I detta häfte hittar du texter till alla viktiga beslut vi ska ta. Ta dig tid att läsa allt som du tycker är intressant och vill påverka.

Transkript

1 Det ska bli fantastiskt att träffa dig i Höganäs 7-9 september. Vi hoppas att du kommer väl förberedd till vårt högst beslutande möte. Tillsammans har vi makt att förändra! I detta häfte hittar du texter till alla viktiga beslut vi ska ta. Ta dig tid att läsa allt som du tycker är intressant och vill påverka. Dessa handlingar är det viktigaste att packa ned i väskan innan du åker till Höganäs. Schema för årsmötet finns att ladda ned på vår hemsida rbuf.se och kommer även att delas ut när du kommer till Höganäs. GRÖNA BLAD ROSA BLAD GULA BLAD Dagordning, arbetsordning och rapporter Detta är arbetsmetoderna för årsmötet hur vi möts, diskuterar och beslutar och rapporter om året som gått. Förtroendevaldas förslag Detta är styrelsens och andra förtroendevaldas förslag på vad organisationen ska göra och hur vi ska göra det. Personvalen Detta är de olika ansvarsområden som årsmötet ska välja personer till. TIPS! På de sista sidorna i detta häfte finns en ordlista som förklarar svåra och konstiga ord som kommer att nämnas under årsmötet. Ett tips är att riva ut denna ordlista och ha den bredvid handlingarna för att snabbt kunna kolla upp om det är något ord som du inte förstår. 1

2 SIDA GRÖNA BLAD: Dagordning, arbetsordning, rapporter 1. FÖRBUNDSÅRSMÖTET ÖPPNAS VAL AV MÖTESFUNKTIONÄRER DAGORDNING STADGENLIGT UTLYSANDE ARBETSORDNING VAL AV VALBEREDNINGSKOMMITTÉ NOMINERINGSSTOPP TILL PERSONVAL VERKSAMHETSBERÄTTELSE DELRAPPORT PÅ STRATEGIN ÅRSBOKSLUT RAPPORT PÅ EKONOMISKA RIKTLINJER FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN A. AUKTORISERADE REVISORNS RAPPORT B. VERKSAMHETSREVISORERNAS RAPPORT ANSVARSFRIHET INFORMATION FRÅN RÄDDA BARNEN ROSA BLAD: Vad ska vi göra och hur ska vi göra det? 15. VERKSAMHETSINRIKTNING PROPOSITION: STRATEGI 2013 OCH KRAVLISTA UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VALBEREDNINGEN UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VERKSAMHETSREVISORER UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN

3 20. UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR OMBUD TILL RÄDDA BARNENS RIKSMÖTE/ VERKSAMHETSKONFERENS A. BUDGET FÖR VALBEREDNINGEN B. BUDGET FÖR VERKSAMHETSREVISORERNA MAXTAK FÖR ARVODERING AV FÖRTROENDEVALDA ÅRSMÖTESUTTALANDE FASTSTÄLLANDE AV ANTAL STYRELSEMEDLEMMAR GULA BLAD: Vem ska göra det? Personval! 25A. VAL AV FÖRBUNDSORDFÖRANDE B. VAL AV LEDAMÖTER A. VAL AV AUKTORISERAD REVISOR OCH ERSÄTTARE B. VAL AV VERKSAMHETSREVISORER VAL AV VALBEREDNING VAL AV LEDAMOT OCH PERSONLIG ERSÄTTARE TILL RÄDDA BARNENS RIKSSTYRELSE VAL AV REPRESENTANTER TILL RÄDDA BARNENS VERKSAMHETSKONFERENS ÖVRIGA FRÅGOR MÖTETS AVSLUTANDE FÖRBUNDSÅRSMÖTETS ORDLISTA

4 Mötet öppnas av förbundsordföranden Magdalena Nergården och Simon Svensson! Här ska vi välja alla personer som ska ha funktioner för att hjälpa oss få mötet att fungera på bästa sätt. Valberedningen kommer att presentera sitt förslag på förbundsårsmötet. Om du vill vara mötesfunktionär - hör av dig till valberedningen@rbuf.se. På årsmötet kommer samtliga funktionärer att presenteras innan vi går till val. 2 st mötesordförande 2 st presidierådgivare 2 st mötessekreterare 2 st rösträknare 2 st protokolljusterare 3 st demokratiobservatörer 6 st påverkanscoacher 4

5 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta förslaget på dagordning (p) = Plena (t) = Torg 1. Förbundsårsmötets öppnande (p) Mötet börjar! 2. Val av mötesfunktionärer: (p) Mötesordföranden leder mötet, fördelar ordet osv. Sekreterarna skriver protokoll. Rösträknarna räknar våra röster när vi går till omröstning. Protokolljusterarna kontrollerar så att protokollet stämmer med det vi beslutade. Demokratiobservatörerna bevakar så att mötet går schysst till, om inte så säger de ifrån och föreslår kanske även hur det kan bli bättre. Påverkanscoacherna hjälper oss att förstå och uttrycka våra åsikter och förslag på påverkanstorget och i plena. 3. Dagordningen (p) Här bestäms vilka frågor som ska tas upp och vilka övriga punkter som ska lyftas. Detta är förbundsstyrelsens förslag. Vi kan lägga till eller ta bort punkter. 4. Stadgeenligt utlysande (p) Har förbundsstyrelsen kallat till årsmötet på rätt sätt utifrån vad som bestämts i stadgarna? 5. Arbetsordning (p) Hur ska våra gemensamma spelregler under mötet se ut, vilka regler ska gälla och hur ska mötet ska gå till. 6. Val av valberedningskommitté (p) Vi väljer en valberedningskommitté som bereder valet till ny valberedning under pågående årsmöte. 7. Nomineringstopp till personval (p) Här bestäms vid vilken tid som det är sista chansen att föreslå någon till valen. För att alla ska få tid att fundera på vem man vill rösta på får inga nomineringar göras efter nomineringsstoppet. 8. Verksamhetsberättelsen 2011 (p) Vi tittar igenom och noterar 5

