I detta häfte hittar du texter till alla viktiga beslut vi ska ta. Ta dig tid att läsa allt som du tycker är intressant och vill påverka.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I detta häfte hittar du texter till alla viktiga beslut vi ska ta. Ta dig tid att läsa allt som du tycker är intressant och vill påverka."

Transkript

1 Det ska bli fantastiskt att träffa dig i Höganäs 7-9 september. Vi hoppas att du kommer väl förberedd till vårt högst beslutande möte. Tillsammans har vi makt att förändra! I detta häfte hittar du texter till alla viktiga beslut vi ska ta. Ta dig tid att läsa allt som du tycker är intressant och vill påverka. Dessa handlingar är det viktigaste att packa ned i väskan innan du åker till Höganäs. Schema för årsmötet finns att ladda ned på vår hemsida rbuf.se och kommer även att delas ut när du kommer till Höganäs. GRÖNA BLAD ROSA BLAD GULA BLAD Dagordning, arbetsordning och rapporter Detta är arbetsmetoderna för årsmötet hur vi möts, diskuterar och beslutar och rapporter om året som gått. Förtroendevaldas förslag Detta är styrelsens och andra förtroendevaldas förslag på vad organisationen ska göra och hur vi ska göra det. Personvalen Detta är de olika ansvarsområden som årsmötet ska välja personer till. TIPS! På de sista sidorna i detta häfte finns en ordlista som förklarar svåra och konstiga ord som kommer att nämnas under årsmötet. Ett tips är att riva ut denna ordlista och ha den bredvid handlingarna för att snabbt kunna kolla upp om det är något ord som du inte förstår. 1

2 SIDA GRÖNA BLAD: Dagordning, arbetsordning, rapporter 1. FÖRBUNDSÅRSMÖTET ÖPPNAS VAL AV MÖTESFUNKTIONÄRER DAGORDNING STADGENLIGT UTLYSANDE ARBETSORDNING VAL AV VALBEREDNINGSKOMMITTÉ NOMINERINGSSTOPP TILL PERSONVAL VERKSAMHETSBERÄTTELSE DELRAPPORT PÅ STRATEGIN ÅRSBOKSLUT RAPPORT PÅ EKONOMISKA RIKTLINJER FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN A. AUKTORISERADE REVISORNS RAPPORT B. VERKSAMHETSREVISORERNAS RAPPORT ANSVARSFRIHET INFORMATION FRÅN RÄDDA BARNEN ROSA BLAD: Vad ska vi göra och hur ska vi göra det? 15. VERKSAMHETSINRIKTNING PROPOSITION: STRATEGI 2013 OCH KRAVLISTA UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VALBEREDNINGEN UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VERKSAMHETSREVISORER UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN

3 20. UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR OMBUD TILL RÄDDA BARNENS RIKSMÖTE/ VERKSAMHETSKONFERENS A. BUDGET FÖR VALBEREDNINGEN B. BUDGET FÖR VERKSAMHETSREVISORERNA MAXTAK FÖR ARVODERING AV FÖRTROENDEVALDA ÅRSMÖTESUTTALANDE FASTSTÄLLANDE AV ANTAL STYRELSEMEDLEMMAR GULA BLAD: Vem ska göra det? Personval! 25A. VAL AV FÖRBUNDSORDFÖRANDE B. VAL AV LEDAMÖTER A. VAL AV AUKTORISERAD REVISOR OCH ERSÄTTARE B. VAL AV VERKSAMHETSREVISORER VAL AV VALBEREDNING VAL AV LEDAMOT OCH PERSONLIG ERSÄTTARE TILL RÄDDA BARNENS RIKSSTYRELSE VAL AV REPRESENTANTER TILL RÄDDA BARNENS VERKSAMHETSKONFERENS ÖVRIGA FRÅGOR MÖTETS AVSLUTANDE FÖRBUNDSÅRSMÖTETS ORDLISTA

4 Mötet öppnas av förbundsordföranden Magdalena Nergården och Simon Svensson! Här ska vi välja alla personer som ska ha funktioner för att hjälpa oss få mötet att fungera på bästa sätt. Valberedningen kommer att presentera sitt förslag på förbundsårsmötet. Om du vill vara mötesfunktionär - hör av dig till På årsmötet kommer samtliga funktionärer att presenteras innan vi går till val. 2 st mötesordförande 2 st presidierådgivare 2 st mötessekreterare 2 st rösträknare 2 st protokolljusterare 3 st demokratiobservatörer 6 st påverkanscoacher 4

5 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta förslaget på dagordning (p) = Plena (t) = Torg 1. Förbundsårsmötets öppnande (p) Mötet börjar! 2. Val av mötesfunktionärer: (p) Mötesordföranden leder mötet, fördelar ordet osv. Sekreterarna skriver protokoll. Rösträknarna räknar våra röster när vi går till omröstning. Protokolljusterarna kontrollerar så att protokollet stämmer med det vi beslutade. Demokratiobservatörerna bevakar så att mötet går schysst till, om inte så säger de ifrån och föreslår kanske även hur det kan bli bättre. Påverkanscoacherna hjälper oss att förstå och uttrycka våra åsikter och förslag på påverkanstorget och i plena. 3. Dagordningen (p) Här bestäms vilka frågor som ska tas upp och vilka övriga punkter som ska lyftas. Detta är förbundsstyrelsens förslag. Vi kan lägga till eller ta bort punkter. 4. Stadgeenligt utlysande (p) Har förbundsstyrelsen kallat till årsmötet på rätt sätt utifrån vad som bestämts i stadgarna? 5. Arbetsordning (p) Hur ska våra gemensamma spelregler under mötet se ut, vilka regler ska gälla och hur ska mötet ska gå till. 6. Val av valberedningskommitté (p) Vi väljer en valberedningskommitté som bereder valet till ny valberedning under pågående årsmöte. 7. Nomineringstopp till personval (p) Här bestäms vid vilken tid som det är sista chansen att föreslå någon till valen. För att alla ska få tid att fundera på vem man vill rösta på får inga nomineringar göras efter nomineringsstoppet. 8. Verksamhetsberättelsen 2011 (p) Vi tittar igenom och noterar 5

6 verksamhetsberättelsen. Ett bra tillfälle att ställa frågor till förbundsstyrelsen om året som gått. 9. Delrapport på strategin (p) På årsmötet 2010 antog vi en treårig strategi på hur vi ska bli ett ännu bättre förbund och komma närmare vår vision. Nu har det gått två år och här får vi en rapport om vad som har hänt. 10. Årsbokslut 2011 (p) Vad har kostat och hur mycket under 2011? I resultaträkningen ser vi alla inkomster och utgifter. I balansräkningen ser vi samma sak men där räknas även andra tillgångar, som t.ex. datorer. 11. Rapport på ekonomiska riktlinjer för förbundsstyrelsen (p) 12. Revisorernas rapporter (p) a) Auktoriserade revisorns rapport b) Verksamhetsrevisorernas rapport På årsmötet 2011 beslutades om ekonomiska riktlinjer för förbundsstyrelsen. Här berättar de om hur de har följt dessa. Revisorerna är de som granskar styrelsen under året: hur ekonomin har skötts men även verksamheten. Här lämnar de sin rapport. Vi har en auktoriserad revisor som främst granskar vår ekonomi, samt två förtroendevalda verksamhetsrevisorer som granskar vår verksamhet. 13. Ansvarsfrihet (p) Ansvarsfrihet betyder att förbundsårsmötet säger Bra jobbat förbundsstyrelsen, ni har skött er. 14. Information från Rädda Barnen (p) Här kommer Rädda Barnens representanter att informera om vad som händer inom Rädda Barnen. 15. Verksamhetsinriktning 2013 (t) Här ska vi bestämma vilken verksamhetsinriktning som förbundet ska ha under Proposition (t) a) Strategi 2013 och kravlista 17. Uppdragsbeskrivning för valberedningen (t) 18. Uppdragsbeskrivning för verksamhetsrevisorerna (t) 19. Uppdragsbeskrivning för förbundsstyrelsen (t) 20. Uppdragsbeskrivning för ombud till Rädda Barnens riksmöte/verksamhetskonferens (t) 21. Budget för (t) a) Valberedningen b) Verksamhetsrevisorerna Styrelsen har lagt ett förslag på proposition som förbundsårsmötet ska ta ställning till. Här ska vi anta en beskrivning för vad valberedningens uppdrag betyder. Här ska vi anta en beskrivning för vad verksamhetsrevisorernas uppdrag betyder. Här ska vi anta en beskrivning för vad förbundsstyrelsens uppdrag betyder. Här ska anta en beskrivning för vad förbundets representanter på Här bestämmer vi hur mycket pengar valberedningen och verksamhetsrevisorerna ska ha till att 6

