Elevers förståelse om kroppens organsystem och hälsa samt förmåga att använda kunskaper i andra sammanhang än i skolsituationen - en pilotstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elevers förståelse om kroppens organsystem och hälsa samt förmåga att använda kunskaper i andra sammanhang än i skolsituationen - en pilotstudie"

Transkript

1 Elevers förståelse om kroppens organsystem och hälsa samt förmåga att använda kunskaper i andra sammanhang än i skolsituationen - en pilotstudie Pernilla Granklint Enochson Högskolan Kristianstad, FontD Abstrakt I den allmänna debatten och i skolan talas det om vikten av att sköta vår hälsa. Det poängteras att vi skall tänka på vad vi tillför våra kroppar, i form av föda. Eleverna i svensk grundskolan läser oftast en relativt stor kurs i humanfysiologi, födoämneskemi (kolets kemi) och födoämneskunskap i hemkunskapen. Den beforskade kunskap som finns angående elevers uppfattningar är främst gjord på elever upp till 12 år och då främst i England. Min studie kommer därför att fokusera på 15 åriga elever i svensk skola och deras kunskaper. Jag kommer också att studera vad elevernas kunskaper ger för konsekvenser för deras handlande när det gäller hälsofrågor. Studien skall göras som en case study med hjälp av enkäter och intervjuer. Introduktion Elevers förståelse om kroppens funktioner är relativt välundersökt. Det verkar som om eleverna upplever kroppen som en mystisk artefakt vars funktion de har många olika föreställningar om dess funktion. Det som är intressant är att trots att eleverna har svag kunskap om kroppens funktion, så har de desto mer kunskaper om hur man på ett bra sätt skall sköta och underhålla sin kropp för att den skall må så bra som möjligt. Det organsystem som eleverna främst känner till är matspjälkningsorganen. Men hur elever reagerar i sin kunskap och sin handling när det gäller att koppla samman hälsa med kunskaper om kroppens funktion är inte speciellt välundersökt. Elevernas kunskaper om smärtstillande läkemedel och hur det tas upp i kroppen är också mindre undersökta. Kursplanerna i biologi samt hem- och konsumentkunskap framgår det tydligt att hälsofrågor skall ingå i undervisningen. I biologins kursplan finns också krav på att eleverna skall ha

2 kännedom om organ och organsystem i människokroppen samt även kännedom om cellens funktion. Detta skall eleverna skall ha tillgodogjort sig då de går ut år nio. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka kunskaper eleverna har om människokroppens funktion, samt hur eleverna tolkar denna kunskapen om den sätts in i ett nytt sammanhang med avseende på deras egen hälsa. Studier om elevers kunskap om organsystem och hälsa Organsystem Vad de gäller elevers kunskaper när det gäller olika organsystem finns det en del gjort i forsknings hänseende. Reiss et al (2002) har gjort en studie i flera länder där man studerat hur elever tror de ser ut inuti. Eleverna har varit sju och femton år gamla. De ombads att rita en kropp och därefter rita hur de såg ut inuti. De generella slutsatser man kan dra utifrån de olika ländernas resultat är att matspjälkningsorganen, gasutbytet och skelettet var de strukturer som eleverna bäst kände till. Ganska få elever nämnde muskler, endokrina körtlarna, och cirkulationssystemet. Elevers förståelse av skelettets byggnad kartlades av Tunncliffe och Reiss (1999) då elever mellan 4 och 20 års ålder ombads att rita skeletten i en fisk, fågel, råtta och människa (eleverna hade olika modeller eller levande djur framför sig). De hade större kunskap om det mänskliga skelettet än djurens skelettuppbyggnad. Det var ganska svårt för eleverna att beskriva djurskelett förutom när det gäller råttor. Då var kunskapen betydligt större. En förklaring till att kunskapen om speciellt råttskelettet kan vara att dess skelett visas mer i tecknade serier än andra djur (Tunnicliffe and Reiss, 1999). Ett annat organsystem som eleverna också kände till är matspjälknings system. 25 elever från England av en ålder av tio år fick förklara vad som händer när maten transporteras genom kroppen och vad som händer med själva maten. Sju av dessa elever hade någon förståelse/kunskap angående att det är två separata system för fast föda och vätska. Det var inget barn som gav några indikationer på att de hade kunskap om att det är kemisk nedbrytning involverad i matspjälkningen för att näringen skall bli till nytta i cellerna. Så många elever som 18 trodde att kroppen kunde separera maten i två delar, nyttig och onyttig

