GRÖNA HÄFTET! Inledning på mötet Hur mötet ska gå till Vad som hände i RBUF förra året

Transkript

1 GRÖNA HÄFTET! Innehåller punkt 1-14 Inledning på mötet Hur mötet ska gå till Vad som hände i RBUF förra året Här kan du läsa förslag på hur mötet ska gå till, och vad som gjordes i RBUF under 2013 och våren

2 Innehåll Sida 1. FÖRBUNDSÅRSMÖTET ÖPPNAS 3 2. VAL AV MÖTESPRESIDIUM 3 3. FASTSTÄLLANDE AV RÖSTLÄNGD 4 4. FRÅGA OM MÖTET ÄR KORREKT UTLYST 5 5. VAL AV ÖVRIGA MÖTESFUNKTIONÄRER 6 6. DAGORDNING 8 7. ARBETSORDNING VAL AV VALBEREDNINGSKOMMITTÉ VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSREVISORERNAS RAPPORT ANSVARSFRIHET 26 2

3 1. FÖRBUNDSÅRSMÖTET ÖPPNAS Mötet öppnas av förbundsordförande Sara Thiringer. 2. VAL AV MÖTESPRESIDIUM Här ska vi välja de personer som ska leda oss genom förbundsårsmötet. Mötesledare Uppgifter Förbundsårsmötet ska ledas av två mötesledare. Mötesledarens uppgift är att: Hålla koll på vems tur det är att prata, så att alla inte pratar samtidigt Hålla koll på vilken fråga vi diskuterar just nu, så att vi inte pratar om massa olika saker samtidigt Hålla koll på tiden så att vi hinner med alla frågor under helgen Rent praktiskt Mötesledarna är två personer och sitter längst fram i den stora salen när vi har mötet där inne. Hen kan då se alla i salen, och till exempel se om någon räcker upp handen och vill prata. Hen tittar på dagordningen, en lista på vilka saker vi ska diskutera, och ser till så att vi följer den. När vi till slut ska rösta om någonting så förklarar hen tydligt för alla vilka olika alternativ som finns, och är den som frågar oss vad vi vill rösta på. Mötesledarna är ofta inte engagerade i RBUF, utan i någon annan organisation. Det är för att de inte ska vilja vara med och bestämma själva, utan bara hjälpa oss att kunna bestämma saker. Mötesantecknare Uppgifter För att vi ska komma ihåg vad som bestämdes på mötet finns speciella antecknare. Det är ganska likt när någon i en lokalgrupp antecknar för att ni ska minnas, men 3

4 detta tar lite längre tid och det är väldigt viktigt att det blir helt rätt. Mötesantecknarens uppgift är att: Skriva ner vad som bestäms på mötet Dokumentet som anteckningarna skrivs i kallas protokoll med ett annat ord. Rent praktiskt Mötesantecknarna är två personer sitter längst fram bredvid mötesledarna. De antecknar i samma dokument på en dator som de turas om att skriva på. Valberedningen föreslår att vi bestämmer: Att My Malmeström Sobelius och Astrid Gustafsson väljs till mötesledare Att Niclas Persson och Karin Höglund väljs till mötesantecknare 3. FASTSTÄLLANDE AV RÖSTLÄNGD Här räknar vi hur många medlemmar som är på mötet och som alltså får vara med och bestämma under helgen. 4

5 4. FRÅGA OM MÖTET ÄR KORREKT UTLYST I våra stadgar, RBUF:s regler, står det att förbundsstyrelsen måste bjuda in medlemmarna till förbundsårsmötet minst 3 månader i förväg. Att bjuda in medlemmarna kallas också för att utlysa mötet. Medlemmarna bjöds in i början av juni, det vill säga nästan 4 månader innan. Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att mötet har blivit korrekt utlyst 5

