MÅNADENS TANKE SEPTEMBER 2011
|
|
- Ellinor Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MÅNADENS TANKE SEPTEMBER 2011 PM BETRÄFFANDE OFFENTLIGA RUMMET Catharina Gabrielsson Catharina Gabrielsson är arkitekt och arkitekturforskare. Hon har arbetat med offentlig konst vid Statens konstråd. För närvarande undervisar hon vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) och är ansvarig för forskningen vid Konstfack i Stockholm. Hennes forskningsintresse har länge kretsat kring staden och det offentliga rummet och dess betydelse. Avhandlingen Att göra skillnad: Det offentliga rummet som medium för konst, arkitektur och politiska föreställningar lades fram vid KTH år Först några ord från kansliet: Arkus släpper den här månaden en ny utgåva av Ur ett pågående samtal om arkitektur. Boken, som sålt slut i tre upplagor, är nu utvidgad och innehåller 34 initierade och samtidigt lättillgängliga texter, om arkitektur. Vi vet att den här typen av texter behövs i en tid då öppna kunniga samtal om kvalitet i den byggda miljön pågår alldeles för sällan. Claes Caldenby och Fredrik Nilsson står för urval och redigering. Catharina Gabrielssons text är hämtad från boken. Vi talar ofta om det offentliga rummet som någonting av central betydelse för både staden, stadslivet och demokratin, men den faktiska innebörden av termen är oklar och visar sig, vid närmare efterforskning, vara fylld av paradoxer och motsägelser. Snarare än att utgöra något faktiskt framträder det offentliga rummet som en nebulös sammansättning av värden, ideal och praktiker vilka, förvisso, är djupt integrerade i det moderna västerländska samhället: frågor om makt, frihet, kritik, framåtskridande, individ och gemenskap. I fysisk mening har det offentliga rummet inget självklart arv eller modell att falla tillbaka på; i likhet med andra samhällsfenomen (medier, marknader, boende eller arbete) är det i ständig omvandling. Att det offentliga utgörs av en 1
2 uppsättning principer och värden, snarare än ett visst rum eller en (historisk) form, innebär emellertid inte att rummet är utan betydelse: tvärtom. För om dessa principer och värden inte upprättas rumsligt och garanteras en rumslig dimension finns också en betydande risk att de förlorar i giltighet. I relation till demokratin Begreppet offentlig är i västerländsk mening knutet till föreställningar om det öppna, det allmänt tillgängliga, för alla, i allmän åsyn etc. Alltsedan antikens Grekland är det också kopplat till en idé om demokrati (folkstyre); en öppen sfär eller scen där alla ( fria ) medborgare har lika tillträde (oavsett social tillhörighet) och där man samlas för att fatta beslut rörande det gemensamma. Även i en representativ demokrati är flera av de så kallade demokratiska rättigheterna knutna till idén om offentlighet - vi kan fortfarande utöva vår yttrandefrihet och demonstrationsfrihet i stadsrummet. Det offentliga rummets antika förankring är framför allt utvecklad av Hannah Arendt (Människans villkor, 1958) där polis (stadsstaten, det politiska eller offentliga rummet) beskrivs på ett något idealistiskt men mycket komplext sätt; det ses här vara en förutsättning för det verkliga, för en gemensam erfarenhet, uppburen av mångfald och olikheter. I Arendts efterföljd finns mycket skrivet inom politisk filosofi där idén om det politiska också tilldelas en klar rumslig dimension. Men om denna politiska sfär/scen en gång utgjordes av ett faktiskt, fysiskt rum så har det i sociohistorisk mening övergått till att framför allt utgöra ett medialt utrymme, och det direktdemokratiska beslutsfattandet omvandlats till en fråga om förmedling och representation. Hos Jürgen Habermas (Borgerlig offentlighet 1961) är det offentliga rummet i liberal mening knutet till en viss geografisk och historisk situation så som framsprunget ur den urbana borgerlighetens framväxande hegemoni. Han ser det uppstå ur samtalet i salongen för att sedan förflyttas ut till kaffehus, klubbar, parker, museer och andra institutioner - men trots detta