3 mat. Med lite hjälp av läraren förstod eleverna att maten måste brytas ner i mindre delar. De flesta eleverna (14) hade uppfattningen att blodsystemet måste vara involverat i processen för upptag och transport av näringen. Det var bara en elev i undersökningen som inte hade klart för sig att analöppningen hände ihop med övriga matspjälkningssystemet (Rowland, 2004). Hälsa Det har gjorts en jämförande studie mellan Sverige och England där man undersökte vad eleverna ansåg vad god hälsa var och hur man kunde uppnå god hälsa. De allra flesta eleverna i båda länderna ansåg att hälsosam mat och motion var förutsättningar för att nå en god hälsostatus (Turner et al 1999). Det verkar som eleverna relaterar god hälsa till fysisk hälsa. De relaterar sällan till psykisk eller social hälsa (Turner et al 1997). En studie med elever mellan fem och tolv år i London (England) visade även att elever kunde klassificera mat i olika grupper. Den vanligaste gruppindelningen var frukt och/eller grönsaker kontra annan mat (Turner, 1997). Det är relativt vanlig uppfattning hos elever att vitaminer i form av tabletter och dylikt är bra för deras hälsa. Vitaminer nämns exempelvis oftare än fibrer och proteiner. En tredjedel av eleverna beskrev att vitaminer var bra för hälsan men bara en minoritet av dessa visste att vitaminer fanns naturligt i maten (Turner, 1997). När det gäller fett i maten anser de flesta eleverna i en studie bland elever i tio och elvaårsåldern i England och Grekland, att fett var skadligt för hälsan. Det som dock inte framkom i denna undersökning är om eleverna också känner till att ett visst fettintag är nyttigt. Eleverna pratade ofta om fettet i rött kött som exempelvis bacon där fettet syns och det är lätt att skära bort. Olivolja och andra sorter av olja såg eleverna inte som fett. Många elever trodde inte ens att det fanns fett i oljor och det är möjligt att eleverna inte associera flytande vätska till fett (Turner et al 1997). En vanlig åsikt var att mat som innehåller fett inte innehåller vitaminer. Konsekvensen av detta resonemang är att eleverna anser att frukt innehåller mer vitaminer än de egentligen gör medan de anser att kött och fisk innehåller mindre vitaminer än de i realiteten gör. Problemet för eleverna är att förklara hur det förhåller sig med mjölk, eftersom eleverna vet att mjölk är nyttigt men att det samtidigt innehåller fett. Det finns också en uppfattning bland barn att mat som är tillrett i fett innehåller mindre mängd av vitaminer än vid annan tillagning (Turner et al 1997). Barn med olika allvarligare sjukdomar exempelvis diabetes hade bättre kunskaper om näringsämnena i maten än deras jämnåriga. Eleverna med sjukdomshistoria kunde lättare dela in maten i födoämnen som har mer av fett, salt eller socker i sig (Turner, 1997).