6 5. VAL AV ÖVRIGA MÖTESFUNKTIONÄRER Justerare/rösträknare Uppgifter För att mötesantecknarna inte ska kunna hitta på egna beslut och skriva ner dem i anteckningarna så finns två personer som ska kontrollera vad som skrivits. Dessa kallas justerare. De är också rösträknare på mötet. Justerarna ch rösträknarnas uppgift är att: Kontrollera anteckningarna efter mötet, så att allt som står där är rätt Räkna allas röster, om det blir lika när vi röstar om någonting eller om det är personer som ska väljas till ett uppdrag (t.ex. styrelsen) Rent praktiskt Justerarna/rösträknarna sitter tillsammans med alla medlemmarna under mötet. När vi ska bestämma någonting behöver oftast inte allas röster räknas. Det kan vara för att det är mycket tydligt vilket alternativ som fick flest röster. Men om det behövs röstas räcker alla upp sitt röstkort (som vi kommer berätta mer om längre ner i det här pappret). Då går rösträknarna runt i salen och räknar hur många som röstar på vad. När det är val av personer till olika uppdrag, till exempel styrelsen, så kan det ofta vara så att man röstar på lappar. Då är det rösträknarna som samlar in allas lappar och räknar rösterna. Demokratiobservatörer Uppgifter Demokratiobservatörerna finns för att bevaka mötet så att allt är demokratiskt. Det betyder att de ser till så att alla kan delta så mycket som dom vill. Demokratiobservatörernas uppgift är att: Lyssna efter svåra ord och be den som säger dom att förklara enklare Kolla så att lokalen är tillgängligt för alla, oavsett funktionalitet, ålder eller religion Kolla så att alla trivs bra och förstår vad som händer på mötet Kolla så att inget sexistiskt, transfobiskt, homofobiskt eller rasistiskt händer Rent praktiskt Demokratiobservatörerna sitter tillsammans med alla medlemmarna under mötet, men nära mötesledarna så att de kan säga till om nån säger ett svårt ord. De går sedan runt och håller koll under mötet, och frågar medlemmarna vad de tycker om mötet. 6

7 Mentorer/påverkanscoacher Uppgifter Under mötet kommer alla delas in i mentorsgrupper. Då får alla varsin mentor. Personerna som är mentorer är också påverkanscoacher. Deras uppgift är att: Vara ett stöd under hela mötet för alla i sin mentorsgrupp Samla ihop sin mentorsgrupp när det är bestämt, och ordna lekar eller förklara saker Finnas på påverkanstorget (läs om det längre ner i häftet!) och hjälpa medlemmar att lägga förslag på saker Rent praktiskt Mentorsgrupperna kommer samlas ungefär tre gånger under helgen. Då kommer mötesledarna säga att alla ska samlas i sina mentorsgrupper. Vilken mentorsgruppen man tillhör får man reda på när man kommer fram. På påverkanstorgen finns coacherna för att hjälpa en att lägga nya förslag och tycka till om de förslag som finns. Valberedningen föreslår att vi bestämmer: Att 2 personer väljs till justerare/rösträknare Att Maliha Khan och Elin Berg väljs till demokratiobservatörer Att 5 personer väljs till mentorer/påverkanscoacher 7

8 6. DAGORDNING Dagordningen är listan på saker som ska prata om och bestämma om under mötet. (s) = Den här frågan pratar vi om direkt i Stora salen* (t) = Den här frågan pratar vi om på Påverkanstorget*, innan vi bestämmer något i Stora salen * Du kan läsa vad Stora salen och Påverkanstorg är på punkt 7 J FREDAG 1. Förbundsårsmötets öppnande (s) Mötet börjar! 2. Val av mötespresidium (s) Vi väljer mötesledare och mötesantecknare. Läs mer om dem på s Fastställande av röstlängd (s) Vi kollar hur många medlemmar som är på plats och som alltså får rösta. 4. Fråga om mötet är korrekt utlyst (s) Har förbundsstyrelsen bjudit in till årsmötet på rätt sätt? Rätt sätt är att alla ska ha fått sin inbjudan minst tre månader innan mötet. 5. Val av övriga mötesfunktionärer (s) Vi väljer justerare/rösträknare, demokratiobservatörer och mentorer/påverkanscoacher. Läs mer om dem på s. 7 och Dagordning (s) Vi bestämmer vilka frågor och punkter som ska tas upp och i vilken ordning. Just det papper du sitter och läser nu är dagordningen. 7. Arbetsordning (s) Vi bestämmer hur våra gemensamma spelregler under mötet ska se ut och hur ska mötet ska gå till. 8. Val av valberedningskommitté (s) Vi väljer en valberedningskommitté som förbereder valet till ny valberedning. 9. Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår (s) Verksamhetsberättelsen berättar vad förbundet har gjort under året. Här tittar vi igenom och godkänner verksamhetsberättelsen för Ett bra tillfälle att ställa frågor till förbundsstyrelsen om förra årets händelser. 8

