UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2017

Transkript

1 SAMKOMMUNEN FÖR EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2017 Revisionsnämnden FULLMÄKTIGE BILAGA Bäddavdelning DU ÄR HÄR 2 Mottagning FEEDBACK TUR 1 Kom ihåg att anmäla dig

2

3 1 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE ÅR 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 Ordförandens översikt Sammandrag Tabell över utfallet av de bindande målen år Utvärdering av utfallet av strategiska målen och budgetmålen Ekonomiska mål Verksamhetsmål Det ekonomiska stabiliseringsprogrammet Produktivitet Iakttagelser som berör kundfokus Tillväxt i antalet patientremisser Väntetiderna för brådskande och icke-brådskande vård Ordnande av rehabilitering Elektroniskt patientkallelsebrev Informationstavlor och skyltar Behandlingstiderna för reklamationer gjorda av patienter Övriga iakttagelser Organisationsförändringarnas verkan Kvalitetsledning Uppföljning av investeringsbudgeten och ansvaren Att säkra tillräcklig bemanning Uppföljning av tidigare iakttagelser Implementering av riskhantering Fastighetsstrategin Läkemedelsförsörjningsbyggnaden Byggandet av T3-sjukhuset Datasystemens funktionssäkerhet Samarbetet med kommunerna och förberedelser inför vård- och landskapsreformen Sammanfattning Underskrifter Bilaga 1 Begrepp och förkortningar Bilaga 2 Revisionsnämndens verksamhet... 52

4

5 3 2 Sammandrag Revisionsnämnden har i enlighet med sin uppgift bedömt om de av samkommunens fullmäktige uppsatta bindande verksamhets- och ekonomiska målen för år 2017 har uppnåtts och om verksamheten har ordnats på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt. Därtill har nämnden utvärderat utfallet av balansering av ekonomin och den gällande ekonomiplanens tillräcklighet. I punkt 3 i den här utvärderingsberättelsen presenteras en sammanfattning av utfallet av de bindande målen för år 2017 i tabellform. I punkt 4 utvärderas utfallet av strategiska målen och budgetmålen, genomförandet av det ekonomiska stabiliseringsprogrammet samt produktivitetens utveckling. Vid utvärderingen av utfallet av de bindande målen har revisionsnämnden använt bl.a. resultat som rapporterats i sjukvårdsdistriktets bokslut och verksamhetsberättelse år 2017, protokoll samt intervjuer med ledande tjänstemän och ansvarspersoner som referensuppgifter. I punkt 5 behandlas iakttagelser som gäller verksamhetens kundfokus. Teman är tillväxten i antalet remisser, väntetiderna för brådskande och icke-brådskande vård, ordnande av rehabilitering, elektroniskt patientkallelsebrev, informationstavlor och skyltar samt behandlingstiderna för reklamationer gjorda av patienter. I punkt 6 behandlas iakttagelser rörande effekterna av organisationsförändringarna, kvalitetskontroll, uppföljning av investeringsbudgeten och ansvaren samt säkrandet av tillräcklig bemanning. I punkt 7 behandlas uppföljningen av de iakttagelser som revisionsnämnden gjort i tidigare utvärderings-berättelser. Teman är implementering av riskhantering, fastighetsstrategi, Läkemedelsförsörjnings-byggnaden, byggandet av T3- sjukhuset, datasystemens funktionssäkerhet samt samarbetet med kommunerna och förberedelser inför vård- och landskapsreformen. I punkt 8 finns en sammanfattning över revisionsnämndens mest centrala iakttagelser. Som bilaga till utvärderingsberättelsen finns en kort lista över använda begrepp och förkortningar samt en berättelse om revisionsnämndens verksamhet år På bilden revisionsnämnden för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt mandatperioden Personerna från höger: Eija Adenius-Tiilikainen, Leena Rautiola, ordförande Reino Lindqvist, Sanna Vauranoja, Jukka Sirén, viceordförande Annika Sirén, Antti Ääritalo samt revisionsnämndens föredragande och sekreterare, samkommunsrevisor Synnöve Niemi. Fotograf: Suvi Vainio/Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

6 3 Tabell över utfallet av de bindande målen år Vid utvärderingen av utfallet av de bindande målen har revisionsnämnden använt bl.a. resultat som rapporterats i sjukvårdsdistriktets bokslut och verksamhetsberättelse år 2017, protokoll samt intervjuer med ledande tjänstemän och ansvarspersoner som referensuppgifter. Grön=uppnåddes, Gul = uppnåddes delvis eller nästan, Röd= uppnåddes inte Ansvarig instans Styrelsen Direktionen för Affärsverket för akutvård och jour Direktionen för Affärsverket Åbolands sjukhus Direktionen för Affärsverket Tyks-Sapa Medbit Oy:s styrelse Västkustens Arbetshälsa Ab:s styrelse Mätningssätt/Målnivå (inkl. budgetändringar godkända av fullmäktige och ) Rapporterat resultat i verksamhetsberättelsen Revisionsnämndens utvärdering av utfallet Verksamhetens bindande nettokostnader 493,78 mn euro 493,78 mn euro (Samkommunen sammanlagt utan affärsverk) <481,17+ 19,63 = 500,64 mn euro Räkenskapsperiodens överskott euro euro (Samkommunen sammanlagt utan affärsverk) > euro Investeringsutgifter (Samkommunen 27,34 mn euro 27,34 mn euro sammanlagt utan affärsverk) <41,2 mn euro Sjukvårdsdistriktets försäljning till utomstående kommuner ökar under planeringsperioden Tillväxt 1,4 % Tillväxt 1,4 % Verksamhetens bindande nettokostnader 61,55 mn euro 61,55 mn euro <62,18 mn euro Räkenskapsperiodens överskott > euro euro euro Investeringsutgifter < euro euro euro Verksamhetskostnaderna i enlighet med 73,30 mn euro 73,30 mn euro budgeten <73,85 mn euro Användningen av Affärsverket Tyks-Sapas Överskreds 5 % Överskreds 5 % tjänster motsvarar planen Verksamhetens bindande nettokostnader 11,03 mn euro 11,03 mn euro <11,26 mn euro Räkenskapsperiodens underskott < euro euro euro Investeringsutgifter < euro euro euro Verksamhetens bindande nettokostnader 131,93 mn euro 131,93 mn euro <127,2 + 6,4 =133,6 mn euro Räkenskapsperiodens överskott >0 1,32 mn euro 1,32 mn euro Investeringsutgifter <5,45 + 0,17=5,62 mn euro 5,12 mn euro 5,12 mn euro Försäljningen till utomstående kommuner växer 3,1 % 3,1 % med 5 % Målet är ett nollresultat och en prishöjning på Resultat Resultat högst 0,5 % beträffande fortlöpande tjänster. euro, priset på euro, priset på Mätare: förändringsprocentens medeltal för de tjänsterna ändrades tjänsterna ändrades kontinuerliga tjänsternas enhetsprissättning inte inte Resultat med vinst till konkurrenskraftiga priser Resultat euro Resultat euro

7 5 Mål Målsättningar Åtgärder 2017 Mätare Rapporterat resultat i verksamhetsberättelsen Revisionsnämndens utvärdering av utfallet All verksamhet bör producera mervärde för patienter och övriga klienter. Vi garanterar omfattande, högklassiga, vältillgängliga och jämlika tjänster inom specialiserad sjukvård i landskapet. Tillgången till vård försnabbas på verksamhets- och ansvarsområdesnivå. Medianen för vårdtillgängligheten sjunker på sjukvårdsdistriktsnivå årligen med 10 %. Medianen sjönk 32->29 dygn Medianen sjönk 32->29 dygn Centrala mätare för mervärdet är klientens erfarenhet och behandlingarnas effekt. Vi ökar klienternas delaktighet i vården samt i vård- och vårdprocessplanering en. Erfarenhetsexpertverksamheten och patientorganisationssamarbetet etableras för att stöda utvecklingen av behandlingsprocesserna inom verksamhetsområdena. 1 erfarenhetsexpert(er) inom varje verksamhetsområde. Uppnåddes Uppnåddes Behandlingsprocessen för kundrespons förnyas och ett utvecklingsprogram för kundservice genomförs. Förnyelserna har genomförts. Genomfördes delvis Vi får årligen > kundresponser av olika patienter på nationella enkätfrågor om kundbelåtenhet (5 st.). Uppnåddes inte Genomfördes delvis Uppnåddes inte Vi tar i bruk sjukdomsspecifika kvalitetsregister och bygger en jämförelsepraxis med andra universitetssjukhus. Av alla patienter ökar andelen registrerade i kvalitetsregistret. Uppnåddes Uppnåddes Den kliniska informationsserviceenheten (fi. KTP) utvecklas till ett pilotprojekt i landskapet tillsammans med Satakunta sjukvårdsdistrikt och Åbo stad. (Överfördes från perioden ) Jämförelse sjukhusen emellan samt enheten för klinisk informationsservice producerar nyttig information ur ledningens och patientens synvinkel. Vissa patientgrupper har valts Mätarna har definierats med THL Vissa patientgrupper har valts Mätarna har definierats med THL Patienten deltar aktivt i sin vård genom digitala ärendehanteringstjänster på landskapsnivå. Vi tar i bruk kundorienterade ITstödda verksamhetsmodeller: hantering av patientoch kunddata på landskapsnivå, elektronisk ärendehantering samt regionala system för kunskapsledning. Vi tar i bruk nya ärendetjänster som utvecklas i Virtualsjukhus 2.0- och ODA-projekten. Tillsammans med kommunerna förbereder vi en tätare samarbetsstruktur än den nuvarande för att utveckla tjänsternas digitalisering. (Överförs från perioden ) Det har öppnats 3 nya "hus" i Hälsobyn med fokus på patienter från Egentliga Finland. Åucs är med i den Det har inte nationella rapporterats om planeringen ibruktagandet av de digitala ärendehanteringstjänsterna Rapporterades inte Rapporterades inte Ett regionalt kundreseprojekt och de förändringar dess förverkligande förutsätter i syfte att regionalisera klientoch ledningsdatan genomförs. (Överförs från perioden ) Rapporterades inte Rapporterades inte

8 6 Patientuppgifterna är på rätt plats i rätt tid. Vi möjliggör kunddatans användbarhet: gemensam informationshantering för social- och hälsovården i landskapet och vägkarta för gemensamma patientdataregister. Vi förbinder oss till och satsar på UNA-projektet och utvecklingen av de nationella patientdatasystemen. De första av UNA-projektets anskaffningsprocesser har kommit igång. Konkurrensutsättningen av UNAningen av UNA- Konkurrensutsättkärnan startade kärnan startade Servicen är så bra och den höga vårdkvaliteten allmänt känd så att patienterna vill komma till oss för att få vård. Vi kommunicerar aktivt om tjänsternas höga kvalitet. Vi riktar marknadsföringskommunikation till invånarna och remitterande läkare på specialansvarsområdet. Vi ökar positiv kommunikation i sociala medier på båda språken. På basis av valfriheten Bibehölls förbättras proportionen mellan oförändrat, de patienter som kommer till oss och de som går annanstans. inte Antalet besökare och tummen upp på Facebook-sidorna fördubblas men förbättrades Bibehölls oförändrat, men förbättrades inte Ökade, men Ökade, men fördubblades inte fördubblades inte Vi förmedlar positiva nyheter om sjukvårdsdistriktets tjänster och vetenskapliga resultat. Antalet artiklar i medierna där det berättas positivt om sjukvårdsdistriktet ökar. Sifferdata fattas, Sifferdata fattas, men ökade enligt men ökade enligt uppskattningen uppskattningen Rättvisan konkretiseras i en jämlik behandling av olika patientoch kundgrupper. Vi producerar ett allt mer omfattande serviceutbud också på svenska. Vi ökar personalens kunskaper i svenska. Alla patientanvisningar översätts till svenska. Antalet deltagare i språkundervisningen ökar Uppnåddes Icke slutfört Uppnåddes Icke slutfört Vi utvecklar den svenska patienthandledningen på Åucs och samarbetar tätare med Åbolands sjukhus. Vi ökar samarbetet med Åland och Vasaregionen på verksamhetsområdesnivå. Användningen av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ökar på Åland och i Vasa Användningen av Användningen av Egentliga Egentliga Finlands Finlands sjukvårdsdistrikt i sjukvårdsdistrikt i specialansvarsområdet ökade området specialansvars- ökade Regional jämlikhet förutsätter att tjänsterna kontinuerligt utvecklas. Vi utvecklar rehabiliterande närsjukhus i enlighet med "Ett sjukhus"- modellen för att garantera jämlika tjänster i regionen och som stöd för primärhälsovården Utvecklingen av närsjukhusen och öppenvårdstjänsterna (Överfördes från perioden ) Vi etablerar närsjukhusverksamheten och dimensionerar serviceutbudet i enlighet med behovet. Närserviceutbudets omfattning och användningen av det egna områdets närsjukhustjänster ökar. Oförändrat. Ökade i Salo och Loimaa, men sjönk i Nystad Oförändrat. Ökade i Salo och Loimaa, men sjönk i Nystad Jourverksamheten i landskapet koncentreras till Åucs stamsjukhus och Åucs Salo sjukhus, ifall SHM inte beviljar undantagstillstånd för en jour på primärhälsovårdsnivå. (Överfördes från perioden ) Nattlig jourverksamhet koncentreras till Åucs stamsjukhus och Åucs Salo sjukhus och den dag- och kvällstida jourverksamheten stärks. Nattjouren har koncentrerats Nattjouren har koncentrerats Vi harmoniserar vårdpraxisen inom specialiserade sjukvården och stöder harmoniseringen av vård- Sjukvårdsdistriktets möjligheter att stöda och enhetliggöra rehabilitering och geriatrisk behandling som en service på landskapsnivå utreds. Utredningarna gjorda Utredningarna gjorda

9 7 praxisen också inom basservicen. Enhetliga vårdkedjor på specialansvarsnivå genomförs som pilotprojekt via Cancercentrum. Vårdkedjorna för de största cancergrupperna har förenhetligats inom specialansvarsområdet. Diskussionerna pågår Diskussionerna pågår Olika patientgrupper ska behandlas jämlikt; resurser ska allokeras till de grupper där behovet är störst, till de mest effektiva behandlingarna och till förebyggande åtgärder. Möjligheterna att samordna verksamheten i Åbo stad och övriga kommuner i regionen samt sjukvårdsdistriktet utreds via den regionala planen för ordnande av socialoch hälsovård, så att de regionala möjligheterna att stöda basnivåns hälsooch socialtjänster (speciellt tjänsterna för äldreomsorg, rehabilitering samt de förebyggande tjänsterna inom missbruks- och specialomsorgen) förbättras. (Överfördes från perioden ) Man deltar aktivt i kommunala samarbetsprojekt som främjar integrationen av social- och hälsovården bl.a. inom barnoch familjetjänster, mental- och missbrukstjänster, äldreomsorg och rehabiliteringstjänster. Verksamhetsmodellerna inom projektet för utveckling av barn- och familjetjänster (fi. Lape) etableras. På Åucs har det inrättats en enhet för palliativ vård på nivå C och en organisationsstruktur som stöder utvecklingen av rehabilitering och geriatri på landskapsnivå. Verksamheten expanderar planenligt Enheten har inte inrättats Verksamheten expanderar planenligt Enheten har inte inrättats Jämlikhet innebär att den ekonomiska bärkraften beaktas: de offentliga medlen bör även räcka till annat än socialoch hälsovårdstjänster. Förändring av medlemskommunernas genomsnittliga betalningsandel, andel främmande kapital och täckning av underskottet är mål i det ekonomiska stabiliseringsprogrammet som genomförs i ekonomiplaneringen. Vi följer den utvecklingslinje som eftersträvats i budgeten och dess ändringar (på sjukvårdsdistriktsnivå blir den årliga ökningen av betalningsbelastningen i genomsnitt högst 3,8 % åren ). Målet för medlemskommunernas genomsnittliga maximala betalningsandel uppnås före utgången av år Uppnåddes, utan psykiatriska fusionen +3,4 % Uppnåddes, psykiatriska fusionen inberäknad +3,8 % Behov som orsakas av ökningen i efterfrågan på specialiserad sjukvård täcks genom att avsätta resurser på nytt och genom att minska på tjänsternas "överanvändning". År 2017 ökar medlemskommunernas betalningsandel med högst 0,9 % av budgeten Minskningen var -0,4 % utan psykiatriska fusionen Ökningen inkl. psykiatriska fusionen var + 2,6 % Den strategiska fastighetsarbetsgruppens uppgifter: att bygga upp en fastighetsportfölj. (Överförs från perioden ) Vi följer principiella riktlinjer i förvaltningen av fastighetsportföljen. Utgifterna som anknyter till fastigheterna har sjunkit med 5 % fr.o.m. år 2015 till slutet av året Vi frigör kapital från utrymmen och anordningar. Tidsspannet för verksamhetsplaneringen förlängs och det kopplas tätt samman med utrymmes- och investeringsprogrammet. Fastighetsstrategin godkänd Uppnåddes inte, men utgifternas ökning avstannade Fastighetsstrategin godkänd Uppnåddes inte, men utgifternas ökning avstannade

