anses underrättad om någonting, samt riktlinjer för hur arbetet med kommunikation ska kunna ske så smidigt som möjligt. Ett bra förbund förutsätter en bra kommunikation, och förhoppningsvis kan planen även göra annat arbete lättare. En styrdokumentsamling har sammanställts, där samtliga övergripande och styrande dokument finns lättillgängliga och samlade. Nytt nyhetsbrev Vårt nyhetsbrev, som når ca 1000 personer, har gjorts om och sköts nu via ett internetbaserat e-postprogram. Förändringen gjordes i samband med att vi gjorde om hemsidan, dels för att underlätta framtida administrering med anmälningar och avanmälningar till nyhetsbrevet, och dels för att göra nyhetsbrevet snyggare och mer lättläst i förhållande till olika webbläsare. 8

11 Ny medlemsfolder och medlemshandbok Under året har en ny medlemsfolder som uppmanar till aktivt medlemskap designat och tryckts. Medlemshandboken som skrevs 2007 har reviderats i enlighet med de nya stadgarna och har nytryckts med nya illustrationer. Information och påverkan Påverkansarbetet har kommit igång ordentligt och insändare från RBUF:are, framförallt förbundsstyrelsen, har publicerats ett femtiotal gånger i svenska tidningar. Vi hade en debattartikel i Expressen med ungdomsperspektiv på debatten om teateruppsättningen av SCUM-manifestet och har reagerat flera gånger på politiska utspel, bland annat om ungdomslöner. Flera medlemmar har skrivit blogginlägg på den nya hemsidan och förhoppningsvis kommer fler och fler representera förbundet i debatter. Vi skickade stödbrev till en feministisk kör i Malmö som utsatts för trakasserier och uppmanade via Facebook andra att göra detsamma - vilket några gjorde! Vi har också deltagit i manifestation och demonstration mot svensk vapenexport, och kontaktat andra organisationer kring fortsatt samarbete. Den lokala kampanjen i Uddevalla mot barnmisshandel har utmynnat i att vi också genomfört flygbladsutdelningar i frågan under nationella träffar, och att kampanjen ska tas upp centralt. På politikerveckan i Almedalen närvarade i juni 2012 två personer från förbundsstyrelsen, Evelina Ivarsson och Simon Svensson. Vårt fokus under Almedalsveckan var att utvärdera hur vår eventuella framtida närvaro på Almedalsveckan skulle kunna se ut, hämta inspiration från andra organisationer och lägga upp en strategi för framtida medverkan. Almedalsveckan är populär och många organisationer försöker få fram sina budskap varför det är lätt att som liten organisation drunkna i mängden. Utöver att observera hann vi även med att samarbeta med Rädda Barnen och ha möte med företrädare från Ung Vänster, Socialdemokratiska Ungdomsförbundet, Grön Ungdom och Centerpartiets Ungdomsförbund. Vi gjorde även försök att träffa andra partiers ungdomsförbund dock utan att lyckas. 9

12

13

14 SAMARBETE MED RÄDDA BARNEN }} SEPTEMBER 2011 Rädda Barnens verksamhetskonferens, Stockholm Sju medlemmar varav fyra förbundsstyrelsemedlemmar representerade förbundet på Rädda Barnens verksamhetskonferens i september. Där hade vi ett bord med information om vår organisation och vi pratade även om profilfrågan Normkritisk skola, nu!. }} FEBRUARI 2012 Rädda Barnens distriktsordförandekonferens På Rädda Barnens distriktsordförandekonferens deltog förbundsstyrelsen med sex representanter. Huvudtemat på konferensen var att diskutera Rädda Barnens kommande verksamhetsinriktning som ska beslutas om på Riksmötet i september. Men det hanns även med att diskutera de ändringar som kommer att ske i kompassen på grund av förändringar inom Internationella Rädda Barnen. }} MARS 2012 Grafisk profil I samband med utvecklandet av den nya hemsidan har förbundets grafiska profil uppdaterats. Både hemsidan och den grafiska profilen har synkats med Rädda Barnens regler för kommunikation och de uppdateringar Rädda Barnen har gjort på senare tid vad gäller exempelvis ny logotyp. }} Hänsyn har också tagits till planerad ny design på Rädda Barnens hemsida för att på så sätt få förbundets hemsida att utseendemässigt påminna om Rädda Barnens hemsida och därigenom förstärka kopplingen oss emellan. }} APRIL 2012 Nya bidragsdirektiv och samarbetsavtal Under senare halvan av 2011 uppmärksammade Rädda Barnen att de gällande bidragsdirektiven mellan moder- och ungdomsförbund på olika sätt var otillräckliga. I samband med detta startade en process för hur bidragsdirektiven skall utformas i framtiden, och samtidigt behandlades 2011 års bidrags-ansökan. De nya direktiven skulle tas fram tillsammans med ungdomsförbundet 12