rumsliga ursprung är det i egentlig mening en kommunikativ och medial modell Habermas beskriver, framför allt framburen av medierna. Det offentliga rummet/sfären handlar här inte längre om en direkt politisk makt utan utgör en förutsättning för att utöva kritik av makten - att hålla staten ansvarig för beslut. Denna modell kan ses som principiellt grundläggande för den liberala kapitalistiska demokratin: föreställningen om det offentliga rummet som en sfär fri från ekonomiska och politiska särintressen och tillägnat ett kritiskt och upplysande samtal (jfr public service ). Det finns emellertid många problem med Habermas modell som på ett anmärkningsvärt sätt brukar förbigås, och man kan säga att det är kritiken mot Habermas som medverkat till att utveckla en mer nyanserad och kritisk förståelse av det offentliga rummets villkor. För lika lite som antikens polis är detta en sfär i verklig mening tillgänglig för alla: den bygger på ett system av exkludering, behörighet och kvalificering beträffande vem som tillåts tala om vad. Man kan inte heller tala om ett offentligt rum, utan om en uppsättning av olika rum och offentligheter. Exakt hur relationen ser ut mellan 2
3 det fysiska rummet och det mediala rummet är ett intressant ämne; till exempel hur sociala rum och utbyten på internet manifesteras i och påverkar händelser i stadsrummet (och tvärtom). Det finns ingenting som tyder på att internet övertagit stadsrummets betydelse, utan det ska snarare ses som inskrivet i en mycket komplicerad geopolitisk/teknologisk struktur. I relation till det privata Privat och offentligt förutsätter varandra och ingår i en ömsesidig samverkan. De flesta kulturer förefaller ha något slags motsvarighet till denna åtskillnad: ute/inne, synligt/osynligt, bostad/gata etc. vilken inte sällan är könsladdad. Det är viktigt att se relationen mellan privat och offentligt som en ständigt pågående förhandling, snarare än två strängt åtskilda sfärer. Att känna sig hemma i staden är kanske att uppleva (som Johan Asplund en gång föreslagit) ett tilltal, ett slags meningsfull intimitet som skapar en känsla av delaktighet i en större helhet. På en politisk nivå kan man också konstatera att det är genom att saker och ting blir offentliga som allvarliga oförätter kan hindras, t ex våld i hemmet och arbetet (dvs. på platser som tidigare varit förbehållna det privata ). Såväl journalistik som konst kan ses som metoder att föra fram saker i ljuset - att offentliggöra förhållanden - vilket också innebär att skapa offentliga frågor: det här angår, bör angå, alla. Följaktligen kan man också hävda att vissa saker angår ingen, dvs. är eller bör vara privata. Det är enkelt att se hur kommunikationsteknologier, medier och övervakningsmetoder bidragit till att upplösa och förvirra denna åtskillnad. Om det offentliga rummet håller på att förintas, så som det ofta hävdats, så innebär det att också idén om det privata urholkats, - man kan därför fundera på om en annat slags skillnad har uppstått och hur den kan benämnas i stället. Hannah Arendt menade att distinktionen mellan privat/offentligt förskingras i och med det moderna massamhället och istället ersätts av det intima/det sociala, vilket hon ser som en förlust av det i verklig mening politiska. Denna omvandling av skillnader är inte självklar men intressant att analysera i förhållande till internet. Vad innebär det att det mest intima - dagboken - görs allmänt tillgänglig; att ungdomar får betalt för att chatta med sina vänner på nätet om nya produkter? Enligt Arendt innebär det sociala att hemmet invaderar offentligheten, vilket är liktydigt med en trivialisering och kommersialisering av dess innehåll. Här kan också påminnas om att den etymologiska roten till ekonomi är oikos (hushåll) och att ekonomins utbredning till att omfatta snart sagt alla livets dimensioner kanske är modernitetens mest utmärkande drag. Det offentliga stadsrummet När vi talar om det offentliga rummet i relation till staden menar vi oftast gator, torg, parker, kanske också museer, caféer, varuhus och gallerior - platser där det förs ett offentligt liv. Inom urbansociologisk forskning urskiljer man torget, gatan och caféet som tre olika slags modaliteter med olika innebörd beträffande sociabilitet och samvaro. Den politiska dimensionen är emellertid 3