9 10. Förbundets balans- och resultaträkning för föregående räkenskapsår (s) 11. Delrapport på RBUF:s arbete 2014 (s) 12. Verksamhetsrevisorernas rapport (s) 13. Auktoriserade revisorernas rapport (s) Vad har kostat och hur mycket under 2013? I resultaträkningen ser vi alla pengar RBUF fått och alla pengar RBUF har köpt saker för. I balansräkningen ser vi samma sak men där räknas även andra tillgångar, som t.ex. datorer. Här godkänner vi rapporten på vad som gjorts hittills i RBUF under Verksamhetsrevisorerna granskar verksamheten som förbundsstyrelsen har ordnat under förra året. Den auktoriserade revisorn granskar ekonomin för förra året, alltså hur styrelsen har hanterat förbundets pengar. 14. Ansvarsfrihet (s) Ansvarsfrihet betyder ungefär att förbundsårsmötet säger: Bra jobbat förbundsstyrelsen, ni har skött er. LÖRDAG 15. Verksamhetsinriktning 2015 (p) Vi bestämmer vad förbundet ska fokusera extra mycket på nästa år. 16. Förslag från styrelsen på stadgeändringar (p) 17. Förslag från styrelsen om målvärden för strategin (p) 18. Förslag från styrelsen: Ett barnsligare förbund (p) 19. Förslag från styrelsen: Politiskt program för RBUF (p) 20. Medlemsavgift för enskilda medlemmar i Rädda Barnens Ungdomsförbund (p) Förbundsstyrelsen har under året upptäckt att vi behöver ändra ett antal saker i stadgarna. Här går vi igenom ett förslag med ändringarna. Förra året bestämde medlemmarna att förbundsstyrelsen till det här året skulle komma med förslag på målvärden för Strategin Här går vi igenom förslaget. Här kan du läsa om hur RBUF ska bli enklare att förstå och vara aktiv i. Här kan du läsa ett förslag på vad RBUF ska tycka i olika politiska frågor. Enskilda medlemmar är de som bara är med i ungdomsförbundet och inte stora Rädda Barnen. Vi bestämmer om de ska betala något för att vara medlemmar. 21. Motioner (s) Motioner är förslag från medlemmar. Tyvärr har det inte kommit några förslag i år L 9

10 SÖNDAG 22. Information från Rädda Barnen (s) Här kommer Rädda Barnens representanter att berätta vad som händer inom Rädda Barnen. 23. Motioner till Rädda Barnens riksmöte 24. Uppdragsbeskrivning för förbundsstyrelsen (p) Nästa gång Rädda Barnens riksmöte är i september Därför tycker vi att vi inte borde bestämma något här. Här ska vi bestämma vad förbundsstyrelsen ska göra nästa år. 25. Riktlinjer för arvodering Här bestämmer vi hur mycket styrelsen får arvodera personer, dvs ersätta dem pengar, för att jobba med vissa saker. 26. Förbundsstyrelsens storlek (p) Vi bestämmer hur många som ska sitta i förbundsstyrelsen a) Val av förbundsordförande (p) b) Val av vice förbundsordförande (p) c) Val av ledamöter i förbundsstyrelsen (p) 28. Uppdragsbeskrivning för barnrättspolitiska gruppen (p) Vi väljer vilka som ska representera oss och leda förbundet Här ska vi bestämma vad barnrättspolitiska gruppen ska göra nästa år. 29. Val av barnrättspolitisk grupp (p) Vi väljer vilka som ska representera oss på Rädda Barnens riksmöte och arbeta extra med det politiska under året. 30. Val av auktoriserad revisor (p) Vi väljer vem som ska granska att vi redovisar våra pengar rätt efter årets slut. 31. Uppdragsbeskrivning för verksamhetsrevisorerna (p) Här ska vi bestämma en beskrivning för vad verksamhetsrevisorernas uppdrag betyder. 32. Val av verksamhetsrevisorer (p) Vi väljer vilka som ska granska vår verksamhet under året och kollar att allt blir som medlemmarna har bestämt. 33. Uppdragsbeskrivning för valberedningen (p) Här ska vi bestämma en beskrivning för vad valberedningens uppdrag betyder. 34. Val av valberedning (p) Här väljer vi vilka som nästa år ska lägga förslag på styrelse, barnrättspolitiska gruppen och revisorer. 10

11 35. Val av en ordförande till ledamot för Rädda Barnens Riksstyrelse samt en personlig ersättare (p) Representanterna sitter med i Rädda Barnens styrelse under ett år framåt. 36. Övriga årsmötesfrågor I början av mötet bestämmer vi om vi vill lägga till någonting här. 37. Mötets avslutande Vi är klara och kan avsluta mötet, bra jobbat! Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att detta ska vara dagordningen för förbundsårsmötet 11

