Säkra barnens trafikmiljöer

Transkript

1 Rapport 2019:35, Version 1.0 Säkra barnens trafikmiljöer Rekommendationer för skolvägsutredningar utifrån barnperspektiv

2 Dokumentinformation Titel: Säkra barnens trafikmiljöer Rekommendationer för skolvägsutredningar utifrån barnperspektiv Serie nr: 2019:35 Projektnr: Författare: Medverkande: Kvalitetsgranskning: Beställare: Katarina Evanth Niklas Tengheden Hanna Wennberg Hanna Wennberg Trafikverkets Skyltfonden Kontaktperson: Anita Ramstedt, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Intern Vävaregatan 21 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) info@trivector.se

3 Förord Inom ramen för projektet Säkra barnens trafikmiljöer! Översyn av verktyg för skolvägutredning och liknande har gjort en granskning av kommunernas användning och behov av verktyg för skolvägsutredning och liknande verktyg för analys av barns trafikmiljö ur ett trafiksäkerhets- och trygghetsperspektiv. Även användningen av barnkonsekvensanalys (BKA) har undersökts. Baserat på denna granskning samt rådande kunskapsläge har rekommendationer tagits fram för ett systematiskt och effektivt arbete med trygga och säkra trafikmiljöer ur ett barnperspektiv med fokus på skolvägarna och vägarna till fritidsaktiviteter. Rapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfonden, ärendenr TRV2017/ Ståndpunkter och slutsatser reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Uppdraget har genomförts av Katarina Evanth (projektledare), Niklas Tengheden och Hanna Wennberg. Rapporten är kvalitetsgranskad av Hanna Wennberg. Anita Ramstedt har varit kontaktperson på Trafikverket. Lund, 31 mars 2019 AB

4

5 i Sammanfattning Kärnan i detta projekt har varit att genom mer systematiska skolvägsutredningar arbeta för minskad skjutsning av barn till skolan. Skjutsningen innebär både problem för trafiksäkerheten och miljön. Genom skjutsning får barnen inte de fördelar som en aktiv mobilitet skulle innebära i form av ökad självständighet och självkänsla, bättre hälsa, övning att vistas i trafiken och bättre skolresultat. Inledningsvis gjordes en översiktlig kartläggning av rådande kunskapsläge vad gäller säkra skolvägar och skolvägsutredning. Kartläggningen syftar främst till att sätta metoder för skolvägsutredning i ett sammanhang och visa på några metoder som används i dagsläget. Inom ramen för projektet genomfördes ett examensarbete som syftade till att jämföra resultat och tillvägagångssätt för digital skolvägsutredning och konventionell skolsvägsutredning med pappersenkäter/-kartor. Studien visar att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader mellan de metodernas resultat. Däremot fanns det väsentliga skillnader i utförandet av digital respektive traditionell skolvägsutredning, både rörande hanteringen av enkäter och efterarbete. En webbenkät skickades ut till Sveriges samtliga kommuner för att få svar på hur de arbetar med barn och trafik i allmänhet och skolvägar i synnerhet. Syftet var främst att kartlägga kommuners användning och behov av olika verktyg och metoder för skolvägsutredning för analys av barn och ungas trafikmiljö. De 80 kommuner som har svarat på webbenkäten använder sig av många bra metoder och verktyg, men hela 70 % har ett behov av stöd i arbetet med säkra skolvägar. Generellt sett önskar kommunerna få hjälp och råd för hur de kan arbeta på ett systematiskt sätt och mer specifikt efterfrågar de digitala kartverktyg, följt av bedömnings- och utvärderingsmetoder samt hur de kan använda barnkonsekvensanalys i arbetet med barn och trafik. Rekommendationerna som har tagits fram i detta projekt handlar om att följa en arbetsprocess för skolvägsutredning som innehåller tio delar. Valet av delar som genomförs beror på syfte, tillgängliga resurser och andra förutsättningar i kommunen. Vissa av delarna går att göra på en enklare nivå och mer avancerat, till exempel kan en enkel resvaneundersökning göras med handuppräckning i klassen eller genom en enkät. Detta projekt föreslår vilka enkätfrågor som ska ställas till barnen om deras skolvägar samt i förekommande fall, vägar till fritidsaktiviteter. Färdmedelsval, hur barnen upplever sin väg, känsla av otrygghet och användning av cykelhjälm ingår. I en karta ritar barnen in sina skolvägar och markerar de platser som de upplever är farliga eller otrygga och anger även varför. OR-metoden används av endast två av de kommuner som deltog i enkätundersökningen, vilket troligtvis beror på att metoden är okänd och delvis föråldrad.

6 ii OR-metoden utgör en bra grund för en bedömningsmetod där sträckor och korsningar bedöms i fält utifrån värdesatta och viktade faktorer. Dock behöver den uppdateras till en version 2.0 genom att digitaliseras, inkludera gång- och cykelvägar, upphöjda korsningar, cykelöverfarter och de nya hastighetsgränserna. En förenkling genom att endast använda värden och inte vikter kan underlätta för den som genomför inventeringen och bedömningen och innebära en större användning av metoden. Barnkonsekvensanalys är ett verktyg för att omsätta FN:s barnkonvention i handling. Barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020, vilket innebär att det blir både en större skyldighet och möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barns rättigheter och deras bästa i fokus. Barn har rätt att få information om och påverka det som sker i deras närmiljö. Barnkonsekvensanalys är högst relevant att använda inom trafik. Inom området för detta projekt innebär det att kartlägga, beskriva, analysera och utvärdera barns synpunkter och behov för skolvägar och vägarna till fritidsaktiviteter. Det är viktigt att få med barnens perspektiv barns tankar, känslor, upplevelser i och förslag om de trafikmiljöer de vistas i. Barnperspektivet, de vuxnas tolkningar och filter av barnens synpunkter ska också tas med, men man får inte glömma bort barnens perspektiv. En skolvägsutredning som genomförs genom de delar som föreslås i denna rapport är ett sätt att arbeta med barnkonsekvensanalys, utifrån både barnperspektiv och barnens perspektiv, för befintliga trafikmiljöer.

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte Metod 1 2. Resultat Rådande kunskapsläge Kommuners användning och behov av verktyg Råd och rekommendationer Sammanfattande diskussion och slutsatser 34 Referenser Bilaga 1: Enkätfrågor till kommunerna Bilaga 2: Svarande kommuner i enkätstudien Bilaga 3: Inventeringsformulär OR-metoden Bilaga 4: Samtyckesblankett för enkätundersökning i skolan Bilaga 5: Enkät i skolvägsutredning

8

9 1 1. Inledning 1.1 Bakgrund Trygga och säkra skolvägar är grundläggande för barns möjlighet att gå och cykla till skolan och därmed för möjligheten till självständig och fysiskt aktiv mobilitet. Många kommuner arbetar med skolvägarna, men med olika tillvägagångsätt samt med metoder som grundas på olika kriterier och på kriterier som inte alltid har bedömts utifrån vetenskapligt bevisad relevans. Det behövs en översyn av verktygen för arbetet med att säkra barnens trafikmiljöer för att på så vis kvalitetssäkra arbetet. Verktyg för skolvägsutredningar och liknande kan vässas genom influenser från metodiker för barnkonsekvensanalys (BKA) och vice versa. Därigenom kan barnperspektivet tydligare föras in i trafiksäkerhetsarbetet och dessutom kan BKA-metodiken på så vis struktureras mer. Barnperspektivet accentueras dessutom ytterligare genom att Barnkonventionen blir svensk lag fr o m 1 januari 2020 och i arbetet med Barnkonventionen har trafik- och stadsplaneringen en betydande roll. 1.2 Syfte Syftet med projektet är att göra en översyn av användningen och behovet i kommunerna vad gäller verktyg för skolvägsutredning och liknande verktyg för analys av barns trafikmiljö ur ett trafiksäkerhet- och trygghetsperspektiv. Även användningen av barnkonsekvensanalys (BKA) undersöks. Baserat på denna översyn samt på resultat från andra studier och på egna erfarenheter från skolvägsutredningar, tas rekommendationer fram för tillvägagångssätt för skolvägsutredning och metod både vad gäller enkät och inventering med fokus på Vägverkets OR-metod. Influenser hämtas även från verktyg i relaterade områden, till exempel metodiken för barnkonsekvensanalys och samskapande. 1.3 Metod Följande moment har ingått i projektets genomförande: 1) Översikt för rådande kunskapsläge 2) Handledning av ett examensarbete om digitala skolvägsutredningar 3) Kartläggning av kommuners användning och behov av verktyg 4) Framtagning av rekommendationer för skolvägsutredning 5) Rapportering av ovanstående

10 2 Översikt för rådande kunskapsläge Inledningsvis gjordes en översiktlig kartläggning av rådande kunskapsläge vad gäller säkra skolvägar och skolvägsutredning. Kartläggningen gör inte anspråk på att vara heltäckande, utan syftar främst till att sätta metoder för skolvägsutredning i ett sammanhang och visa på några metoder som används i dagsläget. Resultat har hämtar från SKL:s utredning Varför skjutsar föräldrar barnen till skolan (SKL, 2013) och ett tidigare examensarbete om vilka faktorer i trafikmiljön som är viktiga för tryggheten enligt barn och föräldrar (Åström, 2015). Resonemang om lämplig ålder för att cykla på egen hand till skolan baseras på det tidigare Skyltfonden-uppdraget Säkrare cykling för barn i tätort vägledning för barns cykling till skolan (TRV 2016/19946) (Stigell m fl, 2017). Översikten för rådande kunskapsläge presenteras i avsnitt 2.1. Examensarbete om digitala skolvägsutredningar Inom ramen för projektet initierades ett examensarbete om digitala skolvägsutredningar. Under perioden augusti februari 2019 genomförde Matilda Hansson examensarbetet Skillnader mellan digitala och traditionella undersökningsmetoder i skolvägsutredningar (Hansson, 2019) med handledning av projektets medverkande. I examensarbetet gjordes en digital respektive en traditionell skolvägsutredning i årskurs 3 och 6 på Tunaskolan i Lund. Som digitalt datainsamlingsverktyg användes pointsurvey, ett webbaserat verktyg för enkäter med kartor. 1 Likheter och skillnader mellan de två metoderna vad gäller resultat och tillvägagångssätt beskrevs med ett resonemang om för- och nackdelar. En sammanfattning av resultaten från examensarbetet finns i avsnitt 2.1. Kartläggning av kommuners användning och behov av verktyg En kartläggning har gjorts av kommuners användning och behov av olika verktyg för skolvägsutredning och av liknande verktyg för analys av barns trafikmiljö ur ett trafiksäkerhet- och trygghetsperspektiv. En webbaserad enkät skickades ut till samtliga 290 kommunerna i Sverige och besvarades av 80 kommuner. Enkäten har kompletterats med intervjuer i tre kommuner (Växjö kommun, Alingsås kommun och Umeå kommun) för att ytterligare belysa projektets frågeställning. Resultatet från kartläggningen i kommunerna presenteras i avsnitt 2.2. Framtagning av rekommendationer för skolvägsutredning Rekommendationer för metodik för skolvägsutredning har tagits fram utifrån resultatet från enkät- och intervjustudien i kommunerna, resultat från andra studier som sammanställs i rådande kunskapsläge samt utifrån egna erfarenheter från skolvägsutredningar. I avsnitt 2.3 beskrivs de ingående delarna för arbetsgången både vad det gäller enkät med frågor och inventering med fokus på de så kallade OR-metoden. Influenser har även hämtats från metodiken för barnkonsekvensanalys och från samskapandeprocesser. Rapportering Slutprodukten från projektet är föreliggande rapport med resultatet från ovanstående moment och rekommendationer för ett systematiskt och effektivt arbete 1 Enkätverktyg med kartfunktion från företaget Entergate, se

11 3 med trygga och säkra trafikmiljöer ur ett barnperspektiv med fokus på skolvägarna, men även vägarna till fritidsaktiviteter. Sammantaget bidrar projektet med verktyg och rekommendationer för skolvägsutredningar och liknande tillämpningar samt förslag på hur sådana verktyg kan användas i BKA-metodiken.