10 8 Vi säkerställer att användningen av ny teknologi är motiverad, beräknad och genomtänkt. Vi etablerar en bedömningspraxis för investeringsplaneringen. Alla anordningsinvesteringar och metoder med kostnadspåverkan som överskrider euro har godkänts genom ett bedömningsförfarande. Bedömning har utförts Bedömning har utförts Rätt kompetens på rätt plats i rätt tid. Vi uppmanar vår personal att flexibelt röra sig mellan de olika verksamhetsställena och vi utökar satellitmottagningsoch distanskonsultationsverksamheten. Sjukvårdsdistriktets sporrande belöningssystem 2016 täcker strategiska, operativa och beteendemässiga områden och personalen har informerats om det. Det nya sporrande belöningssystemet genomförs så som överenskommits 2014 medräknat bl.a. den snabba belöningen. (Överfördes från perioden ) Vi bedömer behovet av mobilt kunnande, mål, aktörer och medel och gör utgående från analysen upp en plan för att utveckla personalens rörlighet. Helhetsplanen för personalens rörlighet har gjorts upp för att stöda poliklinisk verksamhet på närsjukhusen. Intervjuerna har sammanfattats och slutsatserna har utformats Modellen som utvecklats på Satakunta sjukvårdsdistrikt om arbetets ersättande har tagits i bruk Helhetsplanen har inte uppgjorts Vi stöder kompetensutveckling en i hela landskapet. Vi ordnar attraktiva regionala utbildningar. Antalet regionala utbildningstillställningar och deltagare ökar. Målet uppnåddes Målet uppnåddes Uppskattande dialog och smidigt samarbete på arbetsplatsen ger välbefinnande på arbetet och säkerställer en god vård för patienten. Vi utvecklar arbetsgemenskapsfärdigheterna. Vi gör upp och genomför en plan för att utveckla responskulturen. Vi genomför en webbutbildning om arbetsgemenskapsfärdigheter och en utbildning om interaktionskunnande för alla förmän. I enkäten om arbetshälsa hösten 2017 sjunker antalet personer som upplevt mobbning (mål <10 %). Utfall 9 % Utfall 9 % Vi förbättrar rekryteringskunnandet. Vi ordnar utbildningar om rekryteringprocesser, arbetsredskap och intervjufärdigheter. Lyckade rekryteringar (uppsägning av anställda i arbetsförhållande <1 år och hävning av arbetsavtal under prövotid minskar) och antalet sökande/vakans ökar. Antalet sökande/vakans minskade, eftersom intern rekrytering togs i bruk Antalet sökande/vakans minskade, eftersom intern rekrytering togs i bruk Lyssnande och diskuterande förmansarbete samt uppsättning av mål och kompetensutveckling möjliggör en flexibel utveckling av verksamheten. Vi stärker ledarskapsoch förmansfärdigheterna som behövs inom social- och hälsovårdsområdet tillsammans med kommuner, högskolor och specialansvarsområdet. Förmansutbildningen inom social- och hälsovården stärks ur en regional synpunkt, med betoning på ledarskaps- och personalfärdigheter. (Överfördes från perioden ) Vi bildar en omfattande helhet av Hälsokampus Åbo-nätverkets förmans- och ledarkompetensutbildningar inom social- och hälsovården. Inom sjukvårdsdistriktet används i första hand Hälsokampus Åbo-nätverkets förmans- och ledarkompetensutbildningar. Antalet deltagare i förmansutbildningen ökar. Inleds platser har tillsatts Minskade Inleds platser har tillsatts Minskade Målsättningsprogrammet fulländas och tas i bruk. (Överfördes från perioden ) Utvecklingssamtal genomförs med > 80 % av arbetstagarna. 41,6 % 41,6 %

11 9 Ledarskapsprogrammet inom koncernen utvecklas så att det blir engagerande och smidigt. Programmet etableras och förankras på ansvarsområdesnivå. Processbeskrivningen av ledarskapsprogrammet färdigställs och den används på alla organisationsnivåer. Direktörens Direktörens handbok har handbok har uppdaterats men uppdaterats men processbeskrivningen fattas ningen processbeskriv- fattas Den specialiserade sjukvården måste bevaras som högklassig, kostnadseffektiv och konkurrenskraftig. Vi utvecklar färdigheter inom kontinuerlig förbättring på basis av lean-tänkande. Processernas utvecklingsfärdigheter stärks med en egen utbildare, internt nätverk av utvecklare och utbildning av hela personalen. Samordningsmöjligheterna och de fördelar som därigenom kan uppnås rörande övrig specialiserad sjukvård som Åbo stad producerar utreds. (Överfördes från perioden ) Centralisering av sådan specialiserad sjukvård som inte anses vara närservice och där kostnadseffektivitet eller förbättrad kvalitet kan uppnås. Lean-implementationsplanen har uppdaterats, resurserats och den är i genomföringsskedet. Ändringar i arbetsfördelningen inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och i förhållande till Åbo stads specialiserade sjukvård förverkligas planenligt. Icke slutfört Icke slutfört Uppnåddes delvis. Uppnåddes delvis. Operationsbehandling som handling som Operationsbe- förutsätter förutsätter anestesi anestesi koncentrerades koncentrerades till Åbo och Salo. till Åbo och Salo. Arbetsfördelningen med Åbo ningen med Åbo Arbetsfördel- stad ändrades stad ändrades inte. inte. Vi främjar centralisering av krävande behandlingar till Åucs. Samarbetet inom specialansvarsområdet ökas och planen för ordnande av hälsooch sjukvård uppdateras så att de mest krävande behandlingarna i allt större utsträckning centraliseras till Åucs. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts försäljning till utomstående kommuner ökar under planeringsperioden. Försäljningen till Försäljningen till utomstående utomstående kommuner ökade kommuner ökade Förenligheten av förvaltningsmodellerna för sjukvårdsdistriktets affärsverk och resultatområdet Psykiatri med sjukvårdsdistriktets Ett sjukhus -modell och dess mål utreds och beslut fattas utifrån utredningsarbetet. (Överfördes från perioden ) Affärsverket Tyks- Affärsverket Tyks- Sapa och Sapa och Psykiatrin Psykiatrin förenades med förenades med Åucs Åucs Affärsverket för sjukvårdstjänster integreras till sjukvårdsdistriktet. De övriga affärsverkens förvaltningsmodeller reds ut och om dem fattas beslut efter att lagstiftningen för vårdreformen klarnat. Sjukvårdsdistriktet förbättrar sin egen verksamhet och stöder utvecklingen av hela landskapets servicesystem. Vi deltar i integrationen av social- och hälsovården på landskapsnivå enligt planen för ordnande av hälso- och Vi möjliggör och allokerar resurser till sjukvårdsdistriktets deltagande i genomförandet av vårdreformen. Ledande Ledande tjänsteinnehavare tjänsteinnehavare deltar deltar regelbundet i regelbundet i beredningen beredningen

12 10 sjukvård, i samarbete med aktörerna i området. Vi satsar resurser på att stöda och förverkliga arbetet som avser planen för ordnande av hälsooch sjukvård och förberedningen av vårdreformen på landskapsnivå. Besluten om att sammanslå Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och organisationerna för Åbo stads psykiatri fattas. Det grundas en projektorganisation för att förbereda centraliseringen av den psykiatriska avdelningsvården i Åbo. (Överförs från perioden ) Psykiatriska fusionen genomfördes Psykiatriska fusionen genomfördes Vi stöder universitetssjukhusets konkurrenskraft och främjar den genom samarbete inom specialansvarsområdet i enlighet med planen för ordnande av hälso- och sjukvård. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och Åbo stads psykiatriska organisationer slås samman och verksamheten integreras till en kundinriktad helhet. En projektorganisation grundas för att förbereda en centralisering av landskapets psykiatriska avdelningsvård till Åbo och beslut om byggandet fattas. Grundandet av Grundandet av planeringsorganisationen för den nisationen för den planeringsorga- nya byggnaden nya byggnaden flyttades till år flyttades till år Universitetssjukhusets förmåga att stöda forskning och landskapets hälso- och biobransch förbättras. Vi ökar innovationssamarbetet med områdets forsknings- och utbildningsorganisationer och näringslivet. Ett Innovationsekosystem bildas tillsammans med Science Park som en del av YSI-projektet och Företagsinkubator-projektet. Innovationekosystemets process är fullbordad. Byggandet av Innovationsekosystemet är icke slutfört Byggandet av Innovationsekosystemet är icke slutfört Vi möjliggör att nya innovationer kan testas flexibelt både på universitetssjukhuset och i basservicen. Samarbetet med högskolorna blir tätare. Vi förverkligar åtgärderna i "University Health Campus Turku"- utvecklingsprogrammet och i spetskompetensstrategin. Förberedningsskedet av Åbo Hälsokampus förverkligas (5 arbetsgrupper) och besluten om att fördjupa kampussamarbetet fattas. Spetskompentensenheterna väljs ut. Beslutsförslagen som uppkommit på basis av gruppernas arbete har lämnats till organisationernas förvaltningsorgan för behandling. 3-5 spetskompetensenheter har valts ut och de har inlett sin verksamhet. Projekt som inte behövt beslut har planerats och genomförts Uppnåddes Projekt som inte behövt beslut har planerats och genomförts Uppnåddes Forskningspublikationernas proportion till övriga universitetssjukhus. En jämförelse har inte gjorts En jämförelse har inte gjorts Studeranderesponsen är bäst av alla universitetssjukhus (CLES). Bäst i jämförelsen Bäst i jämförelsen

13 11 Direktionen för Affärsverket för akutvård och jour Mål Målsättningar 2017 Åtgärder 2017 Mätare Rapporterat resultat i verksamhetsberättelsen Revisionsnämndens utvärdering av utfallet Utvärdering av vårdbehovet på jouren genomförs till 70 % på mindre än 10 minuter och till 100 % på mindre än 20 minuter före utgången av år Utvärdering av vårdbehovet genomförs till 90 % på mindre än 30 minuter i maj 2017 och till 100 % senast Patientinformationen om kötiderna utökas (utveckling av informationen på nätet). Ändring av arbetsfördelningen på Triage (utbildning) Ambulanspatienterna direkt till vårdenheten Ändring av remisspatienternas behandlingsprocess Kontrollpatienternas tidsbokning Fungerande system i dataöverföringen Väntetiden för bedömning av vårdbehovet (EWQ). (Information från närsjukhusen med förmansenkät) 94 % under 30 minuter. 72 % under 10 minuter. 94 % under 30 minuter. 72 % under 10 minuter. Direktionen för Affärsverket Tyks-Sapa Mål Målsättningar 2017 Åtgärder 2017 Mätare Rapporterat resultat i verksamhetsberättelsen Revisionsnämndens utvärdering av utfallet Våra kundlöften förverkligas överenskommet Servicenivåerna förverkligas överenskommet och utifrån patientvårdens behov (=medicinskt behov), främjar vårdens effekt Resursfördelning som motsvarar serviceefterfrågan Servicenivå (=mätare för rättidighet), kundresponser Kundernas efterfrågan på undersökningstjänster har i huvudsak kunnat besvaras Kundernas efterfrågan på undersökningstjänster har i huvudsak kunnat besvaras På serviceområdena upprätthåller vi ackrediterade/ certifierade/ auditerade kvalitetssystem/ kvalitetsledningens dokument. Att minska förekomsten av kvalitetsavvikelser Korrigerande åtgärder i enlighet med kvalitetsavvikelserna Kontinuerligt förnyande av serviceutbudet Kvalitetsavvikelser Mål på årsnivå Förnyelse av produktutbudet Mål på årsnivå Rapporterades inte Rapporterades inte Vi ordnar omfattande offentliga tjänster kostnadseffektivt på landskapsnivå och främjar samarbetet på västkusten En hälsovård Hemtagning av köptjänster till tillämpliga delar Befolkningsomfattningen för fusionerna av hälsovårdscentralerna ad 100 % år 2018 Egentliga Finlands Laboratoriecentrum grundas Personaleffekter på serviceområdet. Icke slutfört Utredningen antecknades för kännedom i SAPAdirektionen Verkställande av förslagen i utredningsrapporten bl.a. - Upprätthållande av samarbetsforumen - Specialansvarsområdets delegation för medicintekniska produkter Mål på årsnivå Rapporterades inte Rapporterades inte

14 12 - Datalager i gemensamt bruk Rapporterades inte Vi rekryterar, coachar och engagerar tillräckligt många experter på toppnivå Tillräckligt stort antal experter Vi verkställer UHCT-strategin beträffande forskning och utbildning Forsknings- och utbildningssamarbete Arbetsrotation Mål på årsnivå Mål på årsnivå Rapporterades inte Rapporterades inte Vi kan leda ett topplag Ledningsresultaten förbättras Ledarskapsutbildning och chefernas/förmännens självevaluering Ledarskapsenkät Mål på årsnivå Ledarskapsutbildning och enkät arrangerades Sjukfrånvaro Mål på årsnivå Sjukfrånvaroprocent 3,3 %. Sjönk från år 2016 Vi verkställer Hälsocampus Åbo för vår del och förbättrar vår service tillsammans med personalen och samarbetspartners för patientens bästa Vi tryggar de sjukvårdsrelaterade tjänsterna i landskapet som närservice med beaktande av helhetslönsamheten. En hälsovård Fusion av hälsovårdscentralerna Projekt för att smidiggöra processerna Gemensamma projekt med beställarkunder Befolkningsomfattningen 100 % senast år 2018 Mål på årsnivå Mål på årsnivå Mål på årsnivå Icke slutfört Lean-projekt Medisiina D, T3-sjukhuset Direktionen för Åbolands sjukhus Målsättningar Mål 2017 Åtgärder Mätare Rapporterat resultat i verksamhetsberättelsen Revisionsnämndens utvärdering av utfallet SMS-påminnelser, egen anmälning har tagits i bruk SMS-påminnelser om polikliniktider och operationer täcker alla specialiteter. Egen anmälning Antal SMS-påminnelser och egen anmälan. Utveckling och utvidgning av ITtjänster SMSpåminnelserna täcker alla polikliniker. Egen anmälning i bruk 2018 SMSpåminnelserna täcker alla polikliniker. Egen anmälning i bruk 2018 Nätkontakt ersätter en del av poliklinikbesöken och telefontiderna Återbesök och telefontider ersätts dels med skyddade nätförbindelser Andel nätkontakt av alla besök Rapporterades inte Rapporterades inte Kontinuerlig kvalitetsutveckling genom SHQSkvalitetsprogram met Åtgärderna genomförda inför uppföljningsauditering. Processutveckling gentemot medlemskommunernas behov Komplettera och tillägga de processbeskrivningar, som LabQuality har föreslagit. Kartlägga gemensamma patientprocesser Godkänd uppföljningsauditering. Fortsatt god patientrespons och personalens goda välbefinnande på arbetet och en effektiv produktiv verksamhet Godkänd uppföljningsauditering. Rapporterades inte Godkänd uppföljningsauditering. Rapporterades inte Integration av stödfunktioner Stödfunktionerna stöder på ett framgångsrikt och ekonomiskt sätt och med ett helhetsperspektiv kärnverksamheten. Ekonomichefen för ÅS ansvarar för koordineringen av de olika stödfunktionerna. Den planerade integrationen genomförd Uppnåddes delvis. Uppnåddes delvis. Uppnåddes vad Uppnåddes vad gäller gäller ekonomiservicecentralencentralen, ekonomiservice- personal- och personal- och upphandlingstjänsterna upphandlingstjänsterna

15 13 Smidigt och flexibelt samarbete Personalen på avdelningarna och olika polikliniker har omskolats så, att de kan arbeta över enhetsgränserna. Extern och intern skolning, utvecklingssamtal Antal utbildade personer, som kan arbeta över enhetsgränserna. Samarbetet med Antalet personer Affärsverket för har inte akutvård och jour rapporterats. har kommit i Samarbetet med gång. Man har Affärsverket för arbetat över akutvård och jour enhetsgränserna har kommit i vid Åbolands gång. Man har sjukhus arbetat över enhetsgränserna vid Åbolands sjukhus Integrerad, jämlik vård på modersmålet Verksamhetsplan för Åbolands sjukhus framtida koncept enligt vårdreformens riktlinjer med beaktande av patientens rätt till valfrihet och bolagiseringsskyldigheten Vårdreformen är kommundriven och samarbetet med de åboländska kommunerna fortsätter i arbetsgruppen, som bildades sommaren 2016 Arbetsgruppens förslag Projektplanen har Projektplanen har godkänts. godkänts. Eftersom Eftersom valfrihetslagen valfrihetslagen inte ännu har inte ännu har godkänts, godkänts, fortsätter fortsätter arbetsgruppen arbetsgruppen sitt sitt arbete 2018 arbete 2018 Styrelsen för Västkustens Arbetshälsa Ab Mål Målsättningar 2017 Åtgärder 2017 Mätare Rapporterat resultat i verksamhetsberättelsen Revisionsnämndens utvärdering av utfallet Ett planmässigt och målinriktat samarbete inom företagshälsovården förverkligas: HR, arbetarskydd, ledningen och förmännen inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och Satakunta sjukvårdsdistrikt: processerna inom företagshälsovården synkroniseras med personaltjänsterna vid sjukvårdsdistrikten i Egentliga Finland och Satakunta, representanter för arbetarskyddet och personalen samt med processer som stöder förmännens välmående och arbetsförmåga. Efter att en partiellt arbetsför arbetstagare identifierats har företagshälsovården som mål att utarbeta en behandlingsoch uppföljningsplan för honom/henne. Som mätare för processens förverkligande mäts procentandelen av behandlingsplaner för en sporadiskt utvald grupp av partiellt arbetsföra arbetstagare från varje verksamhetsområde. Företagshälsovårdsförhandlingarnas antal per verksamhetsområde. Måltrenden är sjunkande i förhållande till nuläget, vilket är ett tecken på att problemen identifieras tidigare och i och med det att processerna genomförs lättare och att samarbetet fungerat snabbare. Kundbelåtenheten kartläggs i samarbete med HRavdelningen med hjälp av överenskomna process- och målgruppsinriktade enkäter. Det frågas om erfarenheter av effektiviteten och om belåtenheten över företagshälsovårdens insats i processens smidighet på skalan 1-5. Rapporterades inte Företagshälsovårdsföhand- lingarnas antal år st. Kundbelåtenheten har kartlagts fortgående med digitala utvärderingsverktyg på enheterna i Åbo och Björneborg Rapporterades inte Företagshälsovårdsföhandlingarnas antal år st. Jämförelsedata från år 2016 fattas Kundbelåtenheten har kartlagts fortgående med digitala utvärderingsverktyg på enheterna i Åbo och Björneborg

16 14 Medbit Oy:s styrelse Mål Målsättningar 2017 Åtgärder 2017 Mätare Rapporterat resultat i verksamhetsberättelsen Revisionsnämndens utvärdering av utfallet Utveckling av ägarkundsverksamhet och stödjande av förändringsprocessen i tillräcklig utsträckning och med tillräckligt tidsspann 60 % av utvecklingsarbetet inriktas på att genomföra de tio spetsutvecklingsprojekt som kunden prioriterar Andelen utvecklingsarbete som rapporterats till datalagret på basis av Medbits arbetstidsuppföljning och dess allokering i medeltal på veckonivå % 53 % Medbits förmåga att fungera effektivt med beaktande av förändringens kritiskhet för kundens verksamhet Resultatet på nyckelkundernas enkäter om bemötande stiger med minst 0,1 enheter på årsnivå Kundrelationsundersökning Resultatet för år 2017 sjönk 0,1 enheter Resultatet för år 2017 sjönk 0,1 enheter 4 Utvärdering av utfallet av strategiska målen och budgetmålen 4.1 Ekonomiska mål Iakttagelser: De i budgeten för år 2017 uppställda bindande ekonomiska målen uppnåddes väl. Sexton mål uppnåddes och två förblev ouppnådda. De fyra ekonomiska målen som gällde samkommunen utan affärsverk uppnåddes. Även Affärsverket Åbolands sjukhus, Medbit Oy och Västkustens Arbetshälsa Ab uppnådde de bindande ekonomiska målen som sattes upp för dem. Affärsverket för akutvård och jour hade fem bindande mål, av vilka ett inte uppnåddes. De tjänster som köptes av Affärsverket Tyks-Sapa motsvarade inte planen, utan köpen överskred anslaget med 5 %. Den beviljade fullmäktige ett tilläggsanslag på 6,4 mn euro åt Affärsverket Tyks-Sapa för de bindande nettoutgifterna, med hjälp av vilket affärsverket uppnådde tre av fyra bindande ekonomiska mål. Affärsverkets tillväxtmål för försäljning till utomstående kommuner var 5 %, men den uppnådda tillväxten blev 3,1 %. Hela samkommunens (inkl. affärsverken) verksamhetskostnader var 709,5 mn euro. Verksamhetskostnaderna ökade nominellt 4,9 % från föregående år, vilket inkluderar fusionen av Åbo stads psykiatriska specialiserade sjukvård till sjukvårdsdistriktets verksamhetsområde Psykiatri fr.o.m Samkommunens tilläggsutgifter med anledning av fusionen var 18,0 mn euro år Verksamhetskostnaderna ökade jämförbart 1,2 % i förhållande till år 2016, då man i jämförelsen beaktar utgifterna för den ovan nämnda psykiatriska specialiserade sjukvården, patientförsäkringsreserveringens kostnadsbokföring som var 6,8 mn euro större än år 2016 och den 1,3 mn euro större nedskärningen i semesterpenningen.