4 oftast underordnad, även om det förs en bitvis upplyst diskussion om följden av privatiseringar, förvisningar av icke-önskade inslag/personer, övervakningsanordningar, begräsningar och förbud. Inom planeringssammanhang talas ofta om det offentliga rummet som en mötesplats, ett vardagsrum eller en scen - men i praktiken kan det röra sig om rum som framför allt är ett slags trivselskapande bakgrund för konsumtion. Om man betänker dess borgerliga ursprung (efter Habermas) är detta egentligen inte förvånande: föreställningen om den kritiska upplysta politiska allmänheten har ju kallats en fantom, medan kunden - som föds samtidigt, ur samma liberala idégods - i högsta grad är levande. Likafullt är det offentliga rummet fortfarande både en garant för och en manifestation av grundläggande samhälleliga värden - det bör rätteligen inte tillåtas domineras av ett intresse eller behov (vare sig det utgörs av trafik eller handel). Kontinuitet och tillgänglighet är mycket viktiga principer, även om det rör sig om olika slags rum, förhandlade ur olika intressen, med olika betingelser. Många menar nämligen att det offentliga rummets skick och funktion är ett absolut mått på civilisation, en för staden bärande struktur vid sidan av bostadsförhållanden, relationen mellan produktion/konsumtion och infrastruktur. Här ska också understrykas att det offentliga rummet är direkt knutet till staden - det är ett urbant begrepp; jfr polis och res publica - varför förändringen av stadsrummets form, innehåll och liv är direkt avhängiga centrala historiska processer som individualisering, demokratisering och urbanisering. Alla de nära och avlägsna krafter som skapar och skapas i staden tenderar alltså att framträda och bli synliga i stadsrummet (dvs. om de inte redigeras bort till följd av insatser för stadsrummets homogenisering, idag vanligt förekommande ). Stadsrum och allmänning I svensk lagstiftning är det offentliga rummet (allmän plats) knutet till tillgänglighet och bruk. Platser som är i enskild ägo kan alltså upplåtas åt allmänheten och kan därmed ses som offentliga, om än kanske bara under vissa tider. Överhuvudtaget är tiden en viktig och förbisedd aspekt i denna diskussion; platser kan annekteras för olika ändamål och tjäna olika syften för olika människor vid olika tidpunkter på dygnet. De friheter och rättigheter allmänheten åtnjuter på allmän plats är emellertid i demokratisk mening grundläggande och kan, enligt vissa källor, inte underordnas fastighetsägarens intressen; man har alltså rätt att dela ut flygblad eller lägga sig att sova i en shoppinggalleria utan att bli bortkörd av vaktbolaget. Men denna fråga är juridiskt komplicerad, också för att dessa rättigheter och friheter samtidigt kan hamna i konflikt med andra lagar (brottsbalken, störande av allmän ordning etc.). Poängen här är emellertid följande: idén om tillgänglighet och bruk är mycket gammal och kan ses som utgående från en förindustriell kultur, nämligen i allmänningen. Allmänningen utgjorde en del av det kollektiva brukandet av marken och ägdes av bysamfälligheten - här hade också marginella existenser, de kringvandrande och jordlösa en överlevnadsnisch. Överlag kan man också se hur det är på platser utanför 4
