Skolvägsprojektet år 2019 för Brinkskolan i Vallabrink

Transkript

1 Promemoria 1(28), rev SAMHÄLLSUTVECKLINGSKONTOR SAM Teknik- och stadsmiljöavdelningen Trafikenheten Karin Aronsson Skolvägsprojektet år 2019 för Brinkskolan i Vallabrink

2 Promemoria 2(28) Sammanfattning Skolvägsprojektet har under vintern 2018/2019 studerat skolvägarna till Brinkskolan i Vallatorp, Erikslund och Ensta. Skolan drivs i kommunal regi och har för närvarande 355 elever. Eleverna har fått möjlighet att delta i en enkätundersökning som bestod av frågor om hur de reser till och från skolan, vilka vägar som de använder till och från skolan samt hur de upplever sin skolväg ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Brinkskolan ligger väl beläget för att gå eller cykla till skolan. Enkäten visar att hälften av eleverna alltid går eller cyklar till skolan till och med på vintern. Därtill alternerar 25 procent av eleverna mellan att åka bil eller gå/cykla till skolan. Om vi antar att hälften av den alternerande mängden går eller cyklar till skolan, blir det sammantaget 61 procent av eleverna går eller cyklar till skolan på vintern. Andra skolor som undersökts i kommunen har lite lägre andel som går eller cyklar till skolan på vintern; Byängsskolan hade 54 procent, Hägernässkolan hade 53 procent och Byleskolan hade 60 procent. Den sammanlagda siffran för gång och cykel till Brinksskolan ökar till närmare 80 procent när det inte är vinter. Vid Brinkskolan finns trafiksäkerhetsproblem på gång- och cykelvägnätet vid parkområdet vid Tippen. Där upplever gående skolelever risk för att bli påkörd av cyklister och mopeder. Cyklande barn upplever att gc-korsningarna är riskfyllda och behöver förbättras. Ytterligare trafiksäkerhetsproblem orsakas av bilar som ankommer vid skolstart på morgonen. En stor ström av bilar ankommer på Egnahemsvägen och kör in till skolans parkeringsplats. Det finns även föräldrar som stannar på Brinkvägen och Ravinvägen vilket gör att sikten och framkomligheten försämras. Det finns vägar till skolan som saknar gångbana, ett exempel är Ravinvägen och norra delen av Egnahemsvägen, vilket gör att skoleleverna får skydda sig bäst de kan för bilar som kör eller angör där. Föreslagna åtgärder Trafikenhetens ambition är att utföra följande åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten. Ravinvägen; en gång- och cykelbana föreslås att byggas på Ravinvägens norra sida vid kvarteret Banjon, utmed de fastigheter som ligger närmast gångvägen in till skolan. På övrig del av norra sidan av vägen målas linje för ett gång- och cykelfält som ska säkerställa att skoleleverna har en skyddad plats att gå på. Brinkvägen; Det är skymd sikt vid övergångsstället till skolan pga. angörande bilar på morgonen. Övergångsställe föreslås flyttas norrut till en plats där det är god sikt. För Stråkvägen, norr om Hasselgränd, föreslås breddning av gångbanorna. Det görs genom att körbana minskas från cirka 6,4 till 5,5 meter. Syftet är att minska vägbredden och på så vis få ned bilars hastighet på vägen samt att ge utrymme för bredare gångbanor. Det är ett stort antal skolelever som kommer från olika delar av

3 Promemoria 3(28) Ensta och korsar samt går längst med Stråkvägen. Objekten delfinansieras av programmet för reinvestering gata men notera att åtgärderna är kostsamma. De behöver delas upp på flera år med början att en av sidorna byggs om. Vallabrinksgränd vid korsning med Egnahemsvägen, en säkrare och bättre övergång föreslås byggas för fotgängare. Befintligt gupp ersätt med ett upphöjt övergångsställe. Det för att skolelever som kommer från Anbudsvägen och norra Egnahemsvägen ska kunna korsa över gatan till gångbanan som finns på södra sidan som leder till skolan. Övergångsstället kommer från en tio meter lång gångbanan som anläggs. Därefter målas linje för ett gång- och cykelfält utmed norra delen av Egnahemsvägen fram till cykelväg till Anbudsvägen. En olycksdrabbad trevägskorsning på GC-vägnätet nära ängen i Visinge föreslås breddas och siktröjas. Det blir på en sträcka av m. Syftet är att öka utrymme för säkrare manövrering av cykel och minskade konflikter med gående. Linjemålning på GC-vägnätet vid Tippen. Turebergsvägen; förstärkt belysning och blinkande varningslampor föreslås vid korsningen med Dalvägen. Vegetationsröjning på kommunal mark vid utpekade korsningspunkter och platser. Brev till fastighetsägare sänds ut under våren.