7 utföra sitt uppdrag. 22. Maxtak för arvodering av Valberedningen lägger förslag på hur förtroendevalda (t) mycket pengar som får gå till arvodering för förtroendevalda. 23. Årsmötesuttalande (p) Här får vi ett förslag på en politisk text som hela årsmötet kan ställa sig bakom så att det blir en tyngd i texten när vi skickar ut den till media. 24. Fastställande av antalet styrelsemedlemmar (p) 25. Val av förbundsstyrelsen (p) a) ordföranden (på ett år) c) ledamöter (på två eller ett år) 26. Val av revisorer (p) a. Auktoriserad revisor + ersättare b. Verksamhetsrevisorer Här bestämmer vi hur många personer som ska sitta i förbundsstyrelsen. Styrelsen är de som är högst ansvariga för och driver förbundet mellan årsmötena. En ledamot i styrelsen är vald på två år Resten av platserna ska vi välja personer till i år. Revisorer är de som granskar förbundsstyrelsen under året. Dels hur ekonomin skötts men även verksamheten. Mandattiden är ett år. Som auktoriserad revisor föreslås en utbildad person som förbundet betalar. 27. Val av valberedning (p) Valberedningen har i uppgift att inför nästa förbundsårsmöte, samt till styrelsen under året, förbereda alla val genom att ta fram förslag på personer till olika uppdrag. Förbundsårsmötet väljer fem ledamöter varav en sammankallande till valberedningen. Mandattiden är ett år. Detta val förbereds av en valberedningskommitté som väljs i början av årsmötet. 28. Val av ledamot och personlig ersättare till Rädda Barnens riksstyrelse (p) 29. Val av representanter till Rädda Barnens verksamhetskonferens 2013 (p) Dessa ska vara en förbundsordförande och en ledamot i förbundsstyrelsen. Vartannat år har Rädda Barnen riksmöte och vartannat verksamhetskonferens. Rädda Barnens Ungdomsförbund är representerade av fem medlemmar som väljs här på förbundsårsmötet. Vi kan även välja några ersättare till uppdraget. Minst två av ombuden ska väljas från den avgående eller nyvalda förbundsstyrelsen. 30. Övriga frågor (p) Om du vill ta upp en fråga här måste du meddela det innan vi beslutar om dagordningen, punkt Mötets avslutande (p) 7

8 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anse förbundsårsmötet stadgeenligt utlyst Det stadgeenliga utlysandet kommer att redogöras för muntligt på förbundsårsmötet. 8

9 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta förslaget på arbetsordning Med arbetsordning menar vi våra mötesregler, hur vi har mötet, hur vi tar beslut och så vidare. Detta är styrelsens förslag men det är i medlemmarnas makt att på mötet bestämma hur de vill jobba under årsmötet. Det kan alltså göras ändringar i förslaget innan arbetsordningen antas. Sammanfattning av arbetsordningen Att välja två demokratiobservatörer. Att välja sex påverkanscoacher. Att jobba med mötesformerna plena och påverkanstorg Samt att ta beslut enligt acklamation votering rösträkning. Vid personval ha sluten omröstning med valsedlar. Demokratiobservatörer Det är viktigt att vi hela tiden blir bättre och bättre på att ha årsmöten som är bra för alla och som är demokratiska. Därför föreslås årsmötet ha demokratiobservatörer. Valberedningen lägger förslag på dessa tillsammans med övriga mötesfunktionärer. Demokratiobservatörer under mötet har till uppgift att: Vara vaksamma på krångliga ord och när något är svårt att förstå på mötet och då uppmärksamma mötespresidiet så att de kan göra det tydligare så att alla förstår Observera hur demokratiskt mötet och metoderna vi använder är Observera om alla har lika möjlighet att delta i mötet och påverka besluten Efter mötet ge en rapport på vad som var bra och vad som kan förbättras Vara uppmärksamma på mötespresidiets tillvägagångssätt och ge råd till presidiet under mötets gång så att mötet blir så Rädda Barnens Ungdomsförbundigt som möjligt 9

10 Vi föreslår att vi utser två demokratiobservatörer Påverkanscoacher Påverkanscoachernas uppgift är att hjälpa dig att påverka under årsmötet. De kan hjälpa till med att svara på frågor om vad som händer under mötet, förklara svåra ord och hjälpa dig att formulera eller framföra ett förslag. Påverkanscoacherna kommer att finnas tillgängliga under hela mötet. Både i Plena och på påverkanstorget. I plena sitter de på ett särskilt ställe och kan hjälpa till med att förklara vad som händer under mötet om något skulle vara oklart. De finns även till som stöd om du behöver hjälp med att skriva ett förslag i plena eller vill läsa upp ditt förslag för någon innan du går upp i talarstolen och presenterar det. Om det skulle vara så att du tycker det är läskigt att själv gå fram i talarstolen så kan du be en kompis eller påverkanscoachen att följa med dig upp och hjälpa dig att läsa upp det du vill ha sagt i talarstolen. Påverkanscoachernas uppgift under påverkanstorg förklaras närmare under denna punkt senare i arbetsordningen. Valberedningen lägger förslag på dessa tillsammans med övriga mötesfunktionärer. Vi föreslår att vi väljer sex påverkanscoacher Plena och påverkanstorg För att ta ett beslut går vi genom tre olika steg: 1. Någon presenterar ett förslag som finns i möteshandlingarna. Förbundsstyrelsen, valberedningen, revisorerna eller medlemmar (motionärer) som har lagt förslaget. 2. Mötet diskuterar detta och kan lägga motförslag eller tilläggsförslag som läses upp av mötesordförande eller hamnar i ett torgprotokoll 3. Beslut fattas Steg 1 och 3 sker alltid i plena. Steg 2 sker ibland i plena och ibland på påverkanstorg. 10

11 Plena Plena innebär att alla deltagare är samlade i en stor sal och har möte. Mötesordföranden sitter längst fram och kommer att leda mötet. Den person som ska föredra (redovisa) en punkt från dagordningen gör det framme vid talarstolen. Därefter kan var och en begära ordet för att diskutera eller ställa frågor om vad som har föredragits. Vill en begära ordet så görs detta genom att tydligt sträcka upp sitt röstkort. En person som inte tidigare har talat i en viss dagordningspunkt har företräde i talarlistan. Efter att diskussionen är avslutad så tar mötet beslut i frågna. Plena som mötesform fungerar i vissa fall och för vissa frågor. I förslaget på dagordningen är de punkter som vi vill ska behandlas med plena markerade med (p). Andra regler för plena Föredragning/presentation av punkter på dagordningen är inte tidsbegränsad. Övrig taltid i debatter och pläderingar är begränsad till tre minuter, mötespresidiet markerar när det är 15 sekunder kvar av taltider. Förstagångstalare i en debatt/diskussion går före i talarlistan. Ordningsfrågan streck i debatten väcks genom att en håller upp sitt röstkort och ropar streck i debatten. Frågan bryter talarlistan och behandlas omgående. Ordningsfrågan sakupplysning/förtydligande väcks genom att en håller upp sitt röstkort och ropar sakupplysning eller förtydligande. Frågan bryter talarlistan och behandlas omgående. Ordningsfrågan replik begärs muntligen hos mötespresidiet och kan användas då en blivit personligen tilltalad i ett anförande och vill svara. Övriga ordningsfrågor lämnas in skriftligen till mötespresidiet och behandlas då mötespresidiet anser detta lämpligt. Påverkanstorg En annan mötesform än den i plena är påverkanstorg. På torget finns alla förslag som ska diskuteras utskrivna på stora ark och där vi går runt och möter andra medlemmar och diskuterar, frågar och funderar (högt eller tyst). Här lägger vi också egna förslag på ändringar eller tillägg. Det är ibland lättare att tala i mindre grupper eller ha möjligheten att skriva sitt förslag så alla kan läsa det. På torget finns det en rad olika påverkanspunkter, varje punkt har olika frågor att diskutera. Vid varje punkt finns det en påverkanscoach som hjälper oss att skriva förslag, jämka ihop olika förslag (ena sig med ett annat förslag) och de försöker hålla igång diskussionen. Påverkanscoacherna väljs av årsmötet och har förberett 11

12 sig för att kunna hjälpa deltagarna. Efter torget skrivs det ett protokoll som vi behöver för att ta beslut i plena efter torget. När vissa punkter ska behandlas med torg, så menar vi i att: Presentationen av förslaget sker i plena. Sen går alla ut på torget och diskuterar förslaget och lägger om en vill ändrings- eller tilläggsförslag. Tycker någon att ett förslag är bra så kan den yrka bifall. Tycker någon att ett förslag är dåligt kan den yrka avslag. Detta görs genom att skriva sitt röstnummer på förslaget. Verksamhetsinriktningen och propositionen om kravlista och strateg kommer att lyftas ut och diskuteras i ett annat rum under torget Sen avslutas torget och då går det inte att lägga fler förslag, så det gäller att använda torget. Sen återsamlas vi i plena och får ut ett protokoll från torget där alla gamla och nya förslag finns med. Sen röstar vi helt enkelt bara. De förslag som har fått flest bifallsyrkanden (flesta ja) blir automatiskt huvudförslag. Andra förslag som kanske färre stödjer kommer inte att tas upp för beslut om inte någon begär detta. Detta kan en enkelt göra genom att räcka upp röstkortet och säga det. Jag vill att vi behandlar förslag XX. Har någon av oss viktig information för att förtydliga ett förslag kan mötesordförande godkänna att personen går upp i talarstolen och berättar det, men ingen argumentation är tillåten. De som lagt förslag på torget som ska röstas om får föredra och förklara dem inför årsmötet i plena I förslaget på dagordningen är de punkter som vi vill ska behandlas med torg markerade med (t). Vilka som får prata, lägga förslag och bestämma Enligt våra stadgar (regler) har alla medlemmar rätt att vara med under årsmötet. Det betyder att: Alla medlemmar får vara i lokalen, delta i diskussionerna och lägga nya förslag. Varje medlem får vara med och fatta beslut (rösta med hjälp av sitt röstkort). Förbundsstyrelsemedlemmar får rösta i alla frågor förutom vid beslut om ansvarsfrihet, och val av revisorer och valberedning. 12

