ROSA HÄFTET! Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ROSA HÄFTET! Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen"

Transkript

1 ROSA HÄFTET! Innehåller punkt Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen Här finns förslag på vilka saker RBUF ska göra under 2015, men också andra saker som vad RBUF:s politiska program ska vara och saker som rör Rädda Barnen. 1

2 Innehåll Sida 15. VERKSAMHETSINRIKTNING FÖRSLAG FRÅN FÖRBUNDSSTYRELSEN: FRIHET FÖR LOKALGRUPPERNA (STADGEÄNDRINGAR) FÖRSLAG FRÅN STYRELSEN: ETT BARNSLIGARE FÖRBUND FÖRSLAG FRÅN STYRELSEN: POLITISKT PROGRAM FÖR RBUF MEDLEMSAVGIFT FÖR ENSKILDA MEDLEMMAR I RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUND MOTIONER INFORMATION FRÅN RÄDDA BARNEN MOTIONER TILL RÄDDA BARNENS RIKSMÖTE 17 2

3 15. VERKSAMHETSINRIKTNING 2015 Vad är en verksamhetsinriktning? Varje år väljer medlemmarna på förbundsårsmötet en verksamhetsinriktning. Då bestämmer vi vad förbundet ska rikta in sig extra mycket på under året. Förbundsstyrelsen har tagit fram två olika förslag på verksamhetsinriktning för Nu är det upp till er medlemmar att bestämma vilken av dem det ska bli! Förslag 1: Artikel 31 - Barns rätt till lek, vila och fritid Bakgrund Enligt Barnkonventionen är lek, vila och fritid rättigheter för barn. Det betyder att dom som bestämmer i Sverige måste se till att alla barn i Sverige kan leka, vila och ha en meningsfull fritid. Ändå får många barn i Sverige inte dom här sakerna. Det beror på flera olika saker. Några av dom är: Barnfattigdom Enligt Rädda Barnens rapport Ung Röst 2014 oroar sig 13 procent av alla barn i Sverige för sin familjs pengar. 8 procent har inte kunnat gå på fritidsaktiviteter på grund av att familjen inte har haft råd. Exempel på fritidsaktiviteter är att gå på en fotbollsträning eller gå på bio. Kostnader i skolan Skolan ska vara helt avgiftsfri. Trots det har skolan sagt till 43% av barnen att ta med sig 3

4 pengar till skolan. Be skolorna att inte göra så dyra aktiviteter som man inte kan betala, säger ett barn som intervjuas i rapporten Ung Röst Stress och press i skolan När det är stressigt i skolan blir det svårt att vila och ta det lugnt. Vuxna slutar oftast jobba när dom slutar för dagen, men barn har ofta läxor att göra efter skolan. 9 av 10 barn har känt sig stressade över skolan. Nästan 4 av 10 barn oroar sig för att inte klara skolan. Nästan 8 av 10 är stressade över sina betyg. Vad ska vi göra? Kunskapsspridning Sprida information till barn om rätten till lek, vila och fritid Samla in och sprida information om gratisaktiviteter på lov Direkt verksamhet med barn Hjälpa barn att anmäla när det är för stressigt och för mycket att göra i skolan Hjälpa barn som vill anordna egna fritidsaktiviteter för sig själva och andra barn Starta upp barnrättsklubben på fler ställen i Sverige Politisk påverkan Driva en kampanj där barns egna röster om rätten till lek, vila och fritid lyfts upp, med dom här politiska kraven: En helt avgiftsfri skola En läxfri skola Meningsfulla fritidsaktiviteter i kommunen 4