4 Promemoria 4(28)

5 Promemoria 5(28) Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 6 Mål... 6 Utredningsmetod och genomförande... 6 Beskrivning av trafikproblemen Parkering och angöring vid skolorna Olycksstatistik från STRADA Uppmätta trafikmängder och hastigheter Förslag på åtgärder för att höja trafiksäkerheten utmed skolvägarna... 27

6 Promemoria 6(28) Bakgrund Projektet har pågått sedan år 1989 och har sedan dess genomförts varje år i kommunen. Projektet innebär att skolbarn får beskriva platser utmed sin skolväg som upplevs som trafikfarliga. En eller flera skolor studeras varje år och projektet roterar stadsdelsvis. Den insamlade informationen om skolvägar och problem används även i andra projekt i kommunen; utbyggnad av bostadsområden och nya stadsdelar, utbyggnad av Roslagsbanan till dubbelspår, omledning av trafik vid byggnationer etc. Mål Målsättningen för projektet är säkrare skolvägar, som är en förutsättning för att barnen ska kunna cykla och gå på ett tryggt sätt, vilket också är av stor betydelse för hälsan och deras utveckling. Det är viktigt är att trafiksäkerhetsarbetet leder till att antalet olyckor och skadegraden minskar. Utredningsmetod och genomförande Enkäten och skolorna Fakta om trafiksäkerheten vid skolorna och skolvägarna har samlats in genom en enkät och observationer i fält vid morgnar och eftermiddagar. Skolelevernas beskrivning av skolvägar och gator i sin närmiljö är ett bra underlag för att identifiera trafiksäkerhetsproblem samt ger underlag för att föreslå lämpliga åtgärder. Trafikenheten har under vintern studerat de platser som eleverna rapporterat om samt undersökt hur avlämningen av barnen vid skolorna fungerar. Därtill har övriga frekvent använda skolvägar i området studerats under tider då skolbarnen är på väg till och från skolan. Möten med fastighetsavdelningen om situationen vid skolorna har hållits. Fastighetsavdelningen ansvarar för drift av skoltomter för kommunala skolor och för vissa friskolor. För att samla in underlaget för projektet valdes att eleverna fyller i enkäten digitalt på dator. Fördelarna med digital enkät är att den är kostnadseffektiv, dvs. att ett stort antal elever kan täckas och att alla fakta fångas upp och dokumenteras. Det insamlade datat sammanställs i karta och tabeller på ett snyggt och enkelt sätt. Enkäten var anonym och innehöll tre moment: 1) hur kommer du till skolan, 2) rita in din skolväg, 3) markera de farliga platserna utmed din skolväg och beskriv varför de är farliga. Tidsåtgång för att fylla i enkäten varierar mellan minuter beroende på hur lätt eleven hittar sin skolväg på kartan och hur många problem den vill rapportera. Det som yngre elever bör förbereda hemma är: var bor jag, vilken är min skolväg och var upplever jag problem utmed min skolväg. Läget av skolan visas i figur 1.

7 Promemoria 7(28) Figur 1. Karta över Vallabrink, Ella park, Ensta och Visinge. Brinksskolan är markerad med röd rektangel på Vallabrinksgränd. Webbenkäten sändes ut under hösten år Anledningen till att enkäten görs under hösten är för att inte störa skolans behov av tid för att utföra de nationella proven under våren. En annan anledning är att kunna studera upplevda problem under vintern samt komma igång med trafiksäkerhetsåtgärder i slutet av våren. De årskurser som finns på Brinkskolan är förskoleklass och årskurs 1 till 6. Förskoleklass är det samma som 6-årsverksamhet och innebär att barnet har undervisning halva dagen och lek resten av dagen. Kommunens utbildningsenhet har regelbunden kontakt med rektorerna på de kommunala skolorna. De har kommunicerat nödvändigheten av att delta i projektet. Rektorerna bör planera för enkätens ifyllande i läsårsplanen. Enkäten ska inte pågå samtidigt som de nationella proven eller skolinspektion. Det är 355 elever som går på Brinksskolan och eleverna har fått möjlighet att delta i en enkätundersökning om skolvägar. Det var 78 procent av det totala elevantalet som svarade på studien. Deltagandet i studien bedöms ha varit relativt gott. Eleverna fyllde i enkäterna under