5 stadsmuren/gränsen som olika slags förändringsprocesser uppstått och gradvis vunnit kraft för att så småningom förändra systemet på insidan. Detta utanför är alltså något annat - ett annat slags rum - än det offentliga, ordnade och sanktionerade stadsrummet (polis) innanför de bevakade murarna. Det är intressant att se hur allmänningens idégods lever kvar i den svenska allemansrätten - vi har inte svårt att förstå naturen som allas och ingens, men svårare att förstå stadsrummet på samma sätt, dvs. som just i den meningen betingande ett principiellt värde. Således, om allmänningen betecknar en idé om tillgänglighet, regellöshet, samexistens, gemensamt bruk etc. så har det urbana offentliga rummet ett delvis annat innehåll: ljus, frihet, rättighet, kritik, förnuft - allt utgående från föreställningar om staden som ett utbyte mellan människor, vilket givetvis även är av ekonomisk natur. Det förefaller som om föreställningsförmågan kring vad som utgör ett värde är bunden till idén om hemmet, det privata, det överblickbara, igenkännbara och kontrollerade - medan värdet av en utsida, en sannskyldig offentlighet där vi konfronteras med andra, med skillnader och olikheter, inte har någon vedertagen hemortsätt eller låter sig gestaltas lika lätt. En förnyad relevans I min mening är det offentliga rummet visserligen en mycket problematisk konstruktion men likväl oumbärligt i sin kapacitet att på en gång befrämja gemenskap och individualitet, kritik och framträdande - här finns politiska dimensioner som saknas i föreställningen om allmänningen. Föreställningen om ett för alla lika gemensamt och delat rum måste upprätthållas, även om det i verklig mening inte kan finnas eller någonsin har funnits. Som Bruno Latour konstaterat är idén om tinget - det första politiska rådslaget - bunden till det faktum, inte att vi alla är överens, utan att vi tycker olika. Demokratin framstår därmed inte primärt som betingad av konsensus, utan som en form av konflikthantering. Därmed kan man säga att en av stadsrummets viktigaste funktioner är att försätta olikheter i kontakt med varandra på ett åtminstone visuellt och fysiskt plan: det är inte så mycket ett medium för samtal, som en källa till information om hur samhället och samhällskrafterna faktiskt ser ut. Detta öppnar upp frågan vad vi i så fall gör med den informationen - varmed bara kan konstateras att det offentliga rummet ständigt konfronterar oss med samhällets grundfrågor. Så man kan fundera på vilka värden som ett vanligt gaturum eller torg betecknar, vad som framträder (och inte framträder), vad man kan och får göra, och varför. Hur formas vi som människor i stadsrummet, vilken människosyn ligger bakom? Vad är den symboliska betydelsen av höga entréavgifter till statliga museer? Har caffè latte-kulturen i Stockholms innerstad fortfarande en politisk betydelse, och i så fall vilken? Hur ser förutsättningarna ut för att konfronteras med främlingar, eller för att åtminstone bli varse att alla inte är som jag? Vilka funktioner är viktiga att dela i staden, i en tid när alla har egen tvättmaskin och snart sagt egen tennisbana? Ur ett urbansociologiskt och ekologiskt perspektiv förefaller det högst rimligt att åter börja tala om att dela rum och resurser, och därmed har det offentliga rummet fått en förnyad relevans.
Kasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merKonfrontationer, uttryck och missnöjets väntande arena En text om offentliga rums passiva och aktiva demokratiska roll
Konfrontationer, uttryck och missnöjets väntande arena En text om offentliga rums passiva och aktiva demokratiska roll Maria Aneljung Foto av Aleksi Immonen, med hans tillåtelse. Inledning Jag vill diskutera
Läs merÅteruppbyggandet. JOHAN Ny stadsplan? Ska det vara nödvändigt? AMANDA Kan vi inte bara bygga upp våra hus igen på tomterna där dom stod?
Återuppbyggandet 1 Återuppbyggandet Det är 1864. Ronneby ska byggas upp igen efter stadsbranden. Lantmätare Carl Leopold Slöör (1816-1893) och hans sekreterare, löjtnant Tjäder, drar upp riktlinjerna för
Läs merTextning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016
1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs merPM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud
1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merAnförande förbundsstämma 9 maj 2015
Anförande förbundsstämma 9 maj 2015 Det talade ordet gäller! Herr ordförande, stämmoombud och kära moderatvänner! Tack för förtroendet! Vårt parti är inte den ena eller andra personens privata lekstuga.