6 verksamhetsberättelsen. Ett bra tillfälle att ställa frågor till förbundsstyrelsen om året som gått. 9. Delrapport på strategin (p) På årsmötet 2010 antog vi en treårig strategi på hur vi ska bli ett ännu bättre förbund och komma närmare vår vision. Nu har det gått två år och här får vi en rapport om vad som har hänt. 10. Årsbokslut 2011 (p) Vad har kostat och hur mycket under 2011? I resultaträkningen ser vi alla inkomster och utgifter. I balansräkningen ser vi samma sak men där räknas även andra tillgångar, som t.ex. datorer. 11. Rapport på ekonomiska riktlinjer för förbundsstyrelsen (p) 12. Revisorernas rapporter (p) a) Auktoriserade revisorns rapport b) Verksamhetsrevisorernas rapport På årsmötet 2011 beslutades om ekonomiska riktlinjer för förbundsstyrelsen. Här berättar de om hur de har följt dessa. Revisorerna är de som granskar styrelsen under året: hur ekonomin har skötts men även verksamheten. Här lämnar de sin rapport. Vi har en auktoriserad revisor som främst granskar vår ekonomi, samt två förtroendevalda verksamhetsrevisorer som granskar vår verksamhet. 13. Ansvarsfrihet (p) Ansvarsfrihet betyder att förbundsårsmötet säger Bra jobbat förbundsstyrelsen, ni har skött er. 14. Information från Rädda Barnen (p) Här kommer Rädda Barnens representanter att informera om vad som händer inom Rädda Barnen. 15. Verksamhetsinriktning 2013 (t) Här ska vi bestämma vilken verksamhetsinriktning som förbundet ska ha under Proposition (t) a) Strategi 2013 och kravlista 17. Uppdragsbeskrivning för valberedningen (t) 18. Uppdragsbeskrivning för verksamhetsrevisorerna (t) 19. Uppdragsbeskrivning för förbundsstyrelsen (t) 20. Uppdragsbeskrivning för ombud till Rädda Barnens riksmöte/verksamhetskonferens (t) 21. Budget för (t) a) Valberedningen b) Verksamhetsrevisorerna Styrelsen har lagt ett förslag på proposition som förbundsårsmötet ska ta ställning till. Här ska vi anta en beskrivning för vad valberedningens uppdrag betyder. Här ska vi anta en beskrivning för vad verksamhetsrevisorernas uppdrag betyder. Här ska vi anta en beskrivning för vad förbundsstyrelsens uppdrag betyder. Här ska anta en beskrivning för vad förbundets representanter på Här bestämmer vi hur mycket pengar valberedningen och verksamhetsrevisorerna ska ha till att 6

7 utföra sitt uppdrag. 22. Maxtak för arvodering av Valberedningen lägger förslag på hur förtroendevalda (t) mycket pengar som får gå till arvodering för förtroendevalda. 23. Årsmötesuttalande (p) Här får vi ett förslag på en politisk text som hela årsmötet kan ställa sig bakom så att det blir en tyngd i texten när vi skickar ut den till media. 24. Fastställande av antalet styrelsemedlemmar (p) 25. Val av förbundsstyrelsen (p) a) ordföranden (på ett år) c) ledamöter (på två eller ett år) 26. Val av revisorer (p) a. Auktoriserad revisor + ersättare b. Verksamhetsrevisorer Här bestämmer vi hur många personer som ska sitta i förbundsstyrelsen. Styrelsen är de som är högst ansvariga för och driver förbundet mellan årsmötena. En ledamot i styrelsen är vald på två år Resten av platserna ska vi välja personer till i år. Revisorer är de som granskar förbundsstyrelsen under året. Dels hur ekonomin skötts men även verksamheten. Mandattiden är ett år. Som auktoriserad revisor föreslås en utbildad person som förbundet betalar. 27. Val av valberedning (p) Valberedningen har i uppgift att inför nästa förbundsårsmöte, samt till styrelsen under året, förbereda alla val genom att ta fram förslag på personer till olika uppdrag. Förbundsårsmötet väljer fem ledamöter varav en sammankallande till valberedningen. Mandattiden är ett år. Detta val förbereds av en valberedningskommitté som väljs i början av årsmötet. 28. Val av ledamot och personlig ersättare till Rädda Barnens riksstyrelse (p) 29. Val av representanter till Rädda Barnens verksamhetskonferens 2013 (p) Dessa ska vara en förbundsordförande och en ledamot i förbundsstyrelsen. Vartannat år har Rädda Barnen riksmöte och vartannat verksamhetskonferens. Rädda Barnens Ungdomsförbund är representerade av fem medlemmar som väljs här på förbundsårsmötet. Vi kan även välja några ersättare till uppdraget. Minst två av ombuden ska väljas från den avgående eller nyvalda förbundsstyrelsen. 30. Övriga frågor (p) Om du vill ta upp en fråga här måste du meddela det innan vi beslutar om dagordningen, punkt Mötets avslutande (p) 7

8 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anse förbundsårsmötet stadgeenligt utlyst Det stadgeenliga utlysandet kommer att redogöras för muntligt på förbundsårsmötet. 8

9 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta förslaget på arbetsordning Med arbetsordning menar vi våra mötesregler, hur vi har mötet, hur vi tar beslut och så vidare. Detta är styrelsens förslag men det är i medlemmarnas makt att på mötet bestämma hur de vill jobba under årsmötet. Det kan alltså göras ändringar i förslaget innan arbetsordningen antas. Sammanfattning av arbetsordningen Att välja två demokratiobservatörer. Att välja sex påverkanscoacher. Att jobba med mötesformerna plena och påverkanstorg Samt att ta beslut enligt acklamation votering rösträkning. Vid personval ha sluten omröstning med valsedlar. Demokratiobservatörer Det är viktigt att vi hela tiden blir bättre och bättre på att ha årsmöten som är bra för alla och som är demokratiska. Därför föreslås årsmötet ha demokratiobservatörer. Valberedningen lägger förslag på dessa tillsammans med övriga mötesfunktionärer. Demokratiobservatörer under mötet har till uppgift att: Vara vaksamma på krångliga ord och när något är svårt att förstå på mötet och då uppmärksamma mötespresidiet så att de kan göra det tydligare så att alla förstår Observera hur demokratiskt mötet och metoderna vi använder är Observera om alla har lika möjlighet att delta i mötet och påverka besluten Efter mötet ge en rapport på vad som var bra och vad som kan förbättras Vara uppmärksamma på mötespresidiets tillvägagångssätt och ge råd till presidiet under mötets gång så att mötet blir så Rädda Barnens Ungdomsförbundigt som möjligt 9