12 4 2. Resultat 2.1 Rådande kunskapsläge Färre barn går och cyklar till skolan Att barn ska kunna gå och cykla till skolan har nog aldrig varit viktigare. Fysisk aktivitet och att bryta stillasittande livsmönster pekas ut som nödvändigt för folkhälsan, och förflyttningen till skola och fritidsaktiviteter är en viktig del i vardagsmotionen. Folkhälsomyndighetens minimirekommendation för barn är 60 minuters måttligt intensiv fysisk aktivitet per dag. Trygga och säkra skolvägar är grundläggande för barns möjlighet att gå och cykla till skolan och därmed för möjligheten till självständig och fysiskt aktiv mobilitet (Wennberg m fl, 2014). För en mer fysiskt aktiv mobilitet hos barn behöver vi dock bryta en nedåtgående trend. Beroende på årstid går eller cyklar 48 % av barnen i årskurserna F-9 till skolan (Trafikverket, 2013) att jämföra med att 97 % av 7-9 åringarna gick/cyklade till skolan på 1980-talet (Spolander, 1985). Detta är en oroande utveckling även på lång sikt, inte minst med tanke på att barn som går eller cyklar även är mer fysiskt aktiva som vuxna (Yang m fl, 2014). Varför skjutsar föräldrarna barnen till skolan? Det har gjorts många studier och skrivits en mängd rapporter om skälen till att fler barn blir skjutsade till skolan. I Varför skjutsar föräldrarna barnen till skolan? (SKL, 2013) görs en djupdykning i de mångfacetterade förklaringarna till varför barn skjutsas till skolan i allt högre grad. Författarna har studerat forskningsrapporter och gjort en egen studie på fyra skolor för att försöka förstå detta fenomen. De kommer fram till att det är många skiftande skäl till att föräldrar skjutsar sina barn även om det ofta handlar om korta avstånd eller att det finns skolskjuts att tillgå. I mångt och mycket handlar det om generella förändringar i samhället, synen på föräldraskap och bilanvändning. Det man kan konstatera är att det inte finns ett entydigt enkelt skäl utan det är många olika faktorer som spelar in när bilen väljs som färdmedel till skolan. De viktigaste anledningarna totalt sett är att det är mest praktiskt för familjen för att få ihop vardagen och att föräldrarna upplever att skolvägen är farlig. Nedan ses en översikt av de viktigaste faktorerna och anledningar som författarna kom fram till: Skolans placering är avgörande t ex om skolor etableras i lokaler som var avsedda för andra ändamål och infrastrukturen inte är anpassad till verksamheten. Här ingår även fritt skolval, färre hemmafruar och fler mobiler, vilka alla bidrar till ett större behov att skjutsa och att det många gånger är enklare att ta bilen än att samordna eller ändra planer vid resor. Tid är viktigare än pengar och miljö upplevd tidsbrist och behovet av flexibilitet styr föräldrar att välja bilen. Besparing av pengar och miljöskäl

13 5 genom att inte välja bilen är argument som väger mindre än den upplevda tidsvinsten. Skjutsa anses vara ett sätt att visa engagemang för dagens föräldrar, som vill stödja sina barns utveckling och många ser barnen som ett projekt. Dagens samhälle kännetecknas av en ökad grad av individualisering, vilket kan vara en förklaring till att föräldrar skjutsar sina barn. Barnen överbeskyddas eftersom många föräldrar tycker att deras barn är mer sårbara än de själva var i samma ålder. Bilen kan bli en symbol för säkerhet och trygghet. En vana att åka bil vanan är en viktig faktor när föräldrar väljer bilen som färdmedel och för att bryta vanan måste man passa på när det sker förändringar som när människor flyttar, byter arbete eller får barn. Övertyga föräldrarna att de har kompetenta barn nyckeln är att få föräldrar att inse att de är goda föräldrar om de låter barnen ta sig själva till och från skolan och fritidsaktiviteterna. Författarna presenterade ett översiktligt koncept med förslag på hur man kan minska skjutsandet. De påpekar att detta dock inte har utvärderats, vilket vore önskvärt. Förslaget på lösningar har tre delar: En folder om den goda föräldern som ges till föräldrar med barn som börjar på skolan. En god förälder anses vara den som inte skjutsar ända fram till dörren. Rekommendation om plats för lämning och hämtning för att undvika trafikproblem för de föräldrar som skjutsar sina barn. Innebär att göra en karta med lämpliga sådana platser markerade. Ett förslag på översyn av skolvägar för varje barn. Om kommunen vill att barn ska gå eller cykla måste detta vara säkert. Därför bör skolvägen för varje barn undersökas och bedömas utifrån ett antal viktiga kriterier: Trafikens hastighet/gällande hastighet Trafikmängd Om det finns en trottoar eller cykelväg Om barnet måste korsa en väg eller en större infart Om det finns belysning En enkel checklista kan användas av de som ansvarar för att barnen kommer säkert till och från skolan genom att checka av den väg som varje barn ska gå eller cykla. Alternativ väg måste föreslås om närmaste vägen inte uppfyller kriterierna. Denna checklista har använts på prov. När kan barn cykla till skolan på egen hand? Barn är per definition alla människor upp till 18 år, men det är stora skillnader inom denna grupp vad gäller behov och förutsättningar. De allra yngsta barnen reser sällan på egen hand medan de äldre barnen i högre utsträckning än de yngre självständigt reser till skola och fritidsaktiviteter. 11-årsåldern är en brytpunkt där 4 av 5 barn går och cyklar till skolan på egen hand (Schmidt & Neergaard, 2007). Ju yngre barnen är desto mer styrs barnens resvanor och vistelse i trafikmiljöer av föräldrarnas uppfattning av bland annat säkerheten under resan och av resans komplexitet i förhållandet till barnens utvecklings- och mognadsgrad.

14 6 Gängse åldersrekommendationer för cykling på egen hand till skolan utgår ofta från att barn bör vara 12 år eller äldre. I Säkrare cykling för barn i tätort vägledning för barns cykling till skolan, (Stigell m fl, 2017) studeras bakgrunden till denna rekommendation. De viktigaste slutsatserna från studien är att: Gängse åldersrekommendationer har tagits fram i en tid med andra värderingar och förutsättningar. Tolvsårsrekommendationen är inflytelserik genom att vara vanligt förekommande i svenska skolor men är delvis föråldrad. I andra europeiska länder är det större spridning för i vilken ålder man rekommenderar barn att cykla på egen hand till skolan. Rekommendationer för cykling till skolan är bra men bör inte enbart baseras på barnets kronologiska ålder. Det som också spelar stor roll är barnets erfarenhet av att vistas till fots eller med cykel i trafiken samt vilka trafikförutsättningar som råder på den plats där barnet rör sig. Det är alltså bra för barn att öva på att cykla i trafikmiljö med sina föräldrar eller annan vuxen person. Cykling på fritiden är minst lika viktigt att hantera som cykling till skolan. Det är viktigt att planera och utforma samhället för ökat och säkrare cykling liksom att betona cyklingens positiva effekter för hälsa och barns utveckling. Ansvar för att avgöra när barnet kan cykla till skolan på egen hand bör inte läggas på skolan. Istället för att ge en fast åldersrekommendation för när barnet kan börja cykla själv, är det alltså bättre att utgå från trafikmiljöns komplexitet och barnets trafikvana i kombination med barnets ålder. Säkra skolvägar möjliggör att fler går och cyklar Utformningen av trafikmiljön påverkar trafiksäkerhet och tryggheten. Säkra skolvägar är en förutsättning för att fler ska gå och cykla till skolan, på egen hand eller tillsammans med en vuxen. I utredningen av SKL från 2013 om varför föräldrar skjutsar sina barn till skolan framkom att 29 % av föräldrarna tyckte att skolvägen var osäker. De vanligaste anledningarna var att bilarna hade för höga hastigheter och att barnet måste passera en större väg. Övriga anledningar var till exempel dålig sikt, kaos utanför skolan och avsaknad av gång- och cykelvägar. Barns upplevelse av trafikmiljön har studerats av Johansson & Leden (2009). De har jämfört nyckelparametrar som enligt barnens egen uppfattning är avgörande för varför cykelolyckor sker med befintlig olycksstatistik. Enligt studien anser barn att dålig sikt, intensiv motortrafik och hög hastighet bidrar till en farlig trafikmiljö. Barn kan även tänkas ha sämre sikt än vuxna på grund av deras längd. Parkerade bilar, träd och byggnader gör det ofta svårt för barn att få en överblick över trafiken. Johansson & Leden (2009) påpekar, med stöd i andra studier, att barn ofta följer trafikreglerna och beter sig mer noggrant i trafiken än andra åldersgrupper. Barns och föräldrars värdering av trafikmiljön studeras i ett examensarbete av Åström (2015). Sammanlagt 144 föräldrar och 210 barn från två skolor i Lunds kommun deltog i en enkätundersökning. Undersökningen visar att för både barn