13 Gäster och andra icke-medlemmar kan få säga något om mötespresidiet tillåter det. Så här tar vi beslut Acklamation (JA-rop) Först genomförs omröstningar genom så kallad acklamation, vilket betyder JA-rop. Här är det viktigt att någon inte ropar nej. Det kommer nämligen alltid att finnas minst två alternativ att välja mellan. Och vi ropar bara JA och håller upp våra röstkort (detta är ett kort som intygar att personen får lov att rösta, att den är medlem med andra ord) på det som känns rätt. Ett exempel: Om någon föreslår att Rädda Barnens Ungdomsförbund ska byta namn till: Organisationen För Gurkor så kommer mötesordföranden att ställa två frågor: 1. Är det mötets mening att vi ska byta namn till Organisationen För Gurkor? De som tycker så ropar då JA och håller upp sina röstkort. Alla andra är tysta. 2. Nästa fråga är då. Är det mötets mening att vi INTE ska byta namn? De som då tycker att vi har ett fint namn ropar JA och håller upp sina röstkort här. Alla andra är tysta. Efter detta bestämmer mötesordföranden vilket förslag som fick flest röster (där ropen var högst). Och kanske säger: Jag finner att vi inte ska byta namn. Här väntar mötesordföranden en stund innan hen slår en mötesklubba i bordet. Tycker någon att mötesordföranden har hört fel kan den då skrika VOTERING! Votering (noggrannare omröstning) Om någon ropar VOTERING genomförs en andra omröstningsvända. Samma frågor ställs igen och vi gör precis som i första omröstningsrundan. Tycker någon att mötesordföranden hört/såg fel igen kan den en sista gång skrika VOTERING. Då gör vi om samma sak igen men enbart med röstkorten. Denna gång så räknas korten av rösträknarna. Allt för att det ska bli rätt och riktigt! För att det ska vara tydligt för rösträknarna vad du röstar på är det viktigt att du håller upp ditt röstkort högt och först tar ner det när mötesordföranden säger till 13

14 Omröstningen går alltså till i den här ordningen: 1. Acklamation, med JA-rop med röstkort. 2. Om någon ropar VOTERING, så gör vi om steg ett en gång till. 3. Ropar någon VOTERING igen, så håll upp röstkorten igen så räknas dem. Personval och omröstning Alla personalval görs genom sluten omröstning (val med papperslappar = valsedlar). Om det är så att det bara finns ett förslag så gör vi som med alla andra beslut under mötet, vi beslutar i första hand med acklamation. Vid personval medvalsedel ska en valsedel innehålla röster på minst hälften av det antal som ska bli valda, annars är valsedeln ogiltig. Vi får en genomgång av allt detta I början av mötet kommer vi att få en genomgång av denna arbetsordning, så att vi alla förstår hur det kan gå till under mötet. Sedan kan du lägga förslag på ändringar om du vill. Efter det antar vi den arbetsordning vi vill jobba efter resten av mötet. 14

15 Vi väljer en valberedningskommitté bestående av (om möjligt): - en avgående styrelseledamot - en avgående verksamhetsrevisor - en avgående valberedare samt - två medlemmar Dessa bereder valet till ny valberedning under pågående årsmöte. 15

16 Här ska vi besluta om nomineringssopp till personval. Valberedningen kommer med ett förslag på förbundsårsmötet. Förbundstyrelsen föreslår årsmötet besluta Att lägga Verksamhetsberättelse 2011 till handlingarna. Se separat bilaga. 16

17 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga delrapport på strategin till handlingarna Gällande Strategin syftar till att stärka vårt arbete så att förbundet kan utvecklas och bli ännu bättre. Strategin kan liknas vid en skattkarta där skatten är förbundets vision. Strategin ska hjälpa oss att ta bästa vägen till skatten. Medlemmar i förbundet ska ta tillvara på strategin som en vägledning i sitt engagemang. Förbundsstyrelsen ansvarar för att förbundet ska utvecklas enligt strategin. Strategin antogs på förbundsårsmötet i april 2010 och sträcker sig till förbundsårsmötet 2013 då en ny strategi skall antas. Förbundsstyrelsen har under året lagt energi på att diskutera förbundets strategiska utveckling och påbörjat arbetet kring en ny strategi. Diskussionerna har framför allt handlat om vilken funktion strategin ska fylla samt hur vi utnyttjar den på bästa sätt. Förbundsstyrelsen har känt att strategin många gånget tenderar till att bli allt för flytande och intetsägande. Ska strategin i framtiden kunna fungera som en skattkarta måsta den bli mer konkret, realistiskt och långsiktigt så att den kan vägleda oss i det viktiga politiska arbete vi gör inom Rädda Barnens Ungdomsförbund. Nedan följer en rapport om hur nuvarande strategi efterlevs inom förbundet. För att bidra till en ännu bättre strategi 2013 hoppas vi att Du som medlem efter att ha läst rapporten bidrar med idéer kring hur vi kan använda strategin nästa år och i framtiden. Du har kanske idéer om hur vi kan följa ännu bättre i framtiden? Eller om hur vi kan formulera en ny strategi? Förbundsstyrelsen vill väldigt gärna höra dina tankar! Kom till oss på årsmötet eller kontakta oss via e-postadresser som står på hemsidan. 17

18 Långsiktig inriktning: Hållbarhet och att få saker gjorda. 1. Styrdokument ska spegla en realistisk verklighet och efterlevas. Resurser ska hushållas med. Ha framförhållning. Planera realistiskt. EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Under året har förbundsstyrelsen bland annat fokuserat på förbundets strategiska utveckling. Flera styrdokument samt interna policys har setts över och reviderats. Den största förändringen är att förbundet antagit helt nya stadgar. Detta skedde under ett extrainkallat förbundsårsmöte i januari Förändringarna som genomfördes syftar framför allt till att skapa en stabilare organisationsstruktur som ger förbundsstyrelsen bättre förutsättningar för att planera realistiskt och i sin tur skapa bättre framförhållning för kansliet att planera genomförandet av aktiviteter. Med bättre planering och framförhållning tror vi att ett naturligt led blir att vi kan bli mer resurseffektiva och få mer pang för pengarna. Långsiktig inriktning: Vi gör saker effektivt och tar ansvar för att vi känner oss trygga. 2. Tydlig ansvarsfördelning ska finnas för ett effektivt arbete. Kansliet ska ha makt och möjligheter att stärka det operativa arbetet. Tid att utvärdera och planera utifrån styrdokument. Styrelsen ska främst ta ideologiska och strategiska beslut. EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Förbundsstyrelsen har under året arbetat mycket med den interna ansvarsfördelningen inom förbundet för att hitta en stabil struktur. Detta har inte varit helt enkelt, styrelsens arbetsordning och delegationsordning har reviderats både en och två gånger, en ny utskottsstruktur har vuxit fram som innebär att styrelsen är indelad i fem utskott istället för två som tidigare. Utskotten har tydligare ansvarsfördelningar. Nya uppdragsbeskrivningar för både förbundsordförandena som fått tydligare ansvarsfördelning, där en har ansvarat för politisk påverkan samt utbildning och en för det organisatoriska och samarbetet med Rädda Barnen. En ny uppdragsbeskrivning för styrelseledamöterna har också tillkommit, där det tydligare går att läsa ut vad som förväntas av en styrelseledamot. Det största arbetet kring den interna ansvarsfördelningen har skett inom arbetsutskottet, som bestått av de två förbundsordförandena samt kanslichefen. Arbetsutskottet har under året tagit hjälp av en extern konsult för att utveckla den 18

19 interna ansvarsfördelningen, detta har resulterat i tydligare roller och ansvarsfördelning styrelse/kansli. Förbundsstyrelsen tror att arbetet kring den interna ansvarsfördelningen är ett ständigt pågående arbete i en organisation som ständigt utvecklas. Långsiktig inriktning: Alla får makt, förmåga och möjligheter till det dem vill i sitt engagemang. 3. Stödfunktioner ska finnas till alla i organisationen. Stödfunktioner är anställda, utbildningar, mallar, checklistor, erfarenhetsutbyte och mentorskap. Alla i organisationen är förtroendevalda, medlemsgrupper och medlemmar. Stödet ska alltid följa vår filosofi och speciellt principen om att leva som vi lär. EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Den största förändring som skett är att förbundet i september 2011 anställde en verksamhetsutvecklare med uppdrag att utveckla förbundet framförallt på lokal nivå. Verksamhetsutvecklaren har presenterats som en resurs för lokalgrupper att använda. Kanslianställda och förbundsstyrelseledamöter har besökt de flesta lokala årsmöte under januari och februari 2012 i syfta att minska avståndet mellan lokal och nationell nivå och underlätta de vardagliga kontakterna. Under året har förbundsstyrelsen arbetat för att bygga ut vägarna för utbildning och erfarenhetsutbyte, bland annat genom nationella, regionala och ledarskapsträffar. Forum för medlemmar på facebook har utvecklats för att främja det interna erfarenhetsutbytet. Under året har även medlemshandboken som skrevs 2007 reviderats i enlighet med de nya stadgarna och nytryckts med nya illustrationer. Medlemshandboken skall vara en hjälp för våra medlemmar i deras engagemang med allt från tips om hur man söker pengar till bra lekar att ha på första mötet. Långsiktig inriktning: Vi blir större och fler medlemmar för att t alla fattar vad vi gör och varför. 4. Samordning av kommunikationen ska ske. Stärka informationsspridning och -kanaler. Bättre kommunicera syftena med olika slags verksamheter. Bättre dokumentera och sprida aktiviteter för stärkt marknadsföring och ökad medlemsrekrytering. EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Förbundet har gjort en översyn av sina kommunikationsvägar. Det har under en 19