10 Vi föreslår att vi utser två demokratiobservatörer Påverkanscoacher Påverkanscoachernas uppgift är att hjälpa dig att påverka under årsmötet. De kan hjälpa till med att svara på frågor om vad som händer under mötet, förklara svåra ord och hjälpa dig att formulera eller framföra ett förslag. Påverkanscoacherna kommer att finnas tillgängliga under hela mötet. Både i Plena och på påverkanstorget. I plena sitter de på ett särskilt ställe och kan hjälpa till med att förklara vad som händer under mötet om något skulle vara oklart. De finns även till som stöd om du behöver hjälp med att skriva ett förslag i plena eller vill läsa upp ditt förslag för någon innan du går upp i talarstolen och presenterar det. Om det skulle vara så att du tycker det är läskigt att själv gå fram i talarstolen så kan du be en kompis eller påverkanscoachen att följa med dig upp och hjälpa dig att läsa upp det du vill ha sagt i talarstolen. Påverkanscoachernas uppgift under påverkanstorg förklaras närmare under denna punkt senare i arbetsordningen. Valberedningen lägger förslag på dessa tillsammans med övriga mötesfunktionärer. Vi föreslår att vi väljer sex påverkanscoacher Plena och påverkanstorg För att ta ett beslut går vi genom tre olika steg: 1. Någon presenterar ett förslag som finns i möteshandlingarna. Förbundsstyrelsen, valberedningen, revisorerna eller medlemmar (motionärer) som har lagt förslaget. 2. Mötet diskuterar detta och kan lägga motförslag eller tilläggsförslag som läses upp av mötesordförande eller hamnar i ett torgprotokoll 3. Beslut fattas Steg 1 och 3 sker alltid i plena. Steg 2 sker ibland i plena och ibland på påverkanstorg. 10

11 Plena Plena innebär att alla deltagare är samlade i en stor sal och har möte. Mötesordföranden sitter längst fram och kommer att leda mötet. Den person som ska föredra (redovisa) en punkt från dagordningen gör det framme vid talarstolen. Därefter kan var och en begära ordet för att diskutera eller ställa frågor om vad som har föredragits. Vill en begära ordet så görs detta genom att tydligt sträcka upp sitt röstkort. En person som inte tidigare har talat i en viss dagordningspunkt har företräde i talarlistan. Efter att diskussionen är avslutad så tar mötet beslut i frågna. Plena som mötesform fungerar i vissa fall och för vissa frågor. I förslaget på dagordningen är de punkter som vi vill ska behandlas med plena markerade med (p). Andra regler för plena Föredragning/presentation av punkter på dagordningen är inte tidsbegränsad. Övrig taltid i debatter och pläderingar är begränsad till tre minuter, mötespresidiet markerar när det är 15 sekunder kvar av taltider. Förstagångstalare i en debatt/diskussion går före i talarlistan. Ordningsfrågan streck i debatten väcks genom att en håller upp sitt röstkort och ropar streck i debatten. Frågan bryter talarlistan och behandlas omgående. Ordningsfrågan sakupplysning/förtydligande väcks genom att en håller upp sitt röstkort och ropar sakupplysning eller förtydligande. Frågan bryter talarlistan och behandlas omgående. Ordningsfrågan replik begärs muntligen hos mötespresidiet och kan användas då en blivit personligen tilltalad i ett anförande och vill svara. Övriga ordningsfrågor lämnas in skriftligen till mötespresidiet och behandlas då mötespresidiet anser detta lämpligt. Påverkanstorg En annan mötesform än den i plena är påverkanstorg. På torget finns alla förslag som ska diskuteras utskrivna på stora ark och där vi går runt och möter andra medlemmar och diskuterar, frågar och funderar (högt eller tyst). Här lägger vi också egna förslag på ändringar eller tillägg. Det är ibland lättare att tala i mindre grupper eller ha möjligheten att skriva sitt förslag så alla kan läsa det. På torget finns det en rad olika påverkanspunkter, varje punkt har olika frågor att diskutera. Vid varje punkt finns det en påverkanscoach som hjälper oss att skriva förslag, jämka ihop olika förslag (ena sig med ett annat förslag) och de försöker hålla igång diskussionen. Påverkanscoacherna väljs av årsmötet och har förberett 11

12 sig för att kunna hjälpa deltagarna. Efter torget skrivs det ett protokoll som vi behöver för att ta beslut i plena efter torget. När vissa punkter ska behandlas med torg, så menar vi i att: Presentationen av förslaget sker i plena. Sen går alla ut på torget och diskuterar förslaget och lägger om en vill ändrings- eller tilläggsförslag. Tycker någon att ett förslag är bra så kan den yrka bifall. Tycker någon att ett förslag är dåligt kan den yrka avslag. Detta görs genom att skriva sitt röstnummer på förslaget. Verksamhetsinriktningen och propositionen om kravlista och strateg kommer att lyftas ut och diskuteras i ett annat rum under torget Sen avslutas torget och då går det inte att lägga fler förslag, så det gäller att använda torget. Sen återsamlas vi i plena och får ut ett protokoll från torget där alla gamla och nya förslag finns med. Sen röstar vi helt enkelt bara. De förslag som har fått flest bifallsyrkanden (flesta ja) blir automatiskt huvudförslag. Andra förslag som kanske färre stödjer kommer inte att tas upp för beslut om inte någon begär detta. Detta kan en enkelt göra genom att räcka upp röstkortet och säga det. Jag vill att vi behandlar förslag XX. Har någon av oss viktig information för att förtydliga ett förslag kan mötesordförande godkänna att personen går upp i talarstolen och berättar det, men ingen argumentation är tillåten. De som lagt förslag på torget som ska röstas om får föredra och förklara dem inför årsmötet i plena I förslaget på dagordningen är de punkter som vi vill ska behandlas med torg markerade med (t). Vilka som får prata, lägga förslag och bestämma Enligt våra stadgar (regler) har alla medlemmar rätt att vara med under årsmötet. Det betyder att: Alla medlemmar får vara i lokalen, delta i diskussionerna och lägga nya förslag. Varje medlem får vara med och fatta beslut (rösta med hjälp av sitt röstkort). Förbundsstyrelsemedlemmar får rösta i alla frågor förutom vid beslut om ansvarsfrihet, och val av revisorer och valberedning. 12

13 Gäster och andra icke-medlemmar kan få säga något om mötespresidiet tillåter det. Så här tar vi beslut Acklamation (JA-rop) Först genomförs omröstningar genom så kallad acklamation, vilket betyder JA-rop. Här är det viktigt att någon inte ropar nej. Det kommer nämligen alltid att finnas minst två alternativ att välja mellan. Och vi ropar bara JA och håller upp våra röstkort (detta är ett kort som intygar att personen får lov att rösta, att den är medlem med andra ord) på det som känns rätt. Ett exempel: Om någon föreslår att Rädda Barnens Ungdomsförbund ska byta namn till: Organisationen För Gurkor så kommer mötesordföranden att ställa två frågor: 1. Är det mötets mening att vi ska byta namn till Organisationen För Gurkor? De som tycker så ropar då JA och håller upp sina röstkort. Alla andra är tysta. 2. Nästa fråga är då. Är det mötets mening att vi INTE ska byta namn? De som då tycker att vi har ett fint namn ropar JA och håller upp sina röstkort här. Alla andra är tysta. Efter detta bestämmer mötesordföranden vilket förslag som fick flest röster (där ropen var högst). Och kanske säger: Jag finner att vi inte ska byta namn. Här väntar mötesordföranden en stund innan hen slår en mötesklubba i bordet. Tycker någon att mötesordföranden har hört fel kan den då skrika VOTERING! Votering (noggrannare omröstning) Om någon ropar VOTERING genomförs en andra omröstningsvända. Samma frågor ställs igen och vi gör precis som i första omröstningsrundan. Tycker någon att mötesordföranden hört/såg fel igen kan den en sista gång skrika VOTERING. Då gör vi om samma sak igen men enbart med röstkorten. Denna gång så räknas korten av rösträknarna. Allt för att det ska bli rätt och riktigt! För att det ska vara tydligt för rösträknarna vad du röstar på är det viktigt att du håller upp ditt röstkort högt och först tar ner det när mötesordföranden säger till 13