15 7 och föräldrar är bilarnas hastigheter och att bilister visar hänsyn till och stannar för gående bland de viktigaste faktorerna för en trygg och säker skolväg. En GAP-analys av värderingen av viktighet och nöjdhet med olika faktorer i trafikmiljön för en trygg och säker skolväg visar att störst skillnad mellan viktighet och nöjdhet finns för bilisterna respekterar hastighetsgränserna detta gäller för både barnen och deras föräldrar, se Tabell 2-1 och Tabell 2-2. Bilarnas hastighet och bilisternas hänsyn gentemot gående och cyklister är faktorer som både barn och föräldrar tycker är mycket viktig och som man är mindre nöjd med i dagsläget, d v s en faktor där det finns stor potential till förbättring och som genom stort gap mellan viktighet och nöjdhet bör vara ett prioriterat åtgärdsområde. Tabell 2-1 GAP-analys av barnens värdering av viktighet och nöjdhet med olika faktorer i trafikmiljön för en trygg och säker skolväg (N=210). Barnen har svarat på en 3-gradig skala för viktighet (1=inte viktigt, 2=viktigt, 3=mycket viktigt) respektive nöjdhet (1=stämmer inte, alls, 2=stämmer delvis, 3=stämmer helt ju högre tal desto mer nöjd är man). Källa: Åström, 2015 (bearbetad av Wennberg, Sundberg, Nilsson, 2016). Faktor i trafikmiljön Viktighet Nöjdhet Skillnad Bilisterna respekterar hastighetsgränserna 2,7 2,2-0,5 Bilisterna visar hänsyn till gående och cyklister 2,7 2,2-0,5 Det finns trafikljus där man ska korsa vägar 2,2 1,8-0,4 Det finns god belysning 2,6 2,3-0,3 Det finns övergångsställen där man kan korsa vägar 2,6 2,3-0,2 Det finns gångväg/trottoar och cykelväg 2,6 2,3-0,2 Det inte finns otrevliga/hotfulla människor längs skolvägen 2,5 2,3-0,2 Gångväg/cykelväg är fri från snö och halka 2,3 2,2-0,2 Det inte är så mycket biltrafik 2,0 2,1 0,2 Det är god sikt, ingen vegetation eller byggnad som skymmer sikt 1,9 2,1 0,2 Gångväg/cykelväg är jämn och fin, fri från sprickor och hål 1,9 2,2 0,3 Tabell 2-2 GAP-analys av föräldrarnas värdering av viktighet och nöjdhet med olika faktorer i trafikmiljön för en trygg och säker skolväg (N=144). Föräldrarna har svarat på en 5-gradig skala för viktighet (1=inte alls viktigt, 2= lite viktigt, 3=ganska viktigt, 4=viktigt, 5=mycket viktigt) respektive nöjdhet (1=stämmer inte alls, 2=stämmer lite, 3=stämmer ganska väl, 4=stämmer nästa helt, 5=stämmer helt ju högre tal desto mer nöjd är man). Källa: Åström, 2015 (bearbetad av Wennberg, Sundberg, Nilsson 2016). Faktor i trafikmiljön Viktighet Nöjdhet Skillnad Att bilisterna respekterar hastighetsgränserna 4,9 2,8-2,0 Att det finns trafikljus där man ska korsa vägar 4,3 2,4-1,8 Att bilisterna visar hänsyn till gående och cyklister 4,9 3,1-1,8 Att mopedisterna respekterar gående och cyklister 4,8 3,1-1,6 Att det inte är så mycket biltrafik 4,4 3,0-1,4 Att det finns gupp eller andra farthinder där man ska korsa vägar 4,0 2,8-1,2 Att det inte är så mycket lastbilar och tung trafik 4,7 3,5-1,2 Att det inte är så många bilar och annan trafik runt skolan 4,3 3,3-1,0 Att det finns övergångsställen där man kan korsa vägar 4,9 3,9-1,0 Att det är god sikt, ingen vegetation eller byggnad som skymmer sikt 4,3 3,4-0,9

16 8 Att det finns god belysning 4,5 3,7-0,8 Att det finns gångväg/trottoar och cykelväg 4,9 4,1-0,7 Att det inte finns otrevliga/hotfulla människor längs skolvägen 4,8 4,1-0,7 Att skolvägen inte korsar stora genomfartsleder och bilvägar 4,7 4,0-0,7 Att gångväg/cykelväg är fri från snö och halka 4,0 3,5-0,5 Att gångväg/cykelväg är jämn och fin, fri från sprickor och hål 3,7 3,3-0,5 Att det finns andra människor längs skolvägen 4,1 4,2 0,1 Att skolvägen inte går genom otrevliga industriområden 4,2 4,9 0,7 Exempel på metoder för skolvägsutredning Många kommuner arbetar med skolvägarna och andra trafikmiljöer som barn använder, men med olika tillvägagångsätt och metoder. I skolvägsutredningar görs ofta en resvaneundersökning om hur barnen tar sig till och från skolan. Ofta används också en kartbaserad enkät riktad till barn, föräldrar och/eller skolpersonal med frågor om färdväg till/från skolan och platser som upplevs som farliga eller otrygga. Därutöver görs ibland en inventering utifrån kriterier för en säker skolväg, till exempel trafikmängd och hastigheter, tillgång till gång- och cykelvägar, förekomst av korsningar med bilväg med mera. Nedan ges en översikt för några metoder inom skolvägsutredning. Resvaneundersökning En vanligt förekommande metod för säkra skolvägar är resvaneundersökningar i skolorna och vissa kommuner tillhandahåller mallar för detta åt skolorna. Resvaneundersökningen innebär en kartläggning av vilka färdsätt barnen tar sig till/från skolan. Det kan göras med en enkel handuppräckning eller med ett frågeformulär. I resvaneundersökningen ingår inte frågor om vilka färdvägar barnen väljer eller vilka farliga eller otrygga platser samt risker de upplever längs vägen. Figur 2-1 Exempel på presentation av resultat från resvaneundersökning. Frågan här avser hur barnen i olika årskurser tar sig till skolan en viss dag. Källa: Hvitlock m fl (2018).

17 9 Kartläggning av skolvägar med kartor Arbetet med skolvägsutredning innefattar i regel en kartbaserad enkät riktad till barn, föräldrar och/eller skolpersonal. På karta ritas barnets färdväg till/från skolan i och platser som upplevs som farliga eller otrygga kan markeras. Ofta görs den kartbaserade enkäten tillsammans med frågor om resvanor. Det finns olika former av digitala enkät- och kartverktyg som kan användas vid skolvägsutredning. Ett exempel är pointsurvey 2, där barn, föräldrar och/eller skolpersonal kan besvara frågor om resvanor och det finns möjligheter att på karta markera ut färdvägar platser som upplevs farliga eller otrygga. Första versionen togs fram tillsammans med Alingsås kommun och Trafikverket för att göra en kartläggning av barnens skolvägar och trafiksäkerhet längs dessa. Alingsås var en av de kommuner som intervjuades inom föreliggande projekt; se avsnitt 0 för mer information. Lunds kommun har utvecklat ett eget webbaserat enkät- och kartverktyg, Lunda- Maps för att kartlägga och analysera barns skolvägar. Verktyget är främst tänkt att användas av barn som ritar in sin skolväg och markerar platser som de tycker känns osäkra eller otrygga och har möjlighet att lägga till kommentarer. Verktyget är användarvänligt; mindre barn kan be sina föräldrar hjälpa dem. Med ett klick skickas enkäten till Tekniska förvaltningens personal som arbetar med barn och trafik. Sveriges Lantbruksuniversitet har utvecklat en metod som kallas för Barnkartor i GIS (Berglund & Nordin, 2010). Målet med metoden är att den ska vara en barnvänlig, skolvänlig och planeringsvänlig med ledorden enkelhet och relevans. Metoden ska underlätta för barn och skola att medverka i stadsplanering och vägplanering enligt barn och ungas rätt att påverka sin närmiljö, vilket är kärnan i FN:s barnkonvention. Metoden ska vidare underlätta för planerarna att få del av barnens och skolans anspråk på närmiljön samt underlätta kommunikation och därmed öka vuxnas respekt för barns erfarenheter och synpunkter. En skola kan själv starta upp och genomföra ett projekt eftersom metoden är tillgänglig online och standardiserade tematiska kartor automatiskt genereras. Inventering med OR-metoden En inventeringsmetod som förr användes i relativt stor omfattning för skolvägsutredningar är OR-metoden, Olycksfrekvens och rörelsefrihet för barn. Denna finns beskriven i Miljö och trafiksäkerhet längs barns skolvägar (Vägverket, 1999). Metoden är en strukturerad metod för inventering i fält av trafikmiljön och efterföljande beräkning av trafiksäkerheten enligt värdesatta och viktade variabler för sträckor och korsningar, till exempel typ av gata/väg/korsning, hastighet, passager, separering, belysning, sikt med mera. Det finns ett inventeringsformulär för sträckorna respektive korsningarna där man för in data för de olika variablerna, se Bilaga 3. Vid analys finns en mall för hur poängen ska sättas. Utifrån poäng och vikt för samtliga faktorer får man ut ett totalvärde på trafiksäkerheten för varje sträcka 2 Enkätverktyg med kartfunktion från företaget Entergate, se

18 10 och korsning som har inventerats i en femgradig färgskala i trafikfärgerna; se Tabell 2-3 nedan. I Figur 2-2 ses hur trafiksäkerheten kan illustreras i karta. OR-metoden bör dock ses över och uppdateras utifrån rådande kunskapsläge och några utvecklingsmöjligheter pekades ut av Åström (2015), se avsnitt 2.3. Tabell 2-3 Femgradig färgskala för trafiksäkerhet för sträckor och korsningar enligt OR-metoden. Figur 2-2 Exempel på hur kvalitetsnivå av trafiksäkerheten illustreras i karta genom OR-metoden. Inventering med LUSK En annan metod för inventering av skolvägar är LUSK (Luleåbyars skolvägar), utvecklad av Vägverket. Metoden beskrivs av Nilsson & Sundström (2004) som en metod som ursprungligen togs fram för att objektivt värdera vilka skolvägar som ska prioriteras i byar i Luleå, men den kan användas var som helst geografiskt. Metoden beräknar poängvärde baserat på ett antal parametrar elevers ålder, ÅDT (årsdygnstrafik), fordonshastigheter och vägrenens bredd, se formel nedan och beskrivning av de ingående parametrarna. Ju högre poängvärde en väg

19 11 erhåller desto högre är olycksrisken och behovet av åtgärd (Nilsson & Sundström, 2004). LUSK-talet = Elevpoäng * Trafikpoäng * Hastighet * Väg Elevpoäng bygger på att yngre barn får högre poäng, vilket innebär en högre prioritet. Antalet elever i varje klass multipliceras med elevpoängen för klassen och summeras till den slutliga elevpoängen. Trafikpoäng bygger på ÅDT, vilket innebär att trafikmängder mäts med hjälp av mätslangar under skoltid mellan kl 7-16 en fredag i slutet av september eller maj. I LUSK-kalkylen har antagandet att en lastbil motsvarar tio personbilar eftersom en lastbil upplevs som många gånger farligare än en personbil. Hastighet innebär 90-percentilen för uppmätta hastigheter mellan kl Poäng för parametern väg är en poäng om vägrenen är bredare än 0,8 m och fem poäng om den är mindre än 0,8 m. Exempel på arbetsprocess för skolvägsutredning Processen för en skolvägsutredning kan se olika ut beroende på utförare, personella resurser och budget. I detta avsnitt görs en översiktlig beskrivning av de ingående delarna i arbetsprocessen som Trivector har följt vid genomförandet av skolvägsutredningar i bland annat Vellinge kommun. Denna arbetsprocess har ofta även inkluderat vägar till barnens fritidsaktiviteter, kompisar och andra målpunkter där de tillbringar sin tid efter skolan eller på helgerna. Kommunen kontaktar skolans rektor och berörda lärare för att informera om skolvägsutredningen vad det gäller exempelvis arbetsgång, tidplan och förväntade resultat. Trivector kontaktar rektor och lärare för att boka datum för enkätundersökning i de utvalda årskurserna, företrädesvis årskurs 3, 6 och 8. Enkätundersökning i varje klasserna med minst tre vuxna på plats Del 1 Enkät med frågor om färdmedelsval till och från skolan dagen för undersökningen, färdmedelsval till fritidsaktiviteter, samt frågor om upplevd otrygghet, cykelhjälmsanvändning med mera. Del 2 En karta över orten där skolan och andra målpunkter är markerade. Barnen ritar in sin skolväg samt platser de upplever som farliga och/eller otrygga. Motsvarande görs för vägar till fritidsaktiviteter. Kartläggning av primära stråk Inventering i fält utifrån analys av punkterna ovan och dialog med kommunen Åtgärdsförslag utifrån fyrstegsprincipen Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys används relativt ofta i stadsplaneringen, men blir vanligare även inom trafik- och transportplaneringen. Barn och ungas rättigheter och möjligheter i samhället påverkas av hur vi planerar och utformar trafikmiljöer, det vill säga genom trafikplaneringen (Slotte & Wennberg, 2014). Barnperspektivet tas upp i Barnkommitténs slutbetänkande SOU 1997:116. Det innebär att vuxna sätter sig in i och försöker förstå barns situation. Att ha ett barnperspektiv i beslutsfattande innebär att se olika beslutsalternativ ur barnets synvinkel och att noga analysera vilka följder ett beslut kan få för ett barn eller barn som grupp.