15 och efter att de nya bidragsdirektiven diskuterats ett par gånger mellan organisationerna kunde Rädda Barnen anta de nya bidragsdirektiven på riksstyrelsens möte i april De nya direktiven innebär att Rädda Barnens Ungdomsförbund kommer att ansöka om bidrag för kommande år, detta kommer ställa högre krav på budgetprocessen inom förbundet. Enligt de nya direktiven skall bidraget gå till verksamhet för barn och unga, detta skärper kravet på förbundet att minska sina administrativa kostnader. Under våren 2012 har samverkansgruppen, vilken består av två representanter från Rädda Barnen respektive Rädda Barnens Ungdomsförbund, arbetat på att förnya principavtalet som styr samarbetet mellan organisationerna på styrelsenivå. Avtalet, i nuvarande form, är inte uppdaterat och behöver ses över grundligt. Detta har gjorts, men i skrivande stund har ingen överenskommelse om avtalets utformning kommit till. Diskussioner förs inom samverkansgruppen om huruvida principavtalet fyller en nödvändig funktion för samarbetet mellan organisationerna eller om de årliga samarbetsavtal som finns för kansli respektive styrelse är tillräckliga. 13

16 ÖVRIG VERKSAMHET }} NOVEMBER 2011 Nationell inspirationshelg, Stockholm Under helgen deltog 32 personer från sju olika lokalgrupper. Barnkonventionen, normkritik, hur en driver projekt och mediastrategier diskuterades på seminarier. Deltagarna inledde även diskussioner om dessa ämnen och vid helgens slut hade många av deltagarna egna aktions-, insändar- och verksamhetsidéer för hur frågorna ska realiseras. Bland dessa fanns en alternativ modevisning som utmanar normer, insändare om psykisk hälsa samt idéer om flashmobs på stan. }} MARS 2012 Konferens om barns rättigheter, Göteborg Vi blev särskilt inbjudna till en konferens om barns rättigheter anordnad av Göteborgs stad. På konferensen deltog chefer och politiker inom Göteborgs kommun och Evelina Ivarsson medverkade och pratade en stund under avslutningen av konferensen om vårt perspektiv på barnrätt. }} AUGUSTI 2012 Sommarläger med Helsingborgs lokalgrupp, Kristianstad Helsingborgs lokalgrupp anordnade ett sommarläger i augusti Lägret hölls på en scoutgård utanför Kristianstad. Temat var Barnkonventionen och flyktingpolitik med syfte att alla deltagare skulle få inspiration, kunskap och verktyg för att bedriva egen verksamhet lokalt. 14

17 15

18 På förbundsårsmötet i Stockholm i april valdes förbundsstyrelsen bestående av nio personer: 16 Simon Svensson (förbundsordförande) Magdalena Nergården (förbundsordförande) Antonia Nordström Evelina Ivarsson Niclas Persson Siri Sewall Sebastian Öhrn Cornelia Dannert Sona Rashid TILL VALBEREDNING valdes Daniel Svensson Kåreda (sammankallande), Michaela Josefsson, Aimé Rukundo, Elsa Risby och Mimmi Thorneus. TILL VERKSAMHETSREVISORER valdes Mikaela Wikström och Ellinor Aaby Olsson. Tyvärr har samtliga förtroendeorgan tappat ledamöter under året. Michaela Josefsson, Aimé Rukundo och Mimmi Thorneus har avsagt sig sina uppdrag som valberedare och Siri Sewall har inte medverkat i styrelsens arbete sedan september På det extrainkallade årsmötet gjordes så ett fyllnadsval till valberedningen där Anton Jönsson valdes in.