8 Promemoria 8(28) skoltid. Lärare och fadderklasser bistod de yngre barnen med att fylla in enkäten. Trafikenheten medverkade även vid tre dagar med att bistå elever att fylla i enkäten. Svarstiden för enkäten var 5 veckor och pågick från mitten av oktober till slutet av november. Att ha en säker skolväg är en självklar rättighet som exempelvis följer FN:s konvention om barns rättigheter. För att skapa det behövs input från barnen om hur de upplever sin skolväg. Samhällsutvecklingskontorets arbete syftar till att skapa trafiksäkra miljöer och att föräldrar som färdas till skolan ska beredas möjlighet att ha ett gott trafikbeteende. Metod Vi har anlitat Entergate AB för att ansvara för distribution och sammanställning av den elektroniska enkäten i samarbete med trafikenheten. Som komplement till elevernas rapport om farliga platser utmed skolvägen har trafikenheten gjort ett flertal besök i fält. Dessutom har trafikenheten stämt av problemanalysen med skolans rektor och kontaktpersoner i skolans föräldraråd. Ytterligare samordning har gjorts på flera nivåer. Samordning har skett med fastighetsavdelningens utbyggnadsplaner för skolan, cykelplanen samt trafikproblem rapporterade i kommunens hastighetsdialog. Därtill har eventuell tidigareläggning av ny asfaltsbeläggning och renovering av gator övervägts. Tillgänglighetsanpassning av övergångsställen och busshållplatser samt behov av förstärkt belysning har samordnats över projektgränserna. Samordning med pågående och kommande stadsbyggandsprojekt har utförts. Årliga trafikmätningar beskriver fordonshastigheterna och fordonsmängder på gatunätet har studerats och de är inkluderade i rapporten. Förutom det, har flera års inträffade trafikolyckor studerats. Dessa källor vägs samman med enkätsvaren för att få en heltäckande bild av trafikfarorna utmed skolvägarna. Under svarsperioden för enkäten var det barmark. Hela januari och februari var det is eller en snömängd av ett par centimeter på marken. Snömängden ökade i slutet av januari till flera decimeter. Det krympte sedan till ett par centimeter och låg kvar på marken till mitten av mars. Fotografier i rapporten har tagits av Karin Aronsson om inte annat anges.

9 Promemoria 9(28) Resultat av enkäten Färdsätt till och från skolan Val av färdsätt till skolan är en indikation på hur trygg skolvägen är. Om det finns delar av skolvägen som har låg trafiksäkerhet kan det bli ett orosmoment för föräldrar. Förhållanden som avsaknad av gångbana, säkra övergångsställen eller höga fordonshastigheter kan avgöra valet av färdsätt eller vid vilken ålder som barnet får gå själv. Genom att vidta trafiksäkerhetsåtgärder kan olyckor förebyggas. Brinkskolan ligger väl belägen för att gå eller cykla till skolan. Skolan omges i norr av ett utbrett gång- och cykelvägnät. Mot söder finns ett GC-stråk ned till Turebergsvägen och Willys. Från de andra väderstrecken får elever och medföljande föräldrar gå eller cykla utmed lokalgatorna. Enkäten visar att hälften av eleverna alltid går eller cyklar till skolan på vintern. Därtill alternerar 25 procent av eleverna mellan att åka bil eller gå/cykla till skolan. Om vi antar att hälften av den alternerande mängden går eller cyklar till skolan, blir det sammantaget att 61 procent av eleverna som går eller cyklar till skolan på vintern. Andra likvärdiga skolor som undersökts i kommunen har lägre andel som går eller cyklar till skolan på vintern; Byängsskolan 54 procent, Hägernässkolan 53 procent och Byleskolan 60 procent. Den sammanlagda siffran för gång och cykel ökar till närmare 80 procent när det inte är vinter. Att notera är att enkäten genomfördes i november och vädret var relativt varmt med regn. Det kan påverka svar om resvanor på vintern och ge högre siffror för gång och cykel än om det var snö på marken. Siffrorna för Brinkskolan kan tyckas vara goda. Men de visar att skjutsningen har ökar jämfört med hur färdsätten till Erikslundsskolan var år 2010, före Brinkskolans tillkomst. Andelen elever som gick eller cyklade till skolan på vintern var 87 procent i 2010 års enkät. Bilåkandet utgjorde 13 procent. En del av andelen bilskjutsandet kan idag till viss del förklaras av att skolan har ett mycket större upptagningsområde än vad Erikslundsskolan hade. Enkäten visar i nästa avsnitt om skolvägar att en del elever bor långt bort såsom vid Åkerbyvägen eller Stockholmsvägen. Några barn som tidigare valde Ellagårdsskolan kan välja att gå på Brinkskolan vilket kan leda till bilskjutsning ifall föräldrar upplever att Turebergsvägen är ett hinder för en säker skolväg. En annan förklaring till bilskjutsandet är att det finns en förskola (för barn 1 till 5 år) på skoltomten och att förälder behöver skjutsa de mindre barnen och äldre barn följer med i bilen. Det ökade upptagningsområdet och förskola på skoltomten bedöms kunna förklara upp till högst 20 procent ökat bilresande. Resterande 5 procent eller mer kan bedömas representera föräldrars val av bil som det enklaste färdsättet för att nå skolan tillsamman med sina barn, och för fortsatt färd till arbetet. Det förekommer att förälder går med sitt barn till skolan och fortsätter resan till jobbet med buss eller tåg. Det är under förutsättning att dras arbete ligger utmed tåg- och busslinje. På eftermiddagen hämtar den andra föräldern barnet från fritidsavdelningen som tar över ansvaret för barnet efter skoldagens slut. Att få gå hem själv efter skoldagens slut är något som sker i

10 Promemoria 10(28) överenskommelse med föräldrar och skola. Det blir i många fall aktuellt först i början av mellanstadiet. Stapeldiagrammen över sättet att ta sig till eller från skolan visas på följande sidor. Figur 2. Figur 3.