20 12 Att lyssna på barnen och ta hänsyn barnens perspektiv i frågor som rör dem betonas av FN:s barnkonvention som även blir svensk lag den 1 januari Barnperspektivet är viktigt i en analys av trafikmiljön kring skolor och på andra platser som barn och unga använder. För att ta hänsyn till barnperspektivet och barnens perspektiv på ett strukturerat sätt i trafikplaneringen är barnkonsekvensanalys (BKA) relevant. BKA är en metodik för att på ett systematiskt sätt belysa hur barn och unga påverkas av ett beslut och beskriva vilka åtgärder och utformning som är bäst för barn. Barnombudsmannen har utvecklat en modell för barnkonsekvensanalys, se Figur 2-3. Figur 2-3 Arbetsprocess för Barnkonsekvensanalys. Källa: Barnombudsmannen (2015). Några kommuner har egna verktyg för BKA, t ex Göteborgs stad och Malmö stad, men då ofta mer ur ett stadsbyggnadsperspektiv. Trafikverket har tagit fram en vägledning för BKA i vägplaneringen som utgår från barnombudsmannens arbetsprocess, se Vägverket (2005). Vägverket skriver i sin vägledning att det främsta syftet med en BKA är att erhålla ett allsidigt beslutsunderlag. Genom att integrera BKA, menar Vägverket att arbetet i planeringen säkras och att hänsyn tas till barns behov vid exempelvis ett vägprojekt. BKA ska enligt vägledningen användas i all planering och projektering av väg- och trafiklösningar som berör barn (Vägverket, 2005). Figur 2-4 visar vägledningens modell för barnkonsekvensanalys. BKA görs i regel i andra skeden än skolvägsutredningar. Man kan förenklat säga att skolvägsutredningar görs för trafikmiljöer kring befintliga skolor medan BKA idag oftast görs för kommande förändringar som påverkar barnens utemiljöer och situation, till exempel vid etablering av nya skolor och för en detaljplan eller vägplan. Wennberg m fl (2015) tar upp vikten av att en barnkonsekvensanalys görs vid sociala konsekvensbeskrivningar i planeringen av infrastruktur. Under 2004 och 2005 genomförde Vägverket 40 barnkonsekvensanalyser. Dessa arbeten har enligt Rova (2007) oftast skett i samband med förstudier som gäller gång och cykelvägar och tätortsåtgärder.

21 13 Figur 2-4 Trafikverkets modell för barnkonsekvensanalys. Källa: Vägverket (2005). Sammanfattning av examensarbete om digitala skolvägsutredningar Examensarbetet Skillnader mellan digitala och traditionella undersökningsmetoder i skolvägsutredningar, Hansson (2019) syftade till att jämföra resultat och tillvägagångssätt för digital skolvägsutredning och konventionell skolsvägsutredning med pappersenkäter/-kartor. Arbetet bestod av två huvuddelar: en litteraturstudie om skolvägsutredningar och genomförandet av skolvägsutredning via en digital respektive traditionell undersökning med pappersenkäter i årskurserna 3 och 6 på Tunaskolan i Lund. Som digitalt datainsamlingsverktyg användes pointsurvey, ett webbaserat verktyg för enkäter med kartor. 3 Både pappersenkäterna och den digitala motsvarigheten i pointsurvey innehöll frågor om färdmedelsval och värdering av olika trafiksäkerhetsfaktorer såsom bilars hastighet och belysning. Enkäterna innehöll också en karta där färdvägen till/från skolan ritades. Studien visar att det inte fanns några statistiskt signifikanta skillnader mellan de metodernas resultat. Det är ett viktigt resultat från examensarbetet som visar att valet av digital eller traditionell skolvägsutredning inte verkar påverka hur man 3 Enkätverktyg med kartfunktion från företaget Entergate, se

22 14 svarar på frågorna i enkäten. För mer detaljer om resultatet från skolvägsutredningen hänvisas till Hansson (2019). Det fanns väsentliga skillnader i utförandet av digital respektive traditionell skolvägsutredning, både rörande hanteringen av enkäter och efterarbete. Digitala skolvägsutredningar är i regel tidsbesparande främst genom det manuella arbetet blir betydligt mindre omfattade i jämförelse med traditionella skolvägsutredningar. Vid en digital enkät är interna bortfallet mindre eftersom respondenten blir tvingad till att besvara obligatoriska frågor. I en pappersenkät kan respondenten välja att hoppa över frågor utan att det märks förrän i analysskedet. Digitala enkäter är däremot en relativt ny undersökningsmetod i detta sammanhang och kräver viss utveckling. Det finns funktioner som behöver förbättras i det digitala enkät-/kartverktyget. Det förekom också en del praktiska problem vid genomförandet av den digitala undersökningen, till exempel var internetuppkopplingen inte helt fungerande i ett av klassrummen och en skolklass förlorade sina svar och fick börja om ifyllandet av enkäten. Det verkade också som att det var lättare för de barnen i årskurs 6 som fyllde i den digitala enkäten med dator jämfört med barnen i årskurs 3 som använde surfplatta. Barnen hanterade generellt karta väl, oavsett om det var papperskarta eller digital karta. Samverkan och delaktighet är framgångsfaktorer Säkra skolvägar är en förutsättning för att fler ska gå och cykla till skolan, på egen hand eller tillsammans med en vuxen, och skolvägsutredning är en viktig metod i arbetet med skolvägarna. Det finns många anledningar till att barn skjutsas till skolan, och osäker skolväg är en av flera anledningar. Barns mobilitet är starkt koppat till vanor, normer och värderingar. För många familjer ter skjutsning sig som ett rationellt val för att få ihop ett pressat tidsschema, vilket inte minst är ett resultat av föräldrarnas arbetspendling och en alltmer organiserad fritid. Det finns också en stark skjutskultur där bilden av den gode föräldern är en förälder som skjutsar sitt barn. För att uppmuntra till mer hållbart resande till skolan, i form av ökad gång och cykling, behövs en kombination av åtgärder som gör skolvägarna säkrare och insatser som påverkar normer och värderingar. Två nyligen avslutade projekt som rör barns mobilitet och säkra skolvägar har en gemensam nämnare, nämligen vikten av samverkan och delaktighet. Om olika aktörer (trafikkontor, skola, barn, föräldrar med flera) engagerar sig i arbetsprocessen och tillsammans tar fram åtgärdsförslag, finns det en större sannolikhet att åtgärderna blir accepterade och mer bestående. Vikten av samverkan och delaktighet tas upp i Superbra skolvägar i Lund Plan för säker och hållbar väg till förskola och skola i Lunds kommun (Evanth & Ahlström, 2018). Här beskrivs en arbetsmetodik för hur arbetet med skolvägar kan bedrivas i praktiken på en skola. Fokus ligger på åtgärder inom mobility management. Samarbete löper som en röd tråd genom arbetsprocessen; samarbete krävs mellan flera parter, till exempel Tekniska förvaltningen och skolledningen på respektive skola samt föräldrar och övriga intressenter inom kommunen. Detta för att alla ska känna sig delaktiga och ansvariga för de åtgärder som tillsammans tas fram.

23 15 Samverkan och delaktighet dras ännu längre genom samskapande. Hvitlock m fl (2018) beskriver hur kommun, forskare, barn, föräldrar, skolpersonal kan arbeta i en samskapandeprocess (School Mobility Labs) för att tillsammans identifiera lösningar som skapar förutsättningar för fler att gå och cykla till Sallerupskolan i Eslöv. Sallerupskolan är en skola med 368 elever i åk F-6. Nuvarande skolbyggnad ska ersättas av en ny. Genom School Mobility Labs genererades idéer som Eslövs kommun sedan med i en åtgärdsplan för fortsatt arbete för mer hållbar mobilitet till skolan. Idéerna kretsade både kring önskemål och fysiska åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten i trafikmiljön och kring insatser för att påverka normer och värderingar kopplade till barns mobilitet. Förberedelser Arbetsmöten med kommun och skola Sammanställning av underlagsmaterial Platsbesök Idégenerering Mobilt labb samtal med barn och föräldrar på plats Innovationsradar idégenerering på digital plattform Nulägesanalys Enkät om resvanor, attityder till resandet och förändringsbenägenhet Skolvägsutredning / inventering Labb/träff Workshop med kommun, barn och föräldrar Validering och prioritering Mobilt labb utställning av idéer från workhops "Innovationsradar rösta på idéer Åtgärds- och uppföljningsplan Arbetsmöten med kommun och skola, eventuellt med respresentater från föräldrar/barn Figur 2-5 Rekommendationer för moduler som kan ingå i School Mobility Labs. Källa: Hvitlock m fl (2018).

24 Kommuners användning och behov av verktyg Enkätundersökning i kommunerna En webbenkät skickades ut för att få svar på hur kommunerna arbetar med barn och trafik i allmänhet och skolvägar i synnerhet. Syftet var främst att kartlägga kommuners användning och behov av olika verktyg och metoder för skolvägsutredning för analys av barn och ungas trafikmiljö. Se Bilaga 1 för samtliga frågor som webbenkäten innehöll. Enkäten skickades ut i november 2017 till alla Sveriges 290 kommuner. Sammanlagt inkom 80 svar, vilket innebär en svarsfrekvens på knappt 30 %. Den geografiska spridningen var god, se Figur 2-6 nedan. Se Bilaga 2 för en lista på de kommuner som svarade på enkätundersökningen.figur 2-6 Karta som visar de kommuner som svarade på webbenkäten Figur 2-6 Karta som visar de kommuner som svarade på webbenkäten Nedan följer en redovisning av de viktigaste resultaten från enkäten. Observera att antalet kommuner som svarat på de olika frågorna varierar samt att det har varit möjligt att ange fler svarsalternativ för en del av frågorna; detta framgår av texten samt i figurer med redovisade resultat för de olika frågorna. Arbete med hur barn och unga tar sig till skolan Den inledande frågan var om kommunen arbetar med hur barn och unga tar sig till skolan; över 90 % av respondenterna svarade ja.

25 Ja Nej Figur 2-7 Arbetar kommunen med hur barn och unga tar sig till skolan och fritidsaktiviteter? Behov och mål Avseende vilka behov och mål som arbetet med hur barn och unga tar sig till skola och fritidsaktiviteter utgår från framkommer det att trafiksäkerhet och trygghet har från ganska stort fokus till stort fokus i majoriteten av de svarande kommunerna. Därefter kommer hållbart resande där majoriteten svarat ganska stort fokus. 25 % har svarat Annat. Här återfinns bland annat den ökade skjutsningsproblematiken samt inlärningsförmåga och rörelsefrihet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inget fokus Litet fokus Visst fokus Ganska stort fokus Stort fokus Figur 2-8 Kommunens arbete med hur barn och unga tar sig till skola och fritidsaktiviteter kan utgå från olika behov och mål. Hur stort fokus har ni på följande behov/mål i ert arbete? (N=78) Möjligt att ange svar för varje behov/mål.