17 15 Verksamhetskostnaderna överskred budgeten med 8,3 mn euro (1,2 %), vilket förklaras med en ändring i patientförsäkringsreserveringen som var större än budgeten och med en överskridning av anslagen för materialinköp till följd av materialförsäljning. Det var 1,9 % mer vårdperioder och 3,6 % mer öppenvårdsbesök än vad som var förväntat i budgeten. Antalet separata vårdade patienter ökade med 2,2 %. Iakttagelser: Rörelseintäkterna överskred budgeten med 8,8 mn euro (1,2 %). Positivt för medlemskommunernas ekonomi var att överskridningen uppstod i sin helhet av budgetöverskridningar och tillväxt i intäkterna från andra än medlemskommunerna. Försäljningsintäkterna från utomstående kommuner och andra överskred det budgeterade med 4,4 mn euro (7,1 %). Intäkterna från medlemskommunerna underskred budgeten med 7,0 mn euro. Utan den från Åbo stad överförda psykiatriska specialiserade sjukvården skulle förändringen i medlemskommunernas betalningsandelar ha varit -0,4 %. Den nominella ökningen i medlemskommunernas betalningsandelar från föregående år, inklusive fusionen av psykiatrin, var 2,6 %. Bindande målet var högst 0,9 %. Medlemskommunerna använde specialiserade sjukvårdens tjänster mer än beräknat. Medlemskommunernas vårdperioder uppgick till 1,0 % och öppenvårdsbesöken till 3,6 % mer än förväntat i budgeten. Till följd av volymtillväxten beslöt styrelsen att under räkenskapsperioden nedsätta kommunfaktureringspriserna. Priserna nedsattes totalt 16,7 mn euro, av det återgick 15,6 mn euro till medlemskommunerna. Hela samkommunens (inkl. affärsverken) bindande nettokostnader underskred budgeten med 9,0 mn euro. Tillväxten i bindande nettokostnaderna var 4,8 % (inkl. fusionen av psykiatrin). Räkenskapsperiodens överskott blev 2,0 mn euro efter prissänkningarna. Målet var nollresultat. Samkommunens (inkl. affärsverken) balansräkning uppvisade ett ackumulerat överskott på 6,4 mn euro. Därmed förutsätter inte bokslutet för år 2017 att en redogörelse för balansering av ekonomin avges i verksamhetsberättelsen Tuloslaskelman tunnusluvut Toimintatuotot prosenttia toimintakuluista 101,8 106,3 107,8 106,6 108,4 106,4 Vuosikate prosenttia poistoista 5,4 89,2 107,3 102,9 131,2 105,0 Tuotot jäsenkunnilta asukasta kohti (euroa) Rahoituslaskelman tunnusluvut Investointien tulorahoitus % 1,7 64,3 262,2 210,5 353,6 136,7 Toiminnan ja investointien rahavirran kertymä 5 vuodelta (milj. euroa) -217,4-211,0-74,5-85,1 12,2 109,1 Lainanhoitokate 0,2 0,8 1,4 1,4 1,7 1,3 Kassan riittävyys (pv) 6,2 5,6 9,8 8,9 7,7 13,7 Myyntisaamisten kiertoaika (pv) 13,1 15,4 13,6 13,0 13,8 13,5 Ostovelkojen kiertoaika (pv) 45,5 36,9 34,8 35,5 39,3 41,6 Taseen tunnusluvut Omavaraisuusaste % 27,7 25,9 28,7 29,9 33,3 33,0 Velkaantumisaste % 162,1 192,1 147,6 131,1 104,8 86,7 Suhteellinen velkaantuneisuus % 65,6 64,0 54,8 49,2 44,2 43,5 Velat ja vastuut prosenttia toimintatuotoista 45,0 47,2 Quick ratio 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,5 Current ratio 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Lainakanta (milj. euroa) 268,9 307,6 259,2 231,9 200,6 184,2 Lainakanta asukasta kohti (euroa) Yli-/alijäämäkertymä myyntituotoista % -3,1-3,5-1,8-1,6 0,8 Källa: Bokslutet för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 2017, s. 57 1,1

18 16 Slutsats: Sjukvårdsdistriktets ekonomi har i ljuset av flera ekonomiska nyckeltal utvecklats i en mer hållbar riktning. Dock bör man uppmärksamma att skulderna och ansvaren ökar som procent av verksamhetskostnaderna. Hyres- och leasingansvaren fattas ännu från de siffror som presenterats i bokslutet. Nationella konkurrenskraftsavtalets upphörande år 2020 och lönernas eventuella harmonisering förorsakar press på lönekostnaderna i framtiden. 4.2 Verksamhetsmål Iakttagelser: Enligt revisionsnämndens bedömning har 36 % av de i budgeten för år 2017 uppställda bindande verksamhetsmålen genomförts fullständigt. 28 % av målen genomfördes delvis eller nästan och 18 % av målen förblev ogenomförda. Rapportering av mätarens utfall saknades i 17 % av målen. Verksamhetsmålen genomfördes sämre år 2017 än år 2016, då 60 % av målen genomfördes. Som orsaker till att målen inte kunde genomföras har rapporterats bl.a. resursbrist, vård- och landskapsreformens halvfärdiga lagstiftning och tekniska problem med digitaliseringen. Bristen på personalresurser har beaktats med ett betydande tillskott i budgetanslagen för år Rekommendation: I verksamhetsberättelsen bör en redogörelse göras för alla deskriptiva mätares utfall för varje mål. Samkommunens bindande verksamhetsmål Vårdtillgängligheten för icke-brådskande vård försnabbades. Medianen (hälften av kunderna kommer i vårdkontakt) för väntetiden för vårdtillgängligheten kunde enligt målet förkortas från 32 dygn till 29 dygn. Vårdtillgängligheten behandlas närmare i punkt 5.2 Väntetiderna för brådskande och icke-brådskande vård. Det utbildades verksamhetsområdesspecifika erfarenhetsexperter och de inledde sin verksamhet år 2017 i enlighet med målet. Erfarenhetsexperterna samt kundrådet, som inledde sin verksamhet redan år 2015, deltar i att utveckla tjänsterna till att bli allt mer patientinriktade. Den svenskspråkiga kommunikationen förbättrades då en svenskspråkig informatör anställdes till kommunikationsenheten. Deltagarantalet i kurserna i svenska har ökat och år 2017 beviljades 19 % fler språkbrukstillägg än år Däremot genomfördes inte målen gällande utvecklandet av kundresponsernas mängd och behandlingsprocess. Det var meningen att kundrespons skulle samlas in från alla verksamhetsområden via textmeddelande, men p.g.a. tekniska problem hann man inte under året få i bruk programmet inom flera än ett verksamhetsområde och där i pilotbruk. Målet var att samla in kundresponser, vilket visade sig vara orealistiskt. Flera av målen gällande personalen genomfördes inte. Målet var att en helhetsplan för utvecklandet av personalens rörlighet mellan olika avdelningar skulle ha varit uppgjord. Helhetsplanen färdigställdes inte, men i enlighet med målet framskred man dock till att ta i bruk modellen som utvecklats på Satakunta sjukvårdsdistrikt om arbetets ersättande. Målet var att antalet sökande/vakans skulle öka. Dock minskade antalet sökande per vakans. Orsaken var att det år 2017 gjordes möjligt att tillsätta vakanser genom intern rekrytering. Antalet deltagare i förmansutbildningen minskade i strid med målsättningen. Inte heller målsättningen gällande andelen personal som deltagit i utvecklingssamtal uppnåddes. Målet var att 80 % skulle ha deltagit

19 17 i utvecklingssamtal, men enligt uppföljningssystemet var utfallet 41,6 %. Ett av problemen var bristande förmåga att använda uppföljningssystemet, varför en del av de förda utvecklingssamtalen blev helt oregistrerade. Positivt är att målet för att minska på mobbning uppnåddes. Målet var att under 10 % av personalen upplevt fortgående eller upprepad mobbning i undersökningen om arbetshälsa. Utfallet var 9 %. Antalet deltagare i regionala utbildningar växte i enlighet med målet. Målsättningen var att koncernens ledningssystem utvecklas i deltagande och smidig riktning och att systemet etableras och implementeras på ansvarsområdesnivå. Mätaren var att ledningssystemets processbeskrivning färdigställs och är i bruk på alla organisationsnivåer. Detta mål uppnåddes endast delvis. Direktörens handbok uppdaterades men processbeskrivningen blev inte klar. År 2018 tas det nya kvalitetssystemet SHQS i bruk och i och med det får man stöd för uppgörandet av ledningssystemets processbeskrivning. Målsättningen för ändringarna i den specialiserade sjukvårdens arbetsfördelning uppnåddes delvis. Arbetsfördelningen med Åbo stad framskred inte i enlighet med det uppställda målet. En fusion av endoskopin var under arbete, men den avbröts. Orsaken till avbrottet var de olika uppfattningarna om hur kostnaderna och produktiviteten skulle jämföras. Operationer som kräver anestesi centraliserades dock till Åbo och Salo i enlighet med målet på det sätt som förordningen om arbetsfördelning och centralisering av vissa uppgifter inom den specialiserade sjukvården kräver. Den psykiatriska specialiserade sjukvården inom Åbo stad fusionerades fr.o.m med sjukvårdsdistriktets resultatområde Psykiatri i enlighet med målet. Däremot sköts grundandet av en projektorganisation för byggnadsprojektet för Psykiatrins byggnad upp till år Målet var att öka innovationssamarbetet med områdets forsknings- och utbildningsorganisationer och näringsliv. Mätaren var att bygga ett innovationsekosystem tillsammans med Science Park. Genomförandet av målet blev ännu på hälft. Bindande verksamhetsmål för affärsverk och bolag År 2017 blev det sista verksamhetsåret för Affärsverket Tyks-Sapa. Från och med bildades det ett eget resultatområde av Läkemedelsförsörjningen och till övriga delar slogs affärsverket ihop med Åucs. Av affärsverkets 15 verksamhetsmål uppnåddes fem. Tre mål uppnåddes nästan eller delvis. Genomförandet av sju mål redovisades inte närmare i verksamhetsberättelsen, så det var omöjligt för revisionsnämnden att göra en bedömning om deras genomförande. Avvikande från målet som uppsattes för Affärsverket Tyks-Sapa grundades inte Egentliga Finlands Laboratoriecentrum år Utredningen som bereder grundandet antecknades för kännedom i Affärsverket Tyks-Sapas direktion I verksamhetsberättelsen gavs inga närmare uppgifter om genomförandet av förslagen i utredningen. Det gavs inte heller närmare information om kvalitetsavvikelser eller produktsortimentets förnyelse. Omfattningsmålet för hälsovårdscentralernas fusioner var 100 %. Genomförandet blev på hälft. Målen som gällde ledarskapsutbildning, sjukfrånvaroprocent och utvecklingsprojekt genomfördes. Man kunde i huvudsak svara på efterfrågan på undersökningstjänster i enlighet med målsättningen. För Affärsverket för akutvård och jour uppställdes endast ett bindande verksamhetsmål, vilket gällde väntetiden för utvärdering av vårdbehovet vid jouren. Målet var en högst 30 minuter lång väntetid. Målet uppnåddes nästan, utfallet var 94 %. Vårdtillgängligheten behandlas närmare i punkt 5.2 Väntetiderna för brådskande och icke-brådskande vård.

20 18 För Affärsverket Åbolands sjukhus hade åtta verksamhetsmål uppställts, av vilka största delen genomfördes endast delvis eller så sköts genomförandet upp till år Två mätares utfall rapporterades inte. Uppföljningsauditeringen i anknytning till SHQS-kvalitetssystemet godkändes i enlighet med det uppställda målet. Sms-påminnelserna täckte alla polikliniker i enlighet med målet, men ibruktagandet av egen anmälan sköts upp till år Integrationen av stödfunktioner genomfördes delvis. Förslaget av arbetsgruppen som bereder vård- och landskapsreformen sköts upp till år 2018, eftersom valfrihetslagen inte ännu godkändes år Av Västkustens Arbetshälsa Ab:s tre bindande verksamhetsmål genomfördes ett helt och hållet. Två mätares utfall rapporterades otillräckligt. Antalet företagshälsovårdsförhandlingar per verksamhetsområde skulle minska. År 2017 ordnades 370 förhandlingar, men jämförelseuppgiften för år 2016 fattades. Det rapporterades inte heller om omfattningen av vårdplanerna för partiellt arbetsförmögna arbetstagare. Kundbelåtenheten uppföljdes i enlighet med målsättningen. Medbit Oy:s två verksamhetsmål genomfördes inte. Målet var att 60 % av utvecklingsarbetet genomförs för att befrämja de tio spetsutvecklingsprojekt som kunden prioriterar. Utfallet var 53 %. Det andra målet gällde resultatet av kundundersökningen som enligt målet skulle förbättras med 0,1 procentenheter. Avvikande från målet var resultatet år ,1 procentenheter sämre än år Det ekonomiska stabiliseringsprogrammet Iakttagelse: År 2017 uppnåddes stabiliseringsprogrammets mål rörande den genomsnittliga tillväxten i medlemskommunernas betalningsandelar. I fortsättningen ser det utmanande ut att hålla sig till målet i stabiliseringsprogrammet med anledning av att den psykiatriska specialiserade sjukvården inom Åbo stad fusionerades med sjukvårdsdistriktets resultatområde Psykiatri den År 2017 kunde man ännu hålla sig till målet eftersom det av fusionen förorsakades tilläggsutgifter för endast åtta månader. Från och med år 2018 ökar driftskostnaderna med över 30 mn euro p.g.a. fusionen. Fullmäktige godkände i samband med godkännandet av budgeten och ekonomiplanen för åren även grunderna för ett ekonomiskt stabiliseringsprogram för de kommande tio åren. Syftet med det ekonomiska stabiliseringsprogrammet är att sanera den ekonomiska strukturen till en mera hållbar grund. Premissen är en måttlig årlig ökning i medlemskommunernas genomsnittliga betalningsandel, i genomsnitt högst 3,8 % per år under åren Investeringsprogrammet bör anpassas så att beloppet av långfristigt, främmande kapital år 2021 maximalt är högst ca 200 mn euro. Som det i bokslutet för år 2017 konstateras, har akutvårdstjänsterna och en stor del av områdets kommunala hälsovårdscentraljourer överförts från medlemskommunerna till sjukvårdsdistriktets verksamhet efter att stabiliseringsprogrammets referensvärden definierades. Dessutom fusionerades Åbo stads specialiserade psykiatriska sjukvård med sjukvårdsdistriktets verksamhet i maj De stora funktionella förändringarna och utvidgandet av verksamheten har gjort det utmanande att uppnå stabiliseringsprogrammets mål som gäller betalningsandelens tillväxt. Att hålla sig till målet år 2017 underlättades av bl.a. konkurrenskraftsavtalet som sänkte personalkostnaderna och den kontinuerligt växande försäljningen av tjänster utanför medlemskommunerna. Enligt bokslutet skulle den genomsnittliga förändringen i medlemskommunernas betalningsandelar åren ha varit 3,4 % utan psykiatriska fusionen. Med beaktande av den fusionerade psykiatriska verksamheten har den genomsnittliga årliga förändringen varit 3,8 % fram till slutet av år Psykiatriska fusionens effekt realiseras fullt först fr.o.m. år Psykiatriska fusionens ekonomiska effekt är ca 30,6 mn euro år Enligt ekonomiplanen kommer den genomsnittliga årliga ökningen i medlemskommunernas betalningsandelar att bli 3,9 % före slutet av år 2020 till följd av fusionen. Med anledning av utvidgandet av verksamheten finns det en risk att målsättningen inte helt uppnås under programperioden.