19 FÖRTROENDEVALDA Efter en överlämningshelg tillsammans med styrelsen i Malmö i maj tillträdde Styrelsen juli. Den nya styrelsen valde att från start arvodera båda förbundsordföranden på heltid för att arbeta med framförallt organisationsutveckling, stabil ekonomi och politisk påverkan. Styrelsen valde att återgå till att sammanträda i huvudsak genom fysiska möten. Kansliet har närvarat med en representant på styrelsemöten. Styrelsen antog vid tillträdet en ny arbetsordning och omorganiserade sig i fem utskott (istället för förra årets två); organisationsutskottet, politisk påverkan, utbildning och internt, Rädda Barnen-utskottet och arbetsutskottet. Utskotten har haft möten mellan styrelsemötena och har fokuserat på att bereda frågor inom sina områden. Ordförandena och kanslichefen har sammanträtt regelbundet i arbetsutskottet. Mycket tid i arbetsutskottet har lagts på att hitta bra strukturer och organisera samarbetet mellan ordförandena och kanslichefen samt styrelsen och kansliet. Styrelsens arbete har resulterat i att många strukturer inom förbundet har setts över och förnyats. Under hösten 2011 tillsatte styrelsen en arbetsgrupp för att se över de dåvarande strukturerna i organisationen. Framför allt sågs stadgarna över för att undersöka hur de stadgereglerade strukturerna arbetade tillsammans. Arbetsgruppen såg stora möjligheter med att effektivisera arbetet inom organisationen genom att förändra stadgarna. Under senhösten 2011 beslutade styrelsen att kalla till extrainsatt årsmöte för att ta beslut om nya stadgar med stora förändringar i organisationsstrukturen. Styrelsen har även under året fokuserat på en större ideologisk diskussion om förbundets framtid och utveckling. Som ett steg i det beslutades att förbundsårsmötet i framtiden kommer besluta om en verksamhetsinriktning och inte en verksamhetsplan vilket tidigare stadgar krävt. Styrelsen har under våren arbetat intensivt med att klargöra hur en ny verksamhetsinriktning skall utarbetas och vilken nivå den skall ligga på. Då detta är helt nytt för förbundet har det funnits vissa svårigheter med att hitta en bra balans. Styrelsen har också haft diskussioner kring 2013 års inriktning och innehåll och detta har kopplats till framtida strategi och organisationsutveckling. 17