5 Förslag 2: Barns rätt att få bo i Sverige Bakgrund På grund av krig och andra svårigheter tvingas många barn fly från sitt hemland. En del söker skydd i Sverige. Vägen till Sverige Flykten till Sverige är oftast väldigt svår och farlig. Det beror på att det inte finns lagliga vägar in i Europa om en inte har visum eller uppehållstillstånd. Europa stänger dessutom sina gränser mot resten av världen mer och mer hela tiden. Det gör det ännu svårare att fly och söka skydd. Flera hundra människor dör varje år bara på sin resa över medelhavet. Barn som kommer ensamma utan sin familj har det extra svårt. Att få stanna eller inte Tyvärr får inte alla stanna i Sverige - och tvingas därför att leva gömda eller skickas tillbaka till farliga och otrygga platser. Som gömd eller på flykt är det som att en inte finns, och därför är det svårt att få allt det en behöver och har rätt till. Till exempel kanske en inte kan åka till sjukhuset när en är sjuk eller gå i skolan. Barns röster När det kommer en familj som söker skydd i Sverige frågar en ofta bara dom vuxna i familjen varför dom har flytt. En lyssnar alltså inte på barnens anledningar. En tänker alltså inte på barnets bästa när en bestämmer vilka som får stanna i Sverige eller inte. Många får också vänta länge på att få veta om dom får stanna eller inte. Ofta har en börjat känna sig trygg och hemma, när en plötsligt får veta att en inte får stanna. Vad ska vi göra? Det finns en rörelse mot utvisningar av barn som leds och drivs av barn som flytt själva, men också deras klasskompisar och vänner. Det samlas in namn, ordnas demonstrationer och uppmärksammas i media och av kändisar. Rädda Barnens Ungdomsförbund måste stötta och vara till hjälp för barn som engagerar sig för det här, oavsett om dom är medlemmar eller inte. Kunskapsspridning Sprida information om flyktingbarns rättigheter och hur en kan hjälpa flyktingbarn när deras rättigheter kränks 5

6 T.ex. hur en kan kämpa emot utvisningar genom bland annat demonstrationer, insändare och namninsamlingar Direkt verksamhet med barn Stötta barn som kämpar för flyktingbarns rättigheter T.ex. barn som själva kämpar för att få stanna i Sverige, barn och deras kompisar som kämpar emot en utvisning av deras kompis. Vi kan t.ex. hjälpa med polistillstånd, utrustning, spridning av olika initiativ, debattartiklar. Politisk påverkan Driva en kampanj för att stärka flyktingbarns rättigheter med följande krav: Alla som föds i Sverige ska få svenskt medborgarskap (kallas också territorialprincipen) Barns egna asylskäl ska lyssnas på Aldrig genomföra deportationer av barn Ordlista Asyl = Att en får flytta till ett annat land för att en behöver skyddas från något farligt i sitt hemland Asylskäl = Anledningen till varför en behöver skydd Visum = Tillåtelse att resa in i ett land Utvisning = Att en inte får stanna i Sverige och måste lämna landet Deportation = Att en inte får stanna i Sverige och tvingas ut ur landet mot sin vilja Medborgarskap = Ett slags medlemsskap i ett land Uppehållstillstånd = Att en fått JA på sin ansökan om asyl, och får tillstånd att stanna i Sverige. Tillståndet kan vara både för en viss tid eller för alltid. Ett uppehållstillstånd är ett slags begränsat medborgarskap. 6

7 16. Förslag från förbundsstyrelsen: FRIHET FÖR LOKALGRUPPERNA (stadgeändringar) Stadgarna är våra regler för hur en gör olika saker inom RBUF. Bland annat förklarar dom hur många personer som sitter i förbundsstyrelsen, och vilka regler som gäller på förbundsårsmötet. Stadgarna har tidigare också bestämt regler för hur en lokalgrupp ska ser ut och lite hur den ska göra. Detta är något som förbundet egentligen inte får bestämma, utan alla lokalgrupper ska själva kunna bestämma hur de vill göra. Detta kallas för att ha självständiga lokalgrupper, och är något som ett förbund måste ha enligt regler från Myndigheten från Ungdoms- och Civilsamhällefrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen). Vi får ungefär hälften av alla våra pengar från MUC, och för att inte de ska sluta ge oss pengar så måste vi ändra på våra stadgar så att lokalgrupper själva bestämmer sina stadgar. Förbundsstyrelsen har gjort ett förslag som ändrar alla de saker som vi har MUC har sagt att vi måste ändra, och det hittar du i ett speciellt häfte av FÅMhandlingarna. Där kan du se vilka saker vi har tagit bort (överstruket), vad vi har lagt till (understruktet) och vad som är kvar (vanlig text). Detta är ett väldigt krångligt och rörigt dokument, och om du inte är intresserad av stadgar behöver du inte läsa det. Om du tycker att stadgar är kul och intressant, men ändå inte förstår så vill vi gärna förklara för dig exakt vad vi ändrar på, och vi kommer ha en speciellt stund för detta på FÅM. Så oroa dig inte om du inte kan läsa exakt allt, eller förstår det, det kommer finnas tid att gå igenom allt. Det är dock väldigt viktigt att vi gör de här ändringarna, för annars kommer vi få bara hälften så mycket pengar som vi fick i år, och därför bara kunna göra hälften så mycket. Ändringar, och förslaget på vad vi ska bestämma, hittar du i det vita häftet! 7