11 Promemoria 11(28) Figur 4. Figur 5.

12 Promemoria 12(28) Elevernas skolvägar Eleverna har i enkäten fått rita in sina skolvägar till och från skolan. Att ha kännedom om vilka vägar eleverna har valt är en viktig grundsten för att förstå vilka hinder de möter dagligen. Förbättrad säkerhet och mer gång- och cykelvägar ökar barnens möjlighet att färdas till fots eller på cykel till skolan. Det är även en viktig kunskap att använda i andra projekt som pågår i kommunen. Exempelvis dubbelspårsutbyggnaden för Roslagsbanan innebär att gångpassager förbättras eller flyttas. Det insamlade materialet ger information om hur passagerna ska placeras för att tillgodose barnens behov. Insamlat material är även mycket betydelsefullt att använda vid utbyggnaden av nya stadsdelar i kommunen. Materialet ger indikation på hur nyinflyttade kommer att välja skolvägar, och hur de färdas till skolan. Figurerna nedan visar en översikt av rörelsemönster till skolorna. Ett streck representerar en elev av dem som besvarat enkäten. Eleverna som studerar vid Brinkskolan bor i närområden såsom Vallabrink, Ensta, Ella park, Erikslund och södra delen av Vallatorp. Men det finns även några elever som bor kring Åkerbyvägen i Täby centrum och det framgår av översiktsbilden nedan. Figur 6. Översiktsbild av elevernas färdvägar till och från Brinkskolan.

13 Promemoria 13(28) Det vanligaste sättet att färdas till Brinkskolan är att gå eller cykla. Figurerna visar vilka vägar som barnen använder på sin väg till skolan. En stor del av eleverna bor i närområdet kring skolan men några måste korsa Täbyvägen, Turebergsvägen eller Stockholmsvägen på sin väg till skolan. En mindre andel elever behöver korsa Roslagsbanan och det gör de vid Ensta station. De föräldrar och barn som åker bil till Brinkskolan kör via Täbyvägen, Turebergsvägen eller Stockholmsvägen. Från de större vägarna ankommer de skolan via Brinkvägen, Dalvägen, Almvägen eller Stråkvägen-Ravinvägen. Några streck är av misstag inritade på Anbudsvägen som bitvis är enbart för gång- eller cykeltrafik. Figur 7. Elevernas färdvägar till Brinkskolan, går eller cyklar. De raka strecken är färdvägar där endast start och målpunkter har angetts eller felmarkering vid inmatningen i enkäten.

14 Promemoria 14(28) Figur 8. Elevernas färdvägar till och från Brinkskolan med färdsätt bil eller går/cyklar. Figur 9. Elevernas som reser med bil till skolan på vintern till Brinksskolan. Några av strecken illustrerar hur de går eller cyklar till skolan.

15 Promemoria 15(28) Figurerna nedan är en zonanalys av vilka platser/vägar i området som används mest av skoleleverna. Kartan beskriver antal skolelever som använder vägarna i området på sin väg till och från skolan. Vägarna är angivna i rött, gult eller grönt. Rött betyder att 6 elever eller fler använder vägen. Gulfärgade vägar används av 3 till 5 elever. Grönfärgade vägar används av 1 till 2 elever. Eleverna på skolan använder det närliggande vägnätet. Finns det ett lokalt gångoch cykelvägnät så används det av de elever som går eller cyklar till skolan. Det framgår av figur 10 nedan är att elever som går på Brinkskolan nyttjar Täbyvägen, Brinkvägen och Stråkvägen om de färdas med bil. De använder gång- och cykelvägnätet kring skolan om de går eller cyklar. Sportvägen, Aspgränd och Ravinvägen är lokalgator som nyttjas frekvent av dem som går eller cyklar. Stråkvägen är en lokalgata som eleverna korsar eller går utmed på vissa delar. Figur 10. Kartläggning av de skolvägar som används mest till Brinkskolan, en s.k. zonanalys.