20 långtid funnits behov av att utveckla hur vi kommunicerar på en modernt och enhetligt sätt. Under året har som ett resultat av denna översyn en ny hemsida utvecklats och denna lanserades i mars Den nya hemsidan har ett nytt och modernt tilltal och har, genom en förstudie som byggt på intervjuer med medlemmar, utformats enligt medlemmarnas önskemål. I samband med framtagandet av en ny hemsida uppdaterades även förbundets grafiska profil samt nyhetsbrev som nu når ut till cirka personer. Under året har även en ny medlemsfolder som uppmanar till aktivt medlemskap designat och tryckts. Med en mer enhetlig kommunikation utåt tror vi att vårt budskap om vilka vi är och vad vi gör blir tydligare. För att stärka den interna kommunikationen har förbundsstyrelsen tagit fram en kommunikationsplan för styrelsens interna ärenden. I maj hölls även den första ledarnätverksträffen inom förbundet som syftar till att stärka kommunikationen mellan lokalgrupper runt om i landet, men även mellan lokalgrupper och förbundsstyrelsen. I samband med ledarnätverksträffen kom det upp önskemål om ett medlemsforum på Facebook, där de aktiva kan peppa varandra och byta idéer. Idag har medlemsgruppen 123 medlemmar. Långsiktig inriktning: Alla får lika möjligheter genom vår kreativa och flexibla organisation. 5. Använda ett större och varierat utbud för allt och alla för en ökad mångfald. Stärka och uppvärdera olikheter. Ta tillvara på den mångfald vi redan har som en styrka för att öka mångfalden. Skapa en positiv spiral. Vara tydliga med målen så att metoderna lättare kan variera. Vara öppna och medvetna om normerna i förbundet och samtidigt vara kritiska mot dem. Behovsanpassa. Utgå från verkliga behov, som uttryckts av många med olika åsikter. Inte utgå från att vi tror att vi vet vad behov är vi måste fråga! EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Under året har det arbetats fram nya koncept för att erbjuda stöd till våra medlemmar. Olika koncept kan attrahera olika människor. Vi har erbjudit en nationell utbildningshelg, regionala träffar som bara varar en dag och ledarnätverksträff för de som vill grotta ner sig lite extra i vissa frågor och byta erfarenheter. Ledarnätverket har också varit ett härligt tillfälle för styrelsen och kansliet att få input på vad lokalgrupperna behöver och vill ha, samt hur vi kan tillgodose deras behov på bästa sätt. Vi vill erbjuda ett koncept där det finns utrymme för både nya och gamla medlemmar, för de som gillar att arbeta i storgrupp eller de som fördrar mindre grupper, för olika intresseområden och behov. 20

21 Långsiktig inriktning: Politiska förändringar kommer ske, för att alla i påverkansarbetet är mé! 6. Påverkansarbetet ska vara vasst och ske pedagogiskt för alla. Vara vassa genom att kvalitetssäkra metoder, kunskap och kompetens. Kunna kommunicera våra politiska mål och budskap på ett pedagogiskt sätt. Vara pedagogiska och lättillgängliga så att alla medlemmar har möjlighet att förstå politiskt påverkansarbete. EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Under året så har det hållit i utbildningar kring sakfrågor där det styrelsen och kansli känt att kunskapsförstärkande insatser har behövts. Bland annat kring normkritik och barnkonventionen. Det anställdes även en verksamhetsutvecklare med kompetens kring politisk påverkan som har arbetat med vilka kanaler som vi försöker nå ut med våra åsikter i. Verksamhetsutvecklaren har även pratat mycket på våra träffar om påverkan och med besök hos lokalgrupper för att stötta de grupper som behövt hjälp i sitt arbete. Vi har även under året arbetat med att reagera på aktuella diskussioner i samhällsdebatten genom att i större utsträckning uppdatera vår blogg Långsiktig inriktning: Vi utvecklar förbundets identitet och självständighet genom att leva som vi lär i relation och samarbete med Rädda Barnen. 7. En tydlig och gemensam uppfattning om vad Rädda Barnen är för Rädda Barnens Ungdomsförbund och tvärtom, ska finnas. Ta vara på varandras styrkor. De riktlinjer som finns för samarbetet ska spridas och efterlevas i alla delar av organisationerna. Samarbetet ska ske utifrån en gemsam och tydlig uppfattning om syftet. EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Under året har samarbetet mellan Rädda Barnens Ungdomsförbund och Rädda Barnens stärkts både på kansli- och styrelsenivå. Samarbetsavtalet mellan kanslierna har förnyats, likaså har arbetet för att förnya det principavtal mellan styrelserna från 2006 inletts. Detta har resulterat i diskussioner kring Rädda Barnens Ungdomsförbunds inflytande inom Rädda Barnen och dess internationella arbete samt hur samarbetet skall se ut i framtiden. Under året har även nya bidragsdirektiv tagits fram för Rädda Barnens bidrag till Rädda Barnens Ungdomsförbund som lever upp till de redovisningskrav Rädda Barnen har. 21

22 Under året har det även i samverkansgruppen, vilken består av två representanter från Rädda Barnen respektive Rädda Barnens Ungdomsförbund, diskuterats hur vi i framtiden kan förankra Rädda Barnens Ungdomsförbund och Rädda Barnen relation till varandra inom rörelserna och få samarbetet ner på lokalnivå. Detta är en diskussion som kommer fortsätta under hösten

23 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmö årsmötet besluta Att lägga årsbokslut 2011 till handlingarna Årsbokslut med underskrifter finns att ladda ned på rbuf.se. Det kommer också att finnas kopior på förbundsårsmötet. 23

24 Förbundstyrelsen relsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga rapport på ekonomiska riktlinjer för förbundsstyrelsen till handlingarna På förbundsårsmötet 2011 beslutades om följande ekonomiska riktlinjer för förbundsstyrelsen: Förbundskansli och ekonomi 28 % Förbundsstyrelse 19 % Medlemmars stöd och verksamhet 37 % Förbundsårsmöte 9 % Profilfrågan 4 % Genusverksamhet 2 % Samarbeten och övrig politisk påverkan 1 % Förbundsstyrelsen fick även rätt att avvika från de beslutade riktlinjerna med maximalt 8 % och i uppdrag att återrapportera till detta årsmöte hur de följt riktlinjerna. När bokslutet 2011 var färdigställt konstaterade förbundsstyrelsen att de hållit sig inom beslutade riktlinjer: Förbundskansli och ekonomi 33% Förbundsstyrelse 17% Medlemmars stöd och verksamhet 39 % Förbundsårsmöte 8 % Profilfrågan <1 % Genusverksamhet <1 % Samarbeten och övrig politisk påverkan 1 % 24

25 Förklaring av posterna Förbundskansli och ekonomi I posten förbundskansli och ekonomi finns pengar för lön till de anställda, kostnader för vår ekonomikonsult, hyra av kanslilokal, telefon, inköp av kontorsmaterial. Ja alla kostnader som är nödvändiga för att kansliet i sig ska vara igång och vår ekonomihantering fungera väl. Förbundsstyrelse Under den här posten finns pengar för att förbundsstyrelsen ska kunna träffas och klura ut massa bra idéer som gör att Rädda Barnens Ungdomsförbund tar steg framåt och gör bra saker. I posten finns pengar för boende, mat och resor för styrelsen när de har möten. Här finns också kostnader för styrelsens arvoderingar. Medlemmars stöd och verksamhet I denna stora budgetpost finns pengar för att Rädda Barnens Ungdomsförbunds medlemmar ska kunna hitta på massa coola saker att göra. Och för att alla medlemmar ska få ett bra stöd på olika sätt i sitt engagemang. Till exempel genom en bra hemsida och genom en medlemssekreterare som jobbar heltid för att stötta och peppa. Förbundsårsmöte Här finns kostnaderna för årets största, viktigaste och häftigaste möte. Profilfrågan I den här posten finns det pengar som gäller profilfrågan. Det kan vara informationsmaterial, annonser, resor. Lite allt möjligt som rör profilfrågan alltså. Genusverksamhet Här finns kostnaderna för verksamheterna vi driver om barnrätt kopplat till kön, makt och sexualitet. Samarbeten och övrig politisk påverkan Under posten samarbeten finns medlemsavgifter till andra organisationer så vi kan samarbeta med andra coola organisationer. Här finns också pengar för resor och deltagaravgifter när någon från Rädda Barnens Ungdomsförbund är med i något samarbetsmöte eller påverkansaktivitet. 25