21 19 Beräknad utveckling av medlemskommunernas betalningsandelar under perioden för stabiliseringsprogrammet* * Utan psykiatriska fusionen Källa: Ekonomitjänster Iakttagelse: Enligt det ekonomiska stabiliseringsprogrammet bör det långfristiga främmande kapitalet vara max. ca 200 mn euro år Den var lånebeståndet 184 mn euro, vilket var i enlighet med målsättningen. Enligt budgeten och ekonomiplanen håller man sig fortfarande inom målet gällande lånebeloppet. Å andra sidan bör byggandet av Psykiatriska byggnaden då finansieras på annat sätt än genom låntagning, så som det gjorts i T3-sjukhusets byggnadsprojekt (avtal om byggnadsleasing) och Medisiina D-projektet (hyreskontrakt). Enbart lånebeloppet ger inte en helhetsbild av den ekonomiska situationen, utan en mer korrekt mätare i stabiliseringsprogrammet skulle har varit skulder och ansvar. Lånebeloppets utveckling i förhållande till det ekonomiska stabiliseringsprogrammet Källa: Bokslutet 2017 för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

22 Produktivitet Iakttagelse: Verksamhetens produktivitet förbättrades vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt år Kostnaderna/DRG-poäng minskade och var 562 år 2017, då de var 573 år Kostnaderna per patient var år 2017, då de var år Kostnaderna/DRG-poäng beskriver verksamhetens kostnadseffektivitet. 1 Orsaken till att produktiviteten ökat är att verksamhetsvolymen vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har vuxit kraftigt under de senaste åren samtidigt som kostnadsökningen har varit mycket måttlig. Verksamhetsvolymernas utveckling åren Källa: Ekonomitjänster I mars 2018 publicerade Institutet för hälsa och välfärd (THL) uppgifterna om sjukhusens produktivitet år Universitetssjukhusens genomsnittliga produktivitet steg en aning från år 2015 till år 2016, men var fortsättningsvis lägre än vid centralsjukhusen och de övriga sjukhusen i medeltal. Produktivitetsökningen år 2016 påverkades av registreringens kvalitet och av att kostnaderna steg långsammare än antalet prestationer. 1 DRG-poängen avser den viktade vårdperioden enligt hur krävande vården är. I viktningen av en vårdperiod beaktas hur sjukdomens svårighetsgrad inverkar på resursefterfrågan på olika sjukhus under behandling av ett visst hälsoproblem.

23 21 Källa: THL: Sjukhusens produktivitet 2016, Statistikrapport 8/2018 Källa: THL: Sjukhusens produktivitet 2016, Statistikrapport 8/2018

24 22 Källa: THL: Sjukhusens produktivitet 2016, Statistikrapport 8/2018 De deflaterade kostnaderna vid Åucs var nästan samma år 2016 som år Även antalet episoder var det samma och därför steg inte produktiviteten år Episodproduktiviteten på universitetssjukhus åren , indexet 2012 = 100 Universitetssjukhusen Hucs Kys Oys Tays Åucs Totalt Källa: THL: Sjukhusens produktivitet 2016, Statistikrapport 8/2018

25 23 Källa: THL: Sjukhusens produktivitet 2016, Statistikrapport 8/2018 I den inbördes jämförelsen mellan universitetssjukhusen var Tammerfors universitetscentralsjukhus och Åbo universitetscentralsjukhus de mest produktiva år År 2016 var DRG-produktiviteten vid båda sjukhusen 3 % bättre än vid universitetssjukhusen i medeltal. Åucs resultat berodde speciellt på den måttliga kostnadsutvecklingen. Källa: THL: Sjukhusens produktivitet 2016, Statistikrapport 8/2018

26 24 I THL:s produktivitetsjämförelse har användningen av tjänsterna granskats också per landskap, dvs. hur mycket områdets befolkning har använt tjänster i förhållande till landets genomsnittsnivå. Användningen av tjänster mäts med viktade vårdepisoder på samma sätt som i granskningen per sjukvårdsdistrikt och kommun. De viktade vårdepisoderna beaktar de olika patientstrukturerna i områdena. I granskningen per landskap har man förutom patientens ålder och kön också beaktat prevalens samt vissa socioekonomiska faktorer områdena emellan (s.k. behovsstandardisering). Grafen på föregående sida visar avvikelsen i den somatiska specialiserade sjukvårdens behovsstandardiserade kostnader samt tjänsternas användning och produktivitet från landets medeltal (%) per landskap år Ju större positivt procenttal, desto större är kostnaderna jämfört med landets genomsnittsnivå. Då produktiviteten är bättre än genomsnittsnivån i landet, syns det som en avvikelse i riktning mot ett negativt procenttal. Iakttagelse: På basis av produktivitetsjämförelsen landskapen emellan har Egentliga Finland de högsta behovsstandardiserade kostnaderna för specialiserade sjukvården räknat per invånare år De överskrider landets genomsnittsnivå med tio procent. Enligt rapporten berodde sex procent av överskridningen på större användning av tjänsterna än i medeltal och fyra procent på sämre produktivitet. I Egentliga Finland är användningen av specialiserade sjukvårdens tjänster större än vad åldersstrukturen och prevalensen för befolkningen i området skulle förutsätta. En delorsak är den privata sektorns omfattande tjänsteutbud i Åbo. Rekommendation: För att förebygga att produktiviteten försvagas, bör man också i fortsättningen se till att sjukvårdsdistriktets verksamhetskostnader ökar måttligt. 5 Iakttagelser som berör kundfokus 5.1 Tillväxt i antalet patientremisser Den publicerade THL en statistikrapport "Tillgången till vård inom den specialiserade sjukvården ". I rapporten konstateras att efterfrågan på icke-brådskande vård har ökat inom sjukvårdsdistrikten under de senaste tio åren. År 2017 behandlades st. icke-jourmässiga remisser inom sjukvårdsdistrikten. I hela landet ökade efterfrågan på icke-brådskande vård (antalet remisser) med 6 % från slutet av år 2016 till slutet av år Proportionellt ökade antalet remisser mest på specialområdet för cancersjukdomar. Eftersom man inom sjukvårdsdistrikten kommer för icke-brådskande vård på remiss, förutspår en ökning i antalet remisser i allmänhet också en ökning i vårdbehovet och i antalet personer som väntar på vård. Även inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har efterfrågan på vård ökat årligen. År 2017 behandlades st. remisser. Antaler remisser ökade 6,4 %. Ökningen förklaras delvis med att Åbo stads specialiserade psykiatriska sjukvård flyttades över till sjukvårdsdistriktets verksamhet fr.o.m År 2017 gjordes inom sjukvårdsdistriktet en utredning av orsakerna till ökningen i remissantalet, men ingen enstaka tydlig orsak hittades. På basis av analysen påverkades ökningen sannolikt bl.a. av det förbättrade serviceutbudet och de nya vårdindikationerna (indikation=vårdgrund). Med nya vårdmetoder och mediciner kan nya patientgrupper botas. Befolkningens attityd har förändrats och nuförtiden strävar man mer aktivt efter att förbättra den egna hälsan än tidigare generationer. Dessutom ökar antalet remisser p.g.a. den regionala resursbristen inom specialiserade sjukvården och primärhälsovården. Hälsovårdscentralläkare har via sjukvårdsdistriktets "Hoitoreitit"-webbplats fått instruktioner enligt patientgrupp om i hurudana fall patienter kan remitteras till specialiserade sjukvården och vilken som är patientens rätta vårdenhet.

27 25 Iakttagelse: I de av revisionsnämnden utförda intervjuerna har det uppdagats att informationen till läkarna inom primärhälsovården om den rätta vårdplatsen har minskat på sjukvårdsdistriktets webbsidor fr.o.m. år 2016 och det kan vara en betydande orsak till att remissantalet ökat. Det koncentrerade underhållet av "Hoitoreitit"-webbplatsen, som utvecklats för primärhälsovårdens läkares bruk, har lagts ner på hösten Fram till sommaren 2016 hörde underhållet till Enheten för utvecklingstjänster vid Administrativa centralen. Det ordnades utbildningar om de nya vårdförloppen och det informerades koncentrerat om dem. Kontakten till hälsovårdscentralerna var aktiv. Med det försäkrade man sig om att läkarna vid primärhälsovården visste i vilket fall patienten skulle remitteras till specialiserade sjukvården och vilken den rätta vårdenheten var beroende på situationen. Från och med hösten 2016 har underhållet av vårdförloppen fördelats mellan Åucs verksamhetsområden enligt planen för ordnande av hälso- och sjukvården och det koordineras eller styrs inte längre koncentrerat. Risken är att vårdförloppen vittrar så att de innehåller felaktig och föråldrad information. Verksamhetsområdena har nödvändigtvis inte resurser för att underhålla vårdförloppen eller utbilda hälsovårdscentralläkarna om ändringar i vårdförloppen. Vårdförloppen som berör flera verksamhetsområden är de mest problematiska för det fördelade underhållet. Det finns en risk för att de inte uppdateras alls. Slutsats: Nedläggandet av det koncentrerade underhållet av "Hoitoreitit"-webbplatsen och överflyttandet av underhållet och utbildningen till Åucs ansvarsområden, riskerar att småningom leda till att remissanvisningarna ("Hoitoreitit"-webbplatsen) föråldras och att instruktionerna för varje diagnos och rätt vårdplats för patienten inte längre kan användas vid hälsovårdscentralerna. Alla Åucs verksamhetsområden har inte haft tillräckligt med resurser för att underhålla och utveckla "Hoitoreitit"-webbplatsen. Att remissanvisningarna föråldras innebär oundvikligen att antalet remisser som hälsovårdscentralläkarna utfärdar till den specialiserade sjukvården ökar. Den största tillväxten i remissantalet är i de kommuner som tidvis har brist på läkare och som är beroende av köptjänster. Statistiktopparna är små och avsides belägna kommuner, men också i Åbo styrs kunder allt mer till den specialiserade sjukvården. Rekommendationer: Resursbristen i kommunernas primärhälsovård och socialväsende ökar antalet remisser till specialiserade sjukvården. Sjukvårdsdistriktet bör stärka sina nuvarande, bra fungerande samarbetsformer med kommunernas primärhälsovård och socialväsende och vid sidan om dem hitta nya, effektiva förfaringssätt med vilka kommunernas aktörer inom social- och hälsovården kan stödas och förstärkas. Målet bör vara att de hjälpbehövande ska få hjälp i ett tidigare skede än nu, redan före besväret kräver specialiserad sjukvård. Konsultationsmöjligheterna bör ytterligare utvidgas. Uppdateringen av remissanvisningarna på "Hoitoreitit"-webbplatsen på sjukvårdsdistriktets internetsidor bör koordineras och tillräckligt med resurser bör allokeras. Läkarna vid primärhälsovården ska aktivt utbildas i vårdförloppen. Också privata sektorns läkare bör aktivt informeras om remissanvisningarna. 5.2 Väntetiderna för brådskande och icke-brådskande vård Brådskande vård I statistikrapporten om tillgången till icke-brådskande vård inom den specialiserade sjukvården som THL publicerade , framkommer att 1,2 % av de personer som väntat på icke-brådskande vård i hela landet hade väntat över den lagstadgade tiden på sex månader. I hela landet var situationen med tillgången till icke-brådskande vård inom specialiserade sjukvården lite bättre i slutet av år 2017 än i slutet av föregående år. Vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt var utvecklingen den motsatta. Vårdgarantins tidsfrist på sex månader överskreds för 110 patienter av dem som stod i kö vid sjukvårdsdistriktet den Av de patienter som stod i kö i slutet av år 2017 överskreds vårdgarantins tidsfrist för 144 patienter.

28 26 Källa: THL: Tillgången till vård inom den specialiserade sjukvården I Egentliga Finland var medianen för väntetiden för att få vård 29 dygn i slutet av året, vilket är den kortaste väntetiden i alla sjukvårdsdistrikt. Trots det kan man inte vara helt nöjd med tillgången till icke-brådskande specialiserad sjukvård i Egentliga Finland, eftersom fler patienter i förhållande till befolkningsmängden hade väntat över den lagstadgade tidsfristen (6 mån.) än i medeltal i landet den I Egentliga Finland hade 2,9 patienter/ invånare väntat på att få vård i över sex månader, då hela landets medeltal var 2,4 patienter/ invånare. Positivt var att andelen som väntat på bedömning av vårdbehovet över den lagstadgade tidsfristen (90 dygn) vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt var liten jämfört med övriga sjukvårdsdistrikt i slutet av år Vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt var andelen 1,4 % när hela landets medeltal var 5,6 %.

29 27 Källa: THL: Tillgången till vård inom den specialiserade sjukvården Det var avsevärda problem med tillgången till icke-brådskande vård inom verksamhetsområdet Psykiatri på hösten 2017, vilket bl.a. berodde på det tilläggsarbete som förorsakades av fusionen mellan Åbo stads och sjukvårdsdistriktets specialiserade psykiatriska sjukvård. Andelen som väntat över den lagstadgade tidsfristen på att få vård vid psykiatrin i november och december 2017, överskred gränsen för ingripande som myndigheten som övervakar vårdgarantin, Valvira, har satt. Valviras gräns för ingripande är 5 % av de patienter som väntar på vård inom specialomårdet och över 10 personer. I slutet av november ( ) hade 34 patienter väntat lagstridigt i över sex månader på att få vård inom verksamhetsområdet Psykiatri. Mängden var 6,3 % av dem som stod i kö till specialområdet. I början av år 2018 ( ) var situationen fortfarande nästan den samma, 37 patienter (6,2 %) hade väntat över den lagstadgade tidsfristen och Valviras gräns för ingripande överskreds fortfarande. På hösten 2017 var det tidvis problem med tillgången till vård på vissa andra specialområden utöver verksamhetsområdet Psykiatri och Valviras gräns för ingripande överskreds också på: - Tillgång till vård (tidsfrist 6 mån., Valviras gräns för ingripande 5 % och över 10 personer): o Urologin, där 28 patienter hade köat i sex månader den (6,1 % av de som köade till specialområdet) - Utvärdering av vårdbehovet (tidsfrist 3 mån., Valviras gräns för ingripande 15 %): o Blodkärlskirurgin, där 76 patienter hade köat i över tre månader den (26,5 %). Vid blodkärlskirurgin hade fortfarande 43 patienter köat i över tre månader den (17,4 % av de som inom specialområdet köade för att komma på bedömningsbesök). o Kardiologin, där 21 patienter hade köat i över tre månader den (15,1 %). o Gastroenterologiska kirurgin, där 39 patienter hade köat i över tre månader den (19,9 % av de som köade till specialområdet).

30 28 Jouren Iakttagelse: Ekonomiplanen för år 2018 för Affärsverket för akutvård och jour godkändes av sjukvårdsdistriktets fullmäktige den ( 53). I affärsverkets löneanslag för år 2018 tillkom en ökning som motsvarar kostnaderna för 27 sjukskötare och till observationsenheten allokerades dessutom en summa som motsvarar löneanslaget för 15 sjukskötare. Vakanserna har inrättats på beslut av direktionen för affärsverket den Enligt beslutsmotiveringarna förbättras kvaliteten på patientvården vid hela akutvården och jouren och variationen i serviceutbudet minskar med fastanställda arbetstagare. Social- och hälsovårdsministeriet har år 2014 gett riktvärden för jourpatienternas väntetider. Enligt dessa bör alla, förutom patienter i nödläge, få sitt vårdbehov utvärderat på mindre än tio minuter. Enligt anvisningen bör vårdbehovet utvärderas på mindre än en minut för patienter i nödläge. Revisionsnämnden har redan i utvärderingsberättelsen från år 2015 gett en rekommendation, enligt vilken det bindande målet för väntetiderna bör ställas enligt SHM:s riktvärden. I utvärderingsberättelsen år 2016 har revisionsnämnden konstaterat att målet som avser väntetiden för utvärdering av vårdbehovet hos jourpatienter har ställts på en mycket anspråkslös nivå inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Målet i budgeten för år 2017 var att utvärderingen av vårdbehovet vid sjukvårdsdistriktets jourer förverkligas under 30 minuter för alla patienter. Man uppnådde inte heller det målet, utfallet var 94 %. Det var stor rusning på jouren i december, varför väntetiderna var längre än tidsfristen på 30 minuter för en del av patienterna. 72 % av patienterna vid sjukvårdsdistriktets jourer fick komma för utvärdering av vårdbehovet på under 10 minuter. Iakttagelse: I budgeten för år 2017 har man satt som mål att före utgången av år 2018 får en patient vid jouren en professionell utvärdering av sitt vårdbehov; vård och nödvändiga vårdinstruktioner. Utvärderingen av vårdbehovet på jouren genomförs på mindre än 10 minuter till 70 % och på mindre än 20 minuter till 100 %. Inte heller detta mål motsvarar SHM:s rekommendation. Anmärkningsvärt är att ovan nämnda mål som gäller år 2018 dock inte hittas i den av fullmäktige godkända budgetboken för år Av de i november 2017 godkända målen som satts upp åt Affärsverket för akutvård och jour i budgeten för år 2018 är inte ett enda mätbart. Ett mål har satts upp i anknytning till utvärdering av vårdbehovet: "Du får behövliga jourtjänster utan onödiga dröjsmål. Kartläggning, utvärdering och planering av nuläget för att göra serviceprocessen smidigare." Rekommendation: Revisionsnämnden vidhåller den redan tidigare givna rekommendationen, enligt vilken det bindande målet för väntetiderna vid jourverksamheten bör ställas enligt SHM:s riktvärden. Samjourens kötider inverkar avgörande på hela sjukvårdsdistriktets bild utåt, varför det är viktigt att de är korta. Iakttagelse: I Kommunförbundets nyhetsbrev har det refererats till Kommunförbundets och Aalto-universitetets undersökning om efterfrågan på och hanteringen av jourtjänster inom den specialiserade sjukvården när det gäller äldre patienter, i vilken man analyserat registermaterial från åren Enligt undersökningsresultatet skulle efterfrågan på jourtjänster kunna kontrolleras bättre genom att se över hela patientens vårdkedja och förbättra samarbetet inom hela servicesystemet. Enligt Kommunförbundets och Aalto-universitetets undersökning har trenden inom äldrevården redan i flera år varit att ersätta institutionsvård för äldre med vård i hemmet och serviceboende med heldygnsomsorg. Denna strukturförändring ökar på samma gång behovet av jourtjänster och innebär risk för att jourtjänsterna används på ett oändamålsenligt sätt.