16 Promemoria 16(28) Beskrivning av trafikproblemen Elevernas rapporter om platser som har låg trafiksäkerhet visas i figurerna nedan. Den första figuren är en översikt och visar att de elever som går eller cyklar till skolan upplever trafikfaror när de ska korsa Täbyvägen och Turebergsvägen. Inne i stadsdelen Vallabrink upplever eleverna att biltrafiken har hög hastighet och släpper inte fram dem när de vill korsa vägen. Gång- och cykelvägnätet kring skolan har brister i form av att det är trångt, bitvis brant, mörkt och att det finns korsningar med snäva radier. Det ger konflikter med andra gående, cyklister, mopeder och motionärer. Ett par yngre elever utrycker i enkäten att de på backiga vägavsnitt har svårt att hinna bromsa i tid vid möte med bil eller andra cyklister. Notera att i det här området får barn börja cykla till skolan i låg ålder. Figur 11. Översikt över rapporterade trafikproblem i området kring Brinkskolan.

17 Promemoria 17(28) Figur 12. Rapporterade trafikproblem i området närmast kring Brinkskolan. Den första siffran i rutan är ett löpnummer. Siffran efter kolon anger antalet rapporterade problem. Om vi zoomar in på området kring och en bit bort från skolan har skoleleverna gjort flera rapporteringar, se figur 12. De har sammanställts nedan och de platser som fått mest rapporteringar har markerats med fet stil. Täbyvägen (3 rapporteringar); Mycket biltrafik som man inte kan lita på att de stannar för gående, dålig sikt vid övergångställe samt trasig beläggning vid till busshållplats Anbudsvägen, östra sidan av Täbyvägen. Ravinvägen närmast skolan (6 rapporteringar); det är parkerade bilar och föräldrar som stannar till för att släppa av barn. Det ger problem för elever som samtidigt ska gå där de får kliva åt sidan vid möten samt att de skyms bakom fordonen. Parkerande bilar står i vägen för cyklister som ska svänga in till GC-vägen som leder till skolan. Vägbanan är bred och har inte gångbana. Stråkvägen (9 rapporteringar); bilar kör med hög hastighet och ser inte elever som vill korsa vägen pga dålig sikt vid bland annat Lindvägen.

18 Promemoria 18(28) I korsningen Stråkvägen/Blockvägen upplever eleverna att det är svårt att överblicka svängande bilar och gående. Bilar kör fort och de blinkar inte. Det är bitvis mörkt. Egnahemsvägen (8 rapporteringar); det är skymd sikt in till Vallabrinksgränd pga häckar på bägge sidor av vägen, mycket trafik som ska till och från skolan på ett smalt gatuavsnitt, de kör fort samt att det saknas gångbana eller övergångsställe för elever som kommer från norra delen av Egnahemsvägen. Boende ser föräldrar som gasar iväg till sitt jobb efter att de lämnat sina barn på skolan. Brinkvägen (2 rapporteringar); föräldrar stannar till med bil vid övergångsställe och på gupp. Det skymmer sikten när eleverna ska gå över gatan. Ibland sticker boendes bilar ut och tar plats av gångbanan. Gång- och cykelvägnätet kring Erikslund (13 rapporteringar); det är en stor ström av gående barn, cyklande barn och snabbcyklande vuxna samt mopeder. GC-vägarna är bitvis branta och eleverna tar sats för fortsatt färd. Cyklisterna, även barn, kan komma upp i hastigheter som de inte kan manövrera på ett säkert sätt. Det finns en GC-fyrvägskorsning vid konstgräsplanen. Dessa saker leder till konflikter om utrymmet och eleverna måste hoppa åt sidan för att inte bli påkörda av moppar eller cyklar. Det finns dessutom löv på marken som gör det svårt att bromsa i tid. Gång- och cykelvägnätet kring Visinge (7 rapporteringar); det finns en trevägskorsning mot ängen till Visinge som föranlett flera krockar och väjningar in i buskar. Det pga lutningar och att cyklister tar sats, och med det försvåras korrekt manövrering. Det finns löst grus kvar efter bygget på GC-vägarna söder om Ytterspåret och vid grusfotbollsplanen. Skylvägen (3 rapporteringar) i korsningen med vägen med samma namn finns en häck som skymmer sikten och den gör möte mellan bil och cykel mycket osäkert. Gång- och cykelvägnätet söder om skolan (3 rapporteringar); skymd sikt pga av buskar i trevägskorsningen GC-vägar. En gångväg till skolan saknar belysning, den är i nord sydlig riktning mellan GC-väg Bergfotsvägen och cykelställen. Turebergsvägen (8 rapportering): farliga korsningar med mycket biltrafik som man inte kan lita på att det stannar vid övergångsställe för att släppa fram gående. Buske vid fastighet på Åvavägen sticker ut mycket och är i vägen för dem som cyklar där. Stockholmsvägen (5 rapporteringar); det rapporterades om köbildning orsakat av ombyggnation hösten Åkerbyvägen (1 rapportering); bilar stannar inte vid övergångsställe vid cykelväg till norra delen av Täby Centrum. Travarevägen (1 rapportering): mycket biltrafik som man inte kan lita på att det stannar vid övergångsställe för att släppa fram gående. Gupp finns dock vid övergångsstället.