8 17. Förslag från förbundsstyrelsen: MÅLVÄRDEN FÖR STRATEGIN Förra förbundsårsmötet bestämde medlemmarna att styrelsen skulle ta fram målvärden på Strategin Vad är då ett målvärde? Ett målvärde är en siffra som är ett mått på någonting viktigt i organisationen, t.ex. antalet aktiva medlemmar eller antalet lokalgrupper. Det är dit man vill sträva för att ta organisationen framåt. Medlemmarna bestämde detta för att det är viktigt att kunna se tydligt om strategin har fungerat eller inte. Styrelsen har därför tittat på olika viktiga siffror och jämfört dem med tidigare år i RBUF. Vi har kommit fram till 3 saker: 1. Även om det är intressant att mäta många saker så är det viktigt att vi inte har för många målvärden som mäter olika saker. Detta beror på att det tar mycket tid från dom anställda att mäta alla saker. Det är därför bättre om det bara finns 5 tydliga mått som vi utgår ifrån. 2. De 5 viktigaste måtten bör mäta två olika saker totalt. De två första måtten tittar på organisationen som helhet, hur stora vi är och på hur många stälen i Sverige vi finns. De tre andra måtten mäter hur vi har utvecklat våra verksamheter. 3. Faktum är att det är väldigt svårt att uppskatta var vi kommer vara Ingen vill heller att styrelsen eller kansliet ska stirra sig blinda på just måtten och därför inte tänka på resten av verksamheten, organisationen och medlemmarna. Därför föreslår vi att vi inte bestämmer några mål, utan bara mått. På så sätt kan man ändå följa om vi har gått framåt eller bakåt, om vi har växt eller krympit. Om medlemmarna ändå vill ha mål så finns ändå ett förslag från förbundsstyrelsen. 8

9 Måtten är: Antal medlemmar på FÅM Antal lokalgrupper Metoder för Direkt verksamhet för barn Barn nådda av Kunskaps- spridningen Aktiviteter som är Politisk påverkan av barn eller oklart 12 Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej eller oklart 20 Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej 2010 Oklart 14 Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mått finns ej Mål: 65??? Mål: 45 9

10 Om vi vill ha mål, föreslår vi följande mål: Antal medlemmar på FÅM Antal lokalgrupper Metoder för Direkt verksamhet för barn Barn nådda av Kunskaps- spridningen Aktiviteter som är Politisk påverkan Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att vi ska utgå ifrån måtten ovan när vi mäter om strategin har uppnåtts 10