26 18 Metoder i utredningsarbetet Två tredjedelar av de svarande kommunerna uppger att de har gjort utredningar av skolvägar. Knappt 15 % av dem har dessutom gjort utredning av både skoloch fritidsvägar. 60% 50% 41 40% 27 30% 20% 11 10% 0% Ja, av skolvägarna 0 Ja, av fritidsvägarna Ja, av både skol- och fritidsvägarna Nej Figur 2-9 Har kommunen gjort utredning av skol- och eller fritidsvägarna i kommunen? (N=79). På frågan vilka metoder som har använts i utredningsarbetet av skol- och eller fritidsvägarna så fördelar sig svaren relativt jämnt över de givna svarsalternativen. Drygt 75 % av de svarande på frågan har använt sig av inventering i fält. Drygt 50 % har gjort enkätundersökningar och en lika stor andel har analyserat olycksstatistik. Fyra av tio har genomfört trygghetsvandringar med barn och hållit dialogmöten. Svar i kategorin Annat innefattade metoder som kombination av dialog och enkät, GIS-analyser, kontroll av på/avstigningsplatser och vägar vid behov, träff med barnklasser på skolor där trygghet och säkerhet diskuteras samt att olika metoder tillämpas vid olika skolor beroende på förutsättningar och skolans och föräldrars engagemang.

27 19 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 2-10 Vilka metoder har använts i utredning av skol- och/eller fritidsvägarna i kommunen? (N=52). Flera svarsalternativ möjliga. Nedan följer exempel på citat från svaren på enkäten: Upphandlad konsult har gjort inventering av varje enskild skola med år F-4.En rapport har skrivits för varje skola. Skolan har tagit del av rapporten och inbjudan till möte för dialog kring också upplevda problem. Arbete har sedan utförts med fysiska åtgärder och beteendeförändringar parallellt. Tekniska har tagit fram ett enkätverktyg där barnen får svara på ett antal frågor och rita sin väg till skolan och markera de ställen som de upplever som farligt. Utifrån upplevda farliga punkter på vägen till skolan så tittar tekniska om flera elever tycker samma sak. Tekniska inventerar problemen och upprättar en lista över problemen och rättar till i möjligaste mån. En del problem kräver markköp och stor projektering för att göra säkrare skolvägar. Andra problem går snabbt att lösa. De skolor som i första hand är trafikdiplomerade har fått enkäten eftersom dessa skolor har ett trafikombud som är kommunens bollplank i skolan. Efter att ha sammanställt detta mynnar det ut i tänkbara platser där fokuset inriktas där trafikmängden och antalet oskyddade trafikanter (barn/ungdomar) korsar vägen Åtgärdsplan har tagits fram. I åtgärdsplanen finns angivet vilka skolor som behöver trafik- och trygghetsåtgärder. Trafikräkningar genomförs innan beslut om åtgärder tas. De mest trafikerade gång- och cykelpassagerna åtgärdas. Då har vi en bra grund att stå på när föräldrar hör av sig om varför deras passage inte blev hastighetssäkrad. Faktiska hastigheter och olycksstatistik ligger också till grund för beslut. Vid förra årets uppdatering av skolskjutsreglementet så godkände vi ett flertal vägsträckor, som tidigare inte ansetts som trafikfarliga, som

28 20 trafikfarliga. Fler barn än tidigare har fått rätt till busskort eftersom skolvägen inte anses tillräckligt säker. Dessa förgicks av fältstudier och dialogmöten på skolorna. Hela kommunen arbetar mycket för ett utökat cykelvägsystem, såväl för barns säkerhet som turisters möjlighet till rekreation och upplevelser. Bra att dessa två synpunkter verkar åt samma håll Enkätundersökning är relativt vanligt förekommande som metod; över hälften uppger att detta har använts i kommunen. På frågan vad enkätundersökningen har handlat om fördelar sig svaren jämnt över de tre svarsalternativen resvanor, upplevda problem och färdvägar. Inga andra aspekter än dessa lyfts. Det är vanligast med enkäter som riktar sig till barnen och därefter enkäter som riktar sig till föräldrarna. Det är mindre vanligt att skolpersonal svarar på enkäter. I ett fall har enkäten riktats till boende i området. 90% 80% 24 70% 60% 16 50% 40% 30% 20% 10% 4 2 0% Barnen Föräldrar Personal på skolor Annan Figur 2-11 Vem har svarat på enkäterna? (N=46). Flera svarsalternativ möjliga). Verktyg Avseende vilka verktyg som används i utredning av skol- och fritidsvägar så är det vanligt att någon form av kart- eller GIS-verktyg används. Nästan 30 % av kommunerna har uppgivit att de använder ett kartverktyg på kommunens webbplats. Knappt 20 % har svarat att de använder sig av SLU:s metod barnkartor i GIS. Cirka 25 % uppger att de använder sig av webbaserade kartenkäter. Hälften av de svarande har uppgivit annat verktyg. Flera av dessa innebär olika former av analyser och undersökningar med GIS och kartor. Endast två svarande har uppgivit att de använder OR-metoden.

29 21 60% 50% 22 40% 15 30% 11 20% 8 10% 0% Figur 2-12 Kryssa i om något eller några av nedanstående verktyg/koncept vanligen används i utredning av skol- och fritidsvägar i kommunen. (N=44). Flera svarsalternativ möjliga. Skolresplaner Nästan hälften av de svarande arbetar med skolreseplaner. I svaren förekommer även andra liknande begrepp såsom skoltrafikplan, skolvägsplan eller åtgärdsplan.

30 22 Behov av verktyg Sjuttio procent av kommunerna har behov av stöd eller verktyg i sitt arbete med hur barn och unga tar sig till skola och fritidsaktiviteter. En gemensam nämnare hos de som har behov är generell hjälp med en struktur och systematik för hur arbetet bäst kan genomföras. Mer specifikt efterfrågas digitala enkät- och kartverktyg mest, följt av bedömnings-/utvärderingsmodeller samt kunskap om hur man kan använda sig av barnkonsekvensanalys i arbetet Behov, beskrivning Inga behov av stöd/verktyg Figur 2-13 Vilka behov av stöd och verktyg upplever ni er ha i arbetet med hur barn och unga tar sig till skola och fritidsaktiviteter? Exempelvis digitala kartverktyg, bedömningsmodeller, barnkonsekvensanalys etc. (N=74) Nedan följer några citat från enkätsvaren: Argumentationshjälp och diskussionsunderlag till föräldrar lärare och rektorer Resurser att göra jobbet saknas och kunskap om metod Allt slags stöd som tillför oss kunskap om färdmedelsval och vägar till och från skolan samt till fritidsaktiviteter är värdefulla. Digitala kartverktyg för att kartlägga vart barn bor. Digitala enkätfunktioner och utvärderingsmodeller. Övriga digital information kring barns resvanor tex. busskortsanvändning mm Vi ser ett behov av bedömningsmodeller och att göra barnkonsekvensanalyser. Jag tror att medel (pengar) är den mest begränsande faktorn. Därför är det inte så mycket undersökande /förberedande arbeten som gjorts. Olycksstatistik för vår kommun? Uppdaterade NVDB-siffror oftare. Nu är det oftast siffror från som vi har att tillgå. Bedömningsmodeller skulle vara ett stort stöd i arbetet.

31 23 Vad är på gång i kommunerna? Av 78 svar har 80 % svarat med beskrivning om vad som är på gång i kommunen när det gäller arbetet med hur barn och unga tar sig till skola och fritidsaktiviteter. Nedan följer exempel på svar som inkommit: Vi ska fortsätta och expandera skolvägsprojektet. Tidigare har fokus varit på fysiska åtgärder. Nu vill vi fokusera mer på beteendeförändring och långsiktigt samarbete med skolorna. Mer aktiviteter, mer information, utbildning, större förankring bland elever, lärare och föräldrar. Vi kommer under våren 2018 att bygga om gator och p-platser för att minska trafiken framför skolan. Fortsätter samma genomgång av skolvägar allt eftersom nya skolor byggs och upptagningsområden förändras. Vi accepterar hämtning och lämning med bil från platser längre bort från skola än tidigare. Vi ska börja med att varje höst vara på skolorna och informera om hur man avlämnar sitt barn säkert vid skolstart. Trafikenheten arbetar sedan flera år med en skolinventering som undersöker hur barn tar sig till och från skolan i F klass upp till 6 klass. Siffror tas fram av klasserna själva och skickas in till oss vart annat år. Siffror som jämförs med grunddata från 2004 visar att skjutsningsproblematiken ökat kraftigt och andelen cykelresor minskat drastiskt. Ett projekt "säkra skolvägar" genomförs årligen där underlaget i undersökningen leder till åtgärder. En årlig avsättning på kr görs av kommunen för insatser i skolvägar. Exempel Inskickat material från kommuner Växjö inventering av resvanor genom handuppräckning i skolklasserna Växjö kommun genomför vartannat år en inventering av transporter för skolbarn i årskurs F-6. Inventeringen görs som ett samarbete mellan tekniska förvaltningen och utbildningsförvaltningen. Inventeringsarbetet genomförs av enskilda klasslärare med hjälp av en förtryckt handuppräckningsmall. I den senaste inventeringen från 2016 ingår 6461 st skolbarns resor/transporter till och från skolan som genomfördes under en dag i vecka 41. Detta motsvarar 84 procent av barnen i årskurs F-6. Parallellt med inventeringen av skolbarnens transporter genomförs även en frågeundersökning om trafikmiljön kring skolorna. Dessa frågor besvaras av samtliga rektorer i grundskolan. Frågorna om trafikmiljön rör exempelvis vilka problem som finns, om det finns anslutande cykelvägar, hur gator med hastighetsbegränsningen 30 km/h fungerar. Frågorna kan besvaras så utförligt som man själv väljer.