31 29 Enligt Kommunförbundets och Aalto-universitetets undersökning har trenden inom äldrevården redan i flera år varit att ersätta institutionsvård för äldre med vård i hemmet och serviceboende med heldygnsomsorg. Denna strukturförändring ökar på samma gång behovet av jourtjänster. Bild: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt/ Kommunikationsenheten. Forskarna konstaterar att den ökade efterfrågan på jourtjänster har konsekvenser för ekonomin och vårdkvaliteten. I och med att de ekonomiska resurserna blir allt knappare och efterfrågan ökar är det allt viktigare att hålla efterfrågan på jourtjänster under kontroll. Det innebär att efterfrågan minskas bl.a. genom att patienter vårdas på annat håll och efterfrågan sprids jämnare över dygnet. Enligt undersökningen kom 70 % av de äldre patienterna till jouren inom den specialiserade sjukvården hemifrån åren Aktörer som styr patienter till jouren, såsom rådgivningstelefoner, nödcentralen och hälsostationer, har en viktig roll i att hänvisa patienten till lämplig vård. Andra ställen varifrån patienter skickas till jouren är enligt undersökningen hemvården (närmare 20 %) och serviceboenden med heldygnsomsorg (närmare 10 %). På dessa ställen kan vårdpersonalen påverka patientstyrningen. Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan de största städerna i Finland i användningen av jouren inom den specialiserade sjukvården bland äldre. Under jämförelseperioden varierade besökarantalen från mindre än 400 besök i Lahtis, Uleåborg och Vanda till över 800 besök per 1000 personer över 75 år i Jyväskylä, Kouvola och Björneborg. Det finns en del skillnader mellan städerna när det gäller vilka sjukdomsgrupper som är representerade vid jourbesöken inom den specialiserade sjukvården. Skillnaderna mellan de olika städerna när det gäller hänvisningspraxis och arbetsfördelningen mellan de aktörer som tillhandahåller brådskande vård kan avslöja fungerande regional praxis som också kan tillämpas på andra håll. Forskningspublikationen hör till Kommunförbundets och Aalto-universitetets gemensamma forskningsprojekt, som i sin tur var en del av Kommunförbundets projekt Tjänster för äldre: användning, kostnader, effekt och finansiering (Elderly people s services: use, costs, effectiveness and financing ELSE). I projektet utredde man med hjälp av riksomfattande registermaterial och andra uppgifter hur äldreservice kan tillhandahållas på ett så ekonomiskt fördelaktigt sätt som möjligt. Projektet spred även information om

32 30 hur utvecklingen av serviceproduktionen kan öka produktiviteten och effekten. Projektet genomfördes åren i samarbete med FPA, SHM och Hyvinvointialan liitto. Rekommendationer: Också inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts område är det stora skillnader mellan hur stor del av befolkningen som har använt sjukvårdsdistriktets tjänster. Man bör bekanta sig med och ta modell av bra hänvisningspraxis som används på annat håll i Finland för att hålla efterfrågan under kontroll. En patient som inte genast får en tid på den egna kommunens hälsovårdscentral, kommer lätt till jouren även om besväret kunde vårdas vid hälsovårdscentralen. I framtiden bör man sikta på att om man vid jouren hänvisar patienten till hälsovårdscentralen p.g.a. ett icke-brådskande besvär, så skulle en tid kunna bokas på hälsovårdscentralen genast under samma telefonsamtal. Detta torde kunna vara möjligt att genomföra i landskapets framtida affärsverk för social- och hälsovård åtminstone efter att vård- och landskapsreformen har trätt i kraft. Övrig brådskande vård Iakttagelse: Det förekommer mera cancer bland befolkningen i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts område än i hela landet i medeltal. På grund av befolkningens åldersstruktur i Egentliga Finland ökar andelen äldre och därmed ökar också andelen cancerpatienter. Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland har begärt en utredning av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt om cancerpatienternas tillgång till vård. I delen som gällde sjukvårdsrelaterade tjänster i utredningen som gavs den , konstaterades att sjukvårdsrelaterade tjänsternas (bilddiagnostik och patologi) resurser inte är tillräckliga i förhållande till den konstant växande efterfrågan på diagnostiseringstjänster för cancer: Resurserna vid Egentliga Finlands avbildningscentral (VSKK) är, med tanke på den tilltagande mängden undersökningar i framtiden, otillräckliga både vad gäller avbildningsapparatur, läkare, fysiker och övrig vårdpersonal. Specialistläkares vakanser är fortfarande inte tillsatta och antalet tillgängliga fysiker är inte tillräckligt med tanke på nuvarande och nutida apparaturmängd. Avbildningscentralen är medveten om att det finns en risk att cancerpatienternas vård fördröjs och har med aktiva framställningar och åtgärder anpassat sin verksamhet till att täcka personalbristen som orakats av resursbrist. Risken kan avvärjas med tillräckliga apparatur- och personalresurser. Patologin: Med nuvarande resurser klarar Patologiska serviceområdet vid Tyks-Sapa av att ge svar på cellproverna på mindre än fyra (4) arbetsdagar i medeltal och på vävnadsproverna på fem (5) arbetsdagar i medeltal. Svarstiderna har t.o.m. blivit kortare trots att provmängden årligen ökat med ca 5 %. Bakgrunden till detta är bl.a. det målmedvetna arbetet för att göra processerna smidigare. I fortsättningen kräver den tilltagande provmängden dock ett antal åtgärder för att de satta tidsgränserna ska uppfyllas. 1. Med anledning av rusningstoppar och överraskande frånvaro bör man även i fortsättningen kunna tillämpa den redan ibrukvarande EVES-arbetsmodellen som utförs utanför tjänstetid. 2. Då de nya utrymmena i Medisiina D blir färdiga kommer patologin att själv börja sköta framställningen och analysen av de histolgiska prov från Åucs Salo, Åucs Loimaa, Åucs Vakka-Suomi och Åbolands sjukhus som nu köps utifrån. I samband med det bör tilläggsresurseringen vara tillräcklig för att undvika att svarsfördröjningarna ökar. Provmängden kräver ytterligare tre (3) specialistläkare i patologi och tre (3) laboratorieskötare/bioanalytiker. 3. De interna smidighetsåtgärderna (lean-projekten) fortsätter. Rekommendation: Ökningen i antalet cancerpatienter som beror på befolkningens åldersstruktur i Egentliga Finland bör beaktas på ett ändamålsenligt sätt i allokeringen av de diagnostiska tjänsternas resurser. Vid utvärderingen av vårdbehovet och tillgången till vård bör THL:s anvisning "Uppföljning av tillgången till cancervård", som trädde i kraft , följas.

33 Ordnande av rehabilitering Iakttagelse: Tillgången till multidisciplinär rehabilitering för hjärncirkulationsstörning är avsevärt sämre i Egentliga Finland än i hela Finland i medeltal. Enligt slutrapporten för uppföljningsundersökningen av CVA-rehabilitering som Hjärnförbundet publicerat fick endast under 10 % av de som insjuknat i hjärncirkulationsstörning i Egentliga Finland tillgång till multidisciplinär rehabilitering under åren Enligt uppgifterna som ledningen för Åucs Neuroverksamhetsområdet tillställde revisionsnämnden i december 2017, borde antalet platser för krävande avdelningsrehabilitering fördubblas i Egentliga Finland för att komma till den genomsnittliga nivån vid universitetscentralsjukhusen. Från den nuvarande nivån skulle det finnas behov för ungefär åtta tilläggsplatser för neurorehabilitering. Dessutom är specialistläkarbemanningen otillräcklig på Åucs CVAansvarsområde, varför det är svårt att genomföra specialistläkarutbildning, utveckling och undersökning i toppklass på universitetssjukhusnivå. Källa: AVH:n sairastaneiden kuntoutukseen ohjautuminen ja kuntoutuksen toteutuminen AVH-kuntoutuksen seurantatutkimuksen loppuraportti. Mika Koskinen. Aivoliitto ry:n julkaisusarjan raportti I slutrapporten för uppföljningsundersökningen av CVA-rehabilitering som Hjärnförbundet publicerat konstateras att varje år insjuknar närmare finländare i hjärncirkulationsstörning (CVA). I vårt land finns uppskattningsvis minst personer som insjuknat i CVA. Enligt God medicinsk praxisrekommendationen ska en utvärdering av rehabiliteringsbehovet göras åt alla som insjuknat i hjärninfarkt. De insjuknade har fördel av multidisciplinära CVA-enhetens vård och rehabilitering oberoende av ålder och sjukdomens svårighetsgrad. I internationella undersökningar har det konstaterats att vårdtiderna är kortare för patienter som fått intensiv, multidisciplinär rehabilitering och att rehabiliteringsresultatet är betydligt bättre jämfört med vanlig rehabilitering en gång i veckan. Dessutom är sådan rehabilitering kostnadseffektiv och fördelen med rehabiliteringen kan konstateras också flera år senare.

34 32 Återhämtningen efter hjärncirkulationsstörning är snabbast och rehabiliteringen mest effektiv under de första månaderna efter sjukdomens akuta skede. Generellt har det bedömts att nästan hälften av de insjuknade behöver och har fördel av rehabilitering på multidisciplinär rehabiliteringsavdelning. Rekommendation: Man bör förbättra den snabba tillgången till multidisciplinär rehabilitering precis i det skedet då patienten har mest fördel av det. Tillgången inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt måste fås till minst samma nivå som inom andra universitetssjukvårdsdistrikt i medeltal. Detta gäller förutom CVApatienter också andra patienter som behöver neurorehabilitering. De regionala rehabiliteringsresurserna bör utnyttjas effektivare än för tillfället med samarbetsavtal. 5.4 Elektroniskt patientkallelsebrev Iakttagelser: Det elektroniska patientkallelsebrevet (e-brev) har tagits i bruk gradvis inom Åucs verksamhetsområden under år Fördelen med e-brevet är att man sparar tid då uppställningen av kallelsebreven och postningen automatiseras. Texten i det elektroniska patientkallelsebrevet består av textdelar som producerats automatiskt och därför är brevet ofta svårtolkat för patienten. Olika förkortningar och otydliga namn på enheter kan orsaka missförstånd. Brev som skickats till svenskspråkiga innehåller textdelar på både finska och svenska. Enligt responsen som vårdenheterna fått av patienterna hittar patienterna inte till de rätta enheterna med hjälp av brevet. Patienterna styrs till rätt ställen via informationsdiskarna som finns i närheten av huvudingångarna i sjukhusbyggnaderna. Att hamna i fel sjukhusbyggnad på Åucs omfattande sjukhusområde orsakar långa, onödiga gångavstånd och förseningar. Ett elektroniskt patientkallelsebrev innehåller ofta, förutom kallelsen till läkarbesök, också kallelse till laboratorium eller avbildning och därför kan samma brev innehålla flera bilagor med kartor och instruktioner. Emellertid är det inte möjligt att lägga till sidonumrering eller att häfta ihop sidorna i det elektroniska kallelsebrevet. Enligt den inkomna responsen blir sidornas ordningsföljd lätt fel och då vet patienten inte längre vilken bilaga som hör ihop med vilken mottagningstid. Enhetskoderna som används i breven för att identifiera avdelningarna berättar inget för kunderna, men vid sjukhusets informationsdiskar kan man nog styra patienten till rätt avdelning med hjälp av dem. Det skulle finnas mycket att utveckla i e-brevet, men utvecklingen begränsas av det osmidiga programmet som brevet konstruerats med. Att omforma breven för hand vid enheterna varifrån de skickas är arbetsamt och tar den tid som sparats in på automatiseringen. Dessutom kan det uppkomma fel då breven omformas för hand och därför har man bett om att undvika detta. Slutsats: Det elektroniska patientkallelsebrevet är inte kundvänligt i nuvarande form. För att brevet ska vara begripligare för kunden är det nödvändigt att omforma brevet för hand till dess att programförbättringar har gjorts. Rekommendation: Det elektroniska patientkallelsebrevet bör utvecklas till att blir mer kundvänligt. I svenska brev bör texten vara översatt till svenska i sin helhet. I utvecklingen av programmet som används för att utarbeta brevbottnen och brevet bör samarbetet vara multidisciplinärt och man bör aktivt utnyttja responsen från kunderna, kundrådet, vårdenheterna och andra aktörer.

35 33 Karta över Åucs T-sjukhusområdet. Bild: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. 5.5 Informationstavlor och skyltar Iakttagelse: På Åucs sjukhusområde i Åbo finns polikliniker och vårdavdelningar i många byggnader som ligger långt från varandra. Utbyggnaden av T-sjukhuset blev klar år 2013 varvid sjukhusbyggnadernas yta växte avsevärt. Många enheter har under de senaste åren flyttat till tillfälliga lokaler p.g.a. inneluftsrenoveringar i byggnaderna och flyttat tillbaka då renoveringarna färdigställts. De ständiga flyttarna och lokalernas utbreddhet skapar utmaningar på informationstavlornas och skyltarnas tydlighet både utomhus- och inomhus och på att guidekartorna är uppdaterade. På grund av bristfälligheter på informationstavlorna, skyltarna och kartorna hittar kunden inte alltid sin vårdplats i tid, utan blir försenad. Att kunden blir försenad förorsakar ofta att även andra kunders tider flyttas fram. Att bli försenad eller att gå vilse är en stor stressfaktor för kunden. Avstånden mellan byggnaderna är långa och för en vilsekommen äldre eller för en patient med gångsvårigheter kan avståndet vara omöjligt att promenera. Den dåliga kundupplevelsen som förorsakats av bristfälligheter på informationstavlorna skadar sjukvårdsdistriktets image och förseningar i polikliniktiderna stör verksamhetens produktivitet. På fullmäktigemötet för sjukvårdsdistriktets samkommun den lämnades det in en motion där det framfördes att sjukvårdsdistriktet skulle utarbeta en för sjukhusområdet gemensam plan för informationstavlor och skyltar, så att det skulle vara enkelt för människor att röra sig på det invecklade sjukhusområdet och i byggnaderna. Planen skulle också beakta kraven på tillgänglighet. Styrelsen beslöt den att skicka motionen för beredning till Resultatområdet för teknik och underhåll. Enligt beslutet skulle beredaren senast ge styrelsen sin utredning över de åtgärder som vidtagits eller som kommer att vidtas till följd av motionen.

36 34 I utredningen som Resultatområdet för teknik och underhåll överlämnade föreslogs att ett skyltnings- och tillgänglighetsråd skulle grundas, i vilket Resultatområdet för teknik och underhåll, Affärsverket för akutvård och jour, Utvecklingstjänsterna vid Administrativa centralen, Åucs Medicinska verksamhetsområdet, Åucs verksamhetsområdet för Laboratorium och T3-sjukhusprojektet skulle vara representerade. På beslut av sjukvårdsdistriktets direktör utsågs skyltnings- och tillgänglighetsrådet och dess sammansättning och uppgifter fastställdes. Arbetsgruppen kommer att höra Åbo stads tillgänglighetsombudsman som expert och andra experter vid behov. Slutsats: Skyltnings- och tillgänglighetsrådet har inlett sitt arbete år 2018 för att göra det lättare för kunderna att röra sig på sjukhusområdet. Rekommendation: Utöver tydliga informationstavlor, skulle det bli lättare att hitta till den rätta vårdplatsen med regelbunden persontransport mellan A-, U- och T-sjukhusen via tunnlarna. Transporten kunde fungera enligt bestämd tidtabell, utan att en separat beställning behövs som för närvarande. Den regelbundna transporten skulle speciellt vara nödvändig för äldre och svaga patienter, benpatienter och andra personer, för vilka de långa promenadavstånden är utmanande. Transporten kunde användas av patienter, anhöriga och även personalen då de förflyttar sig från ett arbetsställe till ett annat. Det skulle även vara möjligt att stiga på längs färden. 5.6 Behandlingstiderna för reklamationer gjorda av patienter Iakttagelse: Patientombudsmännen har rapporterat att behandlingstiderna för reklamationer gjorda av patienter har blivit avsevärt längre vid sjukvårdsdistriktet under år Chefsöverläkarens instruktion om behandling av reklamationer (1/2015) är i kraft i sjukvårdsdistriktet. Enligt rapporten följer den förlängda processen för behandling av reklamationer inte den övervakande myndighetens givna instruktion om 1 2 månaders behandlingstid eller chefsöverläkarens instruktion. Patientombudsmännens observationer baserar sig på patienter som tagit kontakt då de inte fått svar eller då de varit missnöjda med svaret. En del av dem som gjort anmärkningar har fått vänta på svar i 3 4 månader och t.o.m. längre. Att behandla reklamationer är en del av hälso- och sjukvårdens egenkontroll. Med reklamationer gjorda av patienter avses i chefsöverläkarens instruktion: - anmälan om patientskada - anmälan om läkemedelsskada - klagan - anmärkning - andra med ovan nämnda samhörande dokument (bl.a. begäran om utredning och utlåtande). Enligt chefsöverläkarens instruktion behandlas anmärkningarna skriftligt och på dem tillämpas förvaltningslagen. Den som gjort anmärkningen har rätt att få ett svar på sin anmärkning inom rimlig tid från det att anmärkningen gjordes. Med rimlig tid avses högst en månad. Om behandlingen av anmärkningen kräver omfattande utredningar eller motsvarande, kan den rimliga tiden vara högst en till två månader. Närmare instruktioner om egenkontrollen av reklamationerna vid resultatområdena finns i sjukvårdsdistriktets patientsäkerhetsplan. Patientombudsmännen anmärker att patienter som väntar på fördröjda svar kontaktar flera olika personer via e-post eller telefon, som på sitt håll börjar reda ut ärendet. Följden av detta är att arbetsmängden som förorsakats av den bristande processen av behandlingen av reklamationer har mångdubblats. Utöver de

37 35 långa svarstiderna har patientombudsmännen kontaktats om att svaren på anmärkningarna har varit ytliga, att patientens frågor inte har besvarats och att det av svaren inte har framkommit hurdana åtgärder anmärkningen lett till. Det har sporadiskt också gjorts anteckningar om anmärkningarna i journalhandlingarna, trots att de enligt instruktionerna och god praxis ska hållas isär. Enligt patientombudsmännen borde olika reklamationer granskas på ett konstruktivt sätt som en del av egenkontrollen. Med hjälp av dem får man autentisk information om avvikelser i bl.a. servicen. Kontakter till patientombudsmännen vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt i reklamationsärenden 2016 och Klagan Kontroll av logguppgifter Anmärkning Ändringssökande Egendoms- / föremåls- / ansvarsskada Patientskada / ersättningsansökan Misstanke om patientskada Alla sammanlagt Källa: Patientombudsmännen, Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Patientombudsmännen har år 2017 informerat ledningen för resultat- och verksamhetsområdena om de observerade bristerna i behandlingen av reklamationer och de tilltagande serviceavvikelserna. Vissa verksamhetsområden har av patientombudsmännen fått listningar på anmärkningar som fortfarande inte är besvarade. Sjukvårdsdistriktets ledningsgrupp har informerats om saken den Patientombudsmännen har redan år 2015 gjort en motion om att skapa en enhetlig verksamhetsmodell för att olika reklamationer och anmälningar om serviceavvikelser skulle kunna utnyttjas fullt i utvecklingen av verksamheten och för att kunna dra lärdom av dem. Revisionsnämnden har begärt kommentarer på reklamationernas behandlingstider av ledarna för verksamhetsområdena. På basis av de erhållna kommentarerna är semestrar och övrig frånvaro de mest betydande orsakerna till fördröjningarna samt i vissa fall temporär ovisshet om arbetsfördelning som förorsakats av organisationsförändringar. Enligt kommentarerna från ledarna för verksamhetsområdena skulle det behövas effektivare verktyg för uppföljning av reklamationernas behandlingstidtabell samt utbildning med avseende på reklamationernas behandlingsprocess. Dessutom borde innehållet i reklamationerna utnyttjas effektivare i utvecklandet av verksamheten. Rekommendationer: Det bör regelbundet ordnas utbildning med avseende på reklamationernas behandlingsprocess samt uppföljning och kontroll av behandlingstiderna inom sjukvårdsdistriktet. Kontrollen av reklamationernas behandlingstider bör effektiveras. Verktygen som används för uppföljningen bör utvecklas eller så bör separat uppföljning och rapportering, som täcker hela sjukvårdsdistriktet, inledas. Från kundservicens och patientsäkerhetens utvecklingssynvinkel bör innehållet i reklamationerna utnyttjas vid enheterna mer systematiskt än nu.