Läs merVinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö
Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.
Läs merStegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?
emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att
Läs merLyssna, stötta och slå larm!
För barn Lyssna, stötta och slå larm! - när en kompis utsätts för övergrepp Stötta Det är alltid vuxnas ansvar att skydda barn och ungdomar mot sexuella övergrepp, men du som kompis kan göra mycket för
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merGertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER
Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.
Läs merUtlysning av en belysningstävling för Stockholms Stadshus
Utlåtande 2010:90 RIII (Dnr 329-258/2010) Utlysning av en belysningstävling för Stockholms Stadshus Motion av Teres Lindberg (s) (2010:1) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merHÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013 Fruktstunden (när det startade) Fyra barn och en pedagog satt och åt frukt en förmiddag. Fruktstunden Ett av barnen (Teo 2:10 år) funderar över att pedagogen har sagt att
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merUmeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv
Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex
Läs merNy teknik kräver nya tankar!
Ny teknik kräver nya tankar! Plenarpass 1 Föreläsare Carola Gunnarsson, Ny teknik kräver nya tankar! Offentliga Rummet i Norrköping den 26 maj 2009 Det sägs att den som har gjort en resa har något att
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs merMaterial till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merAnarkismen lever: Rojava.
Anarkismen lever: Rojava. Bravetheworld 2015/06702 Innehåll Anarkismen lever: Rojava. 3 2 Anarkismen lever: Rojava. 3 Det finns en plats där kön, religion och etnicitet inte splittrar. En plats där alla
Läs mer10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merKlapp och klang och filosofi
Klapp och klang och filosofi Handklapp och ringdans och svindlade mänskliga insikter. I rytmiken förenar läraren Cecilia Hofsten det lilla och det stora. Det börjar med en klang. Cecilia Hofsten slår en
Läs merFörklaranderapport. 1. Inledning
Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera
Läs merDet viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.
Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit
Läs merMENING MED LIVET? FINNS DET NÅGON
FINNS DET NÅGON MENING MED LIVET? KORT. ELLER LÅNGT. Underbart. Eller fullt av elände. Det finns många och totalt olika åsikter om hur livet är som människa. Men jag tror att vi kan vara överens om att
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merDRÖMLIVET en utställning av Max Solca & Kollektivet Livet med fotografier av Rickard Falk. Kronobergsgatan 35 19 december 2014 7 januari 2015
sida 1 av 5 DRÖMLIVET en utställning av Max Solca & Kollektivet Livet med fotografier av Rickard Falk Kronobergsgatan 35 19 december 2014 7 januari 2015 Bakgrund Mellan 2012 och 2013 kurerade jag några
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merInnehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6
Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald
Läs merBildkonst. Läroämnets uppdrag årskurs 1 2. Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst
Bildkonst Läroämnets uppdrag årskurs 1 2 Allmän beskrivning av läroämnet bildkonst Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt
Läs merKommentar till Dialog PM om Trafik i centrum
Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för
Läs merPlanering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:
Planering Historia Antikens världar HT/2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i historia HT 2015 1 Veckomål vecka 39 Under denna vecka har man läst sidorna 6-15 Svarat på frågor s. 8 och 9. Tagit reda på
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merHur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson
Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad
Läs merFörst till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF
Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift
Läs merDen upplevda otryggheten
TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter
Läs merGränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå?
Gränsen offentligt-privat: hur långt in i hemmen kan offentliga styrmedel nå? Jenny Palm Tema Teknik och social förändring Linköpings universitet jenny.palm@liu.se Finansieras av Energimyndigheten SYFTE
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Läs mer1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. 1.1 Allmänna mål. 1.2 Särskilda mål. Examensbeskrivning Konstnärlig kandidatexamen
2012-05-30 Utbildningsplan för Kandidatprogrammet Inredningsarkitektur och möbeldesign Gäller från HT 2012. Prefektbeslut 2011-09-09. Fastställd av KU-nämnden 2012-05-30. 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna
Läs merJosef Kinski har ett kranium i sitt hem. Han köpte
X Josef Kinski har ett kranium i sitt hem. Han köpte det för några år sedan på en marknad utanför staden. På en undanskymd plats, knappt synlig, hade nämligen ett äldre par ett litet bord där de sålde
Läs merVad får jag fotografera?