32 24 Täby webbaserad enkät till elever Täby kommun har sedan 1989 arbetat med skolvägsprojektet. I projektet får skolbarn beskriva platser utmed sin skolväg som upplevs som trafikfarliga. Ett antal skolor studeras varje år och projektet roterar stadsdelsvis. Genom en enkät och observationer i fält vid morgnar och eftermiddagar samlas fakta om trafiksäkerheten vid skolor och skolvägar in. Enkäten som skoleleverna gör innehåller tre moment 1.) Hur kommer du till skolan?, 2) Vilken/vilka är din skolväg/vägar?, 3) Markera de farliga platserna utmed din skolväg och beskriv varför de är farliga. Den insamlade datan sammanställs sedan i tabeller och karta. Kartorna visar elevernas färdvägar och problemplatser. Stockholm plan för säkra och trygga skolvägar Stockholm stad har tagit fram en plan som syftar till att trafikmiljöerna i skolornas närhet ska vara trygga och säkra samt att resor till och från skolorna i högre grad ska ske utan bil. Åtgärderna i planen är grupperade under tre mål; 1) skapa säkra och trygga skolvägar, 2) skapa möjligheter för nya resvanor och öka antalet gående och cyklister, 3) Skapa ett stadsgemensamt synsätt i arbetet som påverkar skolvägarna. Exempel på åtgärder i planen är att utveckla en process för prioritering av skolor, genomför res- och färdmedelsanalys, begränsa biltrafiken i skolornas närhet, genomföra insiktshöjande och inspirerande aktiviteter, utöka samarbetet med berörda förvaltningar. Vallentuna inventering av skolvägar kring Karbyskolan Vallentuna kommun har genomfört en inventering av skolvägarna kring Karbyskolan. Inventeringen har skett med en enkät som elever/föräldrar getts möjlighet att svara på. Enkätsvaren ger en bild av att det finns tre huvudkategorier av trafiksäkerhetsproblem. Det är dels trafiksäkerhetsproblem i direkt anslutning till skolan som främst uppstår vid hämtning och lämning av barnen. Det är svårigheter att kunna gå eller cykla till skolan på grund av avsaknad av gång- och cykelvägar samt trafiksäkerhetsproblem kring busshållplatser. En studie har även gjorts av olycksstatistiken med hjälp av Strada. Ett åtgärdsprogram med 20 punkter har tagits fram för att förbättra trafiksäkerheten. Det handlar bland annat om att styra om delar av trafiken till parkeringen söder om skolan. Landskrona Trafikpromenad och workshop med skolelever Landskrona stad har upphandlat en konsult för att fördjupa kunskapen kring skolvägar och ge förslag på insatser för att förbättra dessa. Två skolor Västervångskolan och Asmundtorps skola valdes ut för undersökning. Elever i årskurs F-6 deltog i studien. Dessa fick delta i en enkätundersökning som genomfördes genom handuppräckning. Totalt deltog 468 elever i enkätundersökningen. Det genomfördes trafikpromenader med barnen i åk 3 för att få en tydligare bild av hur olika trafiksituationer upplevdes ur deras perspektiv. I årskurs 4-6 genomfördes en kartworkshop. Eleverna fick rita ut sin skolväg och markera platser som de upplever som dåliga/otrygga och bra/trygga.

33 25 Intervjuer med kommuner De tre kommuner som valdes för intervju har arbetsprocesser som är väl etablerade och upplevs ge flera goda effekter samtidigt som det finns några svagheter som andra kommuner kan känna igen sig i. Nedan ges en sammanfattning av hur kommunerna arbetar med skolvägar. Växjö Växjö kommun genomför vartannat år en inventering av transporter för skolbarn i årskurs F-6. Inventeringen görs som ett samarbete mellan tekniska förvaltningen och utbildningsförvaltningen. Inventeringsarbetet genomförs av enskilda klasslärare med hjälp av en förtryckt handuppräckningsmall som skickas tillbaka. Undersökningen genomförs vanligen under vecka 41 på hösten. I inventeringen från 2016 ingick 6461 st skolbarns resor/transporter till och från skolan som genomfördes under vecka 41. Detta motsvarar 84 procent av barnen i årskurs F-6. Undersökningen har genomförts sedan år 2004 och startade på initiativ av tekniska förvaltningen som en följd av att man började få in ett stort antal synpunkter och klagomål från föräldrar. Efterhand har intresset för undersökningen vuxit och blivit en angelägenhet inte bara för tekniska förvaltningen utan också för skolorna och för politikerna. Undersökningen bygger på skolorna och klassernas egna engagemang och det är frivilligt att medverka. Parallellt med inventeringen av skolbarnens transporter genomförs även en frågeundersökning om trafikmiljön kring skolorna. Dessa frågor besvaras av samtliga rektorer i grundskolan och rör exempelvis vilka problem som finns, om det finns anslutande cykelvägar, hur gator med hastighetsbegränsningen 30 km/h fungerar. Frågorna kan besvaras så utförligt som man själv väljer. Intresset från rektorerna att svara på frågorna är något dalande; rektorer som är nya på sina tjänster har större benägenhet att svara utförligt. Synpunkter och ärenden från föräldrar på trafikmiljön kring skolorna har ökat mycket. Därför är det viktigt att ha ett bra underlag som beskriver helheten. Det är också viktigt att ha en kontinuitet i detta materialet så att det inte bara blir stickprov. Med ett bra underlag är det också lättare att argumentera för åtgärder som är bra för kommunen som helhet och inte bara genomföra åtgärder som respons på föräldrars klagomål. Då finns det risk att barn till de föräldrar som vanligtvis inte gör sig hörda blir missgynnade. Det är viktigt att man gör undersökningen på samma sätt och att den genomförs återkommande för att kunna göra jämförelser över tid. Med utgångspunkt i materialet går det att följa hur färdmedelfördelningen hos skolbarn i Växjö har förändrats över tid. Skjutsningen har ökat på bekostnad av cyklingen till och från skolan. Detta blir ett viktigt underlag för politiker och tjänstepersoner i kommunen. Norrköping och Malmö har tagit del av och inspirerats av Växjös arbetssätt.

34 26 Alingsås Alingsås kommun har tagit fram ett eget enkätverktyg, som sedermera blev pointsurvey. Barnen får svara på ett antal frågor och rita sin väg till skolan och markera de platser som de upplever som farliga. År 2009 fick kommunen ett politiskt uppdrag och kronor för att ta reda på mer om barns skolvägar. Rektorerna skulle låta skolbarnen rita sina skolvägar på papper som skickades in. En grupp på kommunen gick igenom dessa ett och ett och utifrån detta moment markerades ett antal punkter/platser som sedan besöktes. En del av dessa åtgärdades sedan och det handlade om mycket enkla åtgärder. Till exempel placerades stenar på vissa ställen där bilar körde även om de inte fick det. Efterhand har metoden utvecklats och istället för att använda sig av pappersenkäter blev den elektronisk. Detta var ett samarbete mellan Alingsås och Trafikverket varvid pointsurvey togs fram. År 2012 skickades enkäten ut till samtliga skolor i kommunen och många svar inkom. Utifrån detta underlaget har sedan flera åtgärder gjorts, stora som små. Till exempel byggandet av nya cykelvägar, felande länkar etc. Under våren 2018 planerades för en ny enkätomgång. Enkäten har inte genomförts med jämna mellanrum då tjänstemännen på avdelningen inte haft tid, men målbilden är att den kan komma att genomföras vartannat år. Enkäten består både av frågor till barnen och kartor. Om barnen uppgivit att de cyklat eller gått kommer kartsystemet fram där de skriver in sin adress och där skolan ligger. De ritar in sin väg och uppger vilka platser de tycker är farliga. Det finns färdiga kategorier t ex bristfällig belysning etc men det är även möjligt att skriva fritext. Utifrån detta tittar kommunen på var flödena finns med mera. Skolorna får länken till enkäten och har tre veckor på sig att svara. Efter enkäten genomförts och tjänstemännen har utvärderat skickar de ut en lista med vad som kommit upp vid varje skola till rektorerna som sedan får förmedla vidare till klasserna och barnen. Enkäten riktas till mellanstadiet och högstadiet, cirka elever. Tidigare riktade man sig även till lågstadiet, men erfarenheter visar att barn i den åldern kan ha svårigheter att arbeta med kartor. En svaghet med metoden är att tjänstemännen inte själva är ute och träffar eleverna som genomför undersökningen då eleverna sitter framför en skärm och fyller i den. Kommunen har ingen upparbetad metod för hur man prioriterar skolor och åtgärder. Kommer det upp många synpunkter på en plats indikerar det att man verkligen bör inventera platsen. Många föräldrar hör av sig till kommunen med synpunkter och klagomål på platser som är farliga för barnen. Då kan man ofta se att barnen inte upplever att platsen är farlig, men däremot andra platser som föräldrarna inte uppfattar. Att ha en undersökning att argumentera utifrån är väldigt bra vid sådana tillfällen. I budgeten avsätts pengar till säkra skolvägar varje år.

35 27 Umeå I Umeå har man tagit fram åtgärdsplaner för skolor sedan år I åtgärdsplanen ingår alla skolor från förskoleklass upp till nionde klass, både privata och kommunala. Tidigare hade fanns det ett mobilitetskontor som jobbade med ett projekt om hur man tar sig till och från skolan. Detta fungerade bra så länge det fanns någon som jobbade aktivt med det och drev på skolorna. Skolorna var väldigt positiva så länge Gator och parker gjorde allt arbete, även om detta inte var syftet. I Umeå har man sett att det inte alltid handlar om säkerhet. Om föräldrarna upplever att det är trafikfarligt vågar de inte släppa sina barn till skolan. Trygghetsåtgärder kan alltså bidra till att fler går och cyklar till skolan. I hastighetsmätningar har man sett att vissa gator som de får in mycket synpunkter på i verkligheten har låga hastigheter. Exempel finns på gator där 85 %-percentilen ligger på 32 km/h. Då kan man ändå välja att göra hastighetsdämpande åtgärder för att öka den upplevda trafiksäkerheten. Det startades en samverkansgrupp med representanter från Gator och Parker, Fastighet och skolan, ibland även från Fritidsförvaltningen. I denna grupp diskuteras Vad ser vi?, Vad gör vi? Hur ser ansvarsfördelningen ut? Syftet med gruppen är att förmedla att det är allas ansvar att arbeta med dessa frågor, inte bara Gator och parker. Åtgärdsplanen är framtagen utifrån vad Gator och parker kan göra. Men den är också framtagen i dialog med samverkansgruppen och vad de har fått för synpunkter var det känns otryggt och är osäkert. I framtagningen ingår även inventering på plats och analys av olycksstatistik. Tjänstemännen upplever att en styrka med åtgärdsplanen är att de kan förklara valda prioriteringar för föräldrar som hör av sig med synpunkter på trafikmiljön. En svaghet med arbetssättet är att den inte involverar särskilt mycket medborgardialog. Varje år tittar kommunen på cirka två skolor. Ibland genomförs åtgärder på dessa, ibland konstateras det att det inte behövs några åtgärder. Tekniska nämnden har också antagit ett mål om att se över skolvägarna på två skolor per år. Man har även avsatt en liten men årlig budget för detta. Ett arbete genomförs även inom projektet Umeåcyklister där man har träffar med årskurs 4 och diskuterar trygghet och säkerhet. Vanliga åtgärder som genomförs är gupp, avsmalningar, hastighetssäkring, belysning. Det finns en politisk diskussion om att prioritera plogning av vissa gångbanor i anslutning till skolor.

