Löpande granskning av intern kontroll i system och rutiner 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Löpande granskning av intern kontroll i system och rutiner 2010"

Transkript

1 Löpande granskning av intern kontroll i system och rutiner 2010 Bilaga till revisionsrapport - underlag November 2010 Lars-Åke Ullström Robert Heed Pär Månsson Hanna Franck

2 Innehållsförteckning 1. Intern kontroll Definition Ansvar Internkontrollplanen Internkontrollarbetet i praktiken Tillförlitliga och säkra rutiner för den löpande redovisningen Inköpsrutin Utveckling av inköpsfunktionen Faktureringsrutin och attestrutiner Lönerutin Fakturerings- och kassarutin Personalförmåner, gåvor och representation Övrigt Löpande avstämningar Fortlöpande avstämning av det nya ekonomisystemets funktionalitet och tillförlitlighet Koppling mellan Cyklop och övriga system Tillförlitliga och säkra rutiner ur ett verksamhetsperspektiv Telefoni Internetanvändning Loggkontroller Medicinsk teknik (MT) Läkemedelsfunktioner Avvikelsehantering (Lex Maria) av 28

3 1. Intern kontroll 1.1 Definition Intern kontroll kan övergripande definieras som en process för att kunna uppnå följande mål; Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Tillförlitlig finansiell rapprotering och information om verksamheten. Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m m. 1.2 Ansvar Landstingsstyrelsen har ett tydligt ansvar för den interna kontrollen enligt kommunallagen 6 kap 1. I lagen nämns bl a att styrelsen skall leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter, ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet och ha uppsikt över de landstingsägda bolagens verksamhet. Landstingsstyrelsen antog i slutet av 2007 en internkontrollplan som började gälla 1/ Internkontrollplanen I internkontrollplanen har landstinget identifierat följande prioriterade riskområden; 1. Mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning 2. Styrning och uppföljning av resultat 3. Personalutnyttjande och lönehantering 4. Inköp av varor och tjänster 5. IT-säkerhet 6. Finansförvaltning 7. Skydd av egendom, lokaler, inventarier och dokument 8. Kontanthantering 9. Kravhantering 10. Personalförmåner, gåvor, representation 3 av 28

4 Landstinget har bedömt att områdena 1-6 har störst risk för att få allvarliga negativa konsekvenser för landstinget. Inom dessa områden är den interna kontrollen särskilt viktig. I planen anges bl a vilka kontroller som skall ske inom redovisade områden. Landstingets ekonomidirektör fick ansvaret för den interna kontrollen på landstingsnivå samt vid koncernstaben. Controller (eller motsvarande) ansvarar för den interna kontrollen inom respektive division eller förvaltning. Detta innebär ansvar för att internkontrollplanen efterlevs i sin helhet inom ansvarsområdet. Årlig rapport över genomförd intern kontroll lämnas till nämnder och landstingsstyrelsen i samband med redovisning av årsbokslutet. Rapporten skall beskriva brister i rutiner inom respektive område samt förslag till förbättringsåtgärder. Landstingets interna arbete med den interna kontrollen har även granskats tidigare bl a i samband med löpande granskning I landstingsstyrelsens svar på revisionsrapporten ( Dnr LS 791/09) angavs bl a följande; Landstingsstyrelsen ser positivt på de utvecklingsförslag som redovisas för internkontrollarbetet. Den nuvarande inriktningen mot ekonomi bör utvecklas mot andra områden som t ex arbetsmiljö. Ett dokumenterat arbete med risk- och väsentlighetsanalys skall inledas som en grund för den interna kontrollen. Utbildning inom området intern kontroll bör genomföras. Chefens ansvar är viktigt att betona. Styrelsen ser allvarligt på att beslutade kontrollåtgärder inte har genomförts under verksamhetsåret Detta måste säkerställas under Internkontrollarbetet i praktiken I ramen för årets löpande granskning bjöds representanter in från koncernledning, divisioner och förvaltningar för en avstämning av hur internkontrollarbetet bedrivs i praktiken. Vilken kunskap har enheterna om internkontrollplanen Inom divisioner/förvaltningar upplevs det att den interna kontrollen sker löpande ex i form av ekonomisk och finansiell rapportering, parametrar i de balanserade styrkorten och via uppbyggnaden av ett ledningssystem. Internkontrollplanen upplevs dock inte vara ett levande dokument och det saknas i många fall ett uttalat dokumenterat arbete utifrån planen. Förbättringsområden utgör bl a konkreta förslag på åtgärder och aktiviteter. Planen har inte förändrats sedan den antogs av landstingsstyrelsen i slutet av Ansvarsfördelningen i kontrollplanen upplevs otydligt. Enligt planen har controllers inom divisioner/ förvaltningar ansvar för den interna kontrollen utifrån beslutad plan. Controllers upplever dock att de har svårt att ta ett helhetsansvar då flertalet prioriterade områden hanteras av andra funktioner inom landstinget. 4 av 28

5 Inga specifika utbildningar har genomförts avseende intern kontroll. Förekomst av riskanalyser En förutsättning för en god intern kontroll är att organisationen genomför riskanalyser för att definiera inom vilka områden som har stor risk och därför måste följas på ett systematiskt sätt. Årligen återkommande riskanalyser innebär även att den interna kontrollen blir mer levande. I seminariet framkom att några riskanalyser inte har genomförts utifrån internkontrollplanen. Flera efterlyste dock en tydligare strategi för hur riskanalyser och bedömningar skall hanteras inom landstinget. Vilka kontroller genomförs Kontrollaktiviteter genomförs löpande i verksamheten. Kontrollaktiviteter kopplade till internkontrollplanen dokumenteras inte enhetligt. En väsentlig del är även att dokumentera och beskriva åtgärder utifrån genomförda kontrollaktiviteter. Utveckling av planen utifrån styrelsens inriktning Verksamhetsföreträdare framhåller framförallt att kunskapen om intern kontroll och hur arbetet kan bedrivas måste utvecklas. Former för vad som skall följas och återrapporteras måste bli tydligare. Utbildning i metodik för att kunna arbeta med intern kontroll är väsentlig. Organisationen måste även på ett mer tydligt sätt ange ansvar och roller för den interna kontrollen. Kommentar Landstinget har antagit en internkontrollplan. Samtal med verksamhetsföreträdare och tidigare granskningar visar dock att internkontrollplanen har fått begränsat genomslag i verksamheten. Ett svar från landstingsstyrelsen på löpande granskning 2009 visar med tydlighet att så är fallet. Styrelsens ambition att kontroller utifrån internkontrollplanen skall genomföras i sin helhet 2010 kommer inte att nås. Sannolikt krävs en omstart vad gäller internkontrollarbetet. En grund för det framtida arbetet kan vara att styrelsen presenterar ett förslag till Reglemente för intern kontroll för beslut i Landstingsfullmäktige där ansvar och arbetssätt tydliggörs. Det är av vikt att man i arbetet med att utveckla internkontrollen skapar delaktighet från alla divisioner/förvaltningar, så att arbetet förankras och hänsyn tas till de olika verksamheternas förutsättningar. Om delaktighet och förutsättningar skapas så att internkontrollarbetet blir en naturlig del i arbetet, kan implementeringen bli lyckosam. Styrelsen har ett ansvar för att leda och samordna verksamheten i sin helhet, ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet och ha uppsikt över de landstingsägda bolagen. Respektive nämnd skall bl a tillse att den interna kontrollen är tillräcklig. 5 av 28

6 Utifrån reglementet kan arbetet kompletteras med en internkontrollplan som revideras årligen med hänsyn till de riskanalyser som koncernledning, divisioner och förvaltningar genomför. Underlag för kontroller och bedömningar återfinns sannolikt till viss del redan i tillgängligt uppföljningsmaterial som årsredovisning, balanserat styrkort och överenskommelser. Det är väsentligt att arbetet med den interna kontrollen blir en naturlig del i den ordinarie verksamheten. 6 av 28