19 Promemoria 19(28) GC-väg söder om Anbudsvägen och Broby förskola (1 rapportering); hål i beläggningen vid bommar, mycket besvärande för cyklister. Ensta station och Illervägen (2 rapporteringar); passerande snabbtåg vid bommarna upplevs som mycket osäkert, de borde sakta in tycker en elev. Det är mycket parkerade bilar på Illervägen vid stationen som står hur som helst. Hasselgränd, gc-vägs delen (1 rapportering) Bommar står för tätt, man kan inte cykla genom dem. Fältarbete till fots om inget annat anges, genomfördes följande tider 7, 14 och 21 nov såg ankommande elever i samband med enkätarbete, före kl dec GC-vägnätet i Visinge, södra delen vid kl Vid skoldagens början ca kl jan Brinkvägen och Egnahemsvägen. Klart väder med snö på marken 5 grader 16 jan Ravinvägen, klart väder med snö på marken -7 grader 17 jan Stråkvägen, Egnahemsvägen, Brinkvägen, snö och mycket is. ca -9 grader. 22 jan GC-vägnätet i Erikslund, snö, is och -11 grader 24 jan Stråkvägen. Snö och mycket is på vägbanan. ca -5 grader. 25 jan Brinkvägen, Egnahemsvägen, Vallabrinksgränd. Fältarbete med bil. Ymnigt snöfall. Vägarna var fyllda med is och snö. -2 grader. 29 jan Stråkvägen kl. 14, is snöade -5 grader 30 jan Stråkvägen och Ravinvägen, is snö -10 grader 31 jan Brinkvägen, Egnahemsvägen, Vallabrinksgränd. Åkte med bil. Ymnigt snöfall, modd feb Brinkvägen och Egnahemsvägen, Vallabrinksgränd. Anbudsvägen. Mycket snövallar och modd. -3 grader. 6 feb Bilfärd till Ravinvägen, -5. Snövallar. 11 mars gc-vägnätet i Visinge. Sol +2 grader.

20 Promemoria 20(28) Parkering och angöring vid skolorna Beräkning av behov av antal platser Diagrammen över färdsätt till skolor på vintern kan användas för att uppskatta behovet av antal bilplatser vid en skola. Situationen på vintern är dimensionerande för val av åtgärd och behov av bilplatser vid skolan. Vinterperioden är mörk, har skymmande snöhögar, har upplagd snö utmed vägkanten som minskar utrymmet att gå på, samt är den period som har störst andel bilar vid skolorna. En annan metod att uppskatta behov av bilplatser är upprepade fältbesök vintertid vid skolornas start. Antal angörande bilar noteras vid minuterna före och efter skoldagens början. Behovet av bilplatser vid lågstadie- och mellanstadieskolor kan beräknas genom att ta andelen elever som åker bil alltid och hälften av andelen bil eller går/cyklar. Multiplicera det med antal elever på skolan. En bilplats omsätts erfarenhetsmässigt ca 3 gånger under morgonen om det är fråga om yngre elever, inte högstadium. En bilplats där en äldre elev släpps av omsätts ca 6 gånger under morgonen. Talen för omsättning av P-plats har samlats in kontinuerligt i skolvägsprojektet för Täby kommun. Parkering vid Brinkskolan På nordöstra sidan av Brinkskolans fastighet finns en rymlig parkeringsplats för personal och föräldrar. Men för de föräldrar som ankommer från Ravinvägen/Stråkvägen eller Brinkvägen saknas anordnad parkering där och föräldrar angör/parkerar i kanten av gatan. Bilar som står i kanten av Ravinvägen är ett stort hinder för de elever som går eller cyklar där och de skapar en osäker trafikmiljö. På Brinkvägen är fordon som lämnar av barn en riskfaktor eftersom de parkerar framför övergångsställe och skymmer sikten, parkerar på bägge sidor av vägen fast utrymme saknas, förare är stressade och tar inte hänsyn till andra skolbarn än sina egna. Infartsvägen Vallabrinksgränd från Egnahemsvägen till P-platsen är smal att köra in och ut från framförallt på vintern när det finns snö vid sidan av vägen. Vidare finns det en vändplan vid lastkajen som tyvärr nyttjas för angöring av några föräldrar som vill ha en kortare väg till förskolan. Beräknat behov av bilplatser kring Brinkskolan är bilandelen (0, ,5 gånger 0,25) gånger 355. Det delas med en omsättning av 3 bilar/plats för yngre barn och 6 bilar per plats för äldre barn ger ett behov av cirka 35 bilplatser för skoleleverna. Förskolan har ca 150 platser. Det kan antas att hälften av barnen skjutsas dit med bil och om de omsätts 3 gånger behövs cirka 25 platser samtidigt som skolan börjar på morgonen. Några familjer skjutsar flera barn och det reducerar antalet med uppskattningsvis 10 bilplatser. Totala behovet bedöms vara 50 platser för föräldrar. Antal anställda är 70 stycken och med en andel av 70 procent som åker bil på jobbet behövs 49 stycken bilplatser för dem. Tillgängliga bilplatser inklusive personalparkering är idag ca 22