26 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga den auktoriserade revisorns rapport till handlingarna Se årsbokslut (punkt 10). Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga verksamhetsrevisorernas rapport till handlingarna Verksamhetsrevisorernas rapport var tyvärr inte klar när dessa handlingar gick i tryck. Du kommer därför att få rapporten på förbundsårsmötet. 26

27 Här lägger revisorerna sina förslag om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen, förslagen finns i deras rapporter. Rädda Barnen informerar. Inga beslut under denna punkt. 27

28 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta förslag till verksamhetsinriktning 2013 Varför denna verksamhetsinriktning? På det extrainkallade förbundsårsmötet i januari 2012 beslutades att förbundsårsmötet i framtiden inte ska ta beslut om verksamhetsplan utan om en verksamhetsinriktning. Istället för att besluta om exakta aktiviteter, t ex en medlemshelg, så beslutar medlemmarna vad vår verksamhet ska fokusera på och vad vi vill uppnå under det närmaste året. Verksamhetsinriktningen kommer ligga till grund i planerandet av verksamheten och i arbetet med verksamhetsplanen. Detta ses som positivt eftersom det ger en möjlighet att ha en röd tråd igenom hela verksamheten. Förbundsstyrelsens förarbete Förbundsstyrelsen har diskuterat verksamhetsinriktningen 2013 sedan sitt möte den april Under detta möte lyftes en rad olika områden som förslag på verksamhetsinriktning. Ganska tidigt i sina diskussioner riktade styrelsen in sig på att föreslå att välja åldersmaktsordning som verksamhetsinriktning Vi tror att det skulle vara smart av flera anledningar. En av dessa är att vårt projekt Ung&Dum har utvecklat en bra och tydlig retorik kring åldersmaktsordning och varit väldigt ensamma i samhället att prata om just åldersmaktordning. Här skulle förbundet kunna gå in och fylla upp det tomrum som uppstår när Ung&Dum tar slut. Vi såg också att åldersmaktsordningen är ett väldigt stort fenomen som påverkar oss unga i de flesta situationer och därför tror vi att vi behöver smala av vår inriktning till en mer specifik fråga. Under ledarnätverksträffen i maj, som representanter från alla lokalgrupper var inbjudna till, presenterade styrelsen sitt förslag och diskuterade med deltagarna. 28

29 De som närvarade på träffen var övervägande positiva till förslaget, därför gick styrelsen vidare med att försöka smala av verksamhetsinriktningen. Under detta arbete kom styrelsen fram till att föreslå förbundsårsmötet att fokusera på hur olika härskartekniker stänger ute och minskar barn och ungas delaktighet och inflytande i beslutsprocesser i samhället. Detta för att vi ser att det är tydligt kopplat till vad Rädda Barnens Ungdomsförbund står för och tidigare jobbat med, samtidigt som det kan utveckla hur vårt förbund pratar om barn och ungas rätt till inflytande. Detta är några anledningar till att styrelsen föreslår åldersmaktsordning med inriktning på härskartekniker mot barn och unga som verksamhetsinriktning 2013: Det är en viktig barnrättsfråga som tydligt är kopplad till och utvecklar våra tidigare ställningstaganden för barn och ungas rätt till inflytande Det finns möjlighet att använda oss av och utveckla Ung&Dums tidigare arbete när detta projekt tar slut och snabbt komma igång med ett påverkansarbete Det saknas en tydlig aktör (förutom Ung&Dum) som problematiserar åldersmaktsordnig i samhällsdebatten idag. Där vi kan vi bli den organisation som lyfter och problematiserar åldersmaktsordningen. Bakgrund Rädda Barnens Ungdomsförbund är ett förbund som kämpar för barn och ungas inflytande och delaktighet. Att barn och unga idag inte har samma inflytande som vuxna kan förklaras genom åldersmaktsordningen. En maktordning gör att en grupp ges fördelar på en annan grupps bekostnad. Åldersmaktsordningen gör att vuxna ges fördelar i samhället - på bekostnad av barn och unga. Vi ser att åldersmaktordningen tar sig bland annat uttryck i härskartekniker mot barn och unga - en vuxen eller äldre person trycker ner och förminskar en yngre just på grund av personens ålder. Det kan handla om den klassiska frasen du förstår när du blir äldre eller att en vuxen går före dig i kassakön och räknar med att du inte ska säga något eftersom du är yngre och har lägre status. Härskartekniker är den delen av åldermaktsordningen vi har valt att fokusera på i verksamhetsinriktningen för verksamhetsåret

30 Problembild På grund av åldersmaktsordningen finns härskartekniker som är speciellt riktade mot barn. Dessa härskartekniker utövas av äldre personer som har en mer privilegierad 1 position i samhället. Härskartekniker kan användas omedvetet eller medvetet, och syftet är att den mer privilegierade ska kunna behålla sitt eget inflytande och sina fördelar. Exempel på detta är när barn blir klappade på huvudet och vuxna tar beslut åt barn. En sak som är unik för åldersmaktordningen (jämfört med de andra diskrimineringsgrunderna 2 ) på att maktordningen ses som helt okej och rättvis. Detta eftersom ålder är något övergående, eftersom barn och unga en gång kommer att växa ur den förtrycka positionen (barn/ung) och växa i den förtryckande positionen (vuxen/äldre) anses det vara rättvist att diskriminera barn och unga. Exempelvis: Du lär dig när du blir äldre och Du vet inte ditt eget bästa. Härskartekniker är ett stort problem i förlängningen. När härskartekniker används mot barn och unga blir våra röster inte hörda, det vi säger förlöjligas och därför får vi inget verkligt inflytande, vilket ofta leder till att beslut gällande vår verklighet inte är anpassade efter just vår verklighet. Härskartekniker används som ett medel för att stänga ute barn från att ha inflytande och att delta i beslutsprocesser. Mål för verksamhetsinriktningen 1. Medvetandegöra åldersmaktsordningen 1.1 Etablera begreppet åldersmaktsordning i organisationen. 2. Motarbeta härskartekniker 2.1 Tillsammans med medlemmar utreda hur härskartekniker drabbar barn och unga 2.2Tillsammans med medlemmar utveckla och sprida motstrategier 3 till härskartekniker mot barn och unga 2.3 Förebygga att vuxna verksamma i kommuner och skolor använder härskartekniker när de bemöter barn och unga i demokratiska processer 1 Mer fördelaktig 2 Etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionshinder, kön, könsidentitet/könsuttryck, sexuell läggning 3 Ett bra och konstruktivt sätt att bemöta härskartekniker 30

31 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att Att Kravlistan tas ur bruk förbundsstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med medlemmar ta fram en politisk strategi som börjar gälla verksamhetsåret 2014 och utreda vilka politiska ramar som förbundet är i behov av för ett framgångsrikt politiskt arbete. Detta ska presenteras på förbundsårsmötet I dagsläget har Rädda Barnens Ungdomsförbund svårt att nå ut med sin politiska agenda. Under senaste året har styrelsen känt att det politiska budskapet är allt för spretigt och svårkommunicerat, dessutom är de styrande politiska dokumenten inte uppdaterade eller speglar förbundet idag. Inom förbundet idag har vi dels kravlistan, som under åren fått mindre och mindra plats inom förbundet. Ursprungstanken med listan har fallit undan och i dagsläget används inte kravlistan aktivt inom förbundet. Detta beror dels på att kravlistan är i stort behov av en revidering, detta har under året dock prioriterats ner då stora stadgeförändringar ägt rum men även på grund av att den är så spretig att den är svår att använda som vägledning, skall vi bedriva påverkansarbete kring allt i kravlistan eller är den en vägledning för vad vi får bedriva påverkansarbete kring? Och det som i så fall inte finns med, får vi inte bedriva påverkansarbete kring det? Kravlistan har en mycket diffus roll inom förbundet. Styrelsen tror att det måste ske en grundlig översyn, inte bara att kravlistan revideras utan att man utgår från behovet inom förbundet och utvecklar ett dokument som speglar dagens förbund. Då kravlistan ändå har haft en stor plats inom förbundet historiskt och är utformad tillsammans med medlemmar genom åren vill styrelsen att vi i samband med att kravlistan tas ur bruk undersöker behovet av politiska ramar inom förbundet och 31

32 hur de kan utvecklas mer direkt efter dagens behov och för att bidra till ett mer framgångsriktpolitiskt arbete. Inför 2014 skall förbundet dessutom anta en ny strategi. Senaste strategin har varit svår att förhålla sig till och ger svaga riktlinjer kring hur förbundet skall styras. Då vi efter senaste stadgerevideringen kommer att anta en ettårig verksamhetsinriktning har styrelsen diskuterat behovet av en mer långsiktig styrning av den politiska verksamheten. Om den strategin styrde det politiska arbetet skulle styrelse samt kansli ha längre framförhållning att planera kampanjer och politiska utspel. Under kommande år behöver därför styrelsen ges utrymme att lägga tid och energi på att utforma en ny politisk strategi, som dessutom kan harmoniseras med övriga styrdokument inom förbundet. Styrelsen bör också utreda hur verksamhetsinriktningen i framtiden bör förhållas till strategin. 32