14 Omröstningen går alltså till i den här ordningen: 1. Acklamation, med JA-rop med röstkort. 2. Om någon ropar VOTERING, så gör vi om steg ett en gång till. 3. Ropar någon VOTERING igen, så håll upp röstkorten igen så räknas dem. Personval och omröstning Alla personalval görs genom sluten omröstning (val med papperslappar = valsedlar). Om det är så att det bara finns ett förslag så gör vi som med alla andra beslut under mötet, vi beslutar i första hand med acklamation. Vid personval medvalsedel ska en valsedel innehålla röster på minst hälften av det antal som ska bli valda, annars är valsedeln ogiltig. Vi får en genomgång av allt detta I början av mötet kommer vi att få en genomgång av denna arbetsordning, så att vi alla förstår hur det kan gå till under mötet. Sedan kan du lägga förslag på ändringar om du vill. Efter det antar vi den arbetsordning vi vill jobba efter resten av mötet. 14

15 Vi väljer en valberedningskommitté bestående av (om möjligt): - en avgående styrelseledamot - en avgående verksamhetsrevisor - en avgående valberedare samt - två medlemmar Dessa bereder valet till ny valberedning under pågående årsmöte. 15

16 Här ska vi besluta om nomineringssopp till personval. Valberedningen kommer med ett förslag på förbundsårsmötet. Förbundstyrelsen föreslår årsmötet besluta Att lägga Verksamhetsberättelse 2011 till handlingarna. Se separat bilaga. 16

17 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga delrapport på strategin till handlingarna Gällande Strategin syftar till att stärka vårt arbete så att förbundet kan utvecklas och bli ännu bättre. Strategin kan liknas vid en skattkarta där skatten är förbundets vision. Strategin ska hjälpa oss att ta bästa vägen till skatten. Medlemmar i förbundet ska ta tillvara på strategin som en vägledning i sitt engagemang. Förbundsstyrelsen ansvarar för att förbundet ska utvecklas enligt strategin. Strategin antogs på förbundsårsmötet i april 2010 och sträcker sig till förbundsårsmötet 2013 då en ny strategi skall antas. Förbundsstyrelsen har under året lagt energi på att diskutera förbundets strategiska utveckling och påbörjat arbetet kring en ny strategi. Diskussionerna har framför allt handlat om vilken funktion strategin ska fylla samt hur vi utnyttjar den på bästa sätt. Förbundsstyrelsen har känt att strategin många gånget tenderar till att bli allt för flytande och intetsägande. Ska strategin i framtiden kunna fungera som en skattkarta måsta den bli mer konkret, realistiskt och långsiktigt så att den kan vägleda oss i det viktiga politiska arbete vi gör inom Rädda Barnens Ungdomsförbund. Nedan följer en rapport om hur nuvarande strategi efterlevs inom förbundet. För att bidra till en ännu bättre strategi 2013 hoppas vi att Du som medlem efter att ha läst rapporten bidrar med idéer kring hur vi kan använda strategin nästa år och i framtiden. Du har kanske idéer om hur vi kan följa ännu bättre i framtiden? Eller om hur vi kan formulera en ny strategi? Förbundsstyrelsen vill väldigt gärna höra dina tankar! Kom till oss på årsmötet eller kontakta oss via e-postadresser som står på hemsidan. 17

18 Långsiktig inriktning: Hållbarhet och att få saker gjorda. 1. Styrdokument ska spegla en realistisk verklighet och efterlevas. Resurser ska hushållas med. Ha framförhållning. Planera realistiskt. EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Under året har förbundsstyrelsen bland annat fokuserat på förbundets strategiska utveckling. Flera styrdokument samt interna policys har setts över och reviderats. Den största förändringen är att förbundet antagit helt nya stadgar. Detta skedde under ett extrainkallat förbundsårsmöte i januari Förändringarna som genomfördes syftar framför allt till att skapa en stabilare organisationsstruktur som ger förbundsstyrelsen bättre förutsättningar för att planera realistiskt och i sin tur skapa bättre framförhållning för kansliet att planera genomförandet av aktiviteter. Med bättre planering och framförhållning tror vi att ett naturligt led blir att vi kan bli mer resurseffektiva och få mer pang för pengarna. Långsiktig inriktning: Vi gör saker effektivt och tar ansvar för att vi känner oss trygga. 2. Tydlig ansvarsfördelning ska finnas för ett effektivt arbete. Kansliet ska ha makt och möjligheter att stärka det operativa arbetet. Tid att utvärdera och planera utifrån styrdokument. Styrelsen ska främst ta ideologiska och strategiska beslut. EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Förbundsstyrelsen har under året arbetat mycket med den interna ansvarsfördelningen inom förbundet för att hitta en stabil struktur. Detta har inte varit helt enkelt, styrelsens arbetsordning och delegationsordning har reviderats både en och två gånger, en ny utskottsstruktur har vuxit fram som innebär att styrelsen är indelad i fem utskott istället för två som tidigare. Utskotten har tydligare ansvarsfördelningar. Nya uppdragsbeskrivningar för både förbundsordförandena som fått tydligare ansvarsfördelning, där en har ansvarat för politisk påverkan samt utbildning och en för det organisatoriska och samarbetet med Rädda Barnen. En ny uppdragsbeskrivning för styrelseledamöterna har också tillkommit, där det tydligare går att läsa ut vad som förväntas av en styrelseledamot. Det största arbetet kring den interna ansvarsfördelningen har skett inom arbetsutskottet, som bestått av de två förbundsordförandena samt kanslichefen. Arbetsutskottet har under året tagit hjälp av en extern konsult för att utveckla den 18