7 2. Tillförlitliga och säkra rutiner för den löpande redovisningen 2.1 Inköpsrutin Utveckling av inköpsfunktionen Inköpsavdelning består av tre enheter i form av vård, tjänster och köpt vård. Var och en av dessa enheter består av en enhetschef, upphandlare och en avtalscontroller. Upphandlaren ska ha kontroll på avtalen och arbeta med att upphandla nya avtal och avtalscontrollern arbetar med att utveckla arbetet med leverantörerna. I november 2007 gjordes en förstudie kring inköp inom landstinget. I förstudien konstaterades bland annat att det fanns brister kring avtalstrohet, att det inte uppfattades som lätt att ha kontroll på ramavtal och att landstinget använde många olika leverantörer. Förstudien mynnade ut i att en djupare analys av inköpsfunktionen inom landstinget genomfördes av externa konsulter. Genomlysningen har renderat i en bedömning att det ska vara möjligt att göra besparingar inom inköp om totalt 50 mnkr, i jämförelse med 2008, under 2010 och Inköpen har grupperats i 24 kategorier, varav 10 har blivit prioriterade. Inom respektive kategori har sedan olika möjligheter till besparingar identifierats. Till budgetarbetet för 2010 lämnades instruktioner kring vilka områden besparingar ska göras. I projektet med inköpsprocessen har även en verktygslåda för inköpsavdelningen tagits fram i vilken möjligheterna till besparingar presenteras. Dessa möjligheter sammanfattas i 10 punkter: Standardisering Minskat nyttjande av en vara/tjänst Väga servicenivåer mot kostnader Samordna behoven inom landstinget Effektivitetshöjande åtgärder Garantera volymer till leverantörerna Bundling och leverantörskoncentration Konkurrensutsättning och omförhandlingar Totalkostnadsperspektiv Beställning och avtalsefterlevnad Införandet av inköpssystem är försenat på grund av att upphandlingen överklagades. Denna process har börjat om och arbetet med att gå igenom anbuden har påbörjats. Inköpssystemet beräknas vara igång i pilotprojekt i början av år 2011 och systemet beräknas vara i full drift i början av Den totala besparingen om 50 mkr tros uppnås under Under 2010 var tanken att 30 mkr skulle sparas men under det gångna året uppgår besparingen till endast 10 mkr vilket hänförs till förseningen av inköpssystemet. Det finns en risk att besparingarna försenas ytterligare på grund av svårigheter med implementering av inköpssystemet. Implementeringen kommer att kräva stora utbildningsinsatser men det kommer även ta tid att lägga in alla avtalen i systemet. 7 av 28

8 Kommentar I inköpsprojektet identifierades ett antal möjliga besparingar. Första året som detta skulle ge effekt var 2010, vilket även fick genomslag i budgeten. På grund av bland annat förseningar med upphandling av ett nytt inköpssystem har önskade effekter inte kunnat uppnås under året. De ekonomiska effekter som projektet kommer att ge, kommer att följas närmare i en separat granskning kring åtgärder för en ekonomi i balans Faktureringsrutin och attestrutiner Direktiv för attest I december 2009 (LF ) beslutades det om ett nytt direktiv för attest och utbetalning. Detta kompletterades sedan med anvisningar som antogs av landstingsstyrelsen i januari 2010 (LS ). I anvisningarna framkommer det bland annat att ekonomiavdelningen inom LOV (Lednings- och verksamhetsstöd) ska bevaka att endast behöriga attestanter finns registrerade och förtecknade i ekonomisystemet. I anvisningarna framgår vilka blanketter som ska fyllas i och godkännas vid upplägg av en ny behörighet. Blanketterna undertecknas och sänds manuellt till ekonomiavdelningen. Under året har ett underlag över aktuella attestanter i systemet sänts ut till verksamheterna, för att säkerställa att inga gamla behörigheter ligger kvar. Tanken är att dessa kontroller ska göras regelbundet. I anvisningarna framkommer vidare att det finns beloppsgränser för beslutsattest för de olika organisationsnivåerna. Om fakturan överskrider beloppsgränsen ska fakturan inte bara attesteras på aktuell organisationsnivå utan även av överordnad chef. Följande beloppsgränser gäller: Vårdenhet/Enhet (VE/E) Verksamhetsområde/Avdelning (VO/A) Division/Förvaltning (D/F) Landstingsdirektör upp till kr kr kr kr kr över kr Om en faktura överskrider en beloppsgräns går fakturan med automatik i systemet vidare till överordnad chef efter det att den är beslutsattesterad på den första nivån. Detta innebär att de fakturor som överstiger 2 mkr attesteras på samtliga nivåer och slutligen av landstingsdirektören. I anvisningarna har det även införts en utbetalningskontroll, som även den ska genomföras av ekonomiavdelningen. I denna kontroll ska en rimlighetsbedömning göras av det totalt utbetalda beloppet. Utöver detta ska kontroll ske av samtliga fakturor som överstiger 200 tkr samt stickprovskontroll av övriga fakturor. Kontrollen innebär i praktiken att den som utför kontrollen stämmer av fakturabeloppet på fakturan med det belopp som har registrerats för utbetalning. När kontroll har utförts, sätter den som kontrollerat, sin signatur på fakturan, elektroniskt i Agresso. 8 av 28

9 Förslagskontering För att förbättra kvalitén när det gäller fakturahantering, konteringsinformation och information som ska lämnas på leverantörsfakturorna, infördes under 2009 ett försök med s.k. förslagskontering, vilket innebar att ett par personer arbetade med att förslagskontera fakturor innan de sändes ut för attest. Under 2010 har försöket utvecklats och idag finns funktionen inom de flesta verksamheter. Det finns fyra grupper på ekonomiservice med tre personer i varje grupp samt en grupp på Gävle sjukhus bestående av två personer. Dessa personer har till uppgift att förslagskontera leverantörsfakturorna samt att kontrollera att korrekt information om till exempel syfte och deltagare vid representation/ resor lämnas på fakturorna. De kontrollerar även leverantörerna vid nyuppläggning. Enligt uppgift från ekonomiservice har försöket med förslagskontering fallit väl ut. Kommentar I föregående års granskning konstaterades att landstingets koncernledning hade fått i uppdrag att ta fram ett förslag till ny attestordning. Vi ser positivt på att nya direktiv och anvisningar har tagits fram. Detta har bland annat medfört att en översyn har gjorts av hantering av beloppsgränser samt utbetalningskontroller. Även införande av en funktion som förslagskonterar och bevakar att rätt information lämnas på leverantörsfakturorna har stärkt den interna kontrollen. Det är positivt att anvisningarna klargör vilka krav som ställs kring behörighetsupplägg i Agresso. Till detta bör även en heltäckande dokumenterad rutin avseende behörighetsupplägg upprättas. Tidigare år har det påpekats att det inte finns någon dokumenterad rutin för den manuella fakturahanteringen. Föregående år fanns planer på att upprätta rutiner för fakturahanteringen på motsvarande sätt som man gjort för kundprocessen. Detta arbete har dock inte genomförts under året. Rekommendationen är därför att ett arbete kring detta startas upp. 2.2 Lönerutin Ett projekt pågår med att införa ett nytt HR-system (Personec P), vilket kommer att medföra att landstinget under 2011 kommer att få ett nytt system för registrering av och utbetalning av löner. Även det system som finns kring självservice kommer att bytas ut. Den första löneutbetalningen i det nya systemet beräknas att göras i februari Under hösten har implementering av det nya systemet pågått och man är i dagsläget inne i en testperiod. En av de förändringar som det nya systemet medför är en utökad självservicedel, där det kommer att läggas ut ytterligare ansvar på verksamheterna kring rapportering. En annan förändring är att de registrerade uppgifterna uppdateras i systemet varje natt fram till lönebryt den 20:e för respektive månad, istället för som idag en gång per månad. Genom införandet av ett nytt system, kommer det även uppstå ett behov av att arbeta fram nya rutiner. 9 av 28

