Elevers förståelse om kroppens organsystem och hälsa samt förmåga att använda kunskaper i andra sammanhang än i skolsituationen - en pilotstudie

Transkript

1 Elevers förståelse om kroppens organsystem och hälsa samt förmåga att använda kunskaper i andra sammanhang än i skolsituationen - en pilotstudie Pernilla Granklint Enochson Högskolan Kristianstad, FontD pernilla.enochson@mna.hkr.se Abstrakt I den allmänna debatten och i skolan talas det om vikten av att sköta vår hälsa. Det poängteras att vi skall tänka på vad vi tillför våra kroppar, i form av föda. Eleverna i svensk grundskolan läser oftast en relativt stor kurs i humanfysiologi, födoämneskemi (kolets kemi) och födoämneskunskap i hemkunskapen. Den beforskade kunskap som finns angående elevers uppfattningar är främst gjord på elever upp till 12 år och då främst i England. Min studie kommer därför att fokusera på 15 åriga elever i svensk skola och deras kunskaper. Jag kommer också att studera vad elevernas kunskaper ger för konsekvenser för deras handlande när det gäller hälsofrågor. Studien skall göras som en case study med hjälp av enkäter och intervjuer. Introduktion Elevers förståelse om kroppens funktioner är relativt välundersökt. Det verkar som om eleverna upplever kroppen som en mystisk artefakt vars funktion de har många olika föreställningar om dess funktion. Det som är intressant är att trots att eleverna har svag kunskap om kroppens funktion, så har de desto mer kunskaper om hur man på ett bra sätt skall sköta och underhålla sin kropp för att den skall må så bra som möjligt. Det organsystem som eleverna främst känner till är matspjälkningsorganen. Men hur elever reagerar i sin kunskap och sin handling när det gäller att koppla samman hälsa med kunskaper om kroppens funktion är inte speciellt välundersökt. Elevernas kunskaper om smärtstillande läkemedel och hur det tas upp i kroppen är också mindre undersökta. Kursplanerna i biologi samt hem- och konsumentkunskap framgår det tydligt att hälsofrågor skall ingå i undervisningen. I biologins kursplan finns också krav på att eleverna skall ha

2 kännedom om organ och organsystem i människokroppen samt även kännedom om cellens funktion. Detta skall eleverna skall ha tillgodogjort sig då de går ut år nio. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka kunskaper eleverna har om människokroppens funktion, samt hur eleverna tolkar denna kunskapen om den sätts in i ett nytt sammanhang med avseende på deras egen hälsa. Studier om elevers kunskap om organsystem och hälsa Organsystem Vad de gäller elevers kunskaper när det gäller olika organsystem finns det en del gjort i forsknings hänseende. Reiss et al (2002) har gjort en studie i flera länder där man studerat hur elever tror de ser ut inuti. Eleverna har varit sju och femton år gamla. De ombads att rita en kropp och därefter rita hur de såg ut inuti. De generella slutsatser man kan dra utifrån de olika ländernas resultat är att matspjälkningsorganen, gasutbytet och skelettet var de strukturer som eleverna bäst kände till. Ganska få elever nämnde muskler, endokrina körtlarna, och cirkulationssystemet. Elevers förståelse av skelettets byggnad kartlades av Tunncliffe och Reiss (1999) då elever mellan 4 och 20 års ålder ombads att rita skeletten i en fisk, fågel, råtta och människa (eleverna hade olika modeller eller levande djur framför sig). De hade större kunskap om det mänskliga skelettet än djurens skelettuppbyggnad. Det var ganska svårt för eleverna att beskriva djurskelett förutom när det gäller råttor. Då var kunskapen betydligt större. En förklaring till att kunskapen om speciellt råttskelettet kan vara att dess skelett visas mer i tecknade serier än andra djur (Tunnicliffe and Reiss, 1999). Ett annat organsystem som eleverna också kände till är matspjälknings system. 25 elever från England av en ålder av tio år fick förklara vad som händer när maten transporteras genom kroppen och vad som händer med själva maten. Sju av dessa elever hade någon förståelse/kunskap angående att det är två separata system för fast föda och vätska. Det var inget barn som gav några indikationer på att de hade kunskap om att det är kemisk nedbrytning involverad i matspjälkningen för att näringen skall bli till nytta i cellerna. Så många elever som 18 trodde att kroppen kunde separera maten i två delar, nyttig och onyttig