12 7. ARBETSORDNING Vad är en arbetsordning? En arbetsordning beskriver hur det går till när vi har mötet. Det är regler som vi tillsammans kommer överens om. Reglerna handlar om vem som gör vad och hur vi ska bestämma saker på mötet. På många möten behövs inte en arbetsordning. Men förbundsårsmötet är så långt (en hel helg!) och med många fler deltagare än på till exempel ett lokalgruppsmöte. Då är det viktigt att alla vet vad som gäller så att alla kan delta. Arbetsordningen finns för att mötet ska bli mer demokratiskt, och för att alla medlemmar på mötet ska kunna vara med och bestämma hur mötet ska gå till. Sammanfattning Vi kommer att ha mötet i Stora salen* och på Påverkanstorg*. På Påverkanstorgen är det bara diskussion. I dagordningen kan man se vilken fråga som pratas om var, men alla frågor hamnar till slut i Stora salen för det är där vi bestämmer saker på riktigt. Man röstar genom att ropa JA till det förslag man tycker bäst om, när mötesledaren frågar i Stora salen. Det finns regler för vad som händer om två förslag får lika många röster och hur man får rösta när man röstar på en person till ett uppdrag. Alltid som står här kommer att förklara i början av mötet och under hela mötets gång. Tveka inte att fråga! Det är alltid krångligt att vara på sitt första förbundsårsmöte, och många är helt nya i RBUF. J * Läs om vad Stora salen och Påverkanstorg är här nedanför. Hur vi gör när vi bestämmer saker När vi vill bestämma saker så kan man göra det på olika sätt. På förbundsårsmötet finns det tre steg för att bestämma något: 12

13 1. Presentation Någon presenterar ett förslag. Det görs i de här häftena. Men också på plats i Stora salen* eller direkt på Påverkanstorget*. Det är olika grupperna som har skrivit dom här förslagen; några är från förbundsstyrelsen och några är från valberedningen. * Läs om vad Stora salen och Påverkanstorg är här nedanför. 2. Prata om saken Alla som är på mötet pratar om idéen eller förslaget. Då kan man säga att man hellre vill göra på ett annat sätt eller lägga till något till idéen. De här läses sen upp för alla i Stora salen, eller hamnar i anteckningar från påverkanstorget 3. Rösta Vi bestämmer hur vi vill göra genom att rösta. Mötesledarna hjälper till att förklara saker, och hjälpa till så att alla förstår vad de olika alternativen är, så man vet vad man kan rösta på. Röstar gör vi genom att säga högt säga JA i salen till det förslag vi gillar, eller genom att räcka upp sitt röstkort med handen. Steg 1 och 3 gör vi alltid i Stora salen. Steg 2 kan vi göra i Stora salen och på Påverkanstorget. Stora salen Den stora salen är där alla sitter tillsammans och bestämmer saker. Då sitter mötesledarna längst fram och håller koll, bestämmer i vilken ordning olika personer får prata och hjälper oss att se till att allt blir rätt. Ofta är det en person som ska presentera något, och då gör den det längst fram i salen. Efter att någon har presenterat sin del så får alla ställa frågor genom att räcka upp handen. Om någon räcker upp handen som inte har sagt något innan så får den ställa sin fråga först. Efter presentationen så pratar vi om frågan. På vissa punkter, de som är markerade med (p) i dagordningen, så har vi redan börjat diskutera på Påverkanstorget. Då fortsätter helt enkelt diskussionen i Stora salen. För att få säga någonting så räcker man upp handen. Man kan sitta kvar på sin plats eller gå längst fram i salen när man pratar. 13