10 I de senaste årens granskningar har det påpekats att rutinerna kring att säkerställa att löner kontrolleras ute i verksamheterna behöver tas fram, för att ytterligare stärka den interna kontrollen. Med nuvarande rutiner genomförs, efter lönekörning, kontroller av löner av löneadministratörerna på löneservice. Det inkommer även avvikelserapportering från verksamheterna i de fall det uppmärksammas felaktigheter. Det är dock endast avvikelserapportering som inkommer, ingen bekräftelse om att samtliga uppgifter är korrekta. I de fall ingen avvikelserapportering inkommer, förutsätts det att lönerna är korrekta. I landstingsstyrelsens svar på 2008-års granskning anges att en rutin för kontroll av löner före utbetalning kommer att införas så att åtgärden bekräftas och dokumenteras. I svaret på föregående års granskning kommenteras detta inte separat i svaret. Kommentar Under året har det inte utvecklats några nya rutiner kring säkerställande av att kontroller av löner genomförs ute i verksamheterna. Genom att det nya systemet kommer att uppdatera löneuppgifter löpande, möjliggör detta mer utrymme för att genomföra kontroller av löneuppgifterna. Detta blir nu ännu viktigare när mer ansvar läggs ut på verksamheterna. Tidigare år har rekommendationen varit att det bör tas fram en rutin för att säkerställa att samtliga löner blir kontrollerade. Detta bör göras i samband med införandet av det nya systemet. 2.3 Fakturerings- och kassarutin Den 1 januari 2010 avvecklades kontant- och betalningskortshanteringen inom hela landstinget. Kontanthanteringen inom primärvården avvecklades redan Före avvecklingen fanns det 57 betalningspunkter i länet. Anledningen till avvecklingen av kontanthanteringen var både utifrån ett ekonomiskt och ett säkerhetsperspektiv. Dessutom var tanken att minska köerna vid besök. De tidigare kassorna har nu ersatts av servicereceptioner, som bland annat ska hjälpa patienten med information, besöksregistrering och frikort. För att minska trycket på servicereceptionerna och öka servicen för patienterna finns även en centralkassa. Denna funktion fanns redan före avvecklingen, men dess funktion har förändrats och utvecklats. Det finns idag tre personer som arbetar i centralkassan. De jobbar bland annat med frågor kring frikort och fakturor. Avvecklingen innebär att samtliga betalningar görs via faktura. Genom att det inte går att betala direkt vid besöket har den tidigare administrativa avgiften på fakturorna tagits bort. En bedömning från ekonomiservice är att fakturavolymen har fördubblats i jämförelse med samma period föregående år. Frågan kring möjlighet att erhålla e-faktura och betalning via autogiro utreds för närvarande. Ursprungligen fakturerades varje besök separat, men under året har det införts en samfakturering, där patienten får sina besök för en vecka samlad på samma faktura. Från försystemen skapas en fil för 10 av 28

11 varje dag, men för att kunna hantera samfaktureringen, sker fakturering en gång per vecka, där de aktuella dagarna samlas upp. En av fördelarna med att gå över till fakturering av besöken, var att det skulle bli en snabbare och enklare hantering av högkostnadsskyddet. Idag behöver patienten inte invänta och betala fakturorna innan de har rätt till frikort, utan det räcker med att besöken har fakturerats. Frikorten lämnas ut av servicereceptionerna eller på hälsocentralerna när besök har gjorts om 900 kr. Under hösten har landstinget även påbörjat med att sända hem frikorten till patienterna. Det har även införts en möjlighet till förskottsbetalning. I samband med fakturering, görs en kontrollkörning mot frikortsregistret. I de fall det finns ett faktureringsunderlag till en patient som har frikort, tas denna faktura bort före fakturering. I de fall uppgifter inte har hunnit registreras avseende frikort kan en faktura sändas ut fast patienten redan har uppnått gränsen på 900 kr. I dessa fall makuleras fakturan i efterhand och inbetalt belopp återbetalas. Kommentar När kontanthanteringen avvecklades i början av året innebar detta även att de synpunkter som lämnades i föregående års granskning kring kontanthanteringen inte längre är aktuella. Den nya hanteringen har dock inneburit en ökad faktureringsvolym, vilket ställer större krav på att faktureringsrutinerna fungerar. Rutinerna för kundfakturering upprättades under 2009, men har inte uppdaterats under Uppfattningen från de som arbetar med faktureringen är att den i stort fungerar bra, men under hösten har det dock uppstått ett tillfälle då fakturor för samma period sänts ut dubbelt. Detta medförde mycket merarbete för personalen på ekonomiservice. Det är av vikt att utreda orsaken till dubbelfaktureringen och införa rutiner för att detta inte ska upprepas. I samband med tidigare års granskningar har det konstaterats att det inte funnits någon kontroll av de fakturafiler som kommer in utan att de sänts iväg utan kontroll. Det har påpekats vikten av att införa en kontrollrutin där det görs kontroll av antalet fakturor samt fakturerat totalbelopp, för att säkerställa att fakturorna som sänds ut är korrekta. Genom att underlag stoppas under faktureringen, om patienten har frikort, uppstår vissa svårigheter med att göra avstämningar. Rekommendationen kvarstår beträffande att en rutin bör införas i samband med fakturering som säkerställer att väsentliga kontroller genomförs. 2.4 Personalförmåner, gåvor och representation I samband med den löpande granskningen genomförs stickprovskontroller av leverantörsfakturor, för att kontrollera tillförlitligheten i hanteringen. Tidigare år har brister kring uppgifter om syfte och deltagare vid intern och extern representation samt momshantering konstaterats. Även när det gällde rese- och utbildningskostnader har det uppmärksammats brister kring uppgifter om syfte och deltagare. 11 av 28

12 Information har lämnats vid ett flertal tillfällen kring vilka uppgifter som skall framgå på en faktura avseende representation, resor och utbildning. För att ytterligare stärka den interna kontrollen har det även införts kontroller i samband med förslagskontering (se avsnitt 2.1.2). Vi har granskat fakturor inom kostnadsslagen intern- och extern representation, resor samt utbildning. Tabellen nedan visar vilka kontroller vi har gjort för respektive kostnadsslag: Kostnadsslag Syfte Deltagare Moms Representation * X X X Resor X X Utbildning X X * Momsavdrag max 22,50 per person Resultat Den generella bedömningen är att informationen på fakturorna har förbättrats i jämförelse med tidigare år. Uppfattningen är att detta är ett resultat av lämnad information samt arbetet med kontroller hos de som arbetar med förslagskontering. Några av de granskade fakturorna på kontot för representation saknar uppgift om syfte och/eller deltagare. Avseende momshanteringen har några av de granskade representationsfakturorna behandlats felaktigt då hela momsen har dragits av. Även i år framgår det syfte/kurs på övervägande delen av de granskade utbildningsfakturorna, men på vissa saknas alltjämt uppgift om deltagare. Uppgifterna på granskade resefakturor saknas i något större omfattning än utbildningsfakturorna. En stor del saknar uppgifter om syfte och/eller deltagare. Enligt landstingets anvisningar för attest och utbetalning ska fakturor vara attesterade av minst två personer, varav en beslutsattestant. Den som utför beslutsattest får dock inte attestera en utbetalning eller ett inköp till sig själv eller till närstående. Sådana ska beslutsattesteras av överordnad. Vidare ska inte beslutsattest utföras av den som konsumerat eller använt varan eller tjänsten (till exempel resor, logi, representation, kurser, mobiltelefon mm). Dessa ska beslutsattesteras av överordnad. Några av de granskade fakturorna är attesterade av deltagaren/resenären. 12 av 28

13 Kommentar Rekommendationen är att fortsätta arbetet med kontroller samt förmedla information till berörda avseende vilka uppgifter som ska framgå på fakturan. 2.5 Övrigt Löpande avstämningar Enligt den rutin som har tagits fram kring kontoavstämningar, ska samtliga konton stämmas av varje månad. Det är dock endast i samband med delårs- och årsbokslut som det ställs krav på att den gemensamma blanketten för kontoavstämning används. För att säkerställa att avstämning görs varje månad anger landstingsstyrelsen i sitt svar till 2008-års granskning att chefen för ekonomiservice via stickprov ska kontrollera att kontoavstämningar gjorts för samtliga månader. I samband med granskningen 2009 hade stickprovskontrollerna inte genomförts, men skulle genomföras under hösten. I årets granskning har underlag för kontroll efterfrågats, men inte erhållits, med hänvisning till att chefen för ekonomiservice har slutat sin tjänst. I samband med granskning av delårsbokslut per 31 juli kontrollerades avstämningarna. För samtliga granskade balanskonton fanns specifikationer upprättade och underskrivna. Merparten av eventuella differenser var också förklarade eller kommenterade. Kommentar I samband med delårsbokslutet gjordes bedömningen att avstämningarna i huvudsak fungerar väl. Rekommendationen är dock att det säkerställs att rutinen för stickprov av avstämningar genomförs i enlighet med rutinen. 3. Fortlöpande avstämning av det nya ekonomisystemets funktionalitet och tillförlitlighet 3.1 Koppling mellan Cyklop och övriga system Under senare år har landstinget utvecklat ett verksamhetsstödssystem. Systemet bygger på ett affärsoch verksamhetsstödssystem som heter Diver, som sedan har vidareutvecklats, för att täcka de behov och krav som finns inom landstinget. Systemet interna namn är Cyklop. Användarna kan inte registrera några uppgifter i systemet utan kan endast läsa uppgifter ur systemet. Data hämtas från 26 olika källsystem, bland annat hämtas uppgifter kring ekonomi, personal, läkemedel, vårdproduktionsstatistik, tillgänglighet samt befolkningsuppgifter. Data från de olika systemen likställs, dvs data anpassas för att få en enhetlig utformning kring till exempel organisation, innan den läggs ner i ett datalager. Från datalagret hämtas data och presenteras i Cyklop. Den data som presenteras i Cyklop kvalitetssäkras mot källsystemen. Enligt den statistik som tas fram kring användningen av systemet, finns det 950 registrerade användare varav mer än hälften använder det minst en gång i månaden. De största användargrupp- 13 av 28