4 Hunger visade sig inte vara ett argument för att äta hos de flesta barnen. Men de anser ändå att det är nödvändig att äta för att leva, växa mm. Flera av de unga eleverna åt för att deras föräldrar sa att det var bra för dem att äta. När det gäller sötsaker visade det sig att redan vid sex års ålder vet barn att man bara skall äta godis i liten mängd (Turner, 1997). Information och kunskap om mat och hälsa visade sig främst komma från föräldrarna och då speciellt mödrarna (Turner et al 1997). Elevers lärande Min erfarenhet som lärare (15 år) på grundskolans år 6-9 är att det är av största vikt att diskutera med eleverna. Syftet med diskussionerna har alltid varit att eleverna skall få tillfälle att med egna ord formulera begreppen och att sätta in kunskapen i ett för eleverna begripligt sammanhang. Enligt Bakhtin uppstår kunskap i interaktion med andra då främst i dialog med andra (Dyste, 2001). Detta medför att elever kan via att föra dialog med lärare föräldrar och andra att få sin kunskap befäst. Dialogen har också en central betydelse för Vygotskys (1999) resonemang att en elev kan nå längre i sin kunskap om man får hjälp av en utomstående individ exempelvis lärare. Då kan eleven tillskansa sig ny kunskap och lägga denna till sin gamla föreställning och därmed nå en större grad av förståelse. Zuckerman (2003) har beskrivit Vygotskys tankebanor angående elevers oberoende lärande i två steg: a) Interpsykologiskt oberoende, är ett sätt att manifestera förmågan för att eleven inser att den skall söka kunskap hos en expert. b) Intrapsykologiskt oberoende, manifestera förmågan för eleven att utföra uppgiften utan yttre hjälp. Enligt min egenerfarenhet så det ligger ett stort ansvar på lärarna att levandegör kunskapen. Metod och genomförande Först gjordes en enkät som eleverna svarade på. Enkäten användes för att kartlägga deras kunnande om organsystem. Syftet var att få en översikt över elevernas kunnande och i viss mån kunna relatera elevernas svar till Reiss och Rowlands studier. Enkäten utgjorde grunden vid intervjuerna men fokuseringen låg då på deras hälsouppfattning kontra deras svar på enkäten. Genomförande Studien är genomförd i två skolor med en deltagande klass per skola. Elevstudien genomfördes på vårterminen under deras nionde skolår (16-åringar). Ur klasserna togs sedan

5 tio elever ut för att delta i enkätstudien. Samtliga elever hade fått ett misivbrev att ta hem till målsmännen. I brevet informerades om syftet med studien och att jag kommer att använde mig av enkät och intervjuer samt att deltagandet var frivilligt. Vid genomförandet av studien fick eleverna tre enkäter med en skissad kropp. De ombads att på de tre olika papper visa vad som händer i kroppen när man äter en smörgås, dricker ett glas vatten, äter en tablett Alvedon/Ipren. Vid en av skolan intervjuades sedan eleverna enskilt senare samma dag. Beskrivning av orterna Två skolor deltog i undersökningen. De är båda traditionella högstadier och är belägna i Sydsverige. Båda orterna har ca 6000 invånare. Drygt 1/10 av familjerna har invandrarbakgrund (enligt migrationsverkets definition) i de båda samhällena (Kommunfakta 2004). I ena samhället har 65 % av föräldragenerationen eftergymnasiala studier medan i det andra samhället har siffra 20 % eftergymnasiala studier (Kommunfakta 2005). Detta är en pilotstudie som utgör grund för en kommande större studie. Preliminära resultat från denna studie kommer att redovisas på Rikskonferensen i ämnesdidaktik 4-5/5 i Kristianstad Referenser Dysthe, O. (2001). Mikhail Bakhtin och sociokulturell teori. Dialog, samspel och lärande. Dysthe O. (red.) Studentlitteratur, Lund. Kommunfakta (2004) hppt://www.scb.se, SCB, befolkningsstatistik Kommunfakta (2005) hppt://www.scb.se, SCB, utbildningsregistret Tunnicliffe S. and Reiss M. (1999). Students' Understandings about Animal Skeletons. International Journal of Science Education; vol. 21(11), ss Rowlands, M. (2004) What do children think happens to the food they eat?

6 Journal of Biological Education; Autumn2004, Vol. 38 (4), ss Reiss, Michael J; Tunnicliffe, Sue Dale; Andersen, Annemarie Moller; Bartoszeck, Amauri; Carvalho, Graca S.; Chen, Shao-Yer; Jarman, Ruth; Jonsson, Stefan; Manokore, Viola; Marchenko, Natalya; Mulemwa, Jane; Novikova, Tatyana; Otuka, Jim; Teppa, Sonia; Van Rooy, Wilhelmina (2002)An international study of young people's drawings of what is inside themselves. Journal of Biological Education; Vol. 36 (2), ss Reiss, Michael and Tunnicliffe, Sue Dale (2000) Students understanding about organs and organ systems in different animals. Proceeding of III Conference of European Resarchera in Didactic of Biology. September 27th October 1 st Santiago de Compostela (Spain), ss Turner S., Öberg K., Unnerstad G. (1999) Biology and health Education. European Journal of Education, Vol. 22 (1), ss Turner S., McLellan-Arnold B., Levison R., Dowler E., Donkin A., Stevenson S. (1998) Mapping access to food in deprived areas: An educational perspective. Proceedings of the second conference of European researchers in didaktik of biology, University of Göteborg, November 18-22, 1998 Turner S. (1997) Children s understanding of food and health in primary classrooms. International Journal of Science Education; Vol.19 (5), ss Turner S., Zimvrakaki H., Athanasiou K. (1997) Investigating childrens s ideas about fat consumption and health: a comparative study. Health education journal; Vol. 56 (4), ss Vygotskij L. (1999) Tänkande och språk. Diablos AB Göteborg. Zuckerman G. (2003) The learning activity in the first years of schooling. red. Kozulin, Gindis, Ageyev, Miller.Vygotsky s educational theory in cultural context. Cambridge University press.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Pernilla Granklint Enochson