36 Råd och rekommendationer Detta avsnitt ger rekommendationer för en systematisk arbetsprocess för en skolvägsutredning. Kommunerna använder olika metoder och verktyg och arbetet är inte alltid strukturerat. Detta har visat sig i resultaten från webbenkäten, där kommunerna efterfrågar både stöd för en systematisk arbetsprocess och verktyg som ger en bättre bild av trafiksituationen för barn. Flera kommuner gör resvaneundersökningar, andra enkätundersökningar och analyserar olyckor i STRADA, men vet sedan inte hur de ska koppla ihop all information och indata till en helhet och hur de sedan kan arbeta vidare. I Figur 2-14 ses en schematisk skiss över olika delar i en rekommenderad arbetsprocess för skolvägsutredning. De olika delarna beskrivs nedan. Det som bör prägla arbetsprocessen är delaktighet och samverkan. Skolvägsutredningar bör sträva efter att engagera de som påverkar och påverkas av trafikmiljön, bland annat förvaltning med ansvar för trafiken (här kallad trafikkontor), fastighetsägare, skola, barn och föräldrar. Om flera av dessa grupper arbetar tillsammans är det större sannolikhet att de kommer fram till åtgärder och lösningar som blir både mer accepterade och som kan leda till mer bestående förändringar vad det gäller färdmedelsval till och från skolan. Med delaktighet och samverkan följer även ett ansvarskännande och stolthet över att ha bidragit till åtgärder som gör trafikmiljön bättre för barnen. Det finns inte ett givet arbetssätt. Kommuner har olika förutsättningar, inte minst vad gäller resurser. Man kan välja att göra ett urval av delarna och man kan göra respektive del så enkelt som möjligt eller mer detaljerat. Även detta tas upp i beskrivningarna nedan. Initiering Trafikkontoret tar beslut att påbörja en skolvägsutredning på en skola som har ett stort behov av att arbeta med trafiksituationen med en hög grad av skjutsning, upplevda och faktiska problem och där skolledningen är engagerade i frågan. Översiktligt om prioritering av skolor utifrån trafikmiljön finns beskrivet i (Evanth & Ahlström, 2018). Trafikkontoret kontaktar rektorn för att informera om arbetsgången för skolvägsutredningen, vad den är tänkt att leda till och vilka resultat man kan förvänta sig. Detta sker lämpligtvis i april/maj vårterminen innan skolvägsutredningen kommer att genomföras. Trafikkontoret tar i början av läsåret, till exempel i september, kontakt med lärarna via mail/telefon och eller ett besök i skolan, se nedan, och beskriver översiktligt vad skolvägsutredningen innebär, med fokus på vikten av barnens delaktighet och resvane- och enkätundersökningen. Lärarna kan sedan vidarebefordra övergripande information till barnen och i samband med detta dela ut blanketter om att föräldrarna samtycker till att deras barn får svara på resvane-och enkätundersökningen. Se Bilaga 4 för exempel på en sådan blankett.

37 29 Initiering Informationsmöte för barn och lärare Resvane-/enkätundersökning med karta för barn Olycksdata från STRADA Trygghetsvandring med barn Dialogträff med barn och föräldrar Analys Inventering i fält OR-metoden 2.0 Åtgärdsförslag med ansvar och tidplan Uppföljningsmöte Figur 2-14 Förslag på arbetsprocess för skolvägsutredning i en kommun. Informationsmöte med barn och lärare De tjänstepersoner som ska medverka från trafikkontoret informerar barn och lärare om skolvägsutredningens syfte och tillvägagångssätt. Även detta görs med fördel i början av höstterminen och i samband med nästa del, resvane-/enkätundersökningen. Resvane-/enkätundersökning med karta för barn Denna del innefattar en resvane- och enkätundersökning på plats i klasserna, antingen i alla klasserna eller i ett urval (till exempel årskurs 3, 6 och 8). Optimalt är två tjänstepersoner från trafikkontoret med för att informera barnen om skolvägsutredningen och för att hjälpa dem att fylla i enkäten och kartan. Undersökningen görs med fördel digitalt, genom att en länk till undersökningen har skickats till läraren på förhand och som barnen har fått tillgång till i sina läsplattor eller datorer. Undersökningen kan också göras med pappersenkäter. Barnen svarar på frågor om hur de har tagit sig till skolan den aktuella dagen, hur de kommer att ta sig hem, hur de upplever sin skolväg, om de känner sig otrygga i trafikmiljön, om de använder cykelhjälm med mera. Se nästa avsnitt där rekommenderade enkätfrågor tas upp. Barnen får även rita in sin skolväg på en karta samt markera platser som de upplever är farliga eller otrygga och från en rullista välja anledningen till detta alternativt själva skriva in ett annan anledning.

38 30 En enklare variant av resvaneundersökningen kan göras genom att lärarna genom handuppräckning noterar hur många barn som har gått, cyklat, åkt sparkcykel och dylikt, åkt buss och bil till skolan den aktuella dagen. Läraren kan även genomföra enkätundersökningen på egen hand, antingen genom att dela ut pappersenkäter och kartor eller låta barnen svara på den digitalt som ovan. Det kan bli svårt för läraren att sköta allt själv så rekommendationen är att i så fall ta hjälp av en annan lärare. Enkätfrågorna Det är ett par saker som man bör beakta vid framtagandet av enkätfrågor gällande skolvägar och eventuella vägar till fritidsaktiviteter. Enkäten bör inte innehålla för många frågor; det kan innebära att barnen inte orkar svara på alla frågor. Språket ska vidare anpassas så att det är enkelt att förstå och med fördel används symboler. Enkäten bör innehålla frågor om resvanor, upplevelsen av skolvägen (och eventuellt vägarna till fritidsaktiviteter), upplevd otrygghet, användning av cykelhjälm med mera. Se Bilaga 5 för exempel på enkätfrågor. Enkäten kan läggas in digitalt i pointsurvey eller liknande verktyg. I pointsurvey kan även en karta kopplas till undersökningen; i denna ritar barnen in sin skolväg och markerar upplevda farliga och otrygga platser med anledning till att de tycker så. Olycksdata från STRADA Uttag ur STRADA av olyckor totalt sett samt för barn och unga, det vill säga upp till 17 år för de senaste fem åren. Detta bör göras för det område som barnen rör sig inom för att ta sig till och från skolan. I STRADA kan kartor fås ut med position för olyckorna. Trygghetsvandring med barn Genom trygghetsvandring får trafikkontorets tjänstepersoner veta mer om vad barnen tycker och tänker om sin skolväg. Det är bra om gruppen för trygghetsvandringen är relativt liten, cirka fem barn i olika åldrar. Med fördel går man i grupper med barn som bor åt samma håll. Det blir en lärorik erfarenhet för medföljande vuxen att få höra barnens perspektiv, som är mycket viktigt i detta sammanhang. Som påpekats tidigare i rapporten, uppfattar barn saker på ett annat sätt än vuxna och det innebär att de inte alltid tycker att samma saker eller situationer är farliga/otrygga som vuxna gör. Dessutom går och cyklar de ofta på ställen som deras föräldrar inte är medvetna om, vilket innebär att trygghetsvandringen kan vara en ögonöppnare för medföljande vuxen. Det finns skrifter som ger stöd för trygghetsvandringar, se till exempel Boverkets vägledning 4. Dialogträff med barn och föräldrar En dialogträff med barn och föräldrar ett bra tillfälle att få reda på vad de tycker och tänker om trafikmiljön kring skolan och vägarna som barnen använder pdf

39 31 Vi rekommenderar att trafikkontoret tillsammans med rektor och övrig skolpersonal bjuder in barn (i olika åldrar) och lika många föräldrar. Det blir en tillräckligt stor grupp för bra diskussion och spridning av bakgrunder och förutsättningar, men liten nog att ta hand om på mötet. Dialogträffen inleds förslagsvis med kortfattad information om skolvägsutredningen och presentation av resultat från hittills genomförda delar av utredningen. Därefter bjuds deltagarna in till diskussion och med fördel kan barn och föräldrar upp i två olika grupper. På så vis kan frågor/upplägg anpassas till barn respektive vuxna. Följande moment föreslås ingå i dialogen: 1) Diskutera resultatet från genomförda delar. Syftar till att förklara och fördjupa resultatet. 2) Generera idéer för hur barnen ska kunna ta sig till skolan på ett säkert/hållbart sätt, se exempel från School Mobility Labs (Hvitlock m fl, 2018): 3) Prioritera bland idéerna/åtgärdsförslagen Analys Trafikkontoret studerar information och indata från föregående delar av arbetsprocessen för att göra en analys av vilka sträckor, korsningar/platser som bör inventeras i fält. Inventering i fält med OR-metoden 2.0 Inventering i fält görs enligt OR-metoden 2.0, d v s genom att använda upplägget beskrivet i avsnitt 2.1, men med uppdateringen som beskrivs i rutan nedan.

40 32 Rekommendation om utveckling av OR-metoden 2.0 OR-metoden behöver uppdateras. Den bör först och främst digitaliseras för att underlätta såväl arbetet i fält och den efterföljande analysen. Förslag som har med innehållet att göra ses nedan: Inkludera gång- och cykelvägar/-banor i bedömningen, t ex om det är en separerad gång- och cykelbana, hur beläggningen är, hur det är rörande grus/halka, sikt och belysning Ta med upphöjda korsningar och cykelöverfarter som inte fanns när den ursprungliga versionen togs fram Ta med de nya hastighetsgränserna I övrigt tar Åström (2015) upp fler förbättringsförslag på detaljnivå samt några mer övergripande förslag som detta projekt stämmer in i. De övergripande förslagen ses nedan: OR-metodens skala ska gå från 0-10 men på grund av ett fel i utformningen är maxvärdet 17.5 för inventering av sträckor. Detta bör ändras för ett mer överskådligt resultat. Metoden bedöms bli bättre och tydligare om man tar bort kategorin: vikt och istället inriktar sig på väl beräknade värden. Detta underlättar både för den aktör som utför skolvägsutredningen, men också för den som beställt, då denne lättare kan tolka resultatet. En uppdaterad och utvecklad metod skulle kunna få ett större genomslag och en bredare acceptans, vilket i sin tur både ger metoden trovärdighet och allmän kännedom. Åtgärdsförslag med ansvar och tidplan Efter inventeringen tas åtgärdsförslag fram för de sträckor och korsningar/platser som har fått bedömningen gul och röd genom OR-metoden 2.0. Åtgärderna tas fram enligt fyrstegsprincipen, från beteendepåverkande åtgärder (MM) till större ny- eller ombyggnationer. Dock brukar åtgärderna för skolvägsutredningar generellt sett koncentreras till MM och mindre ombyggnationer. Figur 2-15 Schematisk skiss av Trafikverkets fyrstegsprincip,

41 33 För varje åtgärd noteras vem eller vilka som ansvarar för att åtgärden blir genomförd och en tidplan när åtgärden ska vara utförd. T ex kan skolan ansvara för gåoch cykeldagar medan trafikkontoret kan ansvara för hastighetsdämpande åtgärd vid skolan som avsmalning av vägen. Föräldrar kan ta initiativ till vandrande eller cyklande skolbuss och barn kan mäta hastighet vid skolan och dokumentera dessa, med hjälp från trafikkontoret. Uppföljningsmöte Ett uppföljande möte hålls med alla medverkande parter i slutet av läsåret, t ex i maj, när alla åtgärder förväntas ha genomförts. Under mötet diskuteras vilka resultat och effekter som har erhållits, positiva erfarenheter, hinder/problem i genomförandet och om upplevd säkerhet och trygghet har förbättrats.