20 EXTRAINSATT FÖRBUNDSÅRSMÖTE JANUARI 2012 I januari 2012 hölls så ett extrainsatt förbundsårsmöte i Fryshuset i Stockholm. Där diskuterades frågan om styrelsens förslag till nya stadgar och dessa förslag antogs senare utan större ändringar. De nya stadgarna syftar till att leda till en bättre och mer effektiv organisering, bland annat kommer glappet mellan styrelser att minska, verksamhets- och budgetår samköras och förbundet kommer att arbeta utifrån en verksamhetsinriktning som årsmötet beslutat om. På vilket sätt detta konkret gagnar organisationen återstår att se under kommande verksamhetsår. ÅRETS FÖRBUNDSSTYRELSEMÖTEN zöverlämningsmöte MAJ 2011, MALMÖ Den avgående styrelsen bjöd in den tillträdande styrelsen till ett överlämningsmöte. Under mötet var fokus att föra över de kunskaper som den avgående styrelsen ville skicka med samt en del egen tid till den nytillträdda för att lära känna varandra och kansliet. zförbundsstyrelsemöte JULI 2011, STOCKHOLM Beslut om konstituering, styrelsens organisering, arvodering av förbundsordförandena fram till årsskiftet samt firmatecknare och attesträttsinnehavare. zförbundsstyrelsemöte 2 & Kickoff JULI 2011, MJÖLBÄCK Fokus på att lära känna varandra bättre och hur ledamöterna fungerar som personer. Uppdragsbeskrivningar för arvoderade och ledamöter antogs. zförbundsstyrelsemöte AUGUSTI 2011, STOCKHOLM Ny delegationsordning antogs, vilken la tillbaks en stor del av ansvaret för verksamhetsplanens genomförande på styrelsen. Påbörjade diskussioner om en ny strategi. zförbundsstyrelsemöte OKTOBER 2011, STOCKHOLM Fortsatte diskutera strategiarbetet, beslutade om utbildningshelg, reviderade arbetsordningen, beslutade att tillsätta en arbetsgrupp för att se över stadgar och ekonomi kopplat till ändrade bidragsregler från Rädda Barnen. zförbundsstyrelsemöte NOVEMBER 2011, LUND Beslutade att förlänga förbundsordförandenas arvodering, diskuterade och beslutade att föreslå nya stadgar på ett extrainkallat förbundsårsmöte i januari. 18

21 zförbundsstyrelsemöte 6 18 DECEMBER 2011, SKYPE Antog budget zförbundsstyrelsemöte 7 5 JANUARI 2012, SKYPE Antog proposition på stadgeändringar samt resterande handlingar till det extrainkallade förbundsårsmötet. zförbundsstyrelsemöte 8 29 JANUARI 2012, STOCKHOLM Utvärderade extrainkallade förbundsårsmötet, beslutade att genomföra regionala utbildningar under våren. zförbundsstyrelsemöte FEBRUARI 2012, STOCKHOLM Beslutade om en ny grafisk manual, en ledarnätverksträff, nomineringar till Rädda Barnens Riksstyrelse samt diskuterade motioner till Rädda Barnens Riksmöte. zförbundsstyrelsemöte APRIL 2012, STOCKHOLM Diskuterade propositioner med fokus på verksamhetsinriktning Beslutade om nationell träff för hösten samt resterande ombud till Rädda Barnens Rikskonferens. zförbundsstyrelsemöte JUNI -1 JULI 2012, STOCKHOLM Diskuterade verksamhetsinriktning för 2013, beslutade propositioner och handlingar till förbundsårsmötet. zförbundsstyrelsemöte AUGUSTI 2012, STOCKHOLM Beslutade handlingar till årsmötet. 19

22 EXTERNA SAMARBETEN LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer Förbundets ordförande Simon Svensson deltog som representant på repskapet (årsmötet) i LSU Sveriges ungdomsorganisationer. Simon var under årsmötet ordförande i ett av beredningsutskotten. Ung&Dum Ung&Dum är ett treårigt projekt som vi driver tillsammans med Sveriges Elevråd SVEA och Centrum Mot Rasism. Inom ramarna för projektet har klassutbildningar i skolor hållits och ett nationellt val i november Detta val skilde sig från skolval på så sätt att det var ett sakpolitiskt val och inte ett partipolitiskt val. Utifrån det valresultat som kom fram har projektet tillsammans med deltagare i valet under våren 2012 tagit fram lokala kravlistor. Detta har skett i Stockholm, Östersund, Umeå och Leksand. Dessa kravlistor kommer att ligga till grund för lokalt påverkansarbete gentemot kommunerna. Projektet har letts av en styrgrupp där Antonia Nordström och Simon Svensson från förbundsstyrelsen har varit Rädda Barnens Ungdomsförbunds representanter. 20