19 interna ansvarsfördelningen, detta har resulterat i tydligare roller och ansvarsfördelning styrelse/kansli. Förbundsstyrelsen tror att arbetet kring den interna ansvarsfördelningen är ett ständigt pågående arbete i en organisation som ständigt utvecklas. Långsiktig inriktning: Alla får makt, förmåga och möjligheter till det dem vill i sitt engagemang. 3. Stödfunktioner ska finnas till alla i organisationen. Stödfunktioner är anställda, utbildningar, mallar, checklistor, erfarenhetsutbyte och mentorskap. Alla i organisationen är förtroendevalda, medlemsgrupper och medlemmar. Stödet ska alltid följa vår filosofi och speciellt principen om att leva som vi lär. EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Den största förändring som skett är att förbundet i september 2011 anställde en verksamhetsutvecklare med uppdrag att utveckla förbundet framförallt på lokal nivå. Verksamhetsutvecklaren har presenterats som en resurs för lokalgrupper att använda. Kanslianställda och förbundsstyrelseledamöter har besökt de flesta lokala årsmöte under januari och februari 2012 i syfta att minska avståndet mellan lokal och nationell nivå och underlätta de vardagliga kontakterna. Under året har förbundsstyrelsen arbetat för att bygga ut vägarna för utbildning och erfarenhetsutbyte, bland annat genom nationella, regionala och ledarskapsträffar. Forum för medlemmar på facebook har utvecklats för att främja det interna erfarenhetsutbytet. Under året har även medlemshandboken som skrevs 2007 reviderats i enlighet med de nya stadgarna och nytryckts med nya illustrationer. Medlemshandboken skall vara en hjälp för våra medlemmar i deras engagemang med allt från tips om hur man söker pengar till bra lekar att ha på första mötet. Långsiktig inriktning: Vi blir större och fler medlemmar för att t alla fattar vad vi gör och varför. 4. Samordning av kommunikationen ska ske. Stärka informationsspridning och -kanaler. Bättre kommunicera syftena med olika slags verksamheter. Bättre dokumentera och sprida aktiviteter för stärkt marknadsföring och ökad medlemsrekrytering. EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Förbundet har gjort en översyn av sina kommunikationsvägar. Det har under en 19

20 långtid funnits behov av att utveckla hur vi kommunicerar på en modernt och enhetligt sätt. Under året har som ett resultat av denna översyn en ny hemsida utvecklats och denna lanserades i mars Den nya hemsidan har ett nytt och modernt tilltal och har, genom en förstudie som byggt på intervjuer med medlemmar, utformats enligt medlemmarnas önskemål. I samband med framtagandet av en ny hemsida uppdaterades även förbundets grafiska profil samt nyhetsbrev som nu når ut till cirka personer. Under året har även en ny medlemsfolder som uppmanar till aktivt medlemskap designat och tryckts. Med en mer enhetlig kommunikation utåt tror vi att vårt budskap om vilka vi är och vad vi gör blir tydligare. För att stärka den interna kommunikationen har förbundsstyrelsen tagit fram en kommunikationsplan för styrelsens interna ärenden. I maj hölls även den första ledarnätverksträffen inom förbundet som syftar till att stärka kommunikationen mellan lokalgrupper runt om i landet, men även mellan lokalgrupper och förbundsstyrelsen. I samband med ledarnätverksträffen kom det upp önskemål om ett medlemsforum på Facebook, där de aktiva kan peppa varandra och byta idéer. Idag har medlemsgruppen 123 medlemmar. Långsiktig inriktning: Alla får lika möjligheter genom vår kreativa och flexibla organisation. 5. Använda ett större och varierat utbud för allt och alla för en ökad mångfald. Stärka och uppvärdera olikheter. Ta tillvara på den mångfald vi redan har som en styrka för att öka mångfalden. Skapa en positiv spiral. Vara tydliga med målen så att metoderna lättare kan variera. Vara öppna och medvetna om normerna i förbundet och samtidigt vara kritiska mot dem. Behovsanpassa. Utgå från verkliga behov, som uttryckts av många med olika åsikter. Inte utgå från att vi tror att vi vet vad behov är vi måste fråga! EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Under året har det arbetats fram nya koncept för att erbjuda stöd till våra medlemmar. Olika koncept kan attrahera olika människor. Vi har erbjudit en nationell utbildningshelg, regionala träffar som bara varar en dag och ledarnätverksträff för de som vill grotta ner sig lite extra i vissa frågor och byta erfarenheter. Ledarnätverket har också varit ett härligt tillfälle för styrelsen och kansliet att få input på vad lokalgrupperna behöver och vill ha, samt hur vi kan tillgodose deras behov på bästa sätt. Vi vill erbjuda ett koncept där det finns utrymme för både nya och gamla medlemmar, för de som gillar att arbeta i storgrupp eller de som fördrar mindre grupper, för olika intresseområden och behov. 20

21 Långsiktig inriktning: Politiska förändringar kommer ske, för att alla i påverkansarbetet är mé! 6. Påverkansarbetet ska vara vasst och ske pedagogiskt för alla. Vara vassa genom att kvalitetssäkra metoder, kunskap och kompetens. Kunna kommunicera våra politiska mål och budskap på ett pedagogiskt sätt. Vara pedagogiska och lättillgängliga så att alla medlemmar har möjlighet att förstå politiskt påverkansarbete. EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Under året så har det hållit i utbildningar kring sakfrågor där det styrelsen och kansli känt att kunskapsförstärkande insatser har behövts. Bland annat kring normkritik och barnkonventionen. Det anställdes även en verksamhetsutvecklare med kompetens kring politisk påverkan som har arbetat med vilka kanaler som vi försöker nå ut med våra åsikter i. Verksamhetsutvecklaren har även pratat mycket på våra träffar om påverkan och med besök hos lokalgrupper för att stötta de grupper som behövt hjälp i sitt arbete. Vi har även under året arbetat med att reagera på aktuella diskussioner i samhällsdebatten genom att i större utsträckning uppdatera vår blogg Långsiktig inriktning: Vi utvecklar förbundets identitet och självständighet genom att leva som vi lär i relation och samarbete med Rädda Barnen. 7. En tydlig och gemensam uppfattning om vad Rädda Barnen är för Rädda Barnens Ungdomsförbund och tvärtom, ska finnas. Ta vara på varandras styrkor. De riktlinjer som finns för samarbetet ska spridas och efterlevas i alla delar av organisationerna. Samarbetet ska ske utifrån en gemsam och tydlig uppfattning om syftet. EXEMPEL PÅ HUR STRATEGIN FÖLJTS: Under året har samarbetet mellan Rädda Barnens Ungdomsförbund och Rädda Barnens stärkts både på kansli- och styrelsenivå. Samarbetsavtalet mellan kanslierna har förnyats, likaså har arbetet för att förnya det principavtal mellan styrelserna från 2006 inletts. Detta har resulterat i diskussioner kring Rädda Barnens Ungdomsförbunds inflytande inom Rädda Barnen och dess internationella arbete samt hur samarbetet skall se ut i framtiden. Under året har även nya bidragsdirektiv tagits fram för Rädda Barnens bidrag till Rädda Barnens Ungdomsförbund som lever upp till de redovisningskrav Rädda Barnen har. 21