11 18. Förslag från styrelsen: ETT BARNSLIGARE FÖRBUND Sammanfattning Förbundsstyrelsen tycker att vissa ord som används inom RBUF är väldigt vuxniga och tråkiga, och vill byta ut dem mot andra ord. Dom nya orden ska vara lätta att förstå och göra det roligare att engagera sig inom RBUF. Vi vill vara en barn och ungdomsorganisation med barn och unga, och därför vill vi också anpassa vårt språk. Vi vill att förbundsårsmöte ska heta barnrättskongress. Varför? Det har under våren pratats om att vi inom RBUF ofta använder svåra och krångliga ord när vi beskriver saker. Därför har förbundsstyrelsen tittat på hur vi kan bryta vuxennormen och använda ord som är bättre för oss som förbund. Ett ord vi har börjat tittat på är förbundsårsmöte eftersom det är ett ord som ofta används och alla medlemmar får höra. Det här är bara en början i arbetet att få förbundet mer anpassat för barn och ungas egen organisering, och ett arbete som kommer fortsätta under de närmaste åren. Om en har några egna idéer och förslag på vilka ord som behöver bytas ut eller ändras kommer det finnas chans under årets förbundsårsmöte att både berätta vilka ord som är svåra och att hitta på och besluta om nya förslag på vad det kan kallas. Okej, men vad ska vi kalla det då? Förslaget som förbundsstyrelsen föreslår är att förbundsårsmöte istället ska kallas för barnrättskongress. Vi tror att den här ändringen kommer göra att det inte känns som ett så stort steg att gå på årsmötet och att det inte känns så vuxnigt och strikt. Det finns inte heller någon regel som säger att vi måste kalla saker för vuxen-orden, och därför tror vi att det kan stärka oss som barn och ungdomsorganisation att ha ett roligare namn. Vi tror också att fler personer kan känna sig hemma med våra olika dokument och texter om de är lättare att förstå. Att byta namn på det här ordet är bara det första steget i att våga vara barnsligare inom förbundet. Barnslig är något fint och bra, och vi tycker att vi hellre är barnsliga än vuxniga. Vi hoppas också att yngre barn kan tycka att RBUF är roligare om vi inte har så tråkiga namn på saker. 11

12 Eftersom att det inte finns någon regel som säger att vi måste ha tråkiga och vuxniga namn på saker kan vi helt enkelt bara byta dom till roligare. Vi kommer dock behöva gå igenom våra styrdokument och stadgar och se till att det står rätt ord där, men det tar förbundsstyrelsen hand om under hösten. Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att i framtiden kalla förbundsårsmötet för barnrättskongress Att ändra detta på alla ställen där förbundsårsmöte nämns i förbundets styrdokument, policies, stadgarna och externa dokument 12

13 19. Förslag från styrelsen: POLITISKT PROGRAM FÖR RBUF MAKT ÅT BARN OCH UNGA - BARNRÄTTSPOLITISKA KRAV Vilka vi är Rädda Barnens Ungdomsförbund är ett förbund där alla från 7-25 år kan vara medlemmar. Vi är ett förbund av barn och unga för barn och unga. Vi är ett religiöst och partipolitiskt obundet förbund som kämpar för barnets rättigheter. Vi kämpar för att att barns egna politiska krav samt Barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter, ska tas på allvar och respekteras. Vi är ett politiskt förbund som vet att barn är en viktig del av samhället precis som alla andra. Barn är experter på sin egen situation och vad som behöver göras för att förbättra den. Idag är samhället uppbyggt så att barn inte har makt och inflytande, och systematiskt blir utsatta för diskriminering på grund av sin ålder. Hög ålder ses som bättre än låg ålder. Det gör det svårt för barn och unga att bli lyssnade på, bli tagna på allvar och få makt att förändra sina liv. Vi kallar detta åldersmaktsordningen, och det är väldigt viktig fråga för oss. Vi kämpar för att barn och ungas tankar, åsikter och erfarenheter ska tas på allvar. Vi är inte framtiden, vi är nu! Vad vi tycker Det här är Rädda Barnens Ungdomsförbunds politiska program. Det här är vad vi tycker är de viktigaste sakerna just nu för att få ett bättre samhälle för barn och unga. Det här är dock inte det enda vi tycker, men det är vad vi har valt att fokusera på under Barns rättigheter i Sverige Vi kräver att: Barnkonventionen ska bli svensk lag 13