14 Om man tycker att vi har pratat om en fråga jättelänge och att ingen säger någonting nytt, så kan man säga det och så bestämmer vi tillsammans om vi vill fortsätta prata om frågan eller om vi vill börja rösta. Om man inte förstår något eller undrar över något får man alltid räcka upp handen och fråga det. Det är alltid bra att fråga, för det brukar finnas andra som undrar samma sak, men inte vågar räcka upp handen. Påverkanstorg För att prata om olika förslag ska vi använda någonting som heter påverkanstorg. Där kan man diskutera och lägga in nya förslag. Rent konkret Påverkanstorget är ett rum. I rummet sitter alla förslag uppsatta på väggen. Det är samma texter som du kan läsa i häftet med förslagen. Alla går runt och läser förslagen och pratar med varandra om vad dom tycker. Om någon kommer på en egen idé som dom tycker är bättre än förslaget, så skriver man ner den idén på en lapp som man sätter upp bredvid det första förslaget. Då kan fler medlemmar få reda på ens idé när de går förbi just det förslagen. På påverkanstorget finns påverkanscoacher. Det är samma personer som är mentorer för mentorsgrupperna. Dom finns där för att hjälpa till att förklara förslag och hjälpa till om någon vill skriva ner sin nya, egna idé. Dom tycker ingenting om själva förslagen, utan finns bara där för att hjälpa till. När Påverkanstorget nästan är slut kan man gå runt och sätta upp pluppar eller guldstjärnor som kommer delas ut. Dom sätter man på dom förslag man vill rösta ja till. Det är som en prov-röstning innnan vi röstar i Stora salen. Tänk på! Om man skriver ner en egen idé, så måste den ha något med det första förslaget att göra. Om man lägger ett helt nytt förslag på någonting vi inte har diskuterat alls, så är det inte så schysst mot dom som bestämde sig för att inte åka på förbundsårsmötet. 14

15 Röstning Alla omröstningar som verkligen bestämmer på riktigt görs i Stora salen. Vi röstar genom att man säger JA till det förslag man gillar bäst, när mötesordföranden frågar. Det förslag som flest gillar är det som blir bestämt. Man behöver inte rösta om man inte tycker någonting i en fråga. Om det blir lika så diskuterar vi lite till, och sedan röstar vi igen. Om det fortfarande är lika så lottar vi. Om man tycker att mötesledarna har hört fel på vilket förslag som flest personer sa ja till, så säger man till, och så röstar vi igen. Det är bara att ropa rakt ut i salen att man vill rösta igen. Personval Personval är ett val där vi väljer en person till ett uppdrag. Det kan vara att en person väljs till förbundsordförande, att flera personer väljs till styrelsen eller att flera personer väljs till barnrättspolitiska gruppen. Till de här valen lägger valberedningen förslag på vem som ska väljas. Om det ställer upp lika många personer som ska väljas till ett uppdrag så röstar vi bara genom att ropa i Stora salen. Om det ställer upp fler personer till ett uppdrag än vad som kan väljas, så röstar vi genom att skriva namn på lappar. Då får man bara rösta på så många som kan väljas, eller färre, annars gills inte rösten. Om man själv vill kandidera kan man göra det fram till kl 11 på söndagen, då utfrågningen av alla kandidater börjar. Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att det här ska vara arbetsordningen* *Reglerna för hur förbundsårsmötet ska gå till 15

16 8. VAL AV VALBEREDNINGSKOMMITTÉ Valberedningskommittén kommer under helgen att förbereda valet av valberedningen som ska jobba under Om det går, så ska valberedningskommittén bestå av de här personerna: - en styrelseledamot som slutar det här året - en verksamhetsrevisor som slutar det här året - en från gamla valberedningen, som slutar det här året - två medlemmar utan andra uppdrag Valberedningen föreslår att vi bestämmer: Att 5 personer väljs till valberedningskommittén 16

17 9. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Verksamhetsberättelsen är lång och inte så bra att skriva här. Istället kan du läsa den i det lilla häftet som heter ÅRSRESUMÉ Verksamhetsberättelse 2013! J Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att lägga verksamhetsberättelsen 2013 till handlingarna* *Lägga något till handlingarna = Lägga något bakom oss, inte diskutera det mer Något godkänns och arkiveras, dvs sparas hos förbundet så som det ser ut när årsmötet lagt det till handlingarna. 17

18 10. FÖRBUNDETS BALANS- OCH RESULTATRÄKNING 2013 I det vita häftet med alla extra-papper kan du se årsbokslutet, som är RBUF:s balans- och resultaträkning för Det visar på ett mycket krångligt sätt hur vi har använt våra pengar för föregående år, och framför allt att vi inte gjort någonting olagligt med dem. Årsbokslutet ska godkännas av medlemmarna på förbundsårsmötet. Vi kommer förklara det mycket noga och enklare på plats i Stenungsund. Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att lägga förbundets balans- och resultatrapport till handlingarna* *Lägga något till handlingarna = Lägga något bakom oss, inte diskutera det mer Något godkänns och arkiveras, dvs sparas hos förbundet så som det ser ut när årsmötet lagt det till handlingarna. 18