14 erna är chefer/chefsstöd samt personal inom LOV. Målet är att minst 90% av cheferna 2012 ska använda systemet. Idag är det ca 60% av cheferna som använder systemet. Interna utbildningar genomförs i form av en trappstegsmodell, där den första nivån är en grundkurs och sedan finns det ett antal påbyggnadsutbildningar beroende på behov och önskemål kring användningen av systemet. Utveckling av systemet pågår kontinuerligt. Tanken är att utvecklingen är behovsstyrd, där systemet utvecklas utifrån önskemål och beställningar från verksamheten. Önskemål finns bland annat kring att lyfta in journaldata. Det finns dock i dagsläget begränsningar i hur stora datamängder som kan hanteras. Önskemål finns även att koppla till ytterligare system. För 2011 blir det aktuellt att göra anpassningar för det nya HR-system som kommer att tas i drift. Det finns även planer på att göra en uppgradering av systemet, som kommer att medföra att det presenteras en styrkortsliknande förstasida när man går in i systemet. Kommentarer Efter kontakt med ett antal verksamhetschefer är bedömningen att systemet till stora delar fungerar väl och uppfattas som lättanvänt. Vissa uppfattar det dock som svårt att navigera i systemet och svårt att ta fram presentationer. Flera av de intervjuade personerna har inte gått någon utbildning, men tycker att de kunde hantera systemet ändå. De var i stort nöjda med det dagliga stödet. Det framkom under intervjuerna att det råder osäkerhet kring när data för en aktuell månad är uppdaterad och från vilket källsystem uppgifterna kommer. Ekonomiuppgifterna låses vid ett visst tillfälle, men för övriga data kan förändringar göras tillbaka i tiden. För att säkerställa att inga förändringar sker för långt i efterhand är det av vikt att hitta rutiner för inrapportering till källsystemen. Önskemål har även framförts kring att användarna ska kunna hitta information om vilket källsystem data har hämtats ifrån. 14 av 28

15 4. Tillförlitliga och säkra rutiner ur ett verksamhetsperspektiv 4.1 Telefoni Landstingets revisorer har tidigare granskat landstingets telefoniverksamhet med fokus på kostnadsreduceringar i samband med outsourcing av telefoniverksamheten. Då lämnades synpunkter på den bristande kostnadskontrollen. Intervju har i detta avsnitt genomförts med telefoniansvarig inom landstinget Gävleborg. Telefoniansvarig finns placerad inom IT-avdelningen (Lednings- och verksamhetsstöd). Avtal Telia är leverantör av såväl fast telfoni som mobiltelefoni till landstinget. Avtalet med Telia är ett funktionsavtal. Detta innebär att landstinget betalar per anknytning och genererar därför inte särskilt höga växelkostnader etc. Avtalet med Telia går ut för den fasta telefonin. För den mobila telefonin finns ett särskilt avtal med Telia som reglerar trafikkostnaden. Antalet fasta anknytningar (fast telefoni och bärbar telefoni) uppgår till ca st. Inom landstinget finns även mobiltelefoner. Ett separat avtal med Systeam reglerar inköp av mobiler. För inköpen av vanliga telefoner finns inget avtal utan detta sköter landstinget själva. Växel Telefonväxeln är outsourcad sedan år Inledningsvis sköttes växeln från ett företag i Avesta men från och med upphandlingen 2008 är det ett företag i Kalix vid namn Tele24 som sköter växelfunktionen. Telefonisterna är placerade i Kalix och de svarar i princip för hela landstinget. Endast ett fåtal hälsocentraler ligger utanför men i dagsläget pågår enligt landstinget ett arbete med att föra in dessa i den gemensamma växeln. På Tele24 i Kalix arbetar totalt ca 70 personer. Av dessa arbetar 15 telefonister endast mot landstinget Gävleborg. Vidare har landstinget en utsedd kontaktperson i Kalix. Dessa 15 personer har genomgått en särskild utbildning för att lära sig mer om Landstinget Gävleborg. Det har nu även kommit önskemål om en vidareutbildning av dessa som ska ske under Antalet samtal till växeln uppgår till samtal per månad. Kalix får betalt per besvarat samtal. Om den som ringer in väljer att vänta kvar och sedan hamnar i växeln igen räknas detta som en ny inringning. 15 av 28

16 Avtalet som styr växelfunktionen är separat från övriga telefoniavtal och löper mellan till Nuvarande växel börjar bli underdimensionerad vilket bl a beror på utökningen av det bärbara systemet. I dagsläget pågår därför diskussioner med Telia för att lösa problemet då landstinget fortsätter att öka andelen anknytningar genom bland annat ut- och nybyggnationer. Detta är en aktuell och stor fråga som måste lösas relativt snart. Den resursperson (telefoniansvarig) som finns placerad inom Lednings- och verksamhetsstöd har regelbundna driftmöten med leverantören Telia. Vid dessa närvarar telefoniansvarig samt representanter ifrån Telia. Driftmötena sker 4 gånger per år och där diskuteras allt från tekniska problem till ekonomi. Landstinget har en kontaktperson på Telia som är dedikerad till dem. Telefoniansvarig har enligt uppgift daglig kontakt med den personen. Enligt telefoniansvarig ligger en del enheter utanför landstingets växel. Dessa har istället egna mindre omfattande avtal med leverantörer. Orsaken till att några ligger utanför beror på att det tidigare inte fanns tekniska möjligheter. Verksamheter vid Bollnäs sjukhus är på gång att upphandlas. Bollnäs sjukhus kommer att ligga kvar inom landstingets växel även efter upphandlingen. Telefoniansvarig är delaktig i arbetet kring detta. Den nye entreprenören kommer att få betala för utnyttjandet. Exakt hur beloppet skall beräknas och storleken är inte klar för närvarande. Avtalet med Telia är en del av ett större riksomfattande avtal det s k Vervaavtalet. Vervaavtalet är ett resultat av en större upphandling som görs av Verket för förvaltningsutveckling. Avtalet är ett ramavtal som styr de enskilda landstingens avtal. I detta avtal finns bland annat en riktprisordning för telefonitjänsterna. Operatörerna försöker dock lokalt att förhandla kring priser men Verva styr i grunderna. Uppföljning Företrädare från landstinget anger att operatören i Kalix har haft en del inkörningsproblem. Ett problem är felkopplingar. Orsaken till dessa är dels att den nye operatören inte har fullständig kunskap om landstingets organisation och dels dåligt uppdaterade register, Telesök, från landstingets sida. Hur stort problemet med felkopplingar är, är emellertid svårt att avgöra. Landstingspersonal lämnar dock avvikelserapporter till telefoniansvarig som för diskussioner med företaget i Kalix och även översänder avvikelserna för åtgärd. Företaget tar sedan kontakt med berörd personal för att lösa problemet. När avvikelsen är hanterad lämnas en kvittens till telefoniansvarig. Antalet avvikelser uppgår till 130 st per år varav ca 30 % är av sådan art att de inte hanteras utan läggs åt sidan. Dessa är oftast kopplade till telefoni och inte till växel/telefonistfunktionen. De vanligaste avvikelserna handlar om svarstider eller felkopplingar. Gällande svarstiderna får telefoniansvarig statistik om dessa och enligt uppgift är den genomsnittliga svarstiden 9 sekunder (baserat på samtal). 16 av 28