38 36 6 Övriga iakttagelser 6.1 Organisationsförändringarnas verkan Iakttagelse: Organisationsförändringarnas syfte har varit att uppnå bättre lönsamhet och produktivitet. Enligt uppskattningar av ekonomi- samt verksamhetsområdesledningen har Åucs produktivitet blivit avsevärt effektivare tack vare nya organisationen och ledningssystemet som togs i bruk år Ledningssystemet flyttade det ekonomiska och operativa ansvaret neråt i organisationen till verksamhetsområdesledningen. En annan organisationsförändring som på ett avgörande sätt förbättrade produktiviteten var Ett sjukhus -förändringen, där närsjukhusen förenades med Åucs och deras specialområdesverksamhet överfördes till att fungera under Åucs verksamhetsområdesledning. Målen som uppsattes i det ekonomiska stabiliseringsprogrammet om att minska den genomsnittliga tillväxten av medlemskommunernas betalningsandelar och angående lånemängden uppnåddes år 2017 genom långsiktigt arbete och organisationsförändringar. Under de senaste åren har det gjorts förändringar i sjukvårdsdistriktets organisation i en allt snabbare takt. En av de största förändringarna var Åbo universitetssjukhus organisationsförändring , då det grundades åtta verksamhetsområden och två serviceområden i stället för två resultatgrupper. Affärsverket för akutvård och jour grundades år Under de senaste åren har också organisationerna för resultatområdena för Administrativa centralen och Tekniska- och underhållstjänster ändrats. I och med Ett sjukhus -organisationsreformen har resultatområdet för regional specialiserad sjukvård upphävts och närsjukhusen har förenats med Åucs. I samband med Ett sjukhus -förändringen genomfördes jourförnyelsen, där specialiserade sjukvårdens dygnetruntjour centraliserades till Åbo och Salo på det sätt som lagen förutsätter. Organisationen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt fr.o.m Källa: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

39 37 Förutom organisationsförändringarna förbättras uppföljnings- och övervakningssystemet för ekonomi och verksamhet kontinuerligt. Portalen för ekonomitjänster som togs i bruk år 2017 gör den interna kontrollen av verksamheten och ekonomin redan betydligt lättare jämfört med tidigare samt gör det möjligt att ingripa i avvikelser redan i ett tidigare skede. På våren 2018 har man tagit i bruk testversionen av "Johdon työpöytä"-tjänsten, som kommer att stöda ledarskapet och den interna kontrollen ännu bättre än tidigare. I maj 2017 fusionerades Åbo stads specialiserade psykiatriska sjukvård med sjukvårdsdistriktets resultatområde Psykiatri. Från och med början av år 2018 förenades resultatområdet Psykiatri med Åucs. Resultatområdet Psykiatri blev verksamhetsområdet Psykiatri underställt Åucs och i stället för tre resultatenheter grundades åtta ansvarsområden. Med fusionen mellan Åbo stads och sjukvårdsdistriktets psykiatriska sjukvård förberedde man sig på grundandet av landskapets affärsverk. Utmaningen för psykiatrin är servicebehovets kontinuerliga tillväxt. Det ställdes hårda ekonomiska krav på fusionen, men man har klarat av att hålla fast vid dem. Åbo stads uppfattning är dock att tillgången till tjänster har försämrats från det tidigare. På verksamhetsområdet arbetar man hela tiden för att korrigera saken. Man avstod från hyresutrymmena med inneluftsproblem och fick i stället nya utrymmen. Nu pågår skapandet av en enhetlig verksamhetskultur. På styrelsens möte den behandlades löneharmoniseringen inom verksamhetsområdet Psykiatri. Den planerade indragningen av tio vakanser medför en besparing på euro och kostnaderna för förenhetligandet av lönerna är ca euro år På samkommunsnivå orsakar den föreslagna löneharmoniseringen ett anpassningsbehov på ca euro, som Åucs resultatområde bör täcka genom interna åtgärder. Affärsverket Tyks-Sapa (affärsverket för sjukvårdsrelaterade tjänster) grundades År 2017 förberedde man sig på att upphäva affärsverket och fr.o.m förenades det med Åucs. Enligt en bedömning kommer harmoniseringen av lönebildningssystemet för personalen i f.d. affärsverket med Åucs övriga organisation att kräva att personalen måste avstå från vissa förvärvade förmåner. Iakttagelse: Upphävandet av Affärsverket Tyks-Sapa, grundandet av två nya verksamhetsområden underordnade Åucs och grundandet av ett nytt resultatområde har krävt flexibilitet och mycket övertidsarbete av förmännen och personalen. I anslutning till Affärsverket Tyks-Sapas organisationsförändring har det rapporterats åtskilliga brister i uppdateringen av datasystemen, i kommunikationen, personalens introducering och anvisningarna för genomförandet av förändringen. Det har varit svårt att få svar på frågor inom skälig tid. Liknande, dock lindrigare, svårigheter har rapporterats i anslutning till organisationsförändringen för den psykiatriska specialiserade sjukvården. Vid Åucs organisationsförändring år 2013 grundades Expertserviceområdet dit specialexperterna, t.ex. fysioterapeuterna som betjänar hela sjukvårdsdistriktet, samlades. Sådant som upplevts som bra i den nya modellen är bl.a. att specialexperternas enhetliga förfaringssätt säkras, att registreringspraxis utvecklas och förenhetligas och att resurserna allokeras rätt. Samarbetet med olika samarbetspartner har förbättrats och i och med den centraliserade verksamheten har man kunnat göra bättre organiseringar. Praxisen har inte lämpat sig för alla verksamhetsområden, utan vissa verksamhetsområden vill ha egna terapeuter som specialiserat sig på vård av patienter inom just detta verksamhetsområde. Den behandlade Åucs ledningsgruppen den framställning som ledarna för verksamhetsområdena Barn- och ungdomskliniken, Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och Neuro gjorde den , om att de specialexperter som enbart arbetar tätt i teamen inom ifrågavarande verksamhetsområde skulle kunna återställas till verksamhetsområdena. Enligt framställningen är ändringen som gjordes i samband med organisationsförändringen år 2013, där specialexperterna överfördes till Expertserviceområdet, inte motiverad till alla delar och därför borde den omvärderas. Ordförande beslutade att grunda en arbetsgrupp som består av representanter från verksamhetsområdena Neuro, Barn och ungdom, Medicinska och Psykiatri samt ledaren för Expertserviceområdet. Arbetsgruppens uppgift är att utreda saken.

40 38 Rekommendationer: Genomförandet av organisationsförändringarna bör planeras noggrant och tillräckligt med resurser bör allokeras. Organisationsförändringarna bör ha en eller flera utnämnda ansvarspersoner. Helhetsplaneringen av genomdrivandet av förändringar samt personalens introduktion och handledning i genomförandet av åtgärder som förändringen kräver och i eventuella nya uppgifter bör förbättras. I samband med organisationsförändringar bör hela personalen effektivt informeras om förändringen och dess grunder, inte enbart den nya organisationens personal. Det centraliserade förfaringssättet betjänar inte alltid patienten på bästa sätt, om det finns en risk att det inverkar på servicens kvalitet på ett försvagande sätt. Att leda ett team effektivt kan vara utmanande om teamets medlemmar har olika förmän. De olika verksamhetsområdena kan ha olika behov och det bör tas i beaktande i verksamhetens ändamålsenliga ordnande. En central faktor i planerandet av en eventuell förändring är att trygga patientsäkerheten. 6.2 Kvalitetsledning Iakttagelse: Styrelsen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt beslutade den att välja SHQS som nytt kvalitetssystem för sjukvårdsdistriktet. Det tidigare kvalitetssystemet var EFQM. SHQS-kvalitetssystemet kommer också att vara landskapet Egentliga Finlands kvalitetssystem, vilket stöder beslutet. I bakgrunden för bytet av kvalitetssystem ligger att SHQS är ett kvalitetsledningssystem som certifierats av en ackrediterad certifieringsorganisation enligt europeisk eller internationell standard. I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om produktion av social- och hälsotjänster (RP 52/2017) har man tagit ställning till tjänsteproducenternas kvalitetssystem på så sätt att om tjänsteproducenten har ett certifierat kvalitetsledningssystem, behöver registermyndigheten inte granska sjukhuset eller tjänsteenheten som producerar krävande socialtjänster före de antecknas i tjänsteproducentregistret. SHQS-kvalitetsprogrammet utgörs av internationella utvärderingskriterier, som har utvecklats till att motsvara utvärderingsbehovet i finländska social- och hälsovårdsorganisationerna. Det skapar tydliga ramar för strategisk ledning, ordnandet av funktioner och kund-/patientsäkerhet samt ger redskap för utvärdering och utveckling av kvaliteten för den egna funktionen. SHQS-kvalitetssystemet är redan i bruk inom sjukvårdsdistriktet i Åucs Vakka-Suomi sjukhus och Åbolands sjukhus samt inom Åucs specialansvarsområde bl.a. i Vasa centralsjukhus. I inledande skedet har redan åtta verksamhetsområden uttryckt sitt intresse för att snabbt inleda SHQSkvalitetsarbetet. Enligt beslutets föredragningstext förutsätter ibruktagandet anskaffning av licens (ca euro), ordnande av utbildning, koordineringstjänster av Enheten för utvecklingstjänster (1 1,5 årsverken) samt 0,25 1 årsverken inom varje verksamhetsområde för uppgifter för ibruktagandet. Det bör reserveras kring tre år från ibruktagande till ackreditering vid enheten. Enligt informations-/utbildningstillfället som Enheten för utvecklingstjänster ordnade i mars 2018 inleds ibruktagandet av SHQS-kvalitetssystemet med metodutbildningar och utbildning för interna auditörer på våren De som genomgått utbildning fungerar som ledare för självbedömningen inom den egna enheten. Till utbildningen hör ett utvecklingsarbete av verksamheten som grundar sig på enhetens självbedömningsresultat. I följande skede kan interna auditeringar göras. Om några år kan man framskrida till auktoriserad utomstående auditering och kvalitetserkännande om man vill, men i detta skede har man ännu inte satt upp mål för det. Sjukdomsspecifika kvalitetsregister har tagits i bruk inom många specialområden och det tas kontinuerligt i bruk nya. De förbättrar möjligheterna att följa vårdens effektivitet eftersom patientens vårdmetod och vårdrespons registreras i dem. Dessutom registreras vårdens biverkningar. Dessa registreras inte lika systematiskt i det vanliga patientdatasystemet eftersom det är besvärligare. Enligt bedömningen registreras för tillfället endast ca hälften av vårdens bieffekter i patientdatasystemet.

41 6.3 Uppföljning av investeringsbudgeten och ansvaren 39 Iakttagelse: Sjukvårdsdistriktets långfristiga lånebestånd var 184,2 mn euro den Om fastighetsleasingansvaren för T3-sjukhusets hela livslängd och hyresansvaren för Medisiina D -byggnadens hela hyrestid räknas med, var sjukvårdsdistriktets ekonomiska ansvar minst det dubbla år 2017, vilket inte framkommer tillräckligt tydligt i bokslutet. Bokslutet innehåller inte heller projektspecifik övervakning av betydande byggnadsprojekt som omfattar hela projektet och som kontrollerar hur man hållit sig inom helhetsanslaget i varje projekt. Enligt projektledaren var preciserade kostnadsberäkningen för T3-sjukhusets byggnadsprojekt 189 mn euro i januari Det omfattande T3-sjukhusprojektet finansieras med fastighetsleasingfinansiering. Därför syns inte projektets ekonomiska ansvar specificerade i sjukvårdsdistriktets ekonomiska nyckeltal, vilket ger en positivare bild av sjukvårdsdistriktets ekonomiska ansvar och ekonomiska ställning än vad de är i verkligheten. I bokslutet för år 2017 framkommer att det totalt har realiserats 23,1 mn euro i utgifter som ingår i finansieringsavtalet för T3-sjukhusprojektet före den Enligt fastighetsleasingen inleds den egentliga hyrestiden från byggnadens ibruktagande På Åucs sjukhusområde färdigställs i maj 2018 Medisiina D -byggnaden som Universitetsfastigheter Ab har låtit bygga och vari det byggts hyresutrymmen för sjukvårdsdistriktet. Sjukvårdsdistriktets följande större byggnadsprojekt kommer att vara Psykiatriska byggnaden vars planeringsprojekt har inletts i april År 2017 hyrdes en tomt av Åbo stad för byggnaden, mittemot Åucs A-sjukhus. Investeringsutgifterna var år 2017 sammanlagt 32,6 mn euro i hela samkommunen. Av anslaget användes 69,1 %. Investeringsutgifternas projektspecifika tablå över budgetens utfall (utan affärsverken) för år 2017 presenteras på sidan 92 i bokslutet. Det hade reserverats 4,9 mn euro för köp av tomten för Psykiatriska byggnaden, men köpet återgick då Åbo stad använde sin förköpsrätt. 5,5 mn euro hade reserverats för byggandet av parkeringsinrättning, men man hann inte använda det år Av anslaget som reserverats för reparationen av Läkemedelsförsörjningsbyggnaden förblev 1,2 mn euro oanvänt. Rekommendationer: I bokslutet bör en omfattande och grundlig utredning ges över de ekonomiska ansvaren inklusive fastighetsleasing- och hyresansvaren som man förbundit sig till genom avtal. Bokslutet bör innehålla projektspecifik uppföljning av betydande byggnadsprojekt, vilken omfattar projektets hela planerings- och byggnadstid och som informerar hur man hållit sig inom helhetsanslaget i varje projekt. 6.4 Att säkra tillräcklig bemanning Iakttagelse: Revisionsnämnden intervjuade ledarna för verksamhetsområdena vid Åucs på hösten 2017 och då framkom tydlig otillräcklighet i resurserna på vissa verksamhetsområden. Också i personalens enkät om arbetshälsa, som genomfördes i september 2017, var det centrala resultatet att den psykosociala belastningen har ökat. De svarande hade mer upplevelser av brådska och avbrott än tidigare samt upplevelser av att inte hinna utföra arbetet ordentligt, vilket leder till en känsla av otillräcklighet. På basis av resultaten i enkäten valdes just den psykosociala belastningen som utvecklingsområde på hela sjukvårdsdistriktets nivå. Riskkartläggningen och -hanteringen utgör en del av årsplaneringsprocessen och måluppställningen. I riskkartläggningen år 2017 identifierades den avtagande tillgången på kunnig arbetskraft som en av de mest betydande riskerna.

42 40 ARBETETS STRESSFAKTORER Störnings-, oroväckande eller belastande faktorer under de senaste 6 månaderna? 1 = mycket ofta eller kontinuerligt, 2 = relativt ofta, 3 = då och då, 4 = relativt sällan, 5 = mycket sällan eller aldrig Källa: Undersökningen om arbetshälsa vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 2017 Fullmäktige godkände den budgeten för år 2018 som innehöll märkbara tillägg till personalanslaget. Styrelsen fattade den beslut om Åucs nya tjänster och befattningar som ingår i budgeten Styrelsen grundade 46,5 tjänster och befattningar och avskaffade sju. Kostnaderna för vakanserna är sammanlagt ca 2,34 mn euro per år. I styrelsens motiveringstext för beslutet konstateras att det vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt efter organisationsförändringen år 2013 har fästs uppmärksamhet speciellt på arbetets produktivitet. Den har kunnat förbättras märkbart under de senaste åren. Förändringen har krävt många verksamhetsförändringar. På samma gång har patientantalet ökat, befolkningen har åldrats och vårdorsakerna har förändrats, så att man numera kan hjälpa allt flera patientgrupper som det tidigare inte fanns vårdmetoder för. Det tilltagande vårdbehovet har förutsatt riklig omallokering av resurserna som långt har kunnat genomföras med interna arrangemang verksamhets- och resultatområdena emellan. Då den nya organisationen började år 2013 var personalantalet vid Åucs och den regionala specialiserade sjukvården personer och i slutet av år personer. Genom verksamhetsförändringar har man alltså uppnått personalbesparingar trots att Åucs patientantal har ökat (4,3 % under tre år) och kraven på vården har ökat. I föredragningstexten konstateras vidare att jourförordningen och centraliseringen av vissa funktioner till universitetscentralsjukhus som en del av den kommande vårdreformen har nu förorsakat en situation, där antalet patienter som behöver särskilt krävande vård ökar så snabbt att man inte genom interna omplaceringar klarar av att reagera tillräckligt. Det har lett till att man har varit tvungen att till Åucs anställa personal med tidsbundna anställningar utan vakansgrund. Nu framförs att dessa personers anställningsförhållanden omvandlas till ordinarie tjänster och att man förbereder sig inför vissa nödvändiga behov som är på kommande under det inledda året. I boksluten 2016 och 2017 syns ovan beskrivna situation så att de bindande nettoutgifterna, som beskriver medlemskommunernas betalningsbelastning, understiger budgeten både på samkommunsnivå och inom Åucs resultatområde. Man har alltså redan varit tvungen att reagera till följd av det ökade patientantalet och till flera delar är kostnaderna för det nu föreslagna vakanspaketet i själva verket redan inkluderade i den nu genomförda kostnadsutvecklingen och finansieringen för dessa kostnader har kommit från andra än medlemskommunerna. Även medlemskommunerna har haft nytta av utvecklingen som volymfördelarna fört med sig och även om man varit tvungen att göra ökningar i personalen, har målen angående medlemskommunernas betalningsandelar t.o.m. underskridits samtidigt som patientantalet också vad gäller medlemskommuninvånarna hela tiden har växt. Slutsats: Revisionsnämnden konstaterar att det har vidtagits åtgärder för att säkerställa tillräcklig bemanning vid Åucs. Man har fått beslut om och finansiering för 46 nya vakanser som tillsätts år 2018.