42 34 3. Sammanfattande diskussion och slutsatser Kärnan i detta projekt har varit att genom mer systematiska skolvägsutredningar arbeta för minskad skjutsning av barn till skolan. Skjutsningen innebär både problem för trafiksäkerheten och miljön. Genom skjutsning får barnen inte de fördelar som en aktiv mobilitet skulle innebära i form av ökad självständighet och självkänsla, bättre hälsa, övning att vistas i trafiken och bättre skolresultat. De 80 kommuner som har svarat på webbenkäten i det här projektet använder sig av många bra metoder och verktyg, men hela 70 % har ett behov av stöd i arbetet med säkra skolvägar. Generellt sett önskar kommunerna få hjälp och råd för hur de kan arbeta på ett systematiskt sätt och mer specifikt efterfrågar de digitala kartverktyg, följt av bedömnings- och utvärderingsmetoder samt hur de kan använda barnkonsekvensanalys i arbetet med barn och trafik. Rekommendationerna som har tagits fram i detta projekt handlar om att följa en arbetsprocess för skolvägsutredning som innehåller tio delar. Valet av delar som genomförs beror på syfte, tillgängliga resurser och andra förutsättningar i kommunen. Vissa av delarna går att göra på en enklare nivå och mer avancerat, till exempel kan en enkel resvaneundersökning göras med handuppräckning i klassen eller genom en enkät. Detta projekt föreslår vilka enkätfrågor som ska ställas till barnen om deras skolvägar samt i förekommande fall, vägar till fritidsaktiviteter. Färdmedelsval, hur barnen upplever sin väg, känsla av otrygghet och användning av cykelhjälm ingår. I en karta ritar barnen in sina skolvägar och markerar de platser som de upplever är farliga eller otrygga och anger även varför. OR-metoden används av endast två av de kommuner som deltog i enkätundersökningen, vilket troligtvis beror på att metoden är okänd och delvis föråldrad. OR-metoden utgör en bra grund för en bedömningsmetod där sträckor och korsningar bedöms i fält utifrån värdesatta och viktade faktorer. Dock behöver den uppdateras till en version 2.0 genom att digitaliseras, inkludera gång- och cykelvägar, upphöjda korsningar, cykelöverfarter och de nya hastighetsgränserna. En förenkling genom att endast använda värden och inte vikter kan underlätta för den som genomför inventeringen och bedömningen och innebära en större användning av metoden. Barnkonsekvensanalys är ett verktyg för att omsätta FN:s barnkonvention i handling. Barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020, vilket innebär att det blir både en större skyldighet och möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barns rättigheter och deras bästa i fokus. Barn har rätt att få information om och påverka det som sker i deras närmiljö. Barnkonsekvensanalys är högst relevant att använda inom trafik. Inom området för detta projekt innebär det att kartlägga, beskriva, analysera och utvärdera barns synpunkter och behov för skolvägar och vägarna till fritidsaktiviteter. Det är viktigt att få med barnens perspektiv barns

43 35 tankar, känslor, upplevelser i och förslag om de trafikmiljöer de vistas i. Barnperspektivet, de vuxnas tolkningar och filter av barnens synpunkter ska också tas med, men man får inte glömma bort barnens perspektiv. En skolvägsutredning som genomförs genom de delar som föreslås i denna rapport är ett sätt att arbeta med barnkonsekvensanalys, utifrån både barnperspektiv och barnens perspektiv, för befintliga trafikmiljöer.

44 36 Referenser Barnombudsmannen (2015). Faktablad om att uppnå kvalitet i beslut som rör barn och unga. Berglund U & Nordin K (2010). Guide till Barnkartor i GIS ett verktyg för barns inflytande i stads- och trafikplanering. Rapport nr 1/2010. Uppsala, Sverige: SLU, Institutionen för stad och land. Boverket. Entergate. Evanth K, Ahlström P (2018). Superbra skolvägar i Lund Strategi för säker och hållbar väg till förskola och skola i Lund. Trivector Rapport 2017:71. Lund, Sverige: AB. Hansson, M (2019). Skillnader mellan digitala och traditionella undersökningsmetoder i skolvägsutredningar. Thesis 325. Lunds universitet, LTH, Trafik och Väg, Institutionen för Teknik och samhälle. Hvitlock N, Wennberg H, Dannestam Å, Evanth K, Runesson H (2018). School Mobility Labs Samskapandeprocess för mer hållbart resande till skolan. Trivector Rapport 2018:65. Lund, Sverige: AB. Johansson C, Leden L (2009). Cyklande barns säkerhet. Luleå tekniska universitet, Institutionen för Samhällsbyggnad, Avdelningen för Arkitektur och infrastruktur. Nilsson M, Sundström T (2004). Metoder för att bedöma säkerheten på barns skolvägar. Rapport nr 2004:036 HIP. Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad, Avdelningen för Trafikteknik. Rova D (2007). Barnkonsekvensanalyser i järnvägsutredningar förslag på arbetsmetod. Examensarbete (2007:218 CIV ISSN: ). Luleå tekniska universitet. Schmidt L, Neergaard K (2007). Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter. Trivector Rapport 2007:73. Lund, Sverige: AB. SKL (2013). Varför skjutsar föräldrarna barnen till skolan? ISBN-nummer:

45 37 Slotte J, Wennberg H (2014). Mänskliga rättigheter och kollektivtrafik : Så påverkar Strategi för funktionshinderanpassning andra resenärsgrupper. Lund, Sverige: AB. Spolander, K (1985). Effekter av kampanjer, debatt och opinionsbildning?: förändringar i föräldrarnas omsorg om barnens trafiksäkerhet : resultat från två rikstäckande undersökningar om barn i åldrarna VTI rapport 296. Linköping, Sverige: Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Stigell, E, Nilsson, A, Åström, J (2017). Säkrare cykling för barn i tätort vägledning för barns cykling till skolan. Lund, Sverige: AB. Trafikverkets beteckning: TRV2016/19946 Trafikverket (2013). Barns skolvägar Trafikverket Publikation 2013:006. Trafikverket. Vägverket (1999). Miljö och trafiksäkerhet längs barns skolvägar. Rapport 1999:0355. Stockholm, Sverige: Vägverket Region Stockholm. Vägverket (2005). Vägledning för barnkonsekvensanalyser i vägplanering. Vägverket Publikation 2005:37. Wennberg H, Nilsson A, Stigell E (2014). Olika cyklister på samma vägar : Trafiksäkerhetsaspekter av en växande och mer varierad skara cyklister. Trivector Rapport 2014:90. Lund, Sverige: AB. Wennberg H, Smidfelt Rosqvist L, Eriksson U, Kerttu J, Wendle B (2015). Analys av införande av krav på social konsekvensbeskrivning i infrastrukturplaneringen. Trivector Rapport 2015:39. AB på uppdrag åt Trafikanalys. Wennberg H, Sundberg I, Nilsson A (2016). Sänkt bashastighet i tätort: Konsekvenser för oskyddade trafikanters trafiksäkerhet och trygghet. Trivector Rapport 2016:110. Lund, Sverige: AB. Yang X, Telama R, Hirvensalo M, Tammelin T, Viikari J, Raitakari O (2014). Active commuting from youth to adulthood and as a predictor of physical activity in early midlife: The Young Finns Study. Preventive Medicine 59, s Åström J (2015). Trygga och säkra skolvägar : Barn och föräldrars värderingar av trafikmiljön som underlag för metodutveckling av arbetet med skolvägar. Thesis 278. Lunds universitet, LTH, Institutionen för Teknik och samhälle.

46 1 Bilaga 1: Enkätfrågor till kommunerna Arbetar kommunen med hur barn och unga tar sig till skolan och fritidsaktiviteter? Ja Nej Kommunens arbete med hur barn och unga tar sig till skola och fritidsaktiviteter kan utgå från olika behov och mål. Hur stort fokus har ni på följande behov/mål i ert arbete? Inget fokus Litet fokus Visst fokus Ganska stort fokus Trafiksäkerhet Trygghet Hållbart resande Folkhälsa Trängsel/trafikmängd Självständighet Jämställdhet Stort fokus Annat Har kommunen gjort utredning av skol- och/eller och eller fritidsvägarna i kommunen? Ja, av skolvägarna Ja, av fritidsvägarna Ja, av både skol- och fritidsvägarna Nej Arbetar kommunen med hur barn och unga tar sig till skolan och fritidsaktiviteter? Ja Nej

47 2 Vilka metoder har använts i utredning av skol- och/eller fritidsvägarna i kommunen? Kryssa för alla relevanta svar. Enkätundersökning Inventering i fält Trygghetsvandring med t.ex. barn, föräldrar, skolpersonal Analys av olycksstatistik Dialogmöte Annat Vad har enkätundersökningen/enkätundersökningarna handlat om? Kryssa för alla relevanta svar. Resvanor (hur man tar sig till skolan eller fritidsaktiviteter) Upplevda problem, faror eller brister Färdvägar (t. ex. med karta) Annat Vem har svarat på enkäten/enkäterna? Kryssa för alla relevanta svar. Barnen Föräldrar Personal på skolor Annan Hur har inventering genomförts och använts? Kryssa i om något eller några av nedanstående verktyg/koncept vanligen används i utredning av skol- och fritidsvägar i kommunen. Barnkartor i GIS (SLU:s metod) Kartverktyg på kommunens webbplats Webbaserade kartenkäter, t.ex. med hjälp av pointsurvey Barnkonsekvensanalys (BKA) Bedömning av trafikmiljön med hjälp av OR-metoden (Vägverkets metod, se publikation 1999:0355) Bedömning av trafikmiljön med hjälp av LUSK Luleåbyars Skolvägar (MEtod utvecklad av Vägverket Region Norr) Annat eller eget verktyg/koncept Beskriv gärna mer om användningen av de verktyg/koncept i utredning av skol- och fritidsvägar som du kryssade för i föregående fråga. Om du har material att delge, skicka gärna det till niklas.tengheden@trivector.se. Det går också bra att ange webblänkar nedan. Arbetar kommunen med skolreseplaner? Om ja beskriv kortfattat.

48 3 Ja (beskrivning) Nej Vilka behov av stöd och verktyg upplever ni er ha i arbetet med hur barn och unga tar sig till skola och fritidsaktiviteter? Exempelvis digitala kartverktyg, bedömningsmodeller, barnkonsekvensanalys etc. Beskrivning Inga behov av stöd/verktyg Vad är på gång i kommunen när det gäller arbetet med hur barn och unga tar sig till skola och fritidsaktiviteter? Beskrivning Kommunen har ingenting på gång för tillfället Vi tar gärna del av exempel från kommunernas arbete med hur barn och unga tar sig till skola och fritidsaktiviteter. Detta är värdefullt för metodutvecklingen som görs i vårt forskningsuppdrag där vi även avser att presentera goda exempel. Skicka rapporter eller annat material till oss mejla till niklas.tengheden@trivector.se. Du kan också ange webblänkar nedan.

49 4 Bilaga 2: Svarande kommuner i enkätstudien Ale Alingsås Askersund Bjurholm Boden Botkyrka Båstad Eksjö Emmaboda Enköping Filipstad Finspångs Kommun Färgelanda Gislaved Gnesta Kommun Gotland Grums Halmstads kommun Haninge Hedemora Hultsfred Hylte Kommun Hällefors Höganäs kommun Höör Kiruna Klippan Knivsta kommun Kramfors Kristinehamn Kungsbacka Kävlinge Laholm Landskrona Lessebo Lidköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lund Malmö Mullsjö Munkfors Mörbylånga kommun Nacka kommun Norrköping Norsjö Nässjö kommun Olofström Ovanåkers kommun Partille kommun Skellefteå Sollentuna Sorsele Stockholms stad Sundbybergs stad Svedala Söderhamn Södertälje Tanum Tjörn Tyresö Täby Umeå kommun Upplands Bro kommun Upplands Väsby Uppsala Vallentuna Varberg Vetlanda Vimmerby Vingåker Vännäs Växjö kommun Ängelholm Örebro Örnsköldsviks kommun Östersund Övertorneå

50 1 Bilaga 3: Inventeringsformulär OR-metoden

51 2

52 1 Bilaga 4: Samtyckesblankett för enkätundersökning i skolan

53 2 Bilaga 5: Enkät i skolvägsutredning

54 3