17 Sökarsystem Ett fungerade sökarsystem är viktigt ur ett säkerhetsperspektiv dvs att snabbt kunna få tag på rätt person. Telefoniansvarig upplever att sökningsfunktion fungerar bättre nu än tidigare men är långt ifrån felfri. Systemet som växeln använder sig av ägs och förvaltas av X-fastigheter. Respektive verksamhet äger och ansvarar för sökaren. De brister som förekommer är att det sker en felsökning (fel person), handhavandefel i verksamheten (sökaren fungerar inte). En orsak till felsökning är att det finns tre olika områden i sökarsystemet. Områdena är geografiska och sökarnumren finns inom flera av dessa. Detta ställer till problem för telefonisterna och innebär att personen som söker måste veta i vilket område personen som skall sökas befinner sig. För landstinget gäller även att ha aktuella jourlistor så att operatören vet vem som skall sökas. Ett arbete pågår för att forma en rutin så att jourlistorna alltid är aktuella. Kostnader jämfört med tidigare Jämfört med kostnaderna år 2008 så är nu år 2010 kostnaden för telefonin ca 10 mnkr lägre för landstinget totalt. Detta beror på förbättrade avtal men även på den tekniska utvecklingen som numera medger kostnadsfria interna samtal. Även telefonistkostnaderna har minskat sedan Kalix tog över denna tjänst. Minskningen uppgår till 1 mnkr i snitt per år. Varje enhet får betala de egna telefonikostnaderna. Ingenting ersätt centralt. För den fasta telefonin kommer faktura en gång i kvartalet via en samlingsfil där samtliga telefonkostnader specificeras per anknytning och sorteras per kostnadsställe. Fördelning sker sedan på respektive enhet. Gällande mobilerna går fakturorna direkt ut till respektive enhet som står som ägare på telefonabonnemanget. Tillgänglighet Gällande tillgängligheten uppges vid intervjun att det har varit en explosionsartad utveckling inom detta område. Till exempel väljer allt fler enheter inom landstinget att införa TeleQ 1. Vid intervjuer uppges även att det pågår flera olika förbättringsarbeten inom detta område på såväl hälsocentraler som på enheter på sjukhusen. TeleQ är webbaserat vilket innebär att enheterna kan hjälpa varandra vid anhopningar av samtal. 1 TeleQ är ett särskilt företag i Uppsala. Det är dock integrerat med Telia. Landstinget har ett särskilt avtal med dessa så att de enheter som väljer att införa detta får landstingspriser. På TeleQ har landstinget en särskild kontaktperson som enheterna ringer till. 17 av 28

18 Intern kontroll Enligt telefoniansvarig har landstinget inga större problem med privata utringningar. Vidare uppges att landstinget har en utlandsspärr samt spärrat vissa telefonnummer som exempelvis nummerupplysningsnummer för att hålla nere kostnaderna. Vid intervjun uppges att det tidigare fanns telefoner i kulvertarna som var tillgängliga för alla men inte var spärrade för utlandssamtal. I dagsläget har detta åtgärdats. Ansvaret att dra gränserna för det privata användandet uppges ligga på respektive chef. Cheferna har också möjlighet att ringa in och häva spärrar men för att häva en spärr krävs särskilda skäl. Datatrafiken (ex synkronisering av mail) på mobilerna uppges ha varit ett område där risken varit att kostnaderna ska dra iväg. Landstinget har därför förhandlat fram ett fast pris med Telia så att kostnaderna inte skall skena. (Fri datatrafik för 99 kr i månaden). Det pågår ett fortlöpande arbete att rensa bland anknytningar som inte behövs i verksamheten. På intranätet finns information om hur man går till väga vid felanmälningar, beställningar etc. Övrigt Folktandvården ligger utanför landstingets system. De har ett eget avtal. Enligt telefoniansvarig finns dock önskemål från FTV att ansluta sig till landstingets avtal och upphandlingar. En fortsatt dialog kring detta uppges pågå. Kommentar Ur ett säkerhetsperspektiv är det väsentligt med rutiner som säkerställer en fungerande sökarfunktion kompletterat med aktuella jorulistor. Uppdaterade register (Telesök) är väsentligt för att växeloperatören skall kunna söka rätt i organisationen. Det är tillfredställande att kostnaderna för landstingets telefoni nu kan följas. Ytterligare åtgärder kan vidtas för att sänka kostnaderna ex färre anknytningar och färre interna samtal till växeln. Det är väsentligt att telefoniansvarig fortsätter att följa upp de avvikelser som rapporteras och att verksamheten även fortsättningsvis får återkoppling på vidtagna åtgärder. Hur de inringande personerna upplever telefoniservicen följs inte upp i dagsläget. 18 av 28

19 4.2 Internetanvändning Inom landstinget finns sedan 5-6 år ett regelverk för internetanvändning. Regelverket är tillgängligt för alla då det är utlagt på Plexus. Landstinget har ett filtreringssystem. I detta system har flera webbsajter blockerats. Systemet ska bland annat skydda mot skadlig kod samt internetanvändning som strider mot landstingets policys. Filtreringssystemet grundar sig på en klassificering av webbsidor i olika kategorier exempelvis nyheter, politik, hälso- och sjukvård, politik, säkerhetsproblem etc. Var och en av de större kategorierna har sedan underkategorier. Landstinget kan välja att antingen spärra en huvudkategori eller spärra underkategorier. Systemet fungerar så att när en adress matas in, kollar datorn med regelverket utifrån denna klassificering om sidan är tillåten eller spärrad. Filtreringssystemet uppdateras varje dag. I filtreringssystemet loggas användare, dator, tidslag, webbsida etc. vilket samlas i en databas. Leverantören av filtreringssystemet heter Websense. Att använda internet för privat bruk är tillåtet så länge det inte stör arbetet eller strider mot landstingets policys. Tidigare har man spärrat vissa sociala medier, men eftersom vissa sidor används i det dagliga arbetet så hävdes denna spärr. Uppföljning med statistik lämnas inte till cheferna på regelbunden basis. Det uppges finnas planer på att ta fram statistik på divisionsnivå uppdelat i kategorier som visar vad personalen surfar på för webbsidor. Statistik på individnivå tas endast ut vid misstanke om övertramp. När denna typ av statistik tas ut måste den berörda individen informeras. Under 2010 har landstinget haft färre än fem fall på individnivå. En gång per år görs en större mätning av internetanvändningen inom landstinget och sammanställs i en rapport. Rapporten för år 2010 är ännu inte klar. Ett par gånger per månad tas det ut övergripande statistik på internetanvändningen i landstinget. Statistik tas även ut för att undersöka om det varit några oproportionella ökningar inom internetanvändningen. Ökningar rapporteras till personaldirektören. I intervjuer framkommer att det förebyggande arbetet är viktigt. Det pågår en diskussion inom LOV om behovet av en handbok vad avser informationsspridning som förtydligar rättigheter och skyldigheter. Det är även väsentligt att föra en dialog på arbetsplatsnivå för att regelverken skall få ett genomslag. Ett annat problem med internetanvändande uppges vara informationsläckage via internet. Det framkommer i intervjuer att landstinget idag inte vet vilken information som exempelvis namn, personnummer etc. som skickas via nätet eller i vilken omfattning informationen skickas. Det pågår dock ett arbete med att ta fram ett dokument med vad landstinget behöver för övergripande skydd för att kunna skicka information elektroniskt. 19 av 28