19 11. DELRAPPORT PÅ RBUF:S ARBETE 2014 I den här rapporten står det vad som hittills har gjorts i RBUF under året. Den utgår ifrån Strategin , Verksamhetsinriktningen 2014, beslut som togs på förra årsmötet och det internationella arbetet. Året är ju inte slut än, så därför kommer mer saker hända innan vi kan skriva en rapport för hela året. Vi berättar om fyra områden från strategin och verksamhetsinriktningen som helhet. På slutet kan ni också se vad som hittills gjort på de saker som förra förbundsårsmötet beslutade av styrelsen skulle göra. Allra sist finns en ekonomisk rapport från januari juli Strategi Politiska prioriteringar Dom två politiska prioriteringarna är Makt & inflytande och Normkritik & ickediskriminering. Mest har vi jobbat med att göra så att fler medlemmar känner till dom. Samma uppdelning finns som förslag till de barnrättspolitiska kraven, som vi bestämmer om nu på förbundsårsmötet. Dessutom arrangerades två temahelger, en på varje område, under våren. Dom besöktes av totalt 40 deltagare från olika delar av landet. 2. Verksamheter De tre verksamhetsområden som RBUF ska ha enligt strategin är Kunskapsspridning, Direkt verksamhet med barn och Politisk påverkan. Vi har delat upp sakerna som RBUF gör så att de passar i den ordningen. Vi har kommit igång med Kunskapsspridningen genom att hålla de första skolutbildningarna. Vi har också spridit kunskap om åldersdiskriminering och hur man gör för att anmäla till domstol att man har blivit utsatt. Vi har startat en ny aktivitet för Direkt verksamhet med barn som heter Barnrättsklubben. Klubbarna är för barn i tio-årsåldern för att lära sig om sina rättigheter och Barnkonventionen. Vi har också jobbat mycket med att skriva en projektansökan för att kunna starta fler aktiviteter lokalgrupperna kan ordna för barn. Politisk påverkan har vi gjort genom att fortsätta med blixtaktioner för lokalgrupperna. Vi har också besökt lokalgrupper för att utbilda i hur man skriver debattartiklar och insändare, samt haft medieträning på temahelgen i Umeå. Dessutom har vi hjälpt en grupp unga som kämpade mot sin kompis utvisning i Bredäng i Stockholm. 19

20 3. Former för organisering Förbundsstyrelsen har börjat jobbat för att förändra hur lokalgrupperna fungerar. Att behöva sitta i en styrelse kan för många verka väldigt tråkigt och vuxnigt. Därför har vi funderat på om vissa saker kan byta namn för att göra det enklare. Vi har också kollat på vilka regler som gäller för lokalgrupperna för att vi till exempel ska få bidrag. Vi har också börjat lära oss hur man bildar regioner eller distrikt. Det kan vara om flera lokalgrupper går ihop och bildar en region för att kunna samarbeta mer. Om vi har det kanske vi kan få mer bidrag också, och då kunna göra mer aktiviteter. Men det mesta av arbetet med regionerna kommer att göra under 2015 eller Barnrättspolitiska gruppen har precis haft sitt första år som nationell arbetsgrupp. Det har fungerat sådär. Förbundsstyrelsen har inte varit tillräckligt duktiga på att stötta gruppen. Till nästa år föreslår vi därför att en sammankallande väljs till gruppen, som har ett tydligare ansvar för att gruppen träffas och gör det arbete som behöver göras. 4. Resurser Förbundsstyrelsen har försökt förbättra RBUF:s ekonomi genom att skriva en ansökan till Arvsfonden för ett projekt som handlar om barn som aktörer för sina egna rättigheter. Vi har också sökt och fått pengar för lite internationellt arbete. Den största saken som förbundsstyrelsen har gjort under det här området är en omorganisering av kansliet. Vi tittade på vilka tjänster som RBUF behövde ha för att kunna genomföra vårt arbete och ändrat om och anställt några nya personer på förbundskansliet. Förbundsstyrelsen har inte ännu börjat fundera på hur man kan jobba med hållbart engagemang för de ideellt aktiva medlemmarna. Detta arbete föreslår vi att vi ska jobba vidare med och satsa mer på under de kommande två åren av strategin. Verksamhetsinriktningen 2014 Barnrätt i förorten Arbetet med förortsfrågor har främst handlat om att fundera på hur vi kan söka pengar för ett projekt där vi kan jobba med dessa frågor på ett bra sätt. Vi behöver vara ödmjuka inför det faktum att förbundsstyrelsen i RBUF inte kan så mycket om dom här frågorna även om vi tycker att dom är otroligt viktiga. Hittills har vi anställt en person med kunskaper på området. Vi har stöttat enskilda initiativ från ungdomar i Stockholms förorter och vi har utbildat aktiva medlemmar om vithetsnormen och barnfattigdom, så som det stod i beslutet förra året. I arbetet med inkluderingsplanen (läs mer längre ner om detta!) har vi också tittat extra mycket på vithet och klass. Vi har ingått i ett samarbete i ett projekt som heter DEMO demokrati, engagemang, medmänsklighet, organisering. Det riktar sig specifikt till barn och unga i socio-ekonomiskt 20