Vad får jag fotografera? Vad får man fotografera? Jag tänker gå igenom olika situationer som man kan hamna i och se vad lagen säger. Ibland kommer jag att ange de lagparagrafer som gäller på följande sätt;
Läs merHär redovisas seminariets diskussioner tematiskt istället för i en kronologisk ordning.
Promemoria 2010-08-23 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen M Jo 1968:A Utredningssekreterare Katarina Schylberg Telefon 08-405 58 16 Mobil 070 304 57 07 Telefax 08-405 36 69 E-post katarina.schylberg@environment.ministry.se
Läs merDe nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte
De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska
Läs merArkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om
Arkitektur för barn Med utgångspunkt i staden, huset och rummet diskuterar vi arkitektur... Hur hänger form, funktion och material ihop? Hur påverkas vi av ljus, rymd och färger? Vi går på vandring, tittar
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merSammanfattning. 1 Som arbetsmetod har de studerande i samarbete med sina uppdragsgivare, kollegor osv. formulerat
Sammanfattning I avhandlingen diskuteras resultat från två projekt som även behandlats i tre institutionsrapporter (Sivertun, 2000a; 2001a; 2002). Den beskriver och analyserar sociala och kulturella förhållanden
Läs merElevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merMedier, makt, demokrati Olof Petersson
Medier, makt, demokrati Olof Petersson i Anders Raavik Jupskås, Karl Kristian Rådahl Kirchhoff och Andreas Snildal, red., Demokratiet før og nå. Essays fra Oslostudenternas demokratiuke. Unipub, Oslo 2009,
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merSverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Läs merPP - kampanj 2013 - För Sverige i framtiden NU SKA PIRATPARTIET TA PLATS!
PP - kampanj 2013 - För Sverige i framtiden NU SKA PIRATPARTIET TA PLATS! Nu är det dags att synliggöra Piratpartiet och bygga image inför valåret 2014. Det gör vi med att remixa kungens valspråk För Sverige
Läs merAtt höra barn och unga
Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.
Läs merTrygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun
Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Januari 2005 Plan för att främja respektfullt bemötande mellan människor, både stora och små - förhindra kränkande behandling Förskolorna i Håbo kommun har i
Läs merLäs igenom det här häftet innan du skickar in din ansökan om att bli bloggare.
Ansökan bloggare Sidan 1 av 9 Läs igenom det här häftet innan du skickar in din ansökan om att bli bloggare. Vad är en blogg? En blogg är en samling blogginlägg som berättar/kåserar under ett gemensamt
Läs merHemtentamen, politisk teori 2
Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen
Läs merSammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 3 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merFörsamlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016
Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och
Läs merEnendalångresa. 24 Konstperspektiv 2/03 LINNEA ÖBERG SELLERSJÖ
LINNEA ÖBERG SELLERSJÖ Enendalångresa EGENTLIGEN BÖRJADE DET PÅ TAKET TILL ETT HUS I PAKISTAN 1999. Ett formidabelt ljus föll över huskropparna runt omkring, och nedanför på gatan vallade en herde sin
Läs merIT och Demokrati. En samling av lite tankar från olika författare
IT och Demokrati En samling av lite tankar från olika författare 1 Bakgrund Rapporten är över 10 år gammal Men den introducerar ett antal tidlösa begrepp och tankesätt som fortfarande är relevanta Utvecklingen
Läs merKritik mot Statens institutionsstyrelses ungdomshem Johannisberg för att en ungdom under viss tid hållits avskild utan rättsligt stöd
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2015-08-31 Dnr 714-2014 Sid 1 (6) Kritik mot Statens institutionsstyrelses ungdomshem Johannisberg för att en ungdom under viss tid hållits avskild utan
Läs merHur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?
Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merDin första kärlek. Värnamo 2006-01-08. Kort inledning och bakgrund
Din första kärlek Kort inledning och bakgrund Värnamo 2006-01-08 I början av Uppenbarelseboken, kap 2-3, hittar vi sju brev från Jesus Kristus, förmedlade genom Johannes till sju församlingar i Mindre
Läs merSkolan - ett utredningsinstitut i och för kommunen. Mats Ekholm Karlstads universitet
Skolan - ett utredningsinstitut i och för kommunen Mats Ekholm Karlstads universitet Agenda 21. Regeringar, internationella samman-slutningar, näringsverksamheter och det civila samhället uppmanas att
Läs merStrategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014
Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och
Läs merSanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.
Läs merGenerell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.
Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merDe fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de
Inledning De fyra evangelierna hör till Bibelns mest kända material. Ändå har de en förmåga att ständigt bjuda på överraskningar. När det gäller innehållet är de unika. Innehållsmässigt presenterar de
Läs merTelefonstation. Örebro centralväxelstation med underlydande växelstationer
Telefonstation Telegrafverket kom till 1853 och var ett statligt verk under Civildepartementet. Till en början hade verket bara hand om telegrambefordran men när telefonen infördes i början på 1880-talet
Läs merSpelar ditt kön roll i livets spel?
Spelar ditt kön roll i livets spel? Hur ser dagens ungdomar på frågor rörande genus och jämställdhet? Vad innebär det för dem? I vilken utsträckning reflekterar de över dessa frågor? Här får du chansen
Läs merLärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Aisha och hennes bror Karim. Karim har inget tålamod och är väldigt arg hela tiden. Han trivs inte i skolan och hotar familjen,
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merIBK Härnösands Jämställdhetsplan
Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten
Läs merFörvaltning och IT. Gidlund kap 10
Förvaltning och IT Gidlund kap 10 1 Tre skilda begrepp E-tjänster Myndighetsutövning via elektroniska kanaler E-förvaltning Insatser för att öka den inre effektiviteten E-demokrati Insatser för att öka
Läs merJag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar
finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då
Läs merSå här påverkar du din stadsmiljö
text och idé Sara Danielsson foto Sara Danielsson Hendrik Zeitler Lars Johansson grafisk form Karolina Westenhoff www.goteborg.se/tryggaremanskligare Så här påverkar du din stadsmiljö Tips för dig som
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merBygger vi socialt hållbart?
Bygger vi socialt hållbart? Om stadsbyggandets betydelse för segregation och jämlika livsvillkor Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Stadsbyggandet påverkar Vilka bor i kvarteren? Vilka möter jag på gatan?
Läs merRiktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun
Riktlinjer för bestämmande av namn och namnsättning i Värmdö kommun 1. Ortnamn 1.1 Behov av ortnamn Nästan alla platser omkring oss heter någonting. Samhällen och byar, gårdar och torp, skogar och berg
Läs merPOLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Läs merKärlekens språk En analys
(publ. i Ottar - boktidningen om sexualitet samlevnad samhälle Nr 3/1988) Kärlekens språk En analys AV JENS ALLWOOD 1 "Det är, åtminstone i de bästa faserna, frågan om en så total och öppen kommunikation
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,
Läs merIdrotten och fysisk planering
Idrotten och fysisk planering synsa tt, problem och mo jligheter Karin Book Fil.dr (kulturgeografi) Lektor (idrottsvetenskap) karin.book@mah.se Institutionen för Idrottsvetenskap, Malmö högskola Eller:
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merSverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.)
Sverige i tiden Historier om ett levande land Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) författarna och Historiska museet 2015 Tryck: Taberg Media Group Grafisk form:
Läs merLYRICUS SAMTAL NR. 1. Att uppleva Helhetens Navigatör
1 Swedish Translation LYRICUS DISCOURSES 1 Experiencing the Wholeness Navigator LYRICUS SAMTAL NR. 1 Att uppleva Helhetens Navigatör James, skaparen av WingMakers material, har översatt dessa samtal till
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merVad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling
sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina
Läs mer