Pernilla Granklint Enochson Submitted to the Faculty of Educational Sciences at Linköping University in partial fulfilment of the requirements for the degree of Licentiate of Philosophy Studies in Science and Technology Education

Läs mer

Hur tänker barn att de ser ut inuti? Vad har 3- och 4-åringar för uppfattning om insidan av kroppen?

Hur tänker barn att de ser ut inuti? Vad har 3- och 4-åringar för uppfattning om insidan av kroppen? Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Avdelningen för biologi Freja Halldorsdottir Hur tänker barn att de ser ut inuti? Vad har 3- och 4-åringar för uppfattning om insidan av kroppen? How do children

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Barns kroppsuppfattning

Barns kroppsuppfattning Barns kroppsuppfattning Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti människokroppen och matens väg genom kroppen? Children's body image What has three, four and five year olds

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Fem elevers föreställningar om organsystem vad händer i kroppen när vi dricker vatten?

Fem elevers föreställningar om organsystem vad händer i kroppen när vi dricker vatten? Pernilla Granklint Enochson är fil. lic. och doktorand vid Högskolan Kristianstad och tillhör den nationella forskarskolan FontD vid Linköpings universitet. Hon har under många år undervisat i biologi

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

Elevers kunskaper om människoskelettet

Elevers kunskaper om människoskelettet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskap Anna Nilsson Elevers kunskaper om människoskelettet En undersökning av elever i år 5 och år 9 Pupil s knowledge of the human skeleton A study of pupils in year

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Om organsystemens organisation och funktion analys av elevsvar från Sverige och Sydafrika. Pernilla Granklint Enochson

Om organsystemens organisation och funktion analys av elevsvar från Sverige och Sydafrika. Pernilla Granklint Enochson Om organsystemens organisation och funktion analys av elevsvar från Sverige och Sydafrika Studies in Science and Technology Education (FontD) Nationella forskarskolan i Naturvetenskapernas och Teknikens

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

Kursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013

Kursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013 Kursbeskrivning och studieplan för UM8017 Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013 1 Kontakt Kursansvarig lärare: Jakob Gyllenpalm Övriga lärare: Jesús Piqueras, BO Molander

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / / Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09 KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor NO Reviderade 2010-07-09 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Vad är ett Hälsoäventyr? Hälsoäventyrets vision är att stärka barn och ungas självkänsla så att de får förmåga att fatta goda och hälsosamma

Läs mer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Jimmy Pettersson Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Viktkorrigerings problem Idrottare och Nutritions

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits

PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG420 Didaktik med inriktning mot barns språkutveckling, 15 högskolepoäng Didactics in Learning to Read and Write, 15 higher education credits Grundnivå, First cycle

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi 1a Förlänga matens hållbarhet Besvara skriftligt eller muntligt följande frågeställning: Du ska tillbringa två veckor i en stuga som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Du

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits

VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN VP5020, Högskolepedagogik, 15,0 högskolepoäng Higher Education Pedagogics, 15.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett samarbete mellan

Läs mer

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits

LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN LLEN10, Engelska för lärare i åk 4-6, 30,0 högskolepoäng English for teachers in years 4-6, 30.0 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan

Läs mer

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat

Läs mer

Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 4-6, 15 Credits

Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 4-6, 15 Credits 1 (5) Course Syllabus: Education MA, Educational Science III for Primary School Teacher Education Programme, 46, 15 Credits General data Code Subject/Main field Cycle Credits Progressive specialisation

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest Sömn Testa dina vanor - Hälsotest - Sömn Det här formuläret är ett test för sömnvanor. Finns det utrymme till förbättring eller är vanan tillräckligt hälsosam? I testet ges även

Läs mer