21 Promemoria 21(28) stycken, men de kan även stå på besöksparkering så länge som de inte upptar bilplats vid skoldagens start eftersom de behövs av föräldrarna som ankommer med bil. Totalt behov är = 99 bilplatser Det finns följande antal att parkera på: 55 P-platser på P-ytan för föräldrar vid Brinkskolan 22 P-platser på P-ytan för personal vid Brinksskolan ca 10 st platser för gatuparkering på Ravinvägen ca 6 st platser för gatuparkering på Brinkvägen Total tillgång till p-platser ca 93 st. Foto Skoltomtens P-yta, Vallabrinksgränd Foto Infart till Vallabrinksgränd från Egnahemsvägen

22 Promemoria 22(28) Foto Ravinvägen Foto Brinkvägen vid gångväg till skolan Foto Brinkvägen, yta vid elcentral intill gångväg till skolan.

23 Promemoria 23(28) Olycksstatistik från STRADA Trafikolyckor har studerats för området kring Brinkskolan. Det har gjorts för de senaste fem åren, d.v.s. år 2014 till Olycksstatistiken är från Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) och innehåller både polis- och sjukhusrapporterade trafikolyckor. Singelolyckor fotgängare, cykel och moped är inte medtaget i redovisningen i figurerna nedan. Det eftersom den olyckstypen handlar om halkolyckor eller att föraren har tappat kontrollen över sin cykel/moped. Med skoltid menas från tiden en halvtimme före till en halvtimme efter skolans lektionstid. Mellan januari 2014 och december 2018 inträffade det nio stycken trafikolyckor i området runt skolan och det visas i kartan nedan. De större bilvägarna och deras korsningar är med i datautdraget. Åtta olyckor har med oskyddade trafikanter och en olycka var en upphinnande olycka med endast bilar inblandade. Två olyckor inträffade med oskyddade trafikanter som var på väg till skolan. De var: augusti år 2018: I Hagbykorset körde en skolungdom på moped in i framförvarande bil när den stannade för att släppa fram gående vid övergångsställe. september 2018: en skolungdom som cyklade västerut blir påkörd på övergångställe över Dalvägen (vid Turebergsvägen). Bilisten färdades söderut på Dalvägen. Figur 13. Fem års trafikolyckor med oskyddade trafikanter som skett kring Brinkskolan. Blå rutor är trafikolyckor rapporterade av polisen, röda rutor rapporterade av sjukhus.

24 Promemoria 24(28) Jämfört med förra årets skolvägsprojekt i Enhagen och norra Täby kyrkby är antalet olyckor i samma storleksordning. Det skedde 10 olyckor med oskyddade trafikanter kring Enhagenskolan, Runborgs friskola och Byleskolan. Att hålla i åtanke är att det var olyckor som skedde för tre skolor och de geografiska områdena var mindre per skola än vad som undersökts för Brinkskolan. Sett ytterligare tillbaka i tiden; år 2017 för skolvägsprojektet i norra Viggbyholm skedde det 11 olyckor med oskyddade trafikanter inblandade kring Viggbyskolan och Futuraskolan Bergtorp.

