Ny teknik kräver nya tankar!

Transkript

1 Ny teknik kräver nya tankar! Plenarpass 1 Föreläsare Carola Gunnarsson,

2 Ny teknik kräver nya tankar! Offentliga Rummet i Norrköping den 26 maj 2009 Det sägs att den som har gjort en resa har något att berätta! Och visst är det sant! Men en resa väcker också nya tankar och idéer och kan ibland vara mycket omtumlande, ja rentutav rubba ens cirklar. För snart två månader sedan besökte jag San Francisco. En av kvällarna när jag och delar av mitt resesällskap åt middag tillsammans började vi diskutera Facebook. Eller rättare sagt det var jag som ondgjorde mig över deras intensiva användande av Facebook. Jag tyckte att de hela tiden gick omkring och fotograferade och la ut sin reseberättelse på Facebook. Jag tyckte att det var larvigt och onödigt. Mycket förnumstigt konstaterade jag att jag aldrig kommer att börja använda Facebook. Dagen därpå gjorde vi ett studiebesök hos City of San Francisco. Vi träffade IT-chefen och den person som var ansvarig för Public Relations. IT-chefen berättade att de helt och hållet gått över till Open Source. Han menade att det inte fanns någon som helst anledning att betala dyra licenskostnader när fria programvaror finns tillgängliga som har i stort sett samma eller i en del fall bättre funktionalitet som de stora leverantörernas programvaror har. Detta är ett exempel på hur vi skulle kunna sänka våra kostnader i kommunerna och också nå en del andra mycket goda effekter som ökad valfrihet och ökade samverkansmöjligheter. Sedan började IT-chefen och chefen för Public Relations tala om Facebook. Visserligen har man en officiell hemsida för San Francisco City och Council, men den var man inte speciellt tillfreds med. Den var många år gammal, svår och dyr att uppdatera. När vi hörde detta var vi många som log igenkännande, för det är just så här som vi känner inför våra hemsidor. Månad efter månad går och den nya versionen blir aldrig klar! Istället hade man i San Francisco skapat en Facebook-sida öppen för alla. Där kan man anmäla sig som San Francisco-fan. Efter tre veckor med en sida på

3 Facebook hade man fans. Nu när jag i helgen var in på Facebook och tittade hade man fan! Man är också flitig användare av YouTube där läggs borgmästarens invigningstal, presskonferenser etc ut något för oss svenska kommunalråd att ta efter! Det senaste var användandet av Twitter. Om du vill göra en felanmälan använd Twitter! Tänk dig att du åker på en gata du ser ett hål i marken ta ett foto med din mobiltelefon och twittra med City of San Francisco och gör din felanmälan på sådant sätt. Dessa exempel från San Francisco handlar inte om att informera sina medborgare det handlar om att kommunicera med sina medborgare. Man agerar utifrån tanken att finnas där medborgarna finns, alltså tvärtemot vad vi själva många gånger gör. För är det inte så att vi allt för många gånger utgår ifrån våra egna organisatoriska strukturer och inte minst utgår ifrån all den tekniska utrustning vi har istället för att utgå ifrån medborgarna och deras önskemål och behov. IT-politik för hållbar utveckling och välfärd Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor - SKL s positionspapper Vi har nu erfarenhet från drygt 40 års arbete med IT-utveckling i offentlig sektor. Dessa erfarenheter pekar entydigt på behovet av långsiktig samverkan. Dessa erfarenheter är också bakgrunden till förbundets ståndpunkter på IT-området. I SKL s positionspapper IT-politik för hållbar utveckling och välfärd Kommunala och regionala perspektiv på strategiska IT-frågor framför förbundet bl a önskemål om långsiktig och bred samverkan mellan statlig och kommunal sektor kring strategiska IT-frågor, en e-strategi. Sverige placerar sig genomgående på första plats i olika jämförelser när det gäller bredbandsutbyggnad och användningen av IT. Sverige har Europas lägsta priser och högsta hastigheter på bredbandstjänster. Vi har grundläggande samhällsdata i digitala, brett tillgängliga, databaser på ett sätt