23 Nordic Cooperation Förbundsordförande Magdalena Nergården har representerat förbundet i samarbetet mellan Rädda Barnens ungdomsförbund i norden. Nordic Cooperation har haft två fysiska möten i Helsingfors under året, ett i maj och ett i november, där fokus legat på samarbetets framtid. Tidigare har samarbetet mellan ungdomsförbunden i Sverige, Norge, Danmark och ungdomssektionen i Finland fokuserat på erfarenhetsutbyte och att gemensamt arbeta för ungas delaktighet i Internationella Rädda Barnen. Under året har medlemmarna fokuserat på hur vi kan utveckla dessa områden ytterligare och få samarbetet att bli mer dynamiskt. Då Nordic Cooperation under 2011 inte haft några ekonomiska tillgångar har samarbetet varit beroende av de enskilda ländernas möjlighet att skicka sina representanter till möten. Nordic Cooperation hade under 2011 en svensk EVS, europeisk volontärtjänst, stationerad i Helsingfors, som arbetade för att främja samarbetet och dokumentera tidigare erfarenheter i Nordic Cooperation. 21

24 Nätverket för Barnkonventionen Nätverket för barnkonventionen arrangerade i år ett seminarium under namnet Barns röster till FN med syftet att samla barn och ungas röster om sin situation inför nätverkets tilläggsrapport till FN:S barnrättskommitté som nästa gång ska lämnas in istället för den årliga ministerhearingen, då samtliga inbjudna ministrar tackat nej till medverkan. I seminariet deltog 36 barn och ungdomar mellan 8 och 17 år, varav sju medlemmar från Rädda Barnens Ungdomsförbund. Vår medlem Camilla Bergius fungerade som arvoderad projektledare. Nätverket har även fått beviljat medel för ett projekt under namnet Barns röster från A till FN. Projektet startade upp under våren 2012 och Rädda Barnens Ungdomsförbund ingår i projektets styrgrupp tillsammans med Rädda Barnen, Unicef, Plan Sverige och Unga Örnar. Projektet testar och skapar metoder för att samla in barns tankar och berättelser. Dessa ska sedan lyftas i en tilläggsrapport till FNs barnrättskommitté. Metoderna ska bli ett inspirationsmaterial för alla som jobbar med barns deltagande. 22

25 Nätverket Kön Spelar Roll Förbundet har haft en representant i styrgruppen för nätverket som under året har genomfört en föreläsarutbildning kring kön och sexualitet. Vår medlem Caroline Ugglesjö gick denna föreläsarutbildning i och tog sedan med sig kunskapen till den nationella inspirationshelgen där hon höll ett pass om normkritik. Nätverket har under året fått avslag på sin ansökan om pengar från arvsfonden och därför är nätverkets framtid oviss. Föreningen gemensam framtid I september 2011 blev förbundet invalda i Föreningen gemensam framtids styrelse. Föreningens syfte är att arrangera åsiktsfestivalen URIX. Under året har förbundsordförande Simon Svensson representerat förbundet i Föreningen. Föreningen har under de senaste två åren varit utan finansiärer och det fanns förhoppningar om att under 2012 återigen kunna arrangera URIX. Tyvärr fick föreningen avslag på sin projektansökan men arbetet med att försöka hitta medel till att i framtiden arrangera URIX går vidare. 23

26 Kanslichefen har haft ansvar för att leda arbetet med att verkställa verksamhetsplanen och förbundsstyrelsens beslut samt att ha övergripande ansvar för förbundets ekonomi. Under våren 2011 utarbetades riktlinjer för en helt ny tjänst och i september anställdes en verksamhetsutvecklare med uppdrag att utveckla förbundet framförallt på lokal nivå samt för att stötta förbundsstyrelsen i politiskt påverkansarbete. Följande personer har varit anställda under verksamhetsåret: Klara Nilsson KANSLICHEF KANSLI Knut Jakobsson MEDLEMSSEKRETERARE (tom juni 2012) Christian Tengblad VERKSAMHETSUTVECKLARE (from september 2011) Under året har kansliet flyttat till ny adress på Södermalm i Stockholm, Bellmansgatan