20 Under 2011 kommer det även att genomföras en bredare översyn av känslig information i landstingets nät. Ett område som måste hanteras är huruvida patienter som exempelvis är inlagda på sjukhus ska ha tillgång till internet och hur detta ska kunna införas på ett bra sätt. Kommentar Fortsatt uppföljning av internetanvändning för att säkerställa att internet används utifrån beslutade regelverk. Säkerställa att informationsläckage inte förekommer som kan stå i konflikt med sekretess och patientens integritet. 4.3 Loggkontroller Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS 2008:14) I föreskrifterna regleras närmare hur informationssäkerheten skall utformas, behörighetsrutiner, patientjournalens innehåll etc. I föreskriftens 11 behandlas Kontroll av åtkomst till patientuppgifter. Där nämns att det skall finnas rutiner som säkerställer att 1. det av dokumentationen av åtkomsten (loggarna) framgår vilka åtgärder som har vidtagits med patientuppgifterna, 2. det av loggarna framgår vid vilken vårdenhet och vid vilken tidpunkt åtgärderna vidtagits, 3. användarens och patientens identitet framgår av loggarna, 4. systematiska och återkommande stickprovskontroller av loggarna görs, 5. genomförda kontroller av loggarna dokumenteras, och 6. loggarna sparas i minst 10 år. I 19 regleras verksamhetschefens ansvar vilket bl a innebär ett ansvar för uppföljning av informationssystemens användning genom regelbunden kontroll av loggarna. Regler angående loggkontroller finns även med i Patientdatalag (2008:355). Loggkontroller Landstinget Gävleborg efterlevnad Tidigare sköttes loggkontrollen av systemadministratörer ute på respektive enhet inom landstinget. Den 1 november 2009 flyttades dessa systemadministratörer in centralt i och med projektet verksamhetsnära administration. Datainspektionen har via en kontroll i december 2009 framfört kritik mot landstinget hur loggkontroller genomförs. Efter detta har en ny rutin utarbetats. Rutinen är färdigställd och nyligen beslutad. Det som krävs nu är att göra rutinen känd i organisationen. I intervjuer med ansvariga framgår med tydlighet att Landstinget inte följer patientdatalagen eller SOSFS 2008: av 28

Löpande granskning av intern kontroll i system och rutiner 2010

Löpande granskning av intern kontroll i system och rutiner 2010 Löpande granskning av intern kontroll i system och rutiner 2010 Revisionsrapport November 2010 Lars-Åke Ullström Robert Heed Pär Månsson Hanna Franck Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Uppföljning av intern kontroll avseende fakturahantering

Uppföljning av intern kontroll avseende fakturahantering Revisionsrapport Uppföljning av intern kontroll avseende fakturahantering Katrineholms kommun 2009-06-11 Oscar Hjelte 2009- - Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 1.1

Läs mer

Revisionsrapport. Attestrutiner. Östhammars kommun. Datum: 080918. Författare: Jonas Eriksson Carin Norberg

Revisionsrapport. Attestrutiner. Östhammars kommun. Datum: 080918. Författare: Jonas Eriksson Carin Norberg Revisionsrapport Attestrutiner Östhammars kommun Datum: 080918 Författare: Jonas Eriksson Carin Norberg Sammanfattning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har fått i uppdrag av de förtroendevalda

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Uppföljning av granskningsplan 2012 för administrativa processer

Uppföljning av granskningsplan 2012 för administrativa processer 1(5) Landstingsstyrelsen Uppföljning av granskningsplan 2012 för administrativa processer Inledning De förtroendevalda har ett övergripande ansvar att följa upp att det är en god internkontroll i landstinget.

Läs mer

Granskning av interna kontrollen

Granskning av interna kontrollen Revisionsrapport* Granskning av interna kontrollen Landstinget Halland Datum 2006-11-29 Författare Leif Johansson Anita Andersson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdrag...3 2 Syfte och metod...3

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr R 22 1 (8) REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Fastställt av kommunfullmäktige 2007-06-04, 56 Syfte reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att styrelser och

Läs mer

Intern kontroll-resultat av genomförd granskning 2010 samt intern kontrollplan 2011

Intern kontroll-resultat av genomförd granskning 2010 samt intern kontrollplan 2011 1(6) KS 2011/0042 Intern kontroll-resultat av genomförd granskning 2010 samt intern kontrollplan 2011 Sammanfattning Nämnderna har, i samband med rapportering av verksamhetsberättelsen, redovisat resultatet

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Interna kontrollen. Primärvårdsnämnden i Falkenberg. Anita Andersson Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Interna kontrollen. Primärvårdsnämnden i Falkenberg. Anita Andersson Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Interna kontrollen Primärvårdsnämnden i Falkenberg Anita Andersson Leif Johansson 2005-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Bakgrund...3 1.3 Syfte och metod...3

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2013. Växjö Kommun. Genomförd på uppdrag av revisorerna

Intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2013. Växjö Kommun. Genomförd på uppdrag av revisorerna Intern kontroll avseende redovisning och räkenskaper 2013 Växjö Kommun Genomförd på uppdrag av revisorerna September 2013 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 2 1.1 SYFTE OCH METOD... 2 2. ALLMÄNNA REVISIONSÅTGÄRDER...

Läs mer

Granskning av landstingets regler och rutiner för attestering av leverantörsfakturor och löner

Granskning av landstingets regler och rutiner för attestering av leverantörsfakturor och löner Granskning av landstingets regler och rutiner för attestering av leverantörsfakturor och löner Rapport nr 8/2013 Oktober 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys...

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Granskning av rutiner och vissa kostnader avseende telefon- och Internet. Jönköpings kommun. Juni 2006 Johan Bokinge

Granskning av rutiner och vissa kostnader avseende telefon- och Internet. Jönköpings kommun. Juni 2006 Johan Bokinge Granskning av rutiner och vissa kostnader avseende telefon- och Internet Jönköpings kommun Juni 2006 Johan Bokinge Innehållsförteckning 1INLEDNING 3 1.1Sammanfattning 3 1.2 Bakgrund 4 1.3 Syfte, metod

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Byggnads- samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

Uppföljning av intern kontrollplan 2013

Uppföljning av intern kontrollplan 2013 1(4) Förvaltningsnamn Ekonomiavdelningen Jonatan Buhr Juris Landstingsstyrelsen Uppföljning av intern kontrollplan 2013 Bakgrund Den interna kontrollens syfte är att genom uppföljningssystem kontrollera

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun 11 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 7 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun.

REVISIONSRAPPORT. Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende. Tekniska nämnden. Hylte Kommun. REVISIONSRAPPORT Löpande granskning av redovisning och administrativa rutiner avseende Tekniska nämnden Hylte Kommun November 2002 Rolf Bergman Tommy Karlsson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Sammanfattning

Läs mer

Kommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun

Kommunal författningssamling för. Östra Göinge kommun Kommunal författningssamling för Östra Göinge kommun Nr 25 Dnr KS 2010/806.003 Antaget av KS 2010-09-08, 124 Reglemente för kontroll av verifikationer 1 Omfattning och målsättning Detta reglemente gäller

Läs mer

Intern kontroll avseende fakturahantering

Intern kontroll avseende fakturahantering Revisionsrapport* Intern kontroll avseende fakturahantering Eskilstuna kommun Mars 2008 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och syfte...3 1.2

Läs mer

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter 1 Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Statens Servicecenter granskat den interna styrning och kontroll i myndighetens

Läs mer

Riktlinjer för attest av ekonomiska transaktioner

Riktlinjer för attest av ekonomiska transaktioner 1 (6) Typ: Riktlinjer Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: 2014-11-18, KS 244 Uppdateras: 2017 Innehållsförteckning 1. Giltighet 2. Övergripande principer 3. Attestantens uppgift och ansvar

Läs mer

Riktlinjer för logghantering, kontroll och åtkomst enligt Patientdatalagen (PDL) och SOSFS 2008:14 (Vodok och NPÖ)

Riktlinjer för logghantering, kontroll och åtkomst enligt Patientdatalagen (PDL) och SOSFS 2008:14 (Vodok och NPÖ) Äldreförvaltningen Uppföljning och inspektion Riktlinjer Sida 1 (8) 2016-05-19 kontroll och åtkomst enligt Stadsgemensamma riktlinjer för logghantering och kontroll av åtkomst av hälso- och sjukvårdsjournaler

Läs mer

Internkontroll ett utvecklingsarbete Micasa Fastigheter arbetar ständigt med att förbättra rutiner och arbetsprocesser och dess dokumentation.

Internkontroll ett utvecklingsarbete Micasa Fastigheter arbetar ständigt med att förbättra rutiner och arbetsprocesser och dess dokumentation. Internkontrollplan för år 2013 Internkontroll syftar till att säkerställa styrbarhet, säkerhet och effektivitet i en organisation och verksamhet. Bolaget ska årligen uppföra ett samlat dokument, en plan,

Läs mer

Granskning av landstingets hantering av personuppgifter

Granskning av landstingets hantering av personuppgifter Granskning av landstingets hantering av personuppgifter Rapport nr 25/2012 Februari 2013 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...