33 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta uppdragsbeskrivning för valberedningen Denna uppdragsbeskrivning ska läsas tillsammans med stadgarnas 3.6 Valbarhet och nomineringsprocess, 4.4 Valberedningen och 4.12 Tidig avgång av förtroendevalda. Varför finns denna uppdragsbeskrivning? Beskriva mer om uppdraget, än det som står i stadgarna Tips och vägledning för de fem medlemmar som varje år blir valda till valberedningen Alla ska kunna läsa denna uppdragsbeskrivning och bättre kunna förstå vad en valberedning är och vad de gör Göra en uppdragsplan En uppdragsplan ska göras av den nyvalda valberedningen. Gärna i samband med en överlämning från den avgående valberedningen, i september, oktober. Valberedningen ska följa förbundets policy om att bedriva ett öppet arbete och uppdragsplanen ska ges ut om medlem önskar få se den. Här är vad uppdragsplanen bör innehålla: 1. Hur gruppen jobbar med tystnadsplikt 2. Vilka gruppen samarbetar med och hur Förbundsstyrelsen, verksamhetsrevisorerna, kanslipersonalen, arvoderingsstrategen, fler? 3. Vad gruppen ska lägga förslag på Kandidater till förtroendeuppdrag och förslag på ersättningsregler till årsmötet, enligt stadgarna. Förslag på mötesfunktionärer till årsmötet. Kandidater till representativa uppdrag bland medlemmar under året till förbundsstyrelsemöten, enligt årsmötets eller förbundsstyrelsens beslut om i vilka sammanhang medlemmar ska representera förbundet. 33

34 4. Hur gruppen ska bygga kontaktnät och hur vi är tillgängliga för andra att ta kontakt med oss 5. Gruppens möten vart, när och hur Hur vi kommunicerar och arbetar med varandra. 6. Arbetsfördelning, gemensamma regler och förhållningssätt för samarbetet inom valberedningen. 7. Vilka arbetsmetoder gruppen ska använda och hur. (Till exempel intervjuer.) 8. Vilken roll gruppen vill ha på nationella träffar och andra sammanhang i förbundet Informera om vad som söks och krävs I maj månad ska valberedningen använda sig av förbundets nationella kommunikationskanaler för att informera om vilka uppdrag de söker kandidater till och vad som krävs av en för att ta på sig de olika förtroendeuppdragen. Valberedningen stöttar alla som kandiderar Valberedningen ska i sitt uppdrag stötta samtliga kandidater i sin kandidatur. En konkret sak som valberedningen ska göra är att skriva motiveringarna för sitt förslag till kandidater efter en mall som de också ser till att ge till alla som motkandiderar. Valberedningen ska alltså tillfråga de som nominerat sig om de vill motkandidera och i så fall ge dem mallen för motivering om varför de kandiderar. Valberedningen ska se till att motkandidaternas motiveringar kommer upp på hemsidan om de är klara innan årsmötet och att de kommer upp på årsmötet. Valberedningen ska också erbjuda sig att formulera motkandidaternas motiveringar ifall de önskar att valberedningen gör det. Syftet är att det inte ska behöva ha någon betydelse hur bra kandidaterna kan uttrycka sig i skrift. Och om alla motiveringar har samma frågor utefter en mall så blir de mest likvärdiga och lätta för medlemmar som ska rösta att jämföra. Valberedningens demokratiutlåtanden den I maj månad ska valberedningen ge ett demokratiutlåtande. En text som beskriver valberedningens syn på vad som krävs just nu och vad som idealt ska krävas av en medlem för de nationella förtroendeuppdragen. Syfte nr 1 Göra så att man som medlem lättare och bättre förstår vad det innebär så att man kan känna sig tryggare med att nominera sig själv eller andra medlemmar och veta vad som kommer krävas av en. 34

35 Syfte nr 2 Ge sin syn på hur nuläget ser ut för vad de olika förtroendevalda gör och vilka förutsättningar de får för att fylla sitt uppdrag i jämförelse med idealet - hur det borde vara. Här rekommenderas valberedningen också att beskriva vad som bör förändras i organisationen för att komma närmare idealet. Till exempel: Kunna ta fram styrelsemöteshandlingar i punktskrift, som valberedning få bättre stöd med att bygga ett bra samarbete i gruppen eller som verksamhetsrevisorer få tillgång till förbundets och styrelsens samtliga styrdokument så fort de förnyas och förklaring för att förstå dem. Vad som är idealet tolkar och beskriver valberedningen utifrån förbundets filosofi och mål att vara en demokratisk organisation. 35

36 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta uppdragsbeskrivning för verksamhetsrevisorerna Denna uppdragsbeskrivning ska läsas tillsammans med stadgarnas 4.5 Verksamhetsrevisor, 4.12 Tidig avgång av förtroendevalda och 1.6 Stadgetolkning Varför finns denna uppdragsbeskrivning? Beskriva mer om uppdraget, än det som står i stadgarna. Tips och vägledning för de fem medlemmar som varje år blir valda till valberedningen. Alla ska kunna läsa denna uppdragsbeskrivning och bättre kunna förstå vad en valberedning är och vad de gör. Verksamhetsrevisorernas uppgift är att under verksamhetsåret granska förbundsstyrelsens arbete; se om stadgar och andra styrdokument följs, att styrelsen har bra kontakt med kansli och anställda, att ekonomin prioriteras rimligt samt att följa upp årsmötesbeslut. Grundsynen för en verksamhetsrevisor ska vara medlemmarnas och därmed organisationens bästa. Detta innebär att verksamhetsrevisorerna är medlemmarnas ögon och öron när förbundsårsmötet inte är samlat. Verksamhetsrevisorn har därmed även rollen som ombudsperson som medlemmarna kan vända sig till om de har synpunkter eller klagomål. Verksamhetsrevisorerna ska föra fram kritik och beröm till styrelsen under verksamhetsåret samt rapportera tillbaka till förbundsårsmötet. Rädda Barnens Ungdomsförbunds verksamhetsrevisor ska: Löpande granska verksamheten 36

37 Skriva en revisionsberättelse till förbundsårsmötet där en tillstyrker eller avstyrker förbundsstyrelsen ansvarsfrihet Tillsammans med förbundsstyrelsen göra eventuella stadgetolkningar under verksamhetsåret Skriva en halvårsrevision riktad till förbundsstyrelsen Vara representerade på minst 2 förbundsstyrelsemöte och ha god kontakt med förbundsstyrelsen Samla in synpunkter kring verksamheten från medlemmar, personal och förtroendevalda inom organisationen Presentera sig för medlemmarna via hemsida och i nyhetsbrevet Vid behov kalla till extrainkallat förbundsårsmöte Detta förtroendeuppdrag ligger utöver den ekonomiska (auktoriserade) revisorn som granskar att ekonomin är i ordning. 37

GULA HÄFTET! Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet

GULA HÄFTET! Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet GULA HÄFTET! Innehåller punkt 24-37 Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet Här finns också förslag till förbundsstyrelsen, barnrättspolitiska

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!

Läs mer

Definition och ändamål

Definition och ändamål Stadgar 2014-07-17 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Stadgar för Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Definition och ändamål 1 Syfte Mom 1 Föreningens syfte är att bidra till ett Europa där ungdomar intresserar

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter

Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter Stadgar för Sveriges förenade HBTQstudenter - SFQ Senast uppdaterad av kongressen den 16-17 november 2013 Associationsform 1 Riksförbundet utgör en ideell förening och har som sådan rättshandlingsförmåga.

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Många av oss är kanske inte alltför rutinerade årsmötesordförande och det händer att vi blir lite ställda ibland, vilka ordsvängningar

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04

! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 1 1. Inledning 1.1 Varför finns delegationsordningen och hur används den? Delegationsordningen är några av organisationens

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping 1 (5) Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköpings stadgar innehåller grundläggande bestämmelser för organisationen. Stadgarna ska säkerställa medlemmarnas

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 vid förbundsstämman 14 april 2007 vid förbundsstämman

Läs mer

stadgar för Göteborgsdistriktet

stadgar för Göteborgsdistriktet stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg

Läs mer

Svenska Afghanistankommitténs stadgar

Svenska Afghanistankommitténs stadgar Antagna av årsmötet 2014-05-24 Svenska Afghanistankommitténs stadgar 1 Syfte 1.1 Föreningens namn är Svenska Afghanistankommittén, vilket förkortas SAK. På engelska är namnet Swedish Committee for Afghanistan

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. ÄNDAMÅL 2 Föreningens ändamål Föreningen ska fungera som nätverk för

Läs mer

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR

STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR STADGAR FÖR UNGA FUNKISAR TAGNA VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2014 VISSA JUSTERINGAR VID EXTRA STÄMMA 28-30 NOV 2014 SLUTGILTIGT BESLUT TAGET VID ORDINARIE STÄMMA 24-26 APRIL 2015. ERSÄTTER 2011 ÅRS

Läs mer

Protokoll Sveriges Ungdomsråds kongress 2009

Protokoll Sveriges Ungdomsråds kongress 2009 Protokoll Sveriges s kongress 2009 20090313 till 20090315 - Borås Närvarande: Ombud Se röstlängd, bilaga 1 Suppleanter Se röstlängd, bilaga 1 Dagordning: 1. Kongressen öppnas 2. Val av mötesordförande

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll Information till valberedningen... 3 Inför årsmötet... 4 Att sätta ihop kravprofiler... 4 Saker att ta ställning till... 5 Att hålla informationsmöte... 5 Att förbereda en intervju...