4 som många medlemsstater i EU önskar sig och börjar planera för nu. (fastighetsdata, geodata, adressregister, vägdatabaser, befolkningsdata, etc) Svensk samhällsorganisation är också en tillgång som många andra länder strävar efter. Vi har ansvariga myndigheter, centralt, regionalt och lokalt med förmåga och resurser att förvalta och utveckla sin offentliga verksamhet. Vi har tillit till den offentliga verksamheten med hög grad av offentlig insyn i myndigheternas verksamhet och vi saknar de inslag av korruption som tyvärr förekommer i många andra länder. Problem och möjligheter i vårt svenska Offentliga (IT) Rum Visst låter det här bra, men trots detta finns en rad problem i vårt svenska Offentliga (IT)Rum. Det mest framträdande är den obevekliga budgeten. Vad menar jag med det? Jo, den svenska förvaltningsmodellen med självständiga statliga myndigheter, med regionalt och lokalt självstyre som finansieras med egen beskattningsrätt innebär en styrmodell som bygger på att varje huvudman, varje myndighet ansvarar, självständigt, för att hålla sin egen budget. Gör vad ni vill och hur ni vill men HÅLL BUDGET är det grundläggande styrmedlet. Det har visat sig vara ett effektivt styrmedel som bidrar till att placera Sverige högt på listan över väl utvecklade välfärdsländer. En effekt av detta styrsystem som inte uppmärksammas tillräckligt mycket är att det blir svårt att avgöra vem av alla dessa självständiga myndigheter som ska finansiera insatser av gemensamt intresse. Om alla ska hålla sin respektive budget, vem ska då betala de kostnader som t ex uppstår när man ska etablera elektronisk infrastruktur som ska kunna användas av flera? Ja, jag vet, marknaden ska tillhandahålla elektronisk infrastruktur och ITlösningar. Men nu pratar jag inte om den IT som varje myndighet behöver i sin egen verksamhet. Den ska såklart upphandlas enligt konstens alla regler av respektive myndighet. Men vem ska finansiera och upphandla gemensamma tekniska plattformar som kan användas enkelt och effektivt av både myndigheter, företag och medborgare? Nu sitter vi i Sverige med ett stort antal olika IT-lösningar som under åren har upphandlats och installerats av självständiga myndigheter utifrån deras verksamhetsbehov. När dessa lösningar upphandlades fanns det som regel

5 inget krav på gemensamma plattformar utan varje myndighet hade full frihet att välja den lösning som passade den egna verksamheten bäst. Med den explosiva utbyggnad av bredbandskommunikation och Internet som skett i Sverige de senaste 5 åren står vi nu inför utmaningen att få alla dessa enskilda IT-lösningar hos respektive myndighet att samverka för att förenkla vardagen för företag och medborgare. Då infinner sig obevekligen frågan Vem ska betala de utvecklingskostnader som detta kräver inledningsvis och vem ska tillgodogöra sig vinsterna av den effektivisering som detta så småningom leder till? Vill staten att e-förvaltning ska utvecklas snabbt i Sverige så bör man fundera på finansieringsmodeller för det gemensamma utvecklingsarbetet och även på vissa finansieringsinsatser för att få igång detta. Låter man den obevekliga budgeten styra utvecklingen av e-förvaltning, inom respektive myndighets budget, så lär ingen i denna sal få uppleva en samlad offentlig e- förvaltning före sin pensionsavgång! Det är i ljuset av detta som vi måste se behovet av dialog och samverkan mellan, inte bara, enskilda myndigheter utan även i ett vidare perspektiv mellan statlig och kommunal sektor, mellan offentligt och privat näringsliv, mellan skattemedel och privata investeringsmedel. Poängen är att om vi hittar effektiva samverkansformer i dessa avseenden så har Sverige mycket stora förutsättningar att utveckla världens bästa e-förvaltning i världens bästa demokrati som bygger på mångfald, hållbar utveckling, jämställdhet och trygghet. Vilka initiativ till samverkan kring utvecklingen av e-förvaltning kan vi då se? Vi ser idag långt fler samverkansområden kring IT mellan staten och kommunal sektor än för bara några år sedan. Först och främst måste vi nämna regeringens e-handlingsplan och den nu tillsatta e-delegationen. e-delegationen ska enligt regeringens direktiv inledningsvis (30 september 2009) lämna förslag till en gemensam strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning. Den ska innehålla uppföljningsbara mål som ska uppnås på fem års sikt (2014) och den ska också innehålla förslag på samverkan med våra myndigheter inom den kommunala sektorn, d v s kommuner, landsting och regioner. Kort sagt,

6 målsättningen är att utveckla samverkan inom hela den offentliga sektorn rörande e-förvaltning! Det är inte en dag för tidigt! Vi ser därutöver ett antal andra grundläggande samhällsprocesser som också kommer att bidra till utvecklingen av gemensam e-förvaltning i Sverige: Genomförandet av tjänstedirektivet Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet) ska medlemsstaterna bl a inrätta gemensamma kontaktpunkter (GKP) för att underlätta för tjänsteleverantörer och tjänstemottagare att utöva tjänsteverksamhet respektive utnyttja tjänster inom EU. Handel med tjänster ska underlättas genom: berörda nationella/lokala regelverk ses över och förenklas (t ex ansökan om tillstånd) information ska tillhandahållas samlat och överblickbart (GKP) elektroniskt förfarande ska vara möjligt (via GKP eller berörd myndighet) Kommerskollegium, Tillväxtverket (NUTEK) och Konsumentverket är de statliga myndigheter som ansvarar för gemensamma kontaktpunkter (GKP). SKL bevakar i nära samarbete med regeringskansliet och dessa myndigheter arbetet med att införa GKP och vi kommer fortlöpande att informera kommuner, landsting och regioner om hur detta arbete fortskrider och på vilket sätt våra medlemmar berörs av tjänstedirektivets införande. Klimatfrämjande och energipolitik Många artiklar har skrivits om att IT och elektroniska kommunikationer kan bidra till klimatfrämjandet genom att t ex minska fysiskt resande och ersätta det med video-konferenser och s k resfria möten. Det är bra att detta uppmärksammas för här finns mycket stora miljöeffekter att hämta hem. Vad som däremot inte uppmärksammas lika mycket är att den explosionsartade utvecklingen av Internet och bredbandstjänster innebär att Internet med dess miljontals antal servrar och användare idag förbrukar så mycket elström att det ger större effekt på CO 2 utsläpp än vad flyget gör!

7 Jag nämnde tidigare Borgmästaren i San Franciscos tal på Youtube. Men vi har inga utsläppsrätter när det gäller avatarer på Second Life eller på det massiva utbud av digitala film/-ljudinslag på Youtube! Är det dags att vi börjar diskutera energideklaration av bredbandstjänster så att vi som konsumenter kan göra rätt val av tjänster och kunna bidra till klimatfrämjandet? Vi borde nog ändå diskutera detta i samband med myndigheternas utveckling av e-förvaltning. Grön el och kraftigt minskad energiförbrukning genom bättre tekniska lösningar borde vara obligatoriska inslag i myndigheternas e-förvaltningsplaner. Jämställdhetsarbete Det finns kommuner i vårt lands som har nått över 90% tillgänglighet när det gäller bredbandsutbyggnaden. Samtidigt visar statistiken att användandet är under 50% av. Vad speglar dessa siffror? Den digitala klyftan, som det ofta pratas om, är ett komplicerat begrepp. Den finns fysiskt mellan tätorter och glesbygd, men den finns också mellan män och kvinnor, mellan gamla och unga, och mellan de som förstår och kan använda den nya tekniken och de som inte kan. På IT-området råder idag oacceptabelt sned könsfördelning, såväl inom ITutbildningar vid universitet och högskolor som bland yrkesverksamma i branschen. Inom högre IT-utbildning har det skett en kraftig minskning av andelen kvinnor som läser IT och datateknik. I IT-branschen finns få kvinnor på positioner som chefer och projektledare samt inom forskning och utveckling (2 kvinnor på 100 IT-chefsposter, mars 2009). I förlängningen innebär detta en risk för att en hel bransch utvecklas utan kvinnors deltagande. Utifrån vetskapen om att mångfald ökar kreativiteten och därmed teknikutvecklingen kommer även den ekonomiska tillväxten att påverkas. Ur ett internationellt perspektiv finns dessutom faran att vi ur ett kompetens- och tillväxtperspektiv förlorar utvecklingskraft i förhållande till den utveckling som idag sker inom IT-området i övriga världen.

8 Åter till Facebook Efter besöket hos IT- och PRcheferna i San Francisco var jag tvungen att be mina middagsvänner om ursäkt. Jag har tagit mina första stapplande steg på Facebookvägen! Min nästa utmaning är att övertyga Information Sala om att vi skall skaffa en sida på Facebook. Jag ser fram emot att få en massa Salafan! Kan San Francisco så kan Sala! Tack!