3 mat. Med lite hjälp av läraren förstod eleverna att maten måste brytas ner i mindre delar. De flesta eleverna (14) hade uppfattningen att blodsystemet måste vara involverat i processen för upptag och transport av näringen. Det var bara en elev i undersökningen som inte hade klart för sig att analöppningen hände ihop med övriga matspjälkningssystemet (Rowland, 2004). Hälsa Det har gjorts en jämförande studie mellan Sverige och England där man undersökte vad eleverna ansåg vad god hälsa var och hur man kunde uppnå god hälsa. De allra flesta eleverna i båda länderna ansåg att hälsosam mat och motion var förutsättningar för att nå en god hälsostatus (Turner et al 1999). Det verkar som eleverna relaterar god hälsa till fysisk hälsa. De relaterar sällan till psykisk eller social hälsa (Turner et al 1997). En studie med elever mellan fem och tolv år i London (England) visade även att elever kunde klassificera mat i olika grupper. Den vanligaste gruppindelningen var frukt och/eller grönsaker kontra annan mat (Turner, 1997). Det är relativt vanlig uppfattning hos elever att vitaminer i form av tabletter och dylikt är bra för deras hälsa. Vitaminer nämns exempelvis oftare än fibrer och proteiner. En tredjedel av eleverna beskrev att vitaminer var bra för hälsan men bara en minoritet av dessa visste att vitaminer fanns naturligt i maten (Turner, 1997). När det gäller fett i maten anser de flesta eleverna i en studie bland elever i tio och elvaårsåldern i England och Grekland, att fett var skadligt för hälsan. Det som dock inte framkom i denna undersökning är om eleverna också känner till att ett visst fettintag är nyttigt. Eleverna pratade ofta om fettet i rött kött som exempelvis bacon där fettet syns och det är lätt att skära bort. Olivolja och andra sorter av olja såg eleverna inte som fett. Många elever trodde inte ens att det fanns fett i oljor och det är möjligt att eleverna inte associera flytande vätska till fett (Turner et al 1997). En vanlig åsikt var att mat som innehåller fett inte innehåller vitaminer. Konsekvensen av detta resonemang är att eleverna anser att frukt innehåller mer vitaminer än de egentligen gör medan de anser att kött och fisk innehåller mindre vitaminer än de i realiteten gör. Problemet för eleverna är att förklara hur det förhåller sig med mjölk, eftersom eleverna vet att mjölk är nyttigt men att det samtidigt innehåller fett. Det finns också en uppfattning bland barn att mat som är tillrett i fett innehåller mindre mängd av vitaminer än vid annan tillagning (Turner et al 1997). Barn med olika allvarligare sjukdomar exempelvis diabetes hade bättre kunskaper om näringsämnena i maten än deras jämnåriga. Eleverna med sjukdomshistoria kunde lättare dela in maten i födoämnen som har mer av fett, salt eller socker i sig (Turner, 1997).

4 Hunger visade sig inte vara ett argument för att äta hos de flesta barnen. Men de anser ändå att det är nödvändig att äta för att leva, växa mm. Flera av de unga eleverna åt för att deras föräldrar sa att det var bra för dem att äta. När det gäller sötsaker visade det sig att redan vid sex års ålder vet barn att man bara skall äta godis i liten mängd (Turner, 1997). Information och kunskap om mat och hälsa visade sig främst komma från föräldrarna och då speciellt mödrarna (Turner et al 1997). Elevers lärande Min erfarenhet som lärare (15 år) på grundskolans år 6-9 är att det är av största vikt att diskutera med eleverna. Syftet med diskussionerna har alltid varit att eleverna skall få tillfälle att med egna ord formulera begreppen och att sätta in kunskapen i ett för eleverna begripligt sammanhang. Enligt Bakhtin uppstår kunskap i interaktion med andra då främst i dialog med andra (Dyste, 2001). Detta medför att elever kan via att föra dialog med lärare föräldrar och andra att få sin kunskap befäst. Dialogen har också en central betydelse för Vygotskys (1999) resonemang att en elev kan nå längre i sin kunskap om man får hjälp av en utomstående individ exempelvis lärare. Då kan eleven tillskansa sig ny kunskap och lägga denna till sin gamla föreställning och därmed nå en större grad av förståelse. Zuckerman (2003) har beskrivit Vygotskys tankebanor angående elevers oberoende lärande i två steg: a) Interpsykologiskt oberoende, är ett sätt att manifestera förmågan för att eleven inser att den skall söka kunskap hos en expert. b) Intrapsykologiskt oberoende, manifestera förmågan för eleven att utföra uppgiften utan yttre hjälp. Enligt min egenerfarenhet så det ligger ett stort ansvar på lärarna att levandegör kunskapen. Metod och genomförande Först gjordes en enkät som eleverna svarade på. Enkäten användes för att kartlägga deras kunnande om organsystem. Syftet var att få en översikt över elevernas kunnande och i viss mån kunna relatera elevernas svar till Reiss och Rowlands studier. Enkäten utgjorde grunden vid intervjuerna men fokuseringen låg då på deras hälsouppfattning kontra deras svar på enkäten. Genomförande Studien är genomförd i två skolor med en deltagande klass per skola. Elevstudien genomfördes på vårterminen under deras nionde skolår (16-åringar). Ur klasserna togs sedan