Läs mer

Förbundsstyrelse 41 Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets centrala verksamhet.

Förbundsstyrelse 41 Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets centrala verksamhet. Konstitutionella stadgar 1 Förbundets namn är Sveriges Personalvetarstuderandes Riksförbund, förkortat P-Riks. 2 Förbundets syfte är att 2.1 medvetandegöra att personalvetaren är någon som under sin grundutbildning

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Stadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundet

Stadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundet Stadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundet Antagna vid Förbundsårsmötet 2015-04- 25 i Växjö 1 Namn Förbundets namn är Svenska Celiakiungdomsförbundet, förkortat SCUF. Förbundets namn översätts i internationella

Läs mer

Möteshandlingar. Grön ungdom stockholms stads årsmöte 2014

Möteshandlingar. Grön ungdom stockholms stads årsmöte 2014 Möteshandlingar Grön ungdom stockholms stads årsmöte 2014 1 Innehållsförteckning: Praktisk information 3 Förslag på dagordning 4 Förslag på arbetsordning 5 Verksamhetsberättelse 7 Ekonomisk berättelse

Läs mer

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Reviderade av årsstämman 23 maj 2015 1 Föreningens namn och syfte Stiftarna av Independent Living i Sverige, STIL, är en ideell förening. Föreningen

Läs mer

PeaceWorks Swedens stadgar

PeaceWorks Swedens stadgar PeaceWorks Swedens stadgar Stadgarna antagna 1974 10-19, senast ändrade 1998-03-21, 2004-02-22, 2005-03-19, 2005-08-27 och 2007-03-18, 2008-09-14, 2009-08-30, 2010-08-22, 2011-08-28, 2012-09-01, 2014-08-30,

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar. STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRBUNDSMÖTET I MALMÖ!

VÄLKOMMEN TILL FÖRBUNDSMÖTET I MALMÖ! VÄLKOMMEN TILL FÖRBUNDSMÖTET I MALMÖ! Vi hälsar dig varmt välkommen till förbundsmötet på Scandic Triangeln i Malmö den 9-10 maj. Adress: Triangeln 2, 211 43 Malmö GPS: Latitud -55,5964845, Longitud -13,0015222

Läs mer

VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening

VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening STOCKHOLMS IDROTTSFÖRVALTNING STABEN FÖR IDROTT OCH FOLKHÄLSA VI BILDAR EN FÖRENING VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening Varför ska vi gå samman i en förening?

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma.

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma. Sektionsmötes ABC. Ett höst- vinter- eller vårmöte på I-sektionen är ungefär som en cirkus. Det finns en cirkusdirektör som dirigerar och det finns några artister som syns oftare än andra i manegens mitt.

Läs mer

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö 1 Föreningen 1.1 Föreningens namn Föreningens namn är Internationella Kvinnoföreningen i Malmö. Föreningens namn förkortas IKF Malmö. IKF Malmö har

Läs mer

Årsmötesprotokoll 2013

Årsmötesprotokoll 2013 Årsmötesprotokoll 2013 Unga Synskadade Stockholm (USS) Plats: Långholmen Hotell & Konferens Datum: 2013-03-10 Slag av sammanträde: Årsmötesprotokoll Protokollsförare: Johan Häglerud Justerare: Jennifer

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet (antagna 2012-10-30) 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet. 2 Föreningens säte 2.1

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Stadgar för Agronomförbundet

Stadgar för Agronomförbundet 1. Ändamål [STADGAR FÖR AGRONOMFÖRBUNDET] Antagna den 9 mars 2013 Stadgar för Agronomförbundet Medlemskap i Agronomförbundet tillkommer den som besitter agronomexamen eller som bedriver studier för att

Läs mer

STADGAR FÖR [namn på föreningen]

STADGAR FÖR [namn på föreningen] STADGAR FÖR [namn på föreningen] Antagna på årsmötet 20[xx-xx-xx]. 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är [namn]. 2 Föreningens säte 2.1 Föreningen har sitt säte i [er hemkommun]. 3 Föreningsform 3.1

Läs mer

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk

Läs mer

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper Ändamål 1 MediUm har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vi Umeå universitet. 2 Föreningen fungerar som kårförening inom Humanistiska

Läs mer

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204.

STADGAR FORUM SYD. Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. STADGAR FORUM SYD Antagna 080517 av Forum Syds årsmöte och bekräftat av Medlemsmötet 081122 efter revidering av stadgar 950204. Senaste revidering 150530 Stadgar för Forum Syd Organisationer i samverkan

Läs mer

Stadgar för POSTEN SENIORERNA

Stadgar för POSTEN SENIORERNA Stadgar för POSTEN SENIORERNA 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Posten Seniorerna. 2 FÖRENINGENS SYFTE Föreningen är en ideell, politiskt och fackligt neutral, rikstäckande organisation med syfte

Läs mer

Stadgar Umeå Cheerleadingförening

Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening Stadgar Umeå Cheerleadingförening 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Föreningens namn, m.m. 2 Syfte 3 Beslutande organ 4 Verksamhets- och räkenskapsår 5 Firmateckning 6 Stadgeändring

Läs mer

Stadgar Noaks Ark lokalförening Antagna av föreningsmöte 2013 03-21

Stadgar Noaks Ark lokalförening Antagna av föreningsmöte 2013 03-21 Stadgar Noaks Ark lokalförening Antagna av föreningsmöte 2013 03-21 Namn och organisation 1 1. Föreningens namn är Noaks Ark Syd 2. Föreningen är lokalförening inom Riksförbundet Noaks Ark. Ändamål och

Läs mer

STADGAR FÖR IDROTTSFÖRENINGEN FRISKIS&SVETTIS STOCKHOLM

STADGAR FÖR IDROTTSFÖRENINGEN FRISKIS&SVETTIS STOCKHOLM STADGAR FÖR IDROTTSFÖRENINGEN FRISKIS&SVETTIS STOCKHOLM 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Friskis&Svettis idé och ändamål 1.2 Föreningens sammansättning 1.3 Tillhörighet 1.4 Beslutsnivåer 1.5 Firma 1.6 Firmatecknare

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer

välja till justerare vid årsmötet. välja till rösträknare. Röstlängden med namnen på alla medlemmar som får rösta finns med som bilaga 1.

välja till justerare vid årsmötet. välja till rösträknare. Röstlängden med namnen på alla medlemmar som får rösta finns med som bilaga 1. ÅRSMÖTESPROTOKOLL För Svenska Kyrkans Unga Datum, år och plats: MÖTETS ÖPPNANDE öppnade mötet. MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Kallelsen till årsmötet fanns tillgänglig den årsmötet var behörigt utlyst. VAL

Läs mer

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten:

Mötesordning. Tidigare ordning har varit gällande under fullmäktigemöten och årsmöten: Mötesordning SENAST UPPDATERAD: 28 FEBRUARI 2015 Nedan följer en genomgång av den ordning som gäller under fullmäktigemöten och årsmöten. Ordningen är baserad på organisationens tidigare praxis vid formella

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund

Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Stadgar för Vikbolandets Biodlareförening anslutna Sveriges Biodlares Riksförbund Detta är kompletterande stadgar ( 7:2) som anpassats för Vikbolandets Biodlareförening från SBR:s grundstadgar. Grundstadgarna

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

Hur man bildar en förening

Hur man bildar en förening Handläggare Datum Lars Louthander 2011-01-03 Hur man bildar en förening Varför skall vi gå samman i en förening? Genom att bilda föreningar har människor skapat en fastare gemenskap kring sina intressen.