14 Regeringen ska ta fram en nationell handlingsplan för barns rättigheter Barnombudsmannen ska ha möjlighet att driva individuella fall av kränkningar av barns rättigheter Sverige ska skriva under det tredje tilläggsprotokollet till Barnkonventionen, som handlar om att barn ska kunna klaga till FN (Förenta nationerna) när våra rättigheter kränks Makt och inflytande Vi kräver att: Rösträttsåldern sänks till 16 år som ett första steg Kommuner och landsting ska inrätta lokala barnombudspersoner för att lyfta fram barns åsikter, kunskap och erfarenheter Kommuner låter barn delta aktivt i avgörande beslut och förarbeten i frågor som rör barn och unga Barn och unga ska ges samma möjligheter som vuxna till att delta och påverka beslut, och deras åsikter ska väga lika tungt De som arbetar direkt med barn och/eller har ansvar för barnfrågor inom kommunen ska ges utbildning i och ha kompetens inom barnrätt, barnkonventionen samt olika former för inflytande, deltagande och makt för barn och unga Barn i särskilt utsatta situationer ska få mer makt över sin egen situation: Större hänsyn ska tas till barns egna asylskäl och barnets bästa vid asylprocesser Juridiska processer ska anpassas efter, och hänsyn ska tas till, barns mognad snarare än ålder. Barn ska alltid kunna uttrycka sina åsikter på sina egna villkor, och aldrig behöva anpassas till vuxenvärldens processer 18-årsgränsen för att ändra sitt juridiska kön ska tas bort Normkritik och icke-diskriminering Vi kräver att: Inget barn ska utvisas Diskrimineringsombudsmannen ska behandla fler fall av diskriminering på grund av låg ålder Inget barn ska diskrimineras på grund av sin eller sina vårdnadshavares ekonomiska ställning Kommuner ska ha ett brett utbud av kostnadsfria aktiviteter Skolan och dess aktiviteter ska alltid vara kostnadsfria Skolan ska vara mer normkritisk: 14

15 Ordlista Det ska finnas tysta rum för alla typer av religionsutövning i skolan, men att obligatorisk undervisning och skolavslutningar ska vara fria från religiösa inslag Könsidentitet och ålder ska ingå i skolans likabehandlingsplan Skolpersonal och skolmyndigheter utbildas i normkritik, diskrimineringsgrunderna och hur de påverkar samhället Åldersmaktsordningen = Att vuxna får bestämma mer och ses som bättre än barn i samhället Nationell handlingsplan = En plan som gäller hela landet, där man skriver ner vad och hur man ska göra för att lyckas med något Tilläggsprotokoll = En extra del till Barnkonventionen som länder kan välja att skriva under för att göra det bättre för barn Lokala barnombudspersoner = En person som finns till för barn och ungdomar i en kommun och som jobbar med att lyfta fram barn och ungas perspektiv och åsikter när det ska bestämmas saker Barnombudsmannen = En grupp som kollar hur Sverige följer Barnkonventionen och jobbar med att lyfta fram barn och ungas åsikter och erfarenheter Diskrimineringsombudsmannen = En grupp som kollar att Sverige följer diskrimineringslagen och hjälper personer som blivit diskriminerade Asyl = Att man får flytta till ett annat land för att en behöver skyddas från något farligt i sitt hemland Asylskäl = Anledningen till varför man behöver skydd och söker asyl Asylprocess = De olika stegen som en går igenom när en vill ha asyl Juridisk process = Olika steg en följer när någon till exempel brutit mot en lag Juridiskt kön = Vilket kön det står att man har i olika dokument, till exempel på passet Könsidentitet = Vilket kön man känner sig som Likabehandlingsplan = En plan där man skriver ner hur en ska se till att alla behandlas lika och känna sig trygga och välkomna Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att anta* det politiska programmet Makt åt barn och unga barnrättspolitiska krav *Att anta = att bestämma att det här dokumentet ska användas, träda i kraft 15

16 20. MEDLEMSAVGIFT FÖR ENSKILDA MEDLEMMAR I RÄDDA BARNENS UNGDOMSFÖRBUND Dom flesta av RBUF:s medlemmar är också medlemmar i Rädda Barnen. Detta beror på att vi delar medlemsregister, och för att vi vill att vi alla ska tillhöra Rädda Barnen-rörelsen. Men det går också att vara medlem i bara RBUF. Därför behöver vi varje år bestämma vad medlemsavgiften för detta ska vara. Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att medlemsavgiften för enskilda medlemmar ska vara 0 kr 21. MOTIONER Motioner är förslag från medlemmar. Tyvärr har det inte kommit några förslag i år. Därför bestämmer vi ingenting på den här punkten. 16