5 tio elever ut för att delta i enkätstudien. Samtliga elever hade fått ett misivbrev att ta hem till målsmännen. I brevet informerades om syftet med studien och att jag kommer att använde mig av enkät och intervjuer samt att deltagandet var frivilligt. Vid genomförandet av studien fick eleverna tre enkäter med en skissad kropp. De ombads att på de tre olika papper visa vad som händer i kroppen när man äter en smörgås, dricker ett glas vatten, äter en tablett Alvedon/Ipren. Vid en av skolan intervjuades sedan eleverna enskilt senare samma dag. Beskrivning av orterna Två skolor deltog i undersökningen. De är båda traditionella högstadier och är belägna i Sydsverige. Båda orterna har ca 6000 invånare. Drygt 1/10 av familjerna har invandrarbakgrund (enligt migrationsverkets definition) i de båda samhällena (Kommunfakta 2004). I ena samhället har 65 % av föräldragenerationen eftergymnasiala studier medan i det andra samhället har siffra 20 % eftergymnasiala studier (Kommunfakta 2005). Detta är en pilotstudie som utgör grund för en kommande större studie. Preliminära resultat från denna studie kommer att redovisas på Rikskonferensen i ämnesdidaktik 4-5/5 i Kristianstad Referenser Dysthe, O. (2001). Mikhail Bakhtin och sociokulturell teori. Dialog, samspel och lärande. Dysthe O. (red.) Studentlitteratur, Lund. Kommunfakta (2004) hppt:// SCB, befolkningsstatistik Kommunfakta (2005) hppt:// SCB, utbildningsregistret Tunnicliffe S. and Reiss M. (1999). Students' Understandings about Animal Skeletons. International Journal of Science Education; vol. 21(11), ss Rowlands, M. (2004) What do children think happens to the food they eat?

6 Journal of Biological Education; Autumn2004, Vol. 38 (4), ss Reiss, Michael J; Tunnicliffe, Sue Dale; Andersen, Annemarie Moller; Bartoszeck, Amauri; Carvalho, Graca S.; Chen, Shao-Yer; Jarman, Ruth; Jonsson, Stefan; Manokore, Viola; Marchenko, Natalya; Mulemwa, Jane; Novikova, Tatyana; Otuka, Jim; Teppa, Sonia; Van Rooy, Wilhelmina (2002)An international study of young people's drawings of what is inside themselves. Journal of Biological Education; Vol. 36 (2), ss Reiss, Michael and Tunnicliffe, Sue Dale (2000) Students understanding about organs and organ systems in different animals. Proceeding of III Conference of European Resarchera in Didactic of Biology. September 27th October 1 st Santiago de Compostela (Spain), ss Turner S., Öberg K., Unnerstad G. (1999) Biology and health Education. European Journal of Education, Vol. 22 (1), ss Turner S., McLellan-Arnold B., Levison R., Dowler E., Donkin A., Stevenson S. (1998) Mapping access to food in deprived areas: An educational perspective. Proceedings of the second conference of European researchers in didaktik of biology, University of Göteborg, November 18-22, 1998 Turner S. (1997) Children s understanding of food and health in primary classrooms. International Journal of Science Education; Vol.19 (5), ss Turner S., Zimvrakaki H., Athanasiou K. (1997) Investigating childrens s ideas about fat consumption and health: a comparative study. Health education journal; Vol. 56 (4), ss Vygotskij L. (1999) Tänkande och språk. Diablos AB Göteborg. Zuckerman G. (2003) The learning activity in the first years of schooling. red. Kozulin, Gindis, Ageyev, Miller.Vygotsky s educational theory in cultural context. Cambridge University press.