21 utsatta områden runt om i Sverige. I och med det kommer vi hålla skolutbildningar och främja engagemang lokalt. Överlag vill vi från förbundsstyrelsens sida ändå erkänna att arbetet med verksamhetsinriktningen inte har gått så bra. Vi har inte kunnat lägga tillräckligt mycket pengar på det, vi har inte kunnat tillräckligt mycket om det och vi har kanske har tagit på oss en uppgift utan att riktigt veta hur vi skulle göra. Vi tycker ändå att det här är jätteviktigt för att RBUF ska vara en rörelse för alla barn i Sverige. Det hela handlar om att inte se arbete i förorten som någonting separat utan som någonting vi måste jobba aktivt på, hela tiden, i all vår verksamhet. Vi måste också se att mycket av kunskapen finns internt men att vi har varit och är dåliga på att ta vara på den. Beslut från FÅM 2013 Efter en motion från Maliha Khan och Alexandra Wittgren bestämdes förra året att RBUF ska ta fram en inkluderingsplan. Under våren har förbundsstyrelsen jobbat med att kartlägga de normer och kränkande strukturer som finns inom förbundet. Det vill säga, ta reda på vilka som känner som välkomna i RBUF eller inte och varför. Efter en tids arbete gick vi också med i ett projekt som Maktsalongen håller i för jämställdhets- och inkluderingsarbete för ungdomsorganisationer. Genom det projektet har en Jämställdhetsgrupp valts och dessa har gått på en utbildning. De fortsätter med arbetet med inkluderingsplanen. I gruppen sitter Elin Lindholm, Amena Younes, Louise Wedin och Shaira Maksutova. Förbundsårsmötet 2013 beslutade också att förbundsstyrelsen skulle se över vilka arbetsgrupper som finns. När detta gjorde så bestämdes det att alla arbetsgrupper som inte var aktiva skulle läggas ner. Kvar blev två arbetsgrupper med tydligare uppgifter som medlemmarna under våren också kunde ansöka om att få vara med i. Dessa är Internationella Arbetsgruppen och Jämställdhetsgruppen. Dessutom finns Barnrättspolitiska gruppen kvar såklart. Det beslutades också att vi skulle utreda konsekvenserna av ett namnbyte, efter en motion av Mimmi Thorneus och Lova Olofsson. Utredningen finns att kolla på här på FÅM. Den kom fram till att ett namnbyte skulle kunna ge oss större frihet i att säga vad vi tycker, och möjligheten att vara tydligare med vilka vi är och varför vi finns. Samtidigt skulle det vara dyrt att ändra loggan och alla saker den är tryckt på, och svårt att etablera ett nytt namn och få trovärdighet och inflytande. Därför tycker förbundsstyrelsen att vi inte ska byta namn just nu. Internationellt arbete Under året har RBUF startat ett internationellt samarbete. Det gjorde genom att vi ordnade en konferens i Berlin, dit unga aktiva från olika delar av Rädda Barnen-rörelsen kom. Personerna som var där kom från Sverige, Norge, Danmark, Italien, England, Rumänien, Guatemala, Jordanien och Indien. Vi har nu bildat ett nätverk för barn och unga inom 21

22 Rädda Barnen i världen. Dom som jobbar mest med detta är Internationella Arbetsgruppen. Den valdes på nytt i maj, och består nu av Sara Thiringer, Kajza Jansson, Sona Rashid och Elin Olofsson. Ekonomi, hur vi har använt pengarna mellan januari och juli 2014 Hur vi har använt pengarna under vårterminen 2014 hittar du i det vita häftet med alla extra-papper. Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att lägga Delrapport på RBUF:s arbete 2014 till handlingarna* *Lägga något till handlingarna = Lägga något bakom oss, inte diskutera det mer Något godkänns och arkiveras, dvs sparas hos förbundet så som det ser ut när årsmötet lagt det till handlingarna. 22