Läs mer

Bilaga 6. Internkontrollplan för år 2015

Bilaga 6. Internkontrollplan för år 2015 Internkontrollplan för år 2015 Internkontroll syftar till att säkerställa styrbarhet, säkerhet och effektivitet i en organisation och verksamhet. Bolaget ska årligen uppföra ett samlat dokument, en plan,

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Internkontrollplan 2015 för moderbolaget Stockholms Stadshus AB

Internkontrollplan 2015 för moderbolaget Stockholms Stadshus AB Tjänsteutlåtande Koncernstyrelsen 2014-12-15 Ärende 7 Dnr 2014/1.2.1/150 Sid. 1 (5) 2014-11-24 Handläggare: Sara Feinberg, 08-508 29 097 Till Koncernstyrelsen Internkontrollplan 2015 för moderbolaget Stockholms

Läs mer

System och rutiner 2009

System och rutiner 2009 Revisionsrapport System och rutiner 2009 Smedjebackens kommun April 2010 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.1 Revisionsfråga...4 2.2 Metod och avgränsning...4 3 Leverantörsfakturahantering...6

Läs mer

Uppföljning av intern kontrollplan 2012

Uppföljning av intern kontrollplan 2012 1(4) Förvaltningsnamn Ekonomiavdelningen Jonatan Buhr Juris Landstingsstyrelsen Uppföljning av intern kontrollplan 2012 Bakgrund Den interna kontrollens syfte är att genom uppföljningssystem kontrollera

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Intern kontroll och attester

Intern kontroll och attester Revisionsrapport Intern kontroll och attester Strömsunds kommun Maj-Britt Åkerström Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning 2.1 Bakgrund och revisionskriterier 2.2 Metod

Läs mer

Rapport intern kontroll 2016

Rapport intern kontroll 2016 Rapport Dnr: 2016/13 2017-01-27 Kommunstyrelsen Rapport intern kontroll 2016 Bakgrund och sammanfattning Enligt reglementet för internkontroll ska varje nämnd årligen anta en plan för granskning samt uppföljning

Läs mer

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION LÄNSSJUKVÅRDEN

INTERN KONTROLLGRANSKNING 2014 LÖPANDE REDOVISNINGSREVISION LÄNSSJUKVÅRDEN För kännedom Länssjukvårdsnämnden Landstingsdirektör Jan Grönlund Ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdschef Jörgen Striem Ekonomichef Åsa Hedin-Karlsson

Läs mer

Söderhamns kommun Utökad granskning av leverantörsfakturor

Söderhamns kommun Utökad granskning av leverantörsfakturor Revisionsrapport* Söderhamns kommun Utökad granskning av leverantörsfakturor Februari 2007 Robert Heed Josefin Loqvist Göran Persson-Lingman *connectedthinking INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Kerstin Sikander Cert. kommunal revisor Mars 2013 Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och revisionsfråga...

Läs mer

Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf Diarienr Gäller fr o m Avd Sida. ATTEST- OCH UTANORDNINGSREGLEMENTE

Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf Diarienr Gäller fr o m Avd Sida. ATTEST- OCH UTANORDNINGSREGLEMENTE RAGUNDA KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Utfärdad/ändrad Beslut, datum, paragraf Diarienr Gäller fr o m Avd Sida. Ändrad Kf 2006-10-05, 48 2006/755 002 2006-10-05 11 ATTEST- OCH UTANORDNINGSREGLEMENTE 1 Tillämpningsområde

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av lönerutinerna. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av lönerutinerna. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av lönerutinerna Härjedalens Kommun 3 September 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 3 2. Rutinbeskrivning... 4 3. Granskningsresultat... 6 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Revisionsrapport

Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Revisionsrapport Revisionsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner vid Kostnämnden Landstinget Västmanland Charlotta Fardelius Bert Hedberg Viveca Karlsson 31 maj 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Avtalsuppföljning utifrån granskning om bisysslor

Avtalsuppföljning utifrån granskning om bisysslor Avtalsuppföljning utifrån granskning om bisysslor Dnr: Rev 33-2012 Genomförd av: Revisionsenheten Thomas Vilhelmsson Vilhelm Rundquist Behandlad av Revisorskollegiet den 19 februari 2014 1 Innehåll 1 Sammanfattning...

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010

Nr 15. Landstingsstyrelsen. 2015-05-19 Dnr 2015/00010 2015-05-19 Dnr 2015/00010 Nr 15 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 18 maj 2015 behandlat ärende angående svar på 2014 års revisionsberättelse. Landstingsstyrelsens

Läs mer

LS 93/07. Attestreglemente. Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1. Landstingsstyrelsen. Bakgrund

LS 93/07. Attestreglemente. Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1. Landstingsstyrelsen. Bakgrund Lednings- och verksamhetsstöd Bilaga 1 LS 93/07 DATUM DIARIENR Susanne Gårdö 2007-06-18 LS-LED07-316 Landstingsstyrelsen Attestreglemente Bakgrund Landstingsfullmäktige har i 103/02 beslutat om regler

Läs mer

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson

Revisionsrapport. Löpande granskning av den interna kontrollen. vid Kostnämnden. Landstinget Västmanland. Inger Hansén Viveca Karlsson Revisionsrapport Löpande granskning av den interna kontrollen i administrativa rutiner vid Kostnämnden Landstinget Västmanland Inger Hansén Viveca Karlsson 18 mars 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datum Diarienr 2011-12-12 750-2011 Landstingsstyrelsen Landstinget Blekinge 371 81 Karlskrona Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Hantering av patientuppgifter via e-post Datainspektionens beslut

Läs mer

Uppföljning avseende granskning av attestrutiner

Uppföljning avseende granskning av attestrutiner Revisionsrapport Uppföljning avseende granskning av attestrutiner Nynäshamns kommun December 2010 Jonas Eriksson Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Syfte och revisionsfråga... 1 1.2 Avgränsning

Läs mer

Granskning av bisysslor 2013

Granskning av bisysslor 2013 Granskning av bisysslor 2013 KOMMUNREVISIONEN Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Norrköpings kommun Norrköpings kommun Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning... 2

Läs mer

ATTESTREGLEMENTE 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-01-19

ATTESTREGLEMENTE 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-01-19 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-01-19 ATTESTREGLEMENTE 1 Bakgrund och syfte Attestreglementet ingår som en del i kommunens internkontroll. Internkontrollens huvudsakliga syfte är att förbättra effektiviteten

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Till: Uddevalla kommun Kommunstyrelsen. 451 81 Uddevalla

Till: Uddevalla kommun Kommunstyrelsen. 451 81 Uddevalla Revisorerna Till: Uddevalla kommun Kommunstyrelsen 451 81 Uddevalla Löpande granskning 2012 Inom ramen för årets redovisningsrevision har Ernst & Young på uppdrag av kommunrevisionen genomfört en granskning

Läs mer

RIKTLINJE FÖR JOURNALSYSTEM LOGGKONTROLLER I PROCAPITA

RIKTLINJE FÖR JOURNALSYSTEM LOGGKONTROLLER I PROCAPITA 2014-03-14 1 (7) RIKTLINJE FÖR JOURNALSYSTEM LOGGKONTROLLER I PROCAPITA Riktlinjen är ett komplement till den policy som finns kring it-säkerhet i Höganäs kommun. Riktlinjen beskriver hur ansvarsfördelningen

Läs mer

4 Sammanfattning av landstingsrevisorernas rapport

4 Sammanfattning av landstingsrevisorernas rapport KUN 2008-02-14, p 6 Enheten för administration och kommunikation KUN 2007/637 Handläggare: Anders Lundmark Yttrande över revisionsrapport över löpande granskning av intern kontroll 2007 avseende kulturnämnden

Läs mer

Folktandvårdens intäkter -uppföljning

Folktandvårdens intäkter -uppföljning Revisionskontoret AM/KS Rev/16014 Folktandvårdens intäkter -uppföljning Rapport 9-16 Folktandvårdens intäkter uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av