22 Under året har det även i samverkansgruppen, vilken består av två representanter från Rädda Barnen respektive Rädda Barnens Ungdomsförbund, diskuterats hur vi i framtiden kan förankra Rädda Barnens Ungdomsförbund och Rädda Barnen relation till varandra inom rörelserna och få samarbetet ner på lokalnivå. Detta är en diskussion som kommer fortsätta under hösten

23 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmö årsmötet besluta Att lägga årsbokslut 2011 till handlingarna Årsbokslut med underskrifter finns att ladda ned på rbuf.se. Det kommer också att finnas kopior på förbundsårsmötet. 23

24 Förbundstyrelsen relsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga rapport på ekonomiska riktlinjer för förbundsstyrelsen till handlingarna På förbundsårsmötet 2011 beslutades om följande ekonomiska riktlinjer för förbundsstyrelsen: Förbundskansli och ekonomi 28 % Förbundsstyrelse 19 % Medlemmars stöd och verksamhet 37 % Förbundsårsmöte 9 % Profilfrågan 4 % Genusverksamhet 2 % Samarbeten och övrig politisk påverkan 1 % Förbundsstyrelsen fick även rätt att avvika från de beslutade riktlinjerna med maximalt 8 % och i uppdrag att återrapportera till detta årsmöte hur de följt riktlinjerna. När bokslutet 2011 var färdigställt konstaterade förbundsstyrelsen att de hållit sig inom beslutade riktlinjer: Förbundskansli och ekonomi 33% Förbundsstyrelse 17% Medlemmars stöd och verksamhet 39 % Förbundsårsmöte 8 % Profilfrågan <1 % Genusverksamhet <1 % Samarbeten och övrig politisk påverkan 1 % 24

25 Förklaring av posterna Förbundskansli och ekonomi I posten förbundskansli och ekonomi finns pengar för lön till de anställda, kostnader för vår ekonomikonsult, hyra av kanslilokal, telefon, inköp av kontorsmaterial. Ja alla kostnader som är nödvändiga för att kansliet i sig ska vara igång och vår ekonomihantering fungera väl. Förbundsstyrelse Under den här posten finns pengar för att förbundsstyrelsen ska kunna träffas och klura ut massa bra idéer som gör att Rädda Barnens Ungdomsförbund tar steg framåt och gör bra saker. I posten finns pengar för boende, mat och resor för styrelsen när de har möten. Här finns också kostnader för styrelsens arvoderingar. Medlemmars stöd och verksamhet I denna stora budgetpost finns pengar för att Rädda Barnens Ungdomsförbunds medlemmar ska kunna hitta på massa coola saker att göra. Och för att alla medlemmar ska få ett bra stöd på olika sätt i sitt engagemang. Till exempel genom en bra hemsida och genom en medlemssekreterare som jobbar heltid för att stötta och peppa. Förbundsårsmöte Här finns kostnaderna för årets största, viktigaste och häftigaste möte. Profilfrågan I den här posten finns det pengar som gäller profilfrågan. Det kan vara informationsmaterial, annonser, resor. Lite allt möjligt som rör profilfrågan alltså. Genusverksamhet Här finns kostnaderna för verksamheterna vi driver om barnrätt kopplat till kön, makt och sexualitet. Samarbeten och övrig politisk påverkan Under posten samarbeten finns medlemsavgifter till andra organisationer så vi kan samarbeta med andra coola organisationer. Här finns också pengar för resor och deltagaravgifter när någon från Rädda Barnens Ungdomsförbund är med i något samarbetsmöte eller påverkansaktivitet. 25

26 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga den auktoriserade revisorns rapport till handlingarna Se årsbokslut (punkt 10). Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att lägga verksamhetsrevisorernas rapport till handlingarna Verksamhetsrevisorernas rapport var tyvärr inte klar när dessa handlingar gick i tryck. Du kommer därför att få rapporten på förbundsårsmötet. 26

27 Här lägger revisorerna sina förslag om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen, förslagen finns i deras rapporter. Rädda Barnen informerar. Inga beslut under denna punkt. 27

28 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta förslag till verksamhetsinriktning 2013 Varför denna verksamhetsinriktning? På det extrainkallade förbundsårsmötet i januari 2012 beslutades att förbundsårsmötet i framtiden inte ska ta beslut om verksamhetsplan utan om en verksamhetsinriktning. Istället för att besluta om exakta aktiviteter, t ex en medlemshelg, så beslutar medlemmarna vad vår verksamhet ska fokusera på och vad vi vill uppnå under det närmaste året. Verksamhetsinriktningen kommer ligga till grund i planerandet av verksamheten och i arbetet med verksamhetsplanen. Detta ses som positivt eftersom det ger en möjlighet att ha en röd tråd igenom hela verksamheten. Förbundsstyrelsens förarbete Förbundsstyrelsen har diskuterat verksamhetsinriktningen 2013 sedan sitt möte den april Under detta möte lyftes en rad olika områden som förslag på verksamhetsinriktning. Ganska tidigt i sina diskussioner riktade styrelsen in sig på att föreslå att välja åldersmaktsordning som verksamhetsinriktning Vi tror att det skulle vara smart av flera anledningar. En av dessa är att vårt projekt Ung&Dum har utvecklat en bra och tydlig retorik kring åldersmaktsordning och varit väldigt ensamma i samhället att prata om just åldersmaktordning. Här skulle förbundet kunna gå in och fylla upp det tomrum som uppstår när Ung&Dum tar slut. Vi såg också att åldersmaktsordningen är ett väldigt stort fenomen som påverkar oss unga i de flesta situationer och därför tror vi att vi behöver smala av vår inriktning till en mer specifik fråga. Under ledarnätverksträffen i maj, som representanter från alla lokalgrupper var inbjudna till, presenterade styrelsen sitt förslag och diskuterade med deltagarna. 28