43 41 7 Uppföljning av tidigare iakttagelser 7.1 Implementering av riskhantering Revisionsnämnden gav i sin utvärderingsberättelse för år 2016 en rekommendation enligt vilken en ny, omfattande riskkartläggning bör göras så snart som möjligt. Ett åtgärdsprogram inklusive tidtabell bör upprättas för riskhanteringen. Nödvändiga resurser för att genomföra, koordinera och övervaka åtgärderna för riskhanteringen bör säkras. Ansvaret för koordinering och övervakning på sjukvårdsdistriktsnivå bör föras över på en utnämnd person. Styrelsen har den godkänt anvisningen om riskhanteringspolicyn, som beskriver ansvaren i genomförandet av riskhanteringen. Enligt styrelsens redovisning är riskanalysen som omfattar alla resultatområden gjord på sommaren 2017 som självvärdering i samband med SWOT-analysen av verksamhetsmiljön. Identifierade risker i verksamheten har behandlats i det gemensamma årsplaneringsseminariet för ledningsgruppen och ledningen för verksamhetsområdet. Riskanalyser har separat utförts även för ekonomin och säkerheten. Enligt redovisningen som styrelsen gav till fullmäktige den utvärderas finansieringsriskerna kontinuerligt som en del av skötseln av finansieringsportföljen och likadant för patientsäkerhetsriskerna, som kartläggs årligen och behandlas i ledningsgrupperna. Läget för riskhantering av identifierade betydande risker bedöms och vid behov upprättas en ny riskhanteringsplan som kan presenteras t.ex. i årsplaneringen som bindande eller annan målsättning med åtgärder. Riskhanteringen följs då upp i samband med delårsrapporterna. Riskhanteringen etableras såsom en del av årsplaneringen och riskanalyser görs både omfattande och koncentrerat. Enligt styrelsens beslut i juni 2017 rapporteras riskerna och riskhanteringen till sjukvårdsdistriktets styrelse/ledningsgrupp som en del av den årliga verksamhets- och ekonomiplaneringen, måluppsättningen och uppföljningen. Sjukvårdsdistriktets ledningsgrupp svarar för ansvarsfördelningen för genomförandet av åtgärderna och uppföljningen av åtgärdernas resultat. År 2017 har man gått igenom riskanalyserna och åtgärderna med verksamhetsområdena. Enligt direktören för sjukvårdsdistriktet har riskanalysen beaktats bra i verksamhetsområdenas måluppsättning och åtgärder i anknytning till riskhantering har satts upp som budgetmål. Riskanalysen påverkar också uppdateringen av sjukvårdsdistriktets strategi. Riskhanteringen har inkluderats också i utvecklingssamtalen. Iakttagelse: Uppdaterade instruktioner och en på dem baserad fungerande intern övervakning är en väsentlig del av riskhanteringen. Styrelsen godkände handboken för ledarskap (Johtamisen käsikirja) den , som enligt beslutets föredragningstext ersatte de över tio år gamla principerna för god ledarskaps- och förvaltningsmetod (Hyvän johtamis- ja hallintotavan periaatteet), godkända I mars 2018 hade de nya anvisningarna uppdaterats på sjukvårdsdistriktets webbsida, men inte på sjukvårdsdistriktets interna intranätsida (Santra). På stället för allmänna och ekonomiförvaltningens anvisningar (Yleis- ja taloushallinnon ohjeet) i Santra fanns fortsättningsvis principerna för god ledarskapsoch förvaltningsmetod som upphävdes i juni För långsam uppdatering av olika anvisningar på de interna webbsidorna ökar risken för att förmännen och personalen följer föråldrade anvisningar i sitt arbete. Rekommendation: Sjukvårdsdistriktets interna och externa webbsidor bör vara uppdaterade. Man borde noggrant gå igenom och granska anvisningarna som gäller förvaltning och ekonomi m.m. på webbsidorna, huruvida de fortfarande är gällande eller om det kommit nya anvisningar i stället för dem. Nya anvisningar och regler bör alltid uppdateras på webbsidan omgående efter att beslutet trätt i kraft och föråldrade anvisningar bör endera tas bort eller så bör det tydligt meddelas hur länge de är i kraft.

44 Fastighetsstrategin Iakttagelse: Revisionsnämnden har under flera år efterlyst en långsiktig plan för utrymmesanvändning eller en fastighetsstrategi i utvärderingsberättelsen. Fastighetsstrategin blev klar år Styrelsen godkände fastighetsstrategin vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt den Ett av målen i strategin är att allokera de medel som blir över från saneringar och ombyggnader inom sjukvårdsdistriktet till strategiskt rätta objekt. Genom förfarandet strävar man till att minska på reparationsskulden i de byggnader som behövs även i framtiden. Till byggnader som inte behövs eller som avstås ifrån efter en utsatt tid, riktas i första hand effektiverade underhållsåtgärder under brukstiden. I styrelsens utredning konstateras att man inom ramarna för det ekonomiska stabiliseringsprogrammet inte kan rikta sanerings- och reparationsåtgärder till alla kända byggnadsreparationsbehov eller till förnyelse av VVSE-näten. Man är tvungen att dela upp reparationsbehoven tidsmässigt utifrån riskbedömningen. Enligt ledningen för Resultatområdet för teknik och underhåll har de nya, färdigställda byggnaderna orsakat en betydande tillväxt i avskrivningarna, vilket har minskat den disponibla andelen för byggnadernas underhållsreparationer av budgetens driftskostnader. Avskrivningarna på byggnader var 25,8 mn euro år Utbyggnaden av T-sjukhuset blev klar år Bild: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt/kommunikationsenheten.

45 43 Utvecklingen av avskrivningarna för fastigheter vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt åren Källa: Resultatområdet för Teknik och underhåll Rekommendationer: I uppgörandet av budgeten bör man bättre beakta behovet av att öka driftsbidraget, vilket förorsakas av växande avskrivningar. Annars orsakar de växande avskrivningarna att driftskostnaderna inte räcker till för att underhålla fastigheternas skick. Det har varit lättare att få budgetfinansiering för investeringsutgifter än för ökandet av driftskostnaderna för att underhålla och sanera existerande byggnadsbestånd. Det har lett till att äldre byggnader har förfallit. Detta misstag får inte upprepas med nyare lokaler, t.ex. i T-sjukhusets underhåll. 7.3 Läkemedelsförsörjningsbyggnaden Den ursprungliga tidtabellen för färdigställandet av Läkemedelsförsörjningsbyggnaden var på våren På grund av fel som inträffat under byggandet och fuktskador orsakade av dem, har man varit tvungen att demontera redan monterade apparater och konstruktioner och flytta verksamhet till tillfälliga utrymmen. På våren 2018 bedömdes att lokalerna är helt och hållet inflyttningsklara först år Under år 2017 har det utförts rivningsarbete av vissa bestämda entreprenadområden och en del av ombyggnadsarbetena. Ominstallering av den demonterade roboten i medicinlagret och testning inklusive validering görs våren Byggnaden har planerats vara färdig för byggarbetets del under år Validering i anknytning till lokaler och system och användarens validering samt process- och apparatvalidering utförs efter det år Sjukvårdsdistriktet har med ett förlikningsavtal som undertecknats godkänt en engångsförlikningsersättning på 3,5 mn euro för reparationsarbeten av skadorna på Läkemedelsförsörjningsbyggnaden. Fastighetssektionen behandlade på sitt möte den kostnadsuppföljningsrapporten för Läkemedelsförsörjningsbyggnadens reparationsprojekt och enligt den hade det fram till den använts 3,27 mn euro på reparationsprojektet. Slutsats: Läkemedelsförsörjningsbyggnaden kommer att bli minst över sex år försenad från den ursprungliga tidtabellen. Förlikningsavtalet godkändes år 2017 före man hade kännedom om de av förseningen förorsakade slutliga kostnaderna. Därför är det möjligt att man inte får tillbaka alla av förseningen förorsakade ekonomiska förluster.

46 Byggandet av T3-sjukhuset Iakttagelse: Den ursprungliga, av fullmäktige godkända, kostnadsberäkningen för T3-sjukhusets byggnadsprojekt var 158 mn euro. I budgeten för år 2018 har det enligt den uppdaterade kostnadsberäkningen bedömts att helhetskostnaderna för byggandet kommer att vara 189 mn euro. Ökningen i projektets kostnadsberäkning är betydande, 31 mn euro (19,6 %). Projektets kostnadsökning har behandlats i fastighetssektionen och i styrelsen 13.6 och , men ärendet har inte separat förts till behandling i fullmäktige. I budgeten för år 2018 som fullmäktige behandlade har det i investeringsplanens motivering konstaterats att kostnaderna för byggandet av T3-sjukhuset bedöms vara 189 mn euro. Byggandet av T3-sjukhuset inleddes sommaren Byggnadens bruttoyta är ca m². Sjukhuset med åtta våningar byggs ovanpå motorvägen, på en överdäckning vars yta är m². Finansieringen förverkligas genom fastighetsleasing-arrangemang. Enligt den ursprungliga tidtabellen skulle byggnaden stå färdig år 2020, men i samband med byggandet av överdäckningen sommaren 2016 upptäcktes att betongkonstruktionerna inte motsvarade hållfasthetskraven p.g.a. fel i betongen. Man var tvungen att riva konstruktionerna och bygga dem på nytt. Detta förorsakade en fördröjning på tio månader och färdigställandet skjuts upp till sommaren år Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har gjort en reklamation rörande överdäckningen. T3-sjukhuset beräknas vara färdigt sommaren år Bild: Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt/ Kommunikationsenheten.

47 45 Fastighetssektionen rapporterade om projektets kostnadsökning till styrelsen då uträkningarna presenterades med två olika hypoteser. I det första alternativet beräknades att byggnadskostnaderna stiger enligt det nuvarande konjunkturläget 5 % per år och i det andra alternativet 4 % det första året och 2 % efter det. En fem procents ökning årligen innebär ca 181 mn euros slutkostnadsberäkning och en tre procents ökning innebär ca 168,6 mn euros slutkostnadsberäkning. I föredragningstexten konstateras att då det till uträkningen läggs det billigaste anbudspriset för elemententreprenad och en beräkning på projektledningsentreprenadens slutkostnad, varierar beräkningen för projektets slutkostnader mellan 179,1 186,7 mn euro beroende på kostnadsökningen, varvid de inkomna anbuden medför ca 3,1 6,2 % ökning i kostnadsnivån i slutkostnadsberäkningen. I föredragningstexten konstateras vidare att om ersättningarna som framställts p.g.a. betongens hållfasthetsproblem erhålls till fullt belopp, är projektets slutkostnader uppskattningsvis ca 166,1 173,7 mn euro. Om projektledningsentreprenaden verkställs med takpriset (1,1 gånger målpriset) är slutkostnadsberäkningens maximala kostnad 192,6 197,5 mn euro. För entreprenören skulle det innebära en entreprenad med förlust. I föredragningstexten framgår att om man hade hållit fast vid kostnadstaket, skulle det enda alternativet ha varit att förminska byggnaden genom att skära ned på antalet våningar. Kostnadseffekten av att reducera en våning skulle ha varit ca 18 mn euro. Dock skulle det ha uppkommit tilläggskostnader av planering och av det långa dröjsmålet i byggandet, varvid realbesparingen enligt beräkningen rentav skulle ha halverats. Dessutom skulle reduceringen av utrymmena ha varit så stor att man hade varit tvungen att göra den funktionsmässiga planeringen och projektplaneringen på nytt. Efter reduceringen skulle all den nu planerade verksamheten inte längre ha rymts i byggnaden. Fastighetssektionen och styrelsen kom i sina beslut fram till att godkänna prisnivåns stegring. Fastighetssektionen lade fram för styrelsen att det görs upp ett preciserat tilläggsavtal med Kommunfinans Ab om T3-projektets finansiering. Styrelsen beslöt på sitt möte den att projektet fortsätter enligt den av fullmäktige godkända projektplanens omfattning och den nya kostnadsberäkningen. Styrelsen befullmäktigade ekonomidirektören att på nytt förhandla om projektets finansiering med beaktande av den förändrade kostnadsnivån. Styrelsen beslöt på sitt möte den att projektets finansiering fortsätter med en fastighetsleasing-lösning med Kommunfinans Ab. Rekommendationer: Avtalen för byggnadsprojekt borde uppgöras så att man bättre än för närvarande kan skydda sig mot tilläggskostnader förorsakade av byggfel och stegring av kostnadsnivån. Betydande avvikelser i kostnadsberäkningarna i stora byggnadsprojekt bör godkännas av fullmäktige. 7.5 Datasystemens funktionssäkerhet Iakttagelse: Revisionsnämnden gav i sin utvärderingsberättelse för år 2016 en rekommendation om att förebyggandet av oförutsedda driftsavbrott bör förbättras. Det totala antalet oförutsedda driftsavbrott minskade år 2017 i enlighet med rekommendationen. Dock är det oroväckande att antalet oförutsedda situationer som inträffat i driften eller underhållet av datasystemen och som förorsakat skada har ökat. Datasäkerhetsgruppen har den rapporterats om datasäkerhetsmätarnas utfall år 2017: Antalet oförutsedda driftsavbrott i datasystemen: 108 st. (133 st. år 2016), av vilka 74 st. var på Medbit Oy:s ansvar (100 st. år 2016). Oförutsedda situationer i datasystemens användning eller underhåll som förorsakat olyckor: 14 st. (9 st. år 2016). Antalet konstaterade felanvändningar: 2 st. (2 st. år 2016).

48 46 Antalet gjorda loggutredningar och antalet spontana (inte grundade på anmälningar) loggutredningar var totalt 184 st. (162 st. år 2016), varav 36 st. var spontana loggutredningar (32 st.). Uppföljning av genomförandet av uppgifterna antecknade i utvecklingsplanen. Granskning av utvecklingsplanens genomförande år 2017: Av uppgifterna blev 12/17 färdiga, 5/17 hade förts framåt, 0/17 hade inte påbörjats (år 2016 hade 7/12 uppgifter blivit färdiga, 5/12 hade förts framåt, 0/12 hade inte påbörjats). På sommaren 2017 uppdagades allvarliga problem ur patientsäkerhetssynvinkeln. I början av juni 2017 upptäcktes virussmittor i interna nätet vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Virusens anfallsyta var i första hand utrustning för medicinskt bruk och andra motsvarande objekt vars underhållsansvar och ansvar för datasäkerheten delades mellan kunden och programleverantören. På grund av leverantörkraven var inte virusskyddet tillräckligt i utrustningen eller så uppdaterades inte virusskyddet tillräckligt ofta. Den rapporterades det till sjukvårdsdistriktets ledningsgrupp att det hittats ca 20 st. smittade apparater. Servicen för medicinsk utrustning, fysikerna och Medbit Oy har kommit överens om åtgärderna, uppföljningen och de fortsatta åtgärderna. Patientdatasystemet kraschade , vilket förorsakade problem med bl.a. de elektroniska nycklarna och öppnandet av medicinskåpen. Dörrlåsen, de sjukvårdsrelaterade apparaterna och patientkallelsesystemen är alla i kontakt med varandra. Om det uppstår fel i en delenhet, påverkas också övriga delenheter som är i kontakt till den. En del av reservsystemens lösenord var sparade på datorerna så man kom inte åt dem och skötarnas säkerhetsanrop fungerade inte heller. Det var också problem med kommunikationen. Störningen pågick från tidig morgon till början av eftermiddagen. Man kunde inte logga in i Uranus- och Safir-systemen och patientvården stördes. Inte heller kommunikationen om störningen till ledningen förverkligades optimalt. Kraschen i patientdatasystemet den förorsakades av ett fel som uppstod i samband med serviceåtgärder som utfördes samtidigt av Medbit Oy och Resultatområdet teknik och underhåll. Felet förorsakade omfattande störning i patientdatasystemet. Felet kunde ha undvikits om kommunikationen mellan Medbit Oy och tekniken hade fungerat bättre. Andra patientsäkerhetsrisker som uppdagats under år 2017 är t.ex. att en uppdatering fattades i en läkares telefon, varvid hen inte kunde nås brådskande. Telefonanvändarna kontaktas inte personligen t.ex. via e- post, för att säkerställa att informationen om nödvändiga uppdateringar går fram. Det har också uppstått patientsäkerhetsproblem då data har konverterats från gamla datasystem till nya och i samband med det har central information rörande patienter överförts till fel fält. Rekommendation: Förebyggandet av oförutsedda driftsavbrott i datasystemen, som förorsakar patientsäkerhetsrisker, bör fortsättningsvis förbättras. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att det inte i datasystemens drift eller underhåll uppkommer oförutsedda situationer som förorsakar skada eller äventyrar patientsäkerheten. Man bör säkra felfriheten vid underhållsåtgärder eller konvertering genom testning. Det bör kontrolleras att apparaturens dataskydd uppdateras och att andra nödvändiga uppdateringar görs och man kan t.ex. via automatiska e-postmeddelanden påminna ifrågavarande personer om att göra uppdateringarna. 7.6 Samarbetet med kommunerna och förberedelser inför vård- och landskapsreformen Med anledning av fördröjningen av vård- och landskapsreformen var det ännu år 2017 sparsamt med personresurser som på heltid arbetade med att bereda reformen i Egentliga Finland. I slutet av år 2017 fick man till stånd besluten med vilka man fick finansiering av kommunerna för att utöka berednings-