Läs mer

Innehållsförteckning. Checklista för årsmötet. Valberedningsbilaga

Innehållsförteckning. Checklista för årsmötet. Valberedningsbilaga Årsmötesguide Innehållsförteckning sid. 1 Inledning sid. 2 Formalia sid. 7 Berättelser sid. 10 Förslag sid. 14 Val sid. 15 Protokoll sid. 20 Checklista för årsmötet sid. 22 Valberedningsbilaga Inledning

Läs mer

Stadgar för Sveriges Biodlares Riksförbund

Stadgar för Sveriges Biodlares Riksförbund Stadgar för Sveriges Biodlares Riksförbund Antagna vid två på varandra följande riksförbundsmöten (RFM), ordinarie RFM i Växjö 2014-04- 05 och vid extra RFM i Norrköping 2014-10-11. De nya stadgarna ersätter

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN. Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN. Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL Mom 1 Föreningen skall verka för att personer som har eller har

Läs mer

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA

- STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA - STADGAR - SVENSKA KARATEFÖRBUNDET VÄSTRA BAKGRUND Svenska Karateförbund Västra (SKV) bildades som Specialdistriktsförbund (SDF) 2010-XX-XX mot bakgrund av att Svenska Karateförbundet vid Riksidrottsmötet

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

SVERIGES UNGDOMSRÅD KONGRESS 2014 PROTOKOLL

SVERIGES UNGDOMSRÅD KONGRESS 2014 PROTOKOLL SVERIGES UNGDOMSRÅD KONGRESS 2014 PROTOKOLL PLAST: GUDLAV BILDERGYMNASIET, SOLLEFTEÅ DATUM: 14-16 MARS 2014 Bilagor 1. Röstlängd (se bilaga 1) 2. Dagordning (se bilaga 2 sid.40) 3. Arbetsordning (se bilaga

Läs mer

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO

Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Mötesteknisk ordlista för IOGT-NTO Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej. Om man är mot förslaget är man tyst, och ropar bara ja på det förslag som man

Läs mer

Stadgar för Fältbiologerna

Stadgar för Fältbiologerna Stadgar för Fältbiologerna Organisationsnummer 802004-2738 Senast reviderade 1. Syfte mom. 1 Fältbiologernas syfte är att: - samla natur- och miljöintresserade barn och ungdomar. - sprida kunskap om och

Läs mer

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Grundad den 8 maj 2014 Reviderade och antagna den 25 februari 2015 Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Innehåll 1. Föreningens namn 2. Föreningens

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014)

STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) STADGAR FÖR VÄSTERSOCKENS MOTIONSFÖRENING (aug 2014) 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla, stödja och bedriva motionsverksamhet för alla åldrar, samt i övrigt verka

Läs mer

Juridiska föreningen vid Umeå universitet

Juridiska föreningen vid Umeå universitet Juridiska föreningen vid Umeå universitet Om föreningen 1. Juridiska föreningen vid Umeå universitet är en underförening till samhällsvetenskapliga sektionen (Samsek) och ytterst till Umeå studentkår (US).

Läs mer

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening

Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Stadgar Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening Dessa stadgar ersätter 2012 års stadgar. Fastställdes i samband med höstmötet 2013. Denna version av stadgan är författad i Lund av Richard

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag.

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag. INTRODUKTIONSPROGRAM FÖR NYA FÖRTROENDEVALDA INOM FÖRENINGEN SOCIAL OMSORG (FSO) Grattis till ditt nya förtroendeuppdrag inom FSO Vi hoppas att du ska trivas i ditt nya uppdrag och känna dig välkommen

Läs mer

1 Föreningens namn Föreningens namn är LÄSK. LÄSK är en förkortning för Lärarstuderande I Karlstad

1 Föreningens namn Föreningens namn är LÄSK. LÄSK är en förkortning för Lärarstuderande I Karlstad LÄSK STADGAR 2014 1 Föreningens namn Föreningens namn är LÄSK. LÄSK är en förkortning för Lärarstuderande I Karlstad 2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i Karlstad kommun 3 Föreningsform Föreningen

Läs mer

Tips & Råd Så startar du en egen förening

Tips & Råd Så startar du en egen förening Tips & Råd Så startar du en egen förening Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då ska du läsa detta! Samla några personer som har ett gemensamt intresse. Vid den första träffen

Läs mer

STADGAR. Riksförbundets namn är Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd - SPES.

STADGAR. Riksförbundets namn är Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd - SPES. 1 Namn Riksförbundets namn är Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd - SPES. 2 Riksförbundets mål och syfte Förbundet har en nollvision när det gäller suicid. Riksförbundet ska: ge stöd

Läs mer

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. ALLMÄNT... 4 1.1 Namn... 4 1.2 Ändamål och syfte... 4 KAPITEL

Läs mer

BILDA FÖRENING en handledning

BILDA FÖRENING en handledning BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också

Läs mer

STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter

STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter Fastställda av årsmötet 21 april 2015 1. Namn 2. Ändamål 3. Uppgift 4. Säte Föreningens namn är Vi Konsumenter Föreningen är en fristående, partipolitiskt

Läs mer

5 Föreningen ska bedriva påverkansarbete, informationsverksamhet och social verksamhet för HBTQpersoner med utgångspunkten att alla är välkomna.

5 Föreningen ska bedriva påverkansarbete, informationsverksamhet och social verksamhet för HBTQpersoner med utgångspunkten att alla är välkomna. Stadgar HBTQ-föreningen Stolt i Lund Bildad den 2/11 2014. Organisationsnummer: 802491-9782 I. Allmänt Föreningen 1 Föreningens namn är Stolt i Lund. 2 Föreningen är ideell och partipolitiskt obunden.

Läs mer

Sveriges Körförbund. Stadgar. Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01

Sveriges Körförbund. Stadgar. Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01 Stadgar Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01 Utskriftsdatum: 2012-01-14 Version 4.1 Sida 2 (6) 1 Namn Förbundets namn är Sveriges Körförbund. Förbundet har sitt säte i Stockholm. 2 Ändamål

Läs mer

1 / 5 STADGAR. 1 Namn. 1.1 Den ideella föreningen Intize (Intize) 2 Säte 2.1 Intize har sitt säte i Göteborg.

1 / 5 STADGAR. 1 Namn. 1.1 Den ideella föreningen Intize (Intize) 2 Säte 2.1 Intize har sitt säte i Göteborg. 1 Namn STADGAR 1.1 Den ideella föreningen Intize (Intize) 2 Säte 2.1 Intize har sitt säte i Göteborg. 3 Ändamål 3.1 Föreningens syfte är att inspirera till ett ökat intresse för och öka kunskaperna i matematik

Läs mer

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap.

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap. Föräldraföreningens stadgar STADGAR För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening Antagna vid konstituerande årsmöte den 2011-09-29 1 Ändamål Martinskolans och Martingårdarnas föräldraförening

Läs mer

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats.

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats. Sida 1 av 7 Råd och tips om hur ni bildar en ny förening Saknar ni en förening på er arbetsplats för att bättre kunna arrangera lokala hälsofrämjande aktiviteter för personalen och för att ni ska kunna

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

STADGAR FÖR Författarcentrum Öst

STADGAR FÖR Författarcentrum Öst STADGAR FÖR Författarcentrum Öst (organisationsnr: 802008-2031), antagna 20 februari 1976, 15 december 1977, 25 mars 1998, 27 mars 2006, 26 mars 2007, 18 april 2013, 31 mars 2014, 22 januari 2015 och 30

Läs mer

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige

Normalstadgar. För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige Normalstadgar För föreningar anslutna till Djurskyddet Sverige September 2010 Normalstadgar för Djurskyddet Sveriges föreningar antagna 22-23 maj 2010 vid förbundsstämman i Södertälje. Reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16)

Stadgar. Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden. (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) Stadgar Stadgar för NTF Normalstadgar för NTF förbunden (Fastställda av NTF:s kongress 2015 04 16) INNEHÅLL 1 NTF:s Ändamål 1 2 Föreningens säte 1 3 Organisatorisk uppbyggnad 1 4 Medlemskap 1 5 Medlemsavgifter

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar Frösunda Fritidsförening

Stadgar Frösunda Fritidsförening Stadgar Frösunda Fritidsförening Frösunda Fritidsförenings verksamhetsidé Syfte: Att främja gemenskap och en aktiv fritid för kunder och anställda inom Frösunda LSS AB. Mål: Regelbundna medlemsaktiviteter

Läs mer

S T A D G A R för. FÖRENINGEN ANHÖRIGA TILL SEXUELLT UTNYTTJADE BARN OCH UNGDOMAR/Göteborg

S T A D G A R för. FÖRENINGEN ANHÖRIGA TILL SEXUELLT UTNYTTJADE BARN OCH UNGDOMAR/Göteborg ATSUB/Göteborg, Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn Och Ungdomar Prästgårdsängen 21 BV 412 71 GÖTEBORG Telefon: 031 20 99 49 eller 23 30 43 Kvällstid: 020 21 53 50 E-post: info@atsubgbg.nu Hemsida:

Läs mer

Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996

Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996 1 Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996 1 Ändamål Fritidsföreningen Nobba Brass & Nubbe (NBN) har till ändamål att stödja och främja missbrukares behov av aktiv och meningsfull

Läs mer

Utrikespolitiska Föreningen Göteborg The Society of International Affairs in Gothenburg

Utrikespolitiska Föreningen Göteborg The Society of International Affairs in Gothenburg Protokoll Årsmöte 2013-01-17 Tid: 17:00 Plats: B210, Statsvetenskapliga fakulteten, Sprängkullsgatan 19, Göteborg Närvarande tillika röstberättigade: Emili Börjesson, mötessekreterare (ej röstberättigad)

Läs mer

Stadgar HSO Stockholms stad

Stadgar HSO Stockholms stad Stadgar HSO Stockholms stad Antagna 1994-04-25 Reviderade 1997-04-07 Reviderade 1998-04-22 Reviderade 1999-04-27 Reviderade 2001-04-24 Reviderade 2003-04-10 Reviderade 2006-04-05 Reviderade 2008-04-09

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV

Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Antagna av riksförbundets årsmöte 2015-05- 10 VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden

Läs mer

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR

EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR EXEMPEL PÅ STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGAR Observera att detta enbart är ett exempel på hur en förenings stadgar kan vara utformade. Varje förening är individuell och måste därför alltid noga överväga vad

Läs mer

Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar

Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar Behandlade för första gången vid mötet 20.11.2009 och antagna vid årsmötet 24.4.2010. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Hem för Finländska

Läs mer