29 De som närvarade på träffen var övervägande positiva till förslaget, därför gick styrelsen vidare med att försöka smala av verksamhetsinriktningen. Under detta arbete kom styrelsen fram till att föreslå förbundsårsmötet att fokusera på hur olika härskartekniker stänger ute och minskar barn och ungas delaktighet och inflytande i beslutsprocesser i samhället. Detta för att vi ser att det är tydligt kopplat till vad Rädda Barnens Ungdomsförbund står för och tidigare jobbat med, samtidigt som det kan utveckla hur vårt förbund pratar om barn och ungas rätt till inflytande. Detta är några anledningar till att styrelsen föreslår åldersmaktsordning med inriktning på härskartekniker mot barn och unga som verksamhetsinriktning 2013: Det är en viktig barnrättsfråga som tydligt är kopplad till och utvecklar våra tidigare ställningstaganden för barn och ungas rätt till inflytande Det finns möjlighet att använda oss av och utveckla Ung&Dums tidigare arbete när detta projekt tar slut och snabbt komma igång med ett påverkansarbete Det saknas en tydlig aktör (förutom Ung&Dum) som problematiserar åldersmaktsordnig i samhällsdebatten idag. Där vi kan vi bli den organisation som lyfter och problematiserar åldersmaktsordningen. Bakgrund Rädda Barnens Ungdomsförbund är ett förbund som kämpar för barn och ungas inflytande och delaktighet. Att barn och unga idag inte har samma inflytande som vuxna kan förklaras genom åldersmaktsordningen. En maktordning gör att en grupp ges fördelar på en annan grupps bekostnad. Åldersmaktsordningen gör att vuxna ges fördelar i samhället - på bekostnad av barn och unga. Vi ser att åldersmaktordningen tar sig bland annat uttryck i härskartekniker mot barn och unga - en vuxen eller äldre person trycker ner och förminskar en yngre just på grund av personens ålder. Det kan handla om den klassiska frasen du förstår när du blir äldre eller att en vuxen går före dig i kassakön och räknar med att du inte ska säga något eftersom du är yngre och har lägre status. Härskartekniker är den delen av åldermaktsordningen vi har valt att fokusera på i verksamhetsinriktningen för verksamhetsåret

30 Problembild På grund av åldersmaktsordningen finns härskartekniker som är speciellt riktade mot barn. Dessa härskartekniker utövas av äldre personer som har en mer privilegierad 1 position i samhället. Härskartekniker kan användas omedvetet eller medvetet, och syftet är att den mer privilegierade ska kunna behålla sitt eget inflytande och sina fördelar. Exempel på detta är när barn blir klappade på huvudet och vuxna tar beslut åt barn. En sak som är unik för åldersmaktordningen (jämfört med de andra diskrimineringsgrunderna 2 ) på att maktordningen ses som helt okej och rättvis. Detta eftersom ålder är något övergående, eftersom barn och unga en gång kommer att växa ur den förtrycka positionen (barn/ung) och växa i den förtryckande positionen (vuxen/äldre) anses det vara rättvist att diskriminera barn och unga. Exempelvis: Du lär dig när du blir äldre och Du vet inte ditt eget bästa. Härskartekniker är ett stort problem i förlängningen. När härskartekniker används mot barn och unga blir våra röster inte hörda, det vi säger förlöjligas och därför får vi inget verkligt inflytande, vilket ofta leder till att beslut gällande vår verklighet inte är anpassade efter just vår verklighet. Härskartekniker används som ett medel för att stänga ute barn från att ha inflytande och att delta i beslutsprocesser. Mål för verksamhetsinriktningen 1. Medvetandegöra åldersmaktsordningen 1.1 Etablera begreppet åldersmaktsordning i organisationen. 2. Motarbeta härskartekniker 2.1 Tillsammans med medlemmar utreda hur härskartekniker drabbar barn och unga 2.2Tillsammans med medlemmar utveckla och sprida motstrategier 3 till härskartekniker mot barn och unga 2.3 Förebygga att vuxna verksamma i kommuner och skolor använder härskartekniker när de bemöter barn och unga i demokratiska processer 1 Mer fördelaktig 2 Etnisk tillhörighet, religion/trosuppfattning, funktionshinder, kön, könsidentitet/könsuttryck, sexuell läggning 3 Ett bra och konstruktivt sätt att bemöta härskartekniker 30

31 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att Att Kravlistan tas ur bruk förbundsstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med medlemmar ta fram en politisk strategi som börjar gälla verksamhetsåret 2014 och utreda vilka politiska ramar som förbundet är i behov av för ett framgångsrikt politiskt arbete. Detta ska presenteras på förbundsårsmötet I dagsläget har Rädda Barnens Ungdomsförbund svårt att nå ut med sin politiska agenda. Under senaste året har styrelsen känt att det politiska budskapet är allt för spretigt och svårkommunicerat, dessutom är de styrande politiska dokumenten inte uppdaterade eller speglar förbundet idag. Inom förbundet idag har vi dels kravlistan, som under åren fått mindre och mindra plats inom förbundet. Ursprungstanken med listan har fallit undan och i dagsläget används inte kravlistan aktivt inom förbundet. Detta beror dels på att kravlistan är i stort behov av en revidering, detta har under året dock prioriterats ner då stora stadgeförändringar ägt rum men även på grund av att den är så spretig att den är svår att använda som vägledning, skall vi bedriva påverkansarbete kring allt i kravlistan eller är den en vägledning för vad vi får bedriva påverkansarbete kring? Och det som i så fall inte finns med, får vi inte bedriva påverkansarbete kring det? Kravlistan har en mycket diffus roll inom förbundet. Styrelsen tror att det måste ske en grundlig översyn, inte bara att kravlistan revideras utan att man utgår från behovet inom förbundet och utvecklar ett dokument som speglar dagens förbund. Då kravlistan ändå har haft en stor plats inom förbundet historiskt och är utformad tillsammans med medlemmar genom åren vill styrelsen att vi i samband med att kravlistan tas ur bruk undersöker behovet av politiska ramar inom förbundet och 31

32 hur de kan utvecklas mer direkt efter dagens behov och för att bidra till ett mer framgångsriktpolitiskt arbete. Inför 2014 skall förbundet dessutom anta en ny strategi. Senaste strategin har varit svår att förhålla sig till och ger svaga riktlinjer kring hur förbundet skall styras. Då vi efter senaste stadgerevideringen kommer att anta en ettårig verksamhetsinriktning har styrelsen diskuterat behovet av en mer långsiktig styrning av den politiska verksamheten. Om den strategin styrde det politiska arbetet skulle styrelse samt kansli ha längre framförhållning att planera kampanjer och politiska utspel. Under kommande år behöver därför styrelsen ges utrymme att lägga tid och energi på att utforma en ny politisk strategi, som dessutom kan harmoniseras med övriga styrdokument inom förbundet. Styrelsen bör också utreda hur verksamhetsinriktningen i framtiden bör förhållas till strategin. 32