17 22. INFORMATION FRÅN RÄDDA BARNEN Här bestämmer vi ingenting utan vi bara lyssnar på Rädda Barnens information. 23. MOTIONER TILL RÄDDA BARNENS RIKSMÖTE I stadgarna står det att den här frågan måste tas upp på förbundsårsmötet. Men nästa gång det är dags för att lägga motioner är inte förrän våren Därför tycker vi inte att vi borde bestämma någonting än. 17

Förbundsårsmöte Protokoll. Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsårsmöte. Stenungsund september / 19

Förbundsårsmöte Protokoll. Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsårsmöte. Stenungsund september / 19 Protokoll Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsårsmöte Stenungsund 26 28 september 2014 1 / 19 1 Förbundsårsmötets öppnande Förbundsordföranden Sara Thiringer öppnar förbundsårsmötet klockan 15:15 den

Läs mer

GULA HÄFTET! Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet

GULA HÄFTET! Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet GULA HÄFTET! Innehåller punkt 24-37 Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet Här finns också förslag till förbundsstyrelsen, barnrättspolitiska

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd

Detta innehåller strategin. Det här ska strategin användas till. Så här är strategin uppbyggd Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

GRÖNA HÄFTET! Inledning på mötet Hur mötet ska gå till Vad som hände i RBUF förra året

GRÖNA HÄFTET! Inledning på mötet Hur mötet ska gå till Vad som hände i RBUF förra året GRÖNA HÄFTET! Innehåller punkt 1-14 Inledning på mötet Hur mötet ska gå till Vad som hände i RBUF förra året Här kan du läsa förslag på hur mötet ska gå till, och vad som gjordes i RBUF under 2013 och

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 1 1. Inledning 1.1 Varför finns delegationsordningen och hur används den? Delegationsordningen är några av organisationens

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra Barnkonventionen Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra 1 FN har bestämt att alla barn i hela världen ska må bra och ha det bra. FN betyder förenta nationerna. FN är som en jättestor förening.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Rädda Barnens Ungdomsförbund

Rädda Barnens Ungdomsförbund Årsbokslut för Rädda Barnens Ungdomsförbund Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK

STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK STÅNDPUNKT ASYLPOLITIK LSU:S ASYLPOLITISKA STÅNDPUNKT LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. Ungdomsorganisationer samlas i LSU för att gemensamt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Barnkonventionen i praktiken

Barnkonventionen i praktiken Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling GÖTEBORGS STAD Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Annedal 2016 Förskolorna: Leijonsparres väg, Seminariegatan 5, Seminariegatan 7, Skanstorget, Sveagatan. 2016-01-22

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6

Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan 6 Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån de hjärtefrågor vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet kan

Läs mer

kortversion Tuböleskolan

kortversion Tuböleskolan kortversion Tuböleskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är till för Dig som elev på skolan. I Likabehandlingsplanen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Manus till Prezin: Om Rädda Barnens Ungdomsförbund

Manus till Prezin: Om Rädda Barnens Ungdomsförbund Manus till Prezin: Om Rädda Barnens Ungdomsförbund Varje rubrik motsvarar en bild i presentationen som finns på http://prezi.com/krovtgefsmvq/?utm_campaign=share&utm_medium=copy&rc =ex0share 1. Historia

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Distrikt Skåne. Verksamhetsplan 2013-2014

Distrikt Skåne. Verksamhetsplan 2013-2014 Distrikt Skåne Verksamhetsplan 2013-2014 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Verksamhetsplan för Rädda Barnen Distrikt

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med

Läs mer

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Catherine Johnsson Datum 2017-01-09 Yttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning Rädda Barnen är positiv till intentionerna med lagrådsremissen att underlätta

Läs mer

Mänskliga rättigheter i klassrummet

Mänskliga rättigheter i klassrummet Mänskliga rättigheter i klassrummet Vem gäller det? Är det en mänsklig rättighet att få vara med på skolkortet? Konventionen om barnets rättigheter Artikel 3.1 barnets bästa i främsta rummet 3.3 personalens