49 47 organisationen. På våren 2018 arbetade redan ca 20 personer på heltid med beredningen av vård- och landskapsreformen i Egentliga Finland. Inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har varje tjänsteinnehavare, arbetsgrupp och ledningsgrupp ansvar för att delta i beredningen av reformen till den del som rollen eller grunduppgiften inom sjukvårdsdistriktet innehåller ansvar som blir föremål för förändring i reformen, utan separat utnämning. Sjukvårdsdistriktets ledningsgrupp fungerar som styrgrupp för den interna beredningen och som kommunikationskanal i riktning mot beredningen på landskapsnivå och sjukvårdsdistriktets styrelse. Ledningsmanglingen förstärkt med förvaltningsöverläkaren ( manglingen av vårdreformen ) fungerar som beredningsorgan och bereder ärenden för sjukvårdsdistriktets ledningsgrupp med sammanträden varje vecka. I beredningsgrupperna i landskapet företräder medlemmarna hela sjukvårdsdistriktet och inte enbart sig själva eller sin bakgrundsgrupp. Ärenden som kommer fram i grupperna bereds proaktivt och tillsammans med dem som inom distriktet arbetar med beredningen. Beredningsuppgifterna som sjukvårdsdistriktet särskilt har ansvar för är - Att bilda en uppfattning om universitetets och universitetssjukhusets framtida förhållande och samarbete och förvaltningsstrukturen som stöder det - Att integrera universitetssjukhusets verksamhet till övrig social- och hälsovårdsverksamhet i landskapet - Att producera kliniska stödtjänster åt landskapet (diagnostik, läkemedelsförsörjning, instrumentvård, underhåll av medicinsk utrustning) och - Att hålla den egna personalen uppdaterad, att dela saklig och tidsenlig information om vårdreformen. Från början av år 2018 har det rekryterats personal i tilltagande mängd från Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt till beredningsorganisationen för vård- och landskapsreformen. Uppdragen är till att börja med tidsbundna fram till maj juni Arbetsavtalen förlängs då man vet om riksdagen godkänner socialoch hälsovårdslagarna. Vård- och landskapsreformens organisation och arbetsgruppsstruktur. Källa: Antti Parpo Utöver beredningsorganisationen rekryterar också den privata sektorn personal från sjukvårdsdistriktet för att förbereda sig för vårdreformen. Personalomsättningen vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt var fortfarande låg år 2017 och motsvarade 161 personers uppsägning (3 %). Sifforna innehåller inte dem som

50 48 gått i pension. Även om omsättningen var låg liksom under tidigare år, ökade omsättningen särskilt bland läkare och vårdpersonal jämfört med föregående år. Enligt information av personaldirektören kommer man att under 2018 noggrant bedöma vilka faktorer som håller kvar anställda vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och hur man undviker en tillväxt i omsättningen. Omsättningsprocenten var år 2017 högst på resultatområdet Psykiatri (4,9 %) samt på Administrativa centralen (3,3 %). Enligt direktören för sjukvårdsdistriktet baserar sig de ekonomiska kalkylerna för bedömningen av lagstiftningens konsekvenser på delvis föråldrade uppgifter. Som grund har man använt budgetuppgifter från år 2017, som uppskattades på hösten Sjukvårdsdistriktet deltar i uppgörandet av en testbudget hösten 2018 för att bättre kunna planera ekonomin för den kommande verksamheten. Tillväxten i utgifterna hämmas genom att ta kontrollen över hela vårdkedjan, genom att stödja närservicen och genom att koncentrera servicen som kräver toppkunnande. Enligt bedömningen skär en snabbare vårdtillgänglighet än nu ned på kostnaderna överlag, minskar på det administrativa arbetet och skär ned på vårdkostnaderna. Rekommendation: Vid rekryteringen av vikarier för personer som från sjukvårdsdistriktet övergår till att bereda vård- och landskapsreformen, bör man säkerställa ett tillräckligt kunnande som krävs och en tillräcklig resursfördelning för skötseln av sjukvårdsdistriktets uppgifter. 8 Sammanfattning Verksamhetens produktivitet förbättrades vid Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt år Orsaken till att produktiviteten ökat är att sjukvårdsdistriktets verksamhetsvolym har vuxit kraftigt samtidigt som kostnadsökningen har varit mycket måttlig. För att förebygga att produktiviteten försvagas, bör man också i fortsättningen se till att ökningen i sjukvårdsdistriktets verksamhetskostnader är måttlig. De i budgeten för år 2017 uppställda bindande ekonomiska målen uppnåddes väl. Sexton mål uppnåddes och endast två förblev ouppnådda. Alla ekonomiska mål som rörde samkommunen (utan affärsverken) och Affärsverket Åbolands sjukhus, Medbit Oy och Västkustens Arbetshälsa Ab uppnåddes. Ett av målen för Affärsverket för akutvård och jour och ett av målen för Affärsverket Tyks-Sapa uppnåddes inte. Det ursprungliga nettoutgiftsmålet i budgeten för Affärsverket Tyks-Sapa uppnåddes inte, men den beviljade fullmäktige ett 6,4 mn euros tilläggsanslag åt Affärsverket Tyks-Sapa, med hjälp av vilket affärsverket uppnådde sitt nettoutgiftsmål. Av de bindande verksamhetsmålen genomfördes drygt en tredjedel helt och hållet, en knapp tredjedel genomfördes delvis eller nästan och en knapp femtedel av målen förblev icke genomförda. Revisionsnämnden fäster uppmärksamhet vid att rapportering av mätarens utfall saknades i 17 % av målen. I verksamhetsberättelsen bör en redogörelse ges för utfallet för varje enskilt mål och för dess deskriptiva mätare. Verksamhetsmålen genomfördes sämre år 2017 än år 2016, då 60 % av målen genomfördes. Som huvudsakliga orsaker till att målen inte kunde genomföras var bl.a. personalresursbrist, social- och hälsovårdslagstiftningens halvfärdighet och tekniska problem med digitaliseringen. Resursbristen syntes också som nedsättning i arbetstillfredsställelsen i enkäten om arbetstillfredsställelse år Revisionsnämnden konstaterar att bristen på personalresurser har beaktats med ett betydande och befogat tillskott i anslaget för personalutgifter i budgeten för år Det långsiktiga målet i ekonomiska stabiliseringsprogrammet rörande den genomsnittliga tillväxten i medlemskommunernas betalningsandelar åren uppnåddes år Intäkterna från medlemskommunerna underskred budgeten år 2017 med 7,0 mn euro. Utan den från Åbo stad överförda psykiatriska specialiserade sjukvården skulle förändringen i medlemskommunernas betalningsandelar ha varit 0,4 %. Den nominella ökningen i medlemskommunernas betalningsandelar från föregående år, inklusive fusionen av psykiatrin, var 2,6 %. Det bindande målet var en tillväxt på högst 0,9 %, som p.g.a. fusionen inte uppnåddes.

51 49 I fortsättningen ser det utmanande ut att hålla sig till målet i stabiliseringsprogrammet, med anledning av att den psykiatriska specialiserade sjukvården inom Åbo stad fusionerades med sjukvårdsdistriktets resultatområde Psykiatri den Med anledning av fusionen ökar de årliga driftskostnaderna från och med år 2018 med över 30 mn euro jämfört med tiden före fusionen. I slutet av år 2017 var lånebeståndet 184 mn euro, vilket var i enlighet med stabiliseringsprogrammets målsättning. Enligt budgeten och ekonomiplanen håller man sig fortfarande inom målet gällande lånebeloppet. Å andra sidan bör byggandet av Psykiatriska byggnaden då finansieras på annat sätt än genom låntagning, så som det gjorts i T3-sjukhusets byggnadsprojekt (avtal om byggnadsleasing) och Medisiina D- projektet (hyreskontrakt). Enbart lånebeloppet ger inte en helhetsbild av den ekonomiska situationen, utan en mer korrekt mätare i stabiliseringsprogrammet skulle ha varit skulder och ansvar. Sjukvårdsdistriktets ekonomi har i ljuset av flera ekonomiska nyckeltal utvecklats i en mer hållbar riktning under de senaste åren. Dock bör man uppmärksamma att skulderna och ansvaren ökar som procent av verksamhetskostnaderna. Revisionsnämnden anser att bokslutet borde innehålla mer omfattande rapportering om de ekonomiska ansvaren, till vilka man bundit sig på olika sätt i t.ex. byggnadsprojekt, än för närvarande. Resursbristen i kommunernas primärhälsovård och socialväsende ökar antalet remisser till specialiserade sjukvården. Sjukvårdsdistriktet bör stärka sina nuvarande, väl fungerande samarbetsformer med kommunernas primärhälsovård och socialväsende och vid sidan om dem hitta nya effektiva förfaringssätt med vilka man kan stöda och förstärka kommunernas aktörer inom social- och hälsovården. Målet bör vara att de hjälpbehövande ska få hjälp i ett tidigare skede än nu, redan före besväret kräver remiss till den specialiserade sjukvården. Att utbilda och informera hälsovårdscentralläkare och läkare på privata sektorn om den korrekta remisspraxisen är ett sätt att minska på antalet remisser. Patientombudsmännen har rapporterat att behandlingstiderna för reklamationer gjorda av patienter har blivit avsevärt längre i sjukvårdsdistriktet under år En del av dem som gjort anmärkningar har fått vänta på svar i 3 4 månader och t.o.m. längre, när skälig väntetid är 1 2 månader enligt anvisningarna. Revisionsnämnden anser det nödvändigt att utbildning med avseende på reklamationernas behandlingsprocess samt på uppföljning och kontroll av behandlingstiden ordnas regelbundet inom sjukvårdsdistriktet. Kontrollen av reklamationernas behandlingstider bör effektiveras och verktygen som används för uppföljningen bör utvecklas. Dessutom bör innehållet i reklamationerna utnyttjas mer systematiskt än nu vid enheterna från synvinkeln för utveckling av kundservice och patientsäkerhet. Läkemedelsförsörjningsbyggnaden kommer att bli minst över sex år försenad från den ursprungliga tidtabellen och tas i bruk till alla delar år 2019 som det ser ut nu. Förlikningsavtalet godkändes år 2017 före man hade kännedom om de av förseningen förorsakade slutliga kostnaderna. Revisionsnämnden konstaterar att det är möjligt att man inte återfår alla av förseningen förorsakade ekonomiska förluster. Den ursprungliga av fullmäktige godkända kostnadsberäkningen för T3-sjukhusets byggnadsprojekt var 158 mn euro. I budgeten för år 2018 har det enligt den uppdaterade kostnadsberäkningen bedömts att helhetskostnaderna för byggandet kommer att vara 189 mn euro. Ökningen i projektets kostnadsberäkning är betydande, 31 mn euro (19,6 %). Enligt revisionsnämndens syn bör betydande avvikelser i kostnadsberäkningarna i stora byggnadsprojekt godkännas av fullmäktige. För betydande byggnadsprojekt bör bokslutet innehålla omfattande projektspecifik uppföljning, som omfattar projektets hela planerings- och byggnadstid, av hur man hållit sig inom helhetsanslaget i varje projekt. Sjukvårdsdistriktets påverkningsmöjligheter förbättras i och med att det har rekryterats rikligt med personal från vår organisation till beredningen av vård- och landskapsreformen. Vid ordnandet av att dessa personers uppgifter sköts, bör man säkerställa en tillräcklig resursfördelning och ett tillräckligt kunnande som dessa uppgifter kräver. Man bör trygga en ostörd kontinuitet i patientvården och dess stödfunktioner och man bör ha kontroll över personalens arbetsbelastning.

52 50 U nderskrifter Åbo den 14 maj 2018 fj,,40 Reino Lindqvist ordförande 4' Annika Siren vice ordförande - (:;3):::,-= Eija Adenius-Tiilikainen medlem N/10, \ ola medlem medlem 1 Sanna Vauranoja medlem.? a(. cfi;,c-,-=- Antti Ääritalo medlem -

53 51 Begrepp och förkortningar Bilaga 1 Bindande nettokostnader = För driftsekonomins del definieras bindande mål inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt som bindande nettokostnader, som beräknas utifrån resultaträkningen enligt följande: Verksamhetskostnader + Ränte- och övriga finansieringskostnader + Avskrivningar och nedskrivningar. Från summan avdras försäljningsintäkter från utomstående kommuner och från övriga, specialstatsandel, övriga försäljningsintäkter, avgiftsintäkter, stöd och bistånd, övriga rörelseintäkter och ränte- och övriga finansieringsintäkter Dagkirurgi = Kirurgiskt ingrepp som inte förutsätter övernattning på sjukhuset DRG = (Diagnosis Related Group) DRG innebär ett klassificeringssystem enligt vilken patienterna grupperas enligt vårdens huvuddiagnos, eventuella vårdpåverkande sidodiagnoser, utförda behandlingar, vårdtiden samt patientens ålder och kön och utskrivningsskick i meningsfulla grupper. Inom varje grupp är efterfrågan på de resurser som en vårdperiod kräver i genomsnitt på samma nivå. DRG-poäng = Vägda vårdperioder. I viktningen av en vårdperiod beaktas hur sjukdomens svårighetsgrad inverkar på resursefterfrågan på olika sjukhus under behandling av ett visst hälsoproblem. Episod = En episod omfattar hela patientens behandlingsprocess, dvs. alla vårdavdelningsperioder, dagkirurgiska vårdperioder, poliklinikbesök, åtgärder och övriga prestationer som utförts i syfte att lösa patientens vissa hälsoproblem under kalenderåret. EPLL = Affärsverket för akutvård och jour Erva-(förkort. för fi. erityisvastuu)området = Specialansvarsområde. Vissa av sjukvårdsdistriktets tjänster ordnas över sjukvårdsdistriktens gränser utgående från universitetssjukhusens specialansvarsområden. Till Åucs specialansvarsområde hör av Egentliga Finlands, Satakunda och Vasa sjukvårdsdistrikt. Medbit Oy = Medbit Oy är ett ICT-serviceföretag som inrättats av samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt år Till bolagets verksamhetsområde hör att inom Åucs specialansvarsområde för specialiserad sjukvård, primärvård och socialvård producera ICT-tjänster som inkluderar både utveckling och användning. Medbit Oy fusionerades med 2M-IT Oy den Mn euro = miljoner euro Poliklinisk vård = Behandling som utförs på en poliklinik och som ges när patienten besöker en mottagning och som inte innehåller övernattning på sjukhuset SASKE = Centret för screening av medfödda ämnesomsättningssjukdomar under Affärsverket Tyks-Sapa SHM = Social- och hälsovårdsministeriet Somatisk specialsjukvård = Omfattar all annan specialiserad sjukvård förutom vård inom psykiatriska specialiteter THL = Institutet för hälsa och välfärd Totek = Serviceområdet för perioperativa tjänster, intensivvård och smärtbehandling Triage = Utvärdering av vårdbehovet och brådskandegraden Tyks-Sapa = Åucs Affärsverk för sjukvårdsrelaterade tjänster UNA-projektet = Riksomfattande samarbetsprojekt för de offentliga social-, hälso- och sjukvårdstjänsterna, med hjälp av vilket informationssystemens ekosystem inom social- och hälsovårdssektorn förnyas stegvis Verksamhetskostnader = I verksamhetskostnaderna ingår personalkostnader, köpta tjänster, material, förnödenheter och varor, understöd och bidrag och övriga verksamhetskostnader VSKK= Egentliga Finlands avbildningscentral VSSHP= Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt Västkustens Arbetshälsa Ab inrättades av samkommunen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt år 2012 och är ett bolag som tillhandahåller företagshälsovårdstjänster och som inledde sin verksamhet den Åucs = Åbo universitetscentralsjukhus

54 52 Revisionsnämndens verksamhet Bilaga 2 Revisionsnämndens centrala uppgift är att bedöma om de av fullmäktige uppställda bindande verksamhetsmålen och ekonomiska målen har uppnåtts i samkommunen och i samkommunskoncernen och om verksamheten har ordnats på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt. Revisionsnämnden ansvarar för anordnande av revisionen av samkommunens förvaltning och ekonomi, samt för beredning av ärenden som berör revisionen för fullmäktige. Revisionsnämnden för mandatperioden har sju ordinarie medlemmar som samtliga har en personlig ersättare. Revisionsnämnden : Medlem Reino Lindqvist, ordförande, S:t Mårtens Annika Sirén, vice ordförande, Åbo Mona Nylund, Åbo (fram till ) Eija Adenius-Tiilikainen, Åbo (från ) Leena Rautiola, Virmo Jukka Sirén, S:t Karins Sanna Vauranoja, S:t Karins Antti Ääritalo, Gustavs Ersättare Heikki Vainio, Loimaa Kirsti Lannermaa, Salo Eija Adenius-Tiilikainen, Åbo (fram till ) Arja Iho, Åbo (från ) Päivi Föhr, S:t Karins Olli Vestu, Pöytyä Piki Kettinen, Rusko Ari Aalto, Salo Under år 2017 verkade två revisionsnämnder. Revisionsnämnden för mandatperioden sammanträdde fem gånger på våren Fullmäktige godkände på sitt sammanträde den att de redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet, överlämnade utvärderingsberättelsen till samkommunens styrelse för nödvändiga åtgärder, samt ålade styrelsen att för fullmäktiges höstsammanträde framlägga en utredning om de åtgärder som vidtagits eller som ska vidtas för att korrigera de ärenden som revisionsnämnden lyft fram. Styrelsens redogörelse behandlades i fullmäktige den Utgående från redogörelsen kan det konstateras att man i de flesta ärenden har handlat i linje med revisionsnämndens rekommendationer. Den valde fullmäktige en ny revisionsnämnd för mandatperioden Den nya nämnden sammanträdde tre gånger under hösten Nämnden godkände mandatperiodens arbetsschema, enligt vilket nämnden gjorde sig förtrogen med bl.a. delårsrapporten för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, verksamhets- och serviceområdena vid Åbo universitetscentralsjukhus samt Åbolands sjukhus på hösten. I enlighet med kommunallagen inleddes en ny uppgift där revisionsnämnden rapporterar till fullmäktige om i lagen nämnda förtroendevaldas och tjänstemäns bindningar. Revisionsnämndens medlemmar mandatperioden och samkommunsrevisorn deltog i ett seminarium för revisionsnämnderna vid universitetssjukvårdsdistrikten och de som arbetar med beredningen. Seminariet arrangerades av revisionsnämnden vid Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt i Kuusamo, Ruka Teman vid seminariet var bl.a. lagstiftningens förändringar och revisionsnämndens nya lagstadgade uppgifter. Det ordnades ett inskolningstillfälle åt revisionsnämnden för mandatperioden i samband med sammanträdet där samkommunens ansvarige revisor, OFR Hannu Laurila fungerade som utbildare. Samkommunens fullmäktige har på sitt möte den valt BDO Audiator Oy som revisor fr.o.m. år OFR Hannu Laurila har fungerat som ansvarig revisor. Samkommunsrevisor Synnöve Niemi har fungerat som föredragande och sekreterare för revisionsnämnden. Vesa Koski har fungerat som intern revisor under sjukvårdsdistriktets direktör. Den interna revisorn fungerar som ställföreträdare för samkommunsrevisorn.

55

56