23 12. VERKSAMHETSREVISORERNAS RAPPORT Revisionsberättelse Rädda Barnens Ungdomsförbund 14/15 Vi har varit två verksamhetsrevisorer denna mandattid, Nathalie Lindh och Elin Olofsson. Det första vi gjorde var att läsa igenom de beslut som togs på årsmötet 2013 i samband med att vi besökte mandatperiodens andra förbundsstyrelsemöte. Under styrelsemötet höll vi enskilda samtal med de närvarande styrelsemedlemmarna. Vi deltog i mötet för att känna av hur samarbetet fungerade i den nya styrelsen samt pratade med våra förtroendevalda om det framtida året. Under våra samtal med de förtroendevalda upptäckte vi att en oro fanns över att härskartekniker ibland används styrelsemedlemmar emellan, styrelsen är medveten om detta och har arbetat aktivt med att förhindra användningen av dessa. Samarbetet mellan styrelse och kansli har förbättrats sedan det gjordes en omorganisering av kansliet. Det har prioriterats vilka tjänster RBUF behövde ha för att kunna genomföra sitt arbete och nya personer har anställts på förbundskansliet. Vi bedömer prioriteringarna som utvecklande för förbundets verksamhet samt välgrundade, både praktiskt och ekonomiskt. Det skedde en omorganisering i styrelsen under året då vice ordförande Jorge Londoño valde att avgå sitt uppdrag och Maliha Khan fyllnadsvaldes till styrelsen. Detta var en påfrestande period för styrelsen och under omständigheterna som rådde tycker vi att situationen hanterades väl av våra förtroendevalda. Två regionala träffar anordnades i slutet av året; en i Piteå och en i Enköping. På plats var Liv Marend som pratade om barns egen organisering och om att ta barn på allvar, samt Valerie Kyeyune Backström som pratade om rasism och vithetsnormen. En av verksamhetsrevisorerna var på plats i Piteå och fick intrycket från medlemmarna att det var en väldigt lärorik regional träff. Verksamhetsinriktningen för Barnrätt i förorten - har inte gått lika bra som planerat. Det som har saknats är delvis kunskap, resurser och förankring bland berörda medlemmar. Vi håller med förbundsstyrelsen om att inkluderingsarbetet är någonting vi måste jobba aktivt på, hela tiden och i all vår verksamhet. Vi ser positivt på jämställdhetsgruppens uppgift och anser att jämställdhetsgruppen, liksom den barnrättspolitiska gruppen, behöver mer stöttning från styrelsen inför kommande verksamhetsår. 23

24 Vi ser mycket positivt på det utbildningskoncept Mimmi Thorneus och Sara Thiringer tagit fram gällande förbundets viktigaste frågor. I slutet av 2013 hölls en utbildarhelg där ett gäng RBUF:are under helgen hann bli experter på utbildningspaketet och frågorna paketet innehåller. I enlighet med årsmötets beslut ser vi positivt på resultatet av utbildningskonceptet och att efterfrågan på utbildningar ökar. Utifrån vår granskning anser vi att förbundsstyrelsen har gjort ett strålande arbete och därför föreslår vi årsmötet Att bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfrihet för mandatperioden 12/13 Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att lägga verksamhetsrevisorernas rapport till handlingarna* *Lägga något till handlingarna = Lägga något bakom oss, inte diskutera det mer Något godkänns och arkiveras, dvs sparas hos förbundet så som det ser ut när årsmötet lagt det till handlingarna. 24

25 13. AUKTORISERADE REVISORNS RAPPORT På nästa sida hittar du rapporten från den auktoriserade revisorn. Hen granskar vårt årsbokslut, det du hittar under punkt 10, så att det har blivit ihopsatt på ett lagligt sätt. Det finns massa lagar som bestämmer sånt, så att ingen i en förening ska kunna sno pengar eller göra något annat olagligt med dom. Men, hens rapport gäller bara om själva årsbokslutet är underskrivet av alla i styrelsen på plats på förbundsårsmötet. Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: Att lägga den auktoriserade revisorns rapport till handlingarna* *Lägga något till handlingarna = Lägga något bakom oss, inte diskutera det mer Något godkänns och arkiveras, dvs sparas hos förbundet så som det ser ut när årsmötet lagt det till handlingarna. 25

26 14. ANSVARSFRIHET Vad är ansvarsfrihet? Ansvarsfrihet är att medlemmarna tycker att styrelsen har gjort sitt bästa för att göra det som bestämdes på förra förbundsårsmötet, och att dom inte har gjort någonting olagligt. Förslag på vad vi ska bestämma Det är verksamhetsrevisorerna och den auktoriserade revisorn som ger förslag på vad vi ska bestämma. Så titta i deras rapporter! 26