KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP

Transkript

1 KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor HEMKUNSKAP

2 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett samarbete mellan kommunens lärare. Huvudsyftet med materialet är att eleverna ska nå bättre resultat i skolan. Under detta huvudsyfte finns flera delsyften: Skapa tydlighet gentemot elever och föräldrar om vad de kan förvänta sig av skolan (= elevernas kunskapsrätt) Tydliggöra vad som förväntas av eleverna vid olika åldrar Visa exempel på vad det innebär att kunna eller förstå olika saker Tydliggöra vad som förväntas av eleven för de olika betygsstegen Godkänt, Väl godkänt och Mycket väl godkänt Få samsyn och gemensamma ribbor, d v s underlag för likvärdiga bedömningar, så att eleverna får så lika bedömning och betyg som möjligt, oavsett skola eller lärare Ett verktyg i elevers, föräldrars och lärares samtal om elevens prestationer och för formulering av mål för elevens utveckling Kravnivåer och bedömningskriterier är framtagna för samtliga ämnen. De finns på kommunens hemsida eller kan fås från skolorna och från barn- och utbildningsförvaltningen telefon Det presenterade materialet ska endast ses som exempel på vad som förväntas av eleverna. Alla moment i kursplanerna täcks inte in, men motsvarande nivåer på krav gäller för alla övriga moment i respektive kursplan. Det räcker alltså inte att eleven kan det som presenteras i detta material. Men det är min förhoppning att exemplen tydliggör de förväntade nivåerna och att de ska vara möjliga att tillämpa på de övriga momenten i kursplanerna. Åtvidaberg augusti 2007 Karin Olanders Barn- och utbildningschef - 1 -

3 Så här använder Du materialet: Kravnivå Kravnivån uttrycker lägstanivån på vad eleverna ska kunna. Det innebär att detta är vad eleven minst ska klara av, för att kunna tillgodogöra sig den fortsatta undervisningen och nå de nationella målen med utbildningen. I skolår 9 uttrycker kravnivåerna vad eleven åtminstone ska prestera för att få betyget Godkänt, Väl godkänt eller Mycket väl godkänt. De presenterade kravnivåerna speglar mångfalden i ämnet och försöker i viss mån visa på kärnan i ämnet. Men de täcker inte in hela ämnet. Kursplanerna innehåller många fler moment än de som presenteras i detta material. Tanken är att man utifrån beskrivningen av kravnivåerna ändå ska kunna förstå vilken nivå på kunskaper och färdigheter som ställs på de övriga momenten i kursplanen. Vill man ta del av de nationella kursplanerna i sin helhet, finns de på Skolverkets hemsida, via www3.skolverket.se/ki03/front.aspx Elevuppgift Här visas exempel på uppgift som eleven kan få för att visa att han/hon uppfyller den aktuella kravnivån. Elevexempel Exemplen visar hur ett godkänt elevarbete kan se ut för de olika nivåerna. Kriteriebeskrivning Kriteriebeskrivningen visar på de kunskaper och färdigheter som förväntas av eleven för att den ska uppnå kravnivån. En elev kan ta sin lösning på en uppgift och jämföra med kriteriebeskrivningen. Utifrån detta ska eleven kunna avgöra om han/hon nått kravnivån eller om det finns mera att arbeta med. Kriteