Sammanfattning. 1 Som arbetsmetod har de studerande i samarbete med sina uppdragsgivare, kollegor osv. formulerat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning. 1 Som arbetsmetod har de studerande i samarbete med sina uppdragsgivare, kollegor osv. formulerat"

Transkript

1 Sammanfattning I avhandlingen diskuteras resultat från två projekt som även behandlats i tre institutionsrapporter (Sivertun, 2000a; 2001a; 2002). Den beskriver och analyserar sociala och kulturella förhållanden i skolan, som de uttalas av skolpersonal och omtalas i olika former av skoldokument. Vidare behandlas två samarbetsprojekt mellan Lärarhögskolan i Stockholm och skolpersonal i några kommuner. Där har praktik- och kommunanknutna arbetssätt prövats: dvs. hur skolans arbetssätt kan medverka till att rättvisare skolor kan utvecklas. Avhandlingens syfte är således att diskutera utsagor om sociala och kulturella problem och möjligheter, samt erfarenheter gjorda i dessa två dokumentationsansatser - och som ett resultat av denna diskussion beskriva tillvägagångssätt som motverkar utslagning. De två delprojekten: KASPER-projektet (Kommunanknuten specialpedagogisk utbildning, erfarenhet, reflektion). Projektet syftade till att utbilda 25 lärare från fem kommuner i Mälardalen till specialpedagoger i samarbete med den specialpedagogiska utbildningen vid LHS i Stockholm. För att utbildningen skulle kunna knytas samman med de pedagogiska frågorna i de studerandes hemkommuner, var de studerande organiserade i kommungrupper, dvs. i studiegrupper som var sammansatta av studerande från samma kommun. Användningen av idéskisser 1 som dokument för utvecklingsarbete, syftade till att få till stånd ett sådant närmande. Kasperprojektet hade som mål att utveckla kommunikation och samarbete i pedagogiska verksamheter. De studerande skulle förberedas för att kunna motverka social utslagning bland barn, ungdomar och vuxna i skolan. Utbildningens innehåll utvecklades genom samarbete med lokala kommunala verksamheter, samtidigt som kommunanknytningen var avsedd att skapa en kunskapspotential som i framtiden kan medverka till att utveckla demokratiska principer inom pedagogiska verksamheter, dvs. skapa förutsättningar för en lokal pedagogisk utveckling (Sivertun, 2001a). I GURU-projektet (Gymnasieskolans möte med Ungdomar som Riskerar social Utslagning) undersöks skolpersonals uppfattningar om sociala och kulturella problem samt vilka samarbetsformer som de anser krävs som solidariska inslag i en pedagogik som motverkar social utslagning i skolan. Projektet redovisas i två institutionsrapporter (Sivertun, 2000a; 2002). 1 Som arbetsmetod har de studerande i samarbete med sina uppdragsgivare, kollegor osv. formulerat sina förväntningar på specialpedagogisk kunskap och utvecklingsområden i den lokala verksamheten, i s.k. idéskisser. Dessa arbetsdokument har diskuterats och utvecklats under projektets gång.

2 I delrapport 1 (Sivertun, 2000a) presenteras forskningsansatsen och några inledande resultat. Bl.a. ger några skolledare uttryck för att deras skolor tvingas in i en företagsekonomisk rationalitet där marknadsföring, lobbyingverksamhet och konkurrens blir allt mer avgörande för verksamheternas överlevnad. På en av undersökningsskolorna menar skolpersonalen att de ständigt måste bevaka sin verksamhet för att den utsatta elevgrupp som de försvarar skall överleva i den kommunala konkurrensen om resurser. Skolan har härigenom tvingats till ett strategiskt försvar av den segregerade position som den har i kommunen, samtidigt som personalen ideologiskt ger uttryck för nödvändigheten av att samarbete och en demokratisk inkludering utvecklas i kommunen. Problematikens innebörd är att skolans utrymme för olika sociala och kulturella kommunikativa yttringar blir begränsade. Totalt har sex skolor ingått i undersökningen. I analys av enskilda intervjuer, utsagor från nätverksträffar och kursens dokumentationsmaterial, framkommer skillnader när olika grupper av skolpersonal och företrädare för olika verksamhetsdelar uttalar sig om individualisering. Exempelvis finns en skillnad mellan hur lärare i teoretiska kärnämnen och karaktärs/yrkesämnen beskriver arbetet med sociala och kulturella problem. I undersökningen diskuteras kritiskt hur den nya gymnasieskolan har påverkats av det senaste decenniets samhällsförändringar, samt hur dessa stöter på motstånd hos skolpersonalen. Skolpersonal på några skolor har i samarbete med högskolan (LHS) arbetat med dokumentationsarbeten, som jag diskuterar som en pedagogisk modell med målsättning att närma teori och praktik (Sivertun, 2002). En kritiskt perspektiviserande ansats I diskussionen av möjligheter och problem för en demokratisering av skolan som motverkar social utslagning, för jag fram perspektivisering som ett kunskapsorienterande och livsbildande pedagogiskt alternativ. Det är nödvändigt att bredda och fördjupa förståelsen av utbildningsproblem. Min tes här är att förståelsen av skolans utslagningsproblem bör bygga på olika tolkningar som granskar varandra. Perspektivisering innebär att vidga bilden av problem, dilemman och dess eventuellt möjliga lösningar. Inom forskning behövs tvärvetenskapliga alternativa och kompletterande analyser för att tillföra analyser som enstaka perspektiv saknar. Syftet är att få till stånd en kritisk granskning, i vilken olika teorier och erfarenheter kan komma till tals i jämförande diskussioner. Specialpedagogiken bör i ett sådant sammanhang innehålla en bevakningsuppgift i vilket ingår att understödja och tydliggöra undertryckta gruppers intressen. Klassamhället måste analyseras! Skolproblem måste således analyseras med fokus på svagare gruppers livs- och erfarenhetsperspektiv, normer och värderingar. Analyser av det kapitalistiska systemet (och av varje samhällssystem med avseende på svaga eller underprioriterade gruppers

3 livsbetingelser), dess ojämlika levnadsbetingelser och asymmetriska kommunikationsförhållanden, måste ur rättvisesynpunkt, menar jag, finnas med i analyser av skolan och specialpedagogisk verksamhet. Det är nödvändigt att analysen av förutsättningarna för svagare grupper bygger på klasskulturella analyser. Klassamhällets asymmetriska förhållanden måste behandlas. Diskussioner behöver bakgrundsbeskrivningar av sådant slag för att bli begripliga. Skolans, pedagogikens och specialpedagogikens uppgifter blir olika för olika sociala klasser och grupperingar under nuvarande samhällsbetingelser. Socialklassers ojämlikheter påverkar förutsättningarna för skolan som social och kulturell mötesplats, samt hur eventuella möjligheter till överläggningar av deliberativt slag skulle kunna se ut. Dokumentationsarbete som en modell för perspektivisering, samarbete och utbildning av skolpersonal har prövats och diskuteras. De båda projekten har med teoretiska utgångspunkter i bl.a. Habermas teori (1988a; 1995a), prövat hållbarheten i några kommunikationsetiska arbetsprinciper. Bl.a. används begreppen framgångsrespektive förståelseorienterade handlingar i delrapporternas diskussioner om specialpedagogik, kunskap- och människosyn. I avhandlingen har användningen av dessa begrepp problematiserats. Problem i den deliberativa etiken Min empiri belyser den deliberativa etikens problem i en asymmetrisk samhällssituation. Samhällsundersökningar och motstånd med analyser av klasskulturella maktförhållanden som bas, menar jag, måste åter bli en huvuduppgift inom skol- och samhällsforskning. Det är samhällets accelererande ojämlikhet som sätter förutsättningar för samarbete ur spel. Som bas för förslagen till en mer djupgående radikal demokrati, är det i de överläggningar som sker i skolan nödvändigt att bevaka allas deltagardemokratiska rättigheter. Mitt konstaterande utifrån empirin är att ojämlika ekonomiska, kulturella och sociala styrkeförhållanden i utbildningssystemet strukturellt behöver brytas. Som exempel kan nämnas införandet av köp och säljmodeller i kommuners utbildningsverksamhet i kombination med det senaste decenniets valfrihetsreformer. Detta påverkar negativt kapitalsvaga elevgruppers möjligheter att delta i skolan under rättvisa och demokratiskt utvecklande förhållanden. Habermas kommunikationsteori har en stark betoning på det bästa argumentet. I det ligger, menar jag, en för specialpedagogiken problematisk konkurrensinnebörd. Habermas resonemang om en herraväldesfri kommunikation kräver att det finns ideala språkmöjligheter i en livsvärld befriad från systemets ockupation. I avhandlingen, hävdas att Habermas starka tilltro på kommunikationsteorins möjligheter (till kommunikation mellan grupper med olika socialt kapital) är överdriven, och att det finns klasskulturella skäl att ifrågasätta distinktionen mellan en maktfri livsvärld och strategisk systemvärld. Vidare ifrågasätts att förutsättningarna finns för de samtal som Habermas teoretiskt skissar. Är det

4 verkligen en framkomlig väg att stärka svagare gruppers livs- och kommunikationsförhållanden genom att förespråka samförståndslösningar - på basis av den senkapitalistiska och individualistiska situation som för närvarande dominerar samhällssituationen? Möjligheten att nå fram till de kommunicerbara förhållanden som Habermas beskriver, menar exempelvis Zimmerman (1985) är avhängigt om viljan till kommunikativa förhållanden finns. Till syvende och sist är det en fråga om vilja finns för att Habermas ansats ska kunna förverkligas. Zimmerman ifrågasätter således Habermas sätt att diskutera kommunikation som en vetenskaplig rationalitet. Solidaritet och försvarskamp med dominerade grupper Det är av avgörande betydelse för dominerade gruppers reaktioner på maktlöshet och underrepresenterad ställning att de kan utveckla gemensamma handlingsalternativ, dvs. det är nödvändigt att partiell solidaritet och försvarskamp kan utvecklas gentemot ojämlika och orättvisa tillstånd. Enligt Honneth (2003) är det nödvändigt att kunna inta omsorgsperspektiv när förhållanden ej medger upprätthållande av likabehandlingsprinciper. Principer för ömsesidigt erkännande diskuteras i avhandlingen. Även detta begrepp är komplicerat att använda vid asymmetriska samhällsförhållanden. Specialpedagogiken bör därför med stöd i en kritisk teoriansats, ha ett bevakningsansvar för svaga elevgrupper i skolan när livs- och kommunikationsförhållandena inte medger annat. Diskussionen om solidaritetens innehåll är väsentlig, både när det gäller diskussionen om deliberation och det bevakningsuppdrag som nämns ovan. Solidaritet diskuteras i avhandlingen i termer av känsla eller som faktum. Solidaritetens ömsesidighet behöver konkretiseras i en arbetsdelning som visar att alla människor behöver varandra. Avhandlingens aktionsforskningsdelar har haft en perspektiviserande funktion inom de verksamheter som medverkat. Med målet att motverka utslagning i skolan har yrkesövergripande överenskommelser gjorts. En viktig kunskap som förutsättning är att de grupper av skolpersonal som medverkat i arbetet har utbildningskapital (dvs. i Bourdieus mening) i form av högskoleutbildningar. Asymmetriproblem i pedagogiska sammanhang har samband med hierarkiska, individualistiska och konkurrensbetonade inslag utgör kärnan i analysen. Det har dock varit av avgörande betydelse för dokumentationsarbetets genomförande, att skolledare och övriga personalgrupper på de medverkande skolorna har haft materiella medel, intressen i och viljan att delta. Att viljan finns till kommunicerbara förhållanden, är som Zimmerman (ovan) säger av betydelse. Det blir således omvänt sett problematiskt när medel och intressen därtill inte finns tillgängliga. Häri ligger också kärnan i min kritik av Habermas deliberativa teori. Perspektiviseringens primära funktion är att skapa utrymme för olika värderingar, kunskaper, livsföreställningar osv. Att olika kunskapsintressen synliggörs, menar jag, är en förutsättning för att aktörer i en kommunikationssituation ska ha möjlighet att kunna värdera och kunskapsorientera sig om kommunikationens innehåll. Att likheter

5 och olikheter synliggörs när det gäller levnadsförhållanden och livsföreställningar, kan pedagogiskt sett bidra till att kommunikationens aktörer ökar sin kunskap om sin grupp och andras. Perspektiviseringen kan på så sätt fungera levnadsbildande. Den kan med andra ord utveckla deltagarnas förutsättningar att kunna handla mer självständigt (åtminstone mentalt sett), gentemot den egna gruppen och andra. Möjligheter till en vidareutvecklad dokumentationsansats Avslutningsvis ställs några förslag till hur en vidareutvecklad dokumentationsansats kan utformas. En ansats av det här slaget förutsätter att det finns intressen och vilja hos de som deltar i dokumentationsarbetet att delge och få synpunkter på sina verksamheter av andra. De verksamheter som medverkar måste samtidigt se till så att de som medverkar erhåller tid och reella möjligheter att delta. Detta förhållande måste gälla både från de lokala verksamheternas och från högskolans sida. Med andra ord behöver både ideologiska och materiella betingelser föreligga för genomförandet av det teoretiskt/praktiska dokumentationsarbete som här har prövats.

Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp)

Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp) Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen 106 91 Stockholm www.specped.su.se Kurskod: UQ168F Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp) Våren 2016 Kursansvarig: ulf.sivertun@specped.su.se

Läs mer

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng

Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Utbildningsplan för Socionomprogrammet Bachelor of Science in Social Work 210 Högskolepoäng Socionomprogrammet bygger på socialt arbete som vetenskap. Ämnesstudierna har genomgående forskningsanknytning

Läs mer

Samhällskunskap Demokrati

Samhällskunskap Demokrati Demokrati omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer, utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1

LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 LOKAL ARBETSPLAN för år 201 1 1 VISION Vuxenutbildningen är en mötesplats som främjar lärande, reflektion och utveckling utifrån de studerandes förutsättningar och behov. 2 POLICY Verksamheten vid Vuxenutbildningen

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Utbildningsdepartementet Stockholm

Utbildningsdepartementet Stockholm Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare

Läs mer

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN

KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN KRIG OCH KONFLIKTER I VÄRLDEN Två skriftliga redovisningar och en muntlig redovisning I momentet Krig och konflikter i världen kommer vi att se närmare på vilka aktörer som finns i det internationella

Läs mer

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA:Vätö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Vätö förskolas egen föräldrautvärdering av verksamheten Fyll

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning

Läs mer

Sammanfattning. Skolornas arbete vid trakasserier och kränkande behandling

Sammanfattning. Skolornas arbete vid trakasserier och kränkande behandling Sammanfattning Skolornas arbete vid trakasserier och kränkande behandling 3 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolornas arbete vid trakasserier och kränkande behandling har genomförts

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Dnr U 3011/5355/S

Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM. Dnr U 3011/5355/S Dokument Sida YTTRANDE 1 (13) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/german BenderAdm enhbarbro de Lisle 2012-01-23 Direkttel: 08-782 96 68 E-post: german.bender@tco.se Utbildningsdepartementet 103

Läs mer

Denna stund kommer att behandla..

Denna stund kommer att behandla.. Under samma himmel! Denna stund kommer att behandla.. Vad betyder interkulturell pedagogik på förskolan? Varför behöver vi tala normkritiskt/normkreativt tänkande? Vad krävs av oss för att olikheter ska

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Dnr: 254/2009-515 Lärarutbildningsnämnden UTBILDNINGSPLAN Lärarutbildning på heltid och distans för examen mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng Teacher Education intended for Preschool and

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses

Läs mer

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 Kunskapsskolan Västerås Gäller tom 31 augusti 15 1 Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och 14:e kapitlet skollagen. Där finns

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation 2 april 2013 VARFÖR och lite HUR. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2013 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10 Inledning Vallaskolan är en F-9-skola. Skolan är organiserad i två spår, Alfaspåret F-9 och Omegaspåret F-9. Vallaskolan har ett kommunövergripande uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.

Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar. Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Att återföra forskning till elever, lärare och rektorer

Att återföra forskning till elever, lärare och rektorer Att återföra forskning till elever, lärare och rektorer Carina Hjelmér Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet carina.hjelmer@educ.umu.se Under det läsår jag som doktorand vistades

Läs mer

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Dödsstraff Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Lärarhandledning för Grundskolan Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman Lärarhandledning Syftet med denna lärarhandledning är inte att

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Handledarutbildning i Karlstadmodellen

Handledarutbildning i Karlstadmodellen Handledarutbildning i Karlstadmodellen Bakgrund Karlstadmodellen är namnet på en modell till språkträning som varit i utveckling sedan slutet av 1970-talet under ledning av professor Iréne Johansson. Modellen

Läs mer

Att välja sin framtid entreprenörskap

Att välja sin framtid entreprenörskap Ämne: Teknik Strävansmål - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, - utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11 Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2014/2015 Stråningstorpsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... 3 Skolans syfte och

Läs mer

Skolledarskap i mångfald

Skolledarskap i mångfald Skolledarskap i mångfald Den 27 januari 2016 i Stockholm, Folkets hus Bättre skola. Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola. Tema: Likvärdighet och integration Professor Pirjo Lahdenperä, Mälardalens

Läs mer

Några övningar att göra

Några övningar att göra Några övningar att göra Dagens kort Du ber om ett kort som kan vägleda och hjälpa dig genom dagen. Kortet beskriver hur du kan förhålla dig till dagen eller om du ska tänka på något speciellt idag. Drar

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna Studie- och yrkesvägledares yrkesetik Studie- och yrkesvägledare har en allt viktigare roll i samhället. Behovet av professionell vägledning är stort i

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) 1(8) German Bender Tel: 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) Dnr 15-0024 TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Etablerande av högskola i Farsta, Skärholmen, Vällingby och Tensta Motion av Roger Mogert (s) (2000:68)

Etablerande av högskola i Farsta, Skärholmen, Vällingby och Tensta Motion av Roger Mogert (s) (2000:68) Utlåtande 2002:90 RIV (Dnr 1295/00) Etablerande av högskola i Farsta, Skärholmen, Vällingby och Tensta Motion av Roger Mogert (s) (2000:68) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motion

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

TITTSKÅP APALBYSKOLAN 2011

TITTSKÅP APALBYSKOLAN 2011 TITTSKÅP APALBYSKOLAN 2011 årskurs 8, teknik och textilslöjd Utsmyckning med konstnär Unna Katz Förutsättningar I projektet samarbetar jag med Jane Stipelius, lärare i teknik och Asil Lafat, textillärare.

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan

Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan Likabehandlingsplan 2015-2016 Vuxenutbildning Pihlskolan November 2015 Rektor Annika Eriksson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 1.1 Vision 1.2 Vad säger styrdokumenten 3 1.2.1 Vad säger skollagen 3 1.2.2

Läs mer

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll

Läs mer

Mötesplats för skolledare på sfi

Mötesplats för skolledare på sfi Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rudbecksgymnasiet Läsåret 2013/2014 1 Innehåll Hur vi tagit fram planen... 3 Mål och vision... 3 Vision... 3 Mål... 3 Vad säger lagarna?... 3 Definitioner...

Läs mer

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 2/9 Innehåll Hur vi tagit fram planen... 3 Mål och vision... 3 Vision... 3 Mål...

Läs mer

Göteborg 15 januari 2008

Göteborg 15 januari 2008 Göteborg 15 januari 2008 Debatt Mina egna frågor i mötet med Reggio Emilia Varför väcker Reggio Emilias pedagogik så stort intresse runt om i hela världen? Inte bara bland pedagoger... Hur har de lyckats

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points UTBILDNINGSPLAN LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden för lärarutbildning den 2 september 2003. 1. ALLMÄNT Den som vill bli

Läs mer