Läs mer

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser

IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Revisionsrapport IT-säkerhet Externt och internt intrångstest samt granskning av IT-säkerhetsprocesser Landstinget i Jönköpings län Kerem Kocaer Johan Elmerhag Jean Odgaard September 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Redovisning av intern kontroll 2014 för miljö- och hälsoskyddsnämnden

Redovisning av intern kontroll 2014 för miljö- och hälsoskyddsnämnden 1 (1) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2014-11-28 2013-005797- AD Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 10 december 2014 Redovisning av intern kontroll 2014 för miljö- och

Läs mer

21 Övrigt - Nämndens ledamöter rapporterar från styrelser etcetera - Omvärldsbevakning / konferenser - Delegationsbeslut

21 Övrigt - Nämndens ledamöter rapporterar från styrelser etcetera - Omvärldsbevakning / konferenser - Delegationsbeslut fritidsnämnden Föredragningslista Tid Onsdagen den 4 maj, 8:30-12 Plats Valjeviken, Sölvesborg Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående mötes protokoll Godkännande av dagordning Beslut 20 Internkontrollplan

Läs mer

ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN

ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN 1(5) ATTESTREGLEMENTE FÖR SJÖBO KOMMUN 1 Omfattning För att upprätthålla en god intern kontroll krävs bl.a. ändamålsenliga regelverk och rutiner för kontroll av verifikationer. Kontroller i enlighet med

Läs mer

Intern kontroll i faktura- och lönehantering

Intern kontroll i faktura- och lönehantering Revisionsrapport Intern kontroll i faktura- och lönehantering Kristianstads Renhållnings AB 2009-12-16 Silja Savela Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...1 2 Bakgrund, syfte och

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll

Löpande granskning av intern kontroll Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Redovisningsrutiner (PM 4) Landstinget Gävleborg Pär Månsson Helena Carlson Hanna Franck Larsson Februari 2013 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor

Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Granskning år 2015 av folkhögskolestyrelsen för Vindelns och Storumans folkhögskolor Rapport nr 22/2015 Mars 2016 Eva Röste Moe, revisionskontoret Diarienummer: REV 16:2-2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE

Läs mer

Rutin för loggkontroll och tilldelning av behörigheter i nationell patientöversikt (NPÖ) Rutinen gäller från fram till

Rutin för loggkontroll och tilldelning av behörigheter i nationell patientöversikt (NPÖ) Rutinen gäller från fram till 1(5) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Rutin för loggkontroll och tilldelning av behörigheter i nationell patientöversikt

Läs mer

Utförd egen- och internkontroll 2015

Utförd egen- och internkontroll 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2016-02-09 SN 2014/0652.03.01 0480-450950 Socialnämnden Utförd egen- och internkontroll 2015 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

1 (5) Attestreglemente. Regler för kontroll av verifikationer. Antagen av Kommunfullmäktige

1 (5) Attestreglemente. Regler för kontroll av verifikationer. Antagen av Kommunfullmäktige 1 (5) Attestreglemente Regler för kontroll av verifikationer Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-10. 2 (5) Ordlista Attest: Attestant: Ekonomisk transaktion Intern kontroll: Kommunalt koncernföretag Intyg

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor

Granskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

ABCD. Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport. Arvika kommun. KPMG 2011-11-15 Antal sidor: 12

ABCD. Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport. Arvika kommun. KPMG 2011-11-15 Antal sidor: 12 ABCD Arvika kommun Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport KPMG 2011-11-15 Antal sidor: 12 ABCD Arvika kommun Intern kontroll avseende inköp 2011-11-15 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport Leverantörsfakturor Sundsvalls kommun Anneth Nyqvist Maj 2015

Revisionsrapport Leverantörsfakturor Sundsvalls kommun Anneth Nyqvist Maj 2015 www.pwc.se Revisionsrapport Anneth Nyqvist Leverantörsfakturor Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

December 2014. Rapport avseende löpande granskning Uddevalla kommun

December 2014. Rapport avseende löpande granskning Uddevalla kommun December 2014 Rapport avseende löpande granskning Uddevalla kommun Innehåll Inledning 1 Utförd granskning 2 Sammanfattande bedömning 6 Inledning Bakgrund Som ett led i den löpande revisionen har vi i denna

Läs mer

Utförd intern- och egenkontroll 2014

Utförd intern- och egenkontroll 2014 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-02-11 SN 2013/0666.11.01 0480-45 09 50 Socialnämnden Utförd intern- och egenkontroll 2014 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL POLICY 1 (5) Datum Bertil Wiman 2006-05-29 0589-87020, 073-7657020 bertil.wiman@arboga.se REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av Kommunfullmäktige 2006-08-31, 81 Syfte med reglementet 1 Syfte Detta

Läs mer

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning Revisionsrapport Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Datum Dnr 2012-02-13 32-2011-0676 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Marks kommun - Granskning av intern kontroll i lönehanteringen

Marks kommun - Granskning av intern kontroll i lönehanteringen 3.2 Roller och ansvarsfördelning 3.4 Riktlinjer kring intern kontroll 4 Rimlighetsbedömning löneutbetalning Ansvarsfördelning Ansvars- och rollbeskrivningar bör finnas för väsentliga roller relaterat till

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till reglemente för attestering av ekonomiska transaktioner i Bengtsfors kommunkoncern

Tillämpningsanvisningar till reglemente för attestering av ekonomiska transaktioner i Bengtsfors kommunkoncern Fastställda av KS 144 2012-05-15 1(6) Sten-Inge Lilja sten-inge.lilja@bengtsfors.se till reglemente för attestering av ekonomiska transaktioner i Bengtsfors kommunkoncern E-post Telefon Fax Hemsida Bengtsfors

Läs mer

www.hassleholm.se S Attestregler Policy Diarienummer: Fastställt den: 2015- - Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För uppföljning ansvarar: Ekonomiavdelningen Dokumentet

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Attestrutiner och behörighet att underteckna handlingar

Attestrutiner och behörighet att underteckna handlingar BARN- OCH UTBILDNINGS- 2011-11-01 FÖRVALTNINGEN DNR 280/2011-040 Förskolenämnden Attestrutiner och behörighet att underteckna handlingar Beslutsunderlag Förskolenämndens protokoll den 3 februari 2011 10.

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Granskning av fakturahanteringen. Trelleborgs kommun

Granskning av fakturahanteringen. Trelleborgs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av fakturahanteringen Emelie Lönnblad Revisionskonsult 1. Sammanfattning har fått i uppdrag av Trelleborg kommuns revisorer att genomföra en granskning av styrelse

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Kommunstyrelsen har en särställning bland de kommunala nämnderna och skall ha en uppsikt över övriga nämnders verksamhet ( kommunallagen 6:1 ).

Kommunstyrelsen har en särställning bland de kommunala nämnderna och skall ha en uppsikt över övriga nämnders verksamhet ( kommunallagen 6:1 ). INTERN KONTROLL Inledning I kommunallagen fördelas ansvaret för uppföljning och kontroll av kommunens verksamhet på revisorerna, kommunstyrelsen och nämnderna. Revisorerna granskar i den omfattning som

Läs mer

Revisionsrapport: Uppföljning av genomförda granskningar. Revisionen har genom KPMG genomfört en uppföljning av tidigare genomförda granskningar.

Revisionsrapport: Uppföljning av genomförda granskningar. Revisionen har genom KPMG genomfört en uppföljning av tidigare genomförda granskningar. Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en uppföljning av tidigare genomförda granskningar. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare för perioden

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare för perioden Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare för perioden 2016-2018 Ansvarig för dokumentet Landstingsdirektör Revideras och följs upp Varje ny mandatperiod Beslutsdatum

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Göteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012

Göteborg Energi AB. Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte. 18 december 2012 Göteborg Energi AB Självdeklaration 2012 Verifiering av inköpsprocessen Utförd av Deloitte 18 december 2012 1 Sammanfattning Med start hösten 2010 har Deloitte, Ernst & Young och PwC på uppdrag av Göteborgs

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål... 4 Omfattning... 4 Innebörd... 4 Ansvar... 6 Uppföljning och revidering... 7 LS 1112-1733 Beslutad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Löpande granskning av rutin för upphandling

Löpande granskning av rutin för upphandling Revisionsrapport Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0588 Löpande granskning av rutin för upphandling Som ett led i den årliga revisionen av Länsstyrelsen

Läs mer