33 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta uppdragsbeskrivning för valberedningen Denna uppdragsbeskrivning ska läsas tillsammans med stadgarnas 3.6 Valbarhet och nomineringsprocess, 4.4 Valberedningen och 4.12 Tidig avgång av förtroendevalda. Varför finns denna uppdragsbeskrivning? Beskriva mer om uppdraget, än det som står i stadgarna Tips och vägledning för de fem medlemmar som varje år blir valda till valberedningen Alla ska kunna läsa denna uppdragsbeskrivning och bättre kunna förstå vad en valberedning är och vad de gör Göra en uppdragsplan En uppdragsplan ska göras av den nyvalda valberedningen. Gärna i samband med en överlämning från den avgående valberedningen, i september, oktober. Valberedningen ska följa förbundets policy om att bedriva ett öppet arbete och uppdragsplanen ska ges ut om medlem önskar få se den. Här är vad uppdragsplanen bör innehålla: 1. Hur gruppen jobbar med tystnadsplikt 2. Vilka gruppen samarbetar med och hur Förbundsstyrelsen, verksamhetsrevisorerna, kanslipersonalen, arvoderingsstrategen, fler? 3. Vad gruppen ska lägga förslag på Kandidater till förtroendeuppdrag och förslag på ersättningsregler till årsmötet, enligt stadgarna. Förslag på mötesfunktionärer till årsmötet. Kandidater till representativa uppdrag bland medlemmar under året till förbundsstyrelsemöten, enligt årsmötets eller förbundsstyrelsens beslut om i vilka sammanhang medlemmar ska representera förbundet. 33

34 4. Hur gruppen ska bygga kontaktnät och hur vi är tillgängliga för andra att ta kontakt med oss 5. Gruppens möten vart, när och hur Hur vi kommunicerar och arbetar med varandra. 6. Arbetsfördelning, gemensamma regler och förhållningssätt för samarbetet inom valberedningen. 7. Vilka arbetsmetoder gruppen ska använda och hur. (Till exempel intervjuer.) 8. Vilken roll gruppen vill ha på nationella träffar och andra sammanhang i förbundet Informera om vad som söks och krävs I maj månad ska valberedningen använda sig av förbundets nationella kommunikationskanaler för att informera om vilka uppdrag de söker kandidater till och vad som krävs av en för att ta på sig de olika förtroendeuppdragen. Valberedningen stöttar alla som kandiderar Valberedningen ska i sitt uppdrag stötta samtliga kandidater i sin kandidatur. En konkret sak som valberedningen ska göra är att skriva motiveringarna för sitt förslag till kandidater efter en mall som de också ser till att ge till alla som motkandiderar. Valberedningen ska alltså tillfråga de som nominerat sig om de vill motkandidera och i så fall ge dem mallen för motivering om varför de kandiderar. Valberedningen ska se till att motkandidaternas motiveringar kommer upp på hemsidan om de är klara innan årsmötet och att de kommer upp på årsmötet. Valberedningen ska också erbjuda sig att formulera motkandidaternas motiveringar ifall de önskar att valberedningen gör det. Syftet är att det inte ska behöva ha någon betydelse hur bra kandidaterna kan uttrycka sig i skrift. Och om alla motiveringar har samma frågor utefter en mall så blir de mest likvärdiga och lätta för medlemmar som ska rösta att jämföra. Valberedningens demokratiutlåtanden den I maj månad ska valberedningen ge ett demokratiutlåtande. En text som beskriver valberedningens syn på vad som krävs just nu och vad som idealt ska krävas av en medlem för de nationella förtroendeuppdragen. Syfte nr 1 Göra så att man som medlem lättare och bättre förstår vad det innebär så att man kan känna sig tryggare med att nominera sig själv eller andra medlemmar och veta vad som kommer krävas av en. 34

35 Syfte nr 2 Ge sin syn på hur nuläget ser ut för vad de olika förtroendevalda gör och vilka förutsättningar de får för att fylla sitt uppdrag i jämförelse med idealet - hur det borde vara. Här rekommenderas valberedningen också att beskriva vad som bör förändras i organisationen för att komma närmare idealet. Till exempel: Kunna ta fram styrelsemöteshandlingar i punktskrift, som valberedning få bättre stöd med att bygga ett bra samarbete i gruppen eller som verksamhetsrevisorer få tillgång till förbundets och styrelsens samtliga styrdokument så fort de förnyas och förklaring för att förstå dem. Vad som är idealet tolkar och beskriver valberedningen utifrån förbundets filosofi och mål att vara en demokratisk organisation. 35

36 Förbundstyrelsen föreslår förbundsårsmötet besluta Att anta uppdragsbeskrivning för verksamhetsrevisorerna Denna uppdragsbeskrivning ska läsas tillsammans med stadgarnas 4.5 Verksamhetsrevisor, 4.12 Tidig avgång av förtroendevalda och 1.6 Stadgetolkning Varför finns denna uppdragsbeskrivning? Beskriva mer om uppdraget, än det som står i stadgarna. Tips och vägledning för de fem medlemmar som varje år blir valda till valberedningen. Alla ska kunna läsa denna uppdragsbeskrivning och bättre kunna förstå vad en valberedning är och vad de gör. Verksamhetsrevisorernas uppgift är att under verksamhetsåret granska förbundsstyrelsens arbete; se om stadgar och andra styrdokument följs, att styrelsen har bra kontakt med kansli och anställda, att ekonomin prioriteras rimligt samt att följa upp årsmötesbeslut. Grundsynen för en verksamhetsrevisor ska vara medlemmarnas och därmed organisationens bästa. Detta innebär att verksamhetsrevisorerna är medlemmarnas ögon och öron när förbundsårsmötet inte är samlat. Verksamhetsrevisorn har därmed även rollen som ombudsperson som medlemmarna kan vända sig till om de har synpunkter eller klagomål. Verksamhetsrevisorerna ska föra fram kritik och beröm till styrelsen under verksamhetsåret samt rapportera tillbaka till förbundsårsmötet. Rädda Barnens Ungdomsförbunds verksamhetsrevisor ska: Löpande granska verksamheten 36

37 Skriva en revisionsberättelse till förbundsårsmötet där en tillstyrker eller avstyrker förbundsstyrelsen ansvarsfrihet Tillsammans med förbundsstyrelsen göra eventuella stadgetolkningar under verksamhetsåret Skriva en halvårsrevision riktad till förbundsstyrelsen Vara representerade på minst 2 förbundsstyrelsemöte och ha god kontakt med förbundsstyrelsen Samla in synpunkter kring verksamheten från medlemmar, personal och förtroendevalda inom organisationen Presentera sig för medlemmarna via hemsida och i nyhetsbrevet Vid behov kalla till extrainkallat förbundsårsmöte Detta förtroendeuppdrag ligger utöver den ekonomiska (auktoriserade) revisorn som granskar att ekonomin är i ordning. 37