25 Promemoria 25(28) Uppmätta trafikmängder och hastigheter Trafikenheten mäter kontinuerligt mängden fordon och dess hastigheter på vägar och gator i kommunen. Trafikenheten väljer mätsnitten och det styrs av behov av information för olika projekt men de väljs även av önskemål uppkomna vid dialog med medborgare i den så kallade hastighetsdialogen. Uppmätta trafikmängder (dygnstrafik) och fordonshastigheter på vägarna kring Brinkskolorna listas i tabell nedan. Trafikmängder har avrundats till närmaste hundratal. Måttet 85-percentilen är lika med det värde som 85 procent av förarna inte överstiger. De resterande 15 procenten av förarna kör fortare än värdet. Hastigheter skrivna med röd text indikerar att hastigheterna är för höga och att åtgärd är aktuell i t.ex. hastighetsdialogprojektet. Gator som har skyltad hastighet 50 km/tim har kommenterats som 50-gata i tabellen. Övriga gator har en skyltad hastighet av 30 km/tim. Väg Mätt år Trafikmängd vardagar (fordon/dygn) Medelhast. (km/tim) 85- percentilen (km/tim) Kommentar Anbudsvägen 1-3 år ,1 37,1 Brinkvägen 5A år ,8 35,6 Brinkvägen år ,3 29,2 Dalvägen 84 år ,7 37,7 Dalvägen 91 år ,7 40,1 Egnahemsvägen år mäts till våren Erikslundsvägen år ,3 50,0 50-gata Getvägen 9 år ,0 38,0 Travarevägen 10 år ,3 38,2 Odlingsvägen vid Junigr. år ,3 36,7 Ravinvägen 10 år ,0 27,4 Ravinvägen 38 år ,6 29,8 Stråkvägen 45 södergående år ,0 40,0 högt Turebergsvägen 48A år ,2 54,4 50-gata Täbyvägen vid Avtalsvägen år ,0 58,0 50-gata södergående Stockholmsvägen öster om Tingsvägen år ,6 54,1 50-gata Tabell 2. Uppmätta trafikmängder och hastigheter utmed skolvägarna till Brinkskolan. Som framgår av tabellen körs det med höga hastigheter på lokalgatorna Anbudsvägen, Dalvägen, Getvägen, Travarevägen och Stråkvägen. Hastigheter i 85-percentileln varierar mellan 37 och 40 km/timme för dessa gator som är skyltade 30 km/tim maxhastighet.

26 Promemoria 26(28) På Erikslundsvägen uppmättes medelhastigheten 39 km/tim och 85-percentilen 50 km/tim vilket är en god efterlevnad av hastighetsbegränsningen. Gatan har busstrafik och biltrafik från bostäderna i Erikslund. Mängden fordon varierar mellan 100 och 900 fordon per vardagsmedeldygn. En trafikmängd av 100 fordon per dygn är en mycket låg trafikmängd fordon per dygn är en normal och måttlig trafikmängd för en villagata. Lägst medelhastighet uppmättes på Ravinvägen och de var mellan 21 och 25 km/tim. Täbyvägen, Turebergsvägen och Stockholmsvägen är hårt trafikerade vägar med trafikmängder mellan 5200 och 8300 fordon per vardagsdygn. Hastigheten i 85-percentilen ligger över skyltad hastighet för dessa vägar. Der är alarmerande att 85-percentilen är 58 km/timme i södergående riktning på Täbyvägen vid Avtalsvägen. Det är en plats där många skolbarn korsar vägen. Visserligen finns trafikljus utmed Täbyvägen vid Anbudsvägen att gå till, men en felhandling kan leda till att man blir påkörd av fordon som har en hastighet av 58 km/tim. Bl.a. berättade en flicka i årskurs 2 under enkätstudien att hon kommer att få cykla själv till skolan nästa år, och kommer då korsa Täbyvägen.

27 Promemoria 27(28) Förslag på åtgärder för att höja trafiksäkerheten utmed skolvägarna Trafikenhetens ambition är att utföra följande åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten för skolelever i Vallabrink. Gång- och cykelbana föreslås att byggas på Ravinvägen norra sidan kvarteret Banjon. Brinkvägen, övergångsställe flyttas norrut ca 30 m. Stråkvägen norr om Hasselgränd; bredning av gångbanor. Det görs genom att körbana minskas från 6,4 m till 5,5 m. Delfinansieras med programmet för reinvestering gata, men notera att åtgärderna är kostsamma. De behöver delas upp på flera år. Vallabrinksgränd vid korsning med Egnahemsvägen, säkrare och bättre övergång föreslås byggas för fotgängare. Målat gång- och cykelfält fram till cykelväg till Anbudsvägen. Trevägskorsnings på GC-vägnätet vid ängen i och Visinge föreslås breddas på en sträcka av ca 20 m. Linjemålning på GC-vägnätet vid Tippen. Turebergsvägen; förstärkt belysning och blinkande varningslampor föreslås vid Dalvägen. Vegetationsröjning på kommunal mark vid utpekade korsningspunkter och platser. Brev till fastighetsägare sänds ut under våren. På gång i Vallabrink I hastighetsdialogprojektet kommer följande platser få åtgärder i år för att dämpa de för höga fordonshastigheterna. Stråkvägen 10, söder om Turebergsvägen, kommer att få en hastighetsdisplay. På Stråkvägen 45, norr om Häggbacken, kommer en chikan att byggas. Chikanen byggs med två refuger så att fordonen för göra en sidoförflyttning. Getvägen 10 kommer ett gupp att anläggas. Odlingsvägen 21, väster om mitt på sträckan, där kommer en chikan att byggas. Den byggs med två refuger. På Dalvägen 86 finns ett gupp som kommer att rekonstrueras under året. Det är för högt idag.

28 Promemoria 28(28) Annat som är på gång i området är att Täby kommun utför under år en trafikanalys för Täbyvägen. Det kommer att vara underlag för en ev. ombyggnad av korsningen med Brinkvägen och Hagbyvägen.