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng

Likabehandlingsplan Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng Likabehandlingsplan 2015-2016 Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng Innehållsförteckning Bakgrund...3 Förskolorna Framtidsfolket 5 Fördjupningsområden 2015-2016...7 Rutiner för att utreda, åtgärda och följa

Läs mer

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Månsarps förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Månsarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2016/2017 Ansvarig för planen Förskolechefen och

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Förskolechef Ann Ståhlberg Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson Datum 2014-01-03 1 (5) Lindöskolans förskolors plan mot diskriminering

Läs mer

Barnkullen

Barnkullen Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnkullen 2016-08-12 1 Inledning Alla barn är välkomna till vår förskola där likabehandlingsplanen ska genomsyra hela verksamheten. Vi ser det som en tillgång

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

förlängd skolplikt och lovskola

förlängd skolplikt och lovskola REMISSVAR 2016-02-26 Dnr 3.9:0848/15 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Mer tid för kunskapförskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81) Sammanfattning Barnombudsmannen yttrar sig

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

I lektionen kommer eleverna att spela en modifierad variant av Fia-med-knuff utifrån barns rättigheter.

I lektionen kommer eleverna att spela en modifierad variant av Fia-med-knuff utifrån barns rättigheter. i Lektionshandledning #9 Tema: Barns rätt i familj, skola och samhälle Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 4 6 Lektionslängd: 30 40 minuter Barns rätt i familj, skola och samhälle 1/5 Material och förberedelser:

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Värdegrundsutveckling i Skåne

Värdegrundsutveckling i Skåne Värdegrundsutveckling i Skåne - ett stöd till kommuner som vill inkludera flera Linda Leveau, värdegrundsutvecklare Nytt material Nyckelpersonsutbildningar Nätverk Normkritik SåSantmodellen -en handbok

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET RIKTLINJER FÖR UNICEF SVERIGES FRIVILLIGVERKSAMHET UNICEFs kansli, Stockholm januari 2009 UNICEF UNICEF 1 arbetar på uppdrag av FN för att förverkliga barns rättigheter. 1946 började vår kamp för barns

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

1. Rädda Barnens Ungdomsförbund beskrivning och historik

1. Rädda Barnens Ungdomsförbund beskrivning och historik Praktikrapport Rädda Barnens Ungdomsförbund Praktikplats: Rädda Barnens Ungdomsförbund (inriktning: verksamhetsutveckling) Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm Postadress: Box 128

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Praktisk information om Rädda Barnens Ungdomsförbunds FÖRBUNDSÅRSMÖTE 2013 & TIOÅRSJUBILEUM!

Praktisk information om Rädda Barnens Ungdomsförbunds FÖRBUNDSÅRSMÖTE 2013 & TIOÅRSJUBILEUM! Praktisk information om Rädda Barnens Ungdomsförbunds FÖRBUNDSÅRSMÖTE 2013 & TIOÅRSJUBILEUM! Datum: 13-15 september, 2013 Plats: Marieborgs folkhögskola, Marieborgsvägen 25 i Norrköping (karta: http://goo.gl/maps/umpuu)

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

YTTRANDE. Vår referens Josefine Larsson, generalsekreterare Box Stockholm

YTTRANDE. Vår referens Josefine Larsson, generalsekreterare Box Stockholm YTTRANDE 2016-10-04 Dnr S2016/01918/FST Regeringskansliet Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se 103 33 Stockholm Vår referens Josefine Larsson, generalsekreterare

Läs mer

Lika värde. en kompisbok. Lika värde. baserad på Barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Lika värde. en kompisbok. Lika värde. baserad på Barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. BA N b a s e ra d p å O NVTI R Lika värde artikel 2 Barnkonventionen gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har

Läs mer

Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan

Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan Likabehandlningsplan Norlandia förskolor Farsta Skogsgläntan 2016-2017 1 Innehållsförteckning 1. Varför en likabehandlingsplan? 2. Grunduppgifter 2.1 Vår vision 2.2 Barnens delaktighet 2.3 Vårdnadshavarnas

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Ivarsgårdens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Ivarsgårdens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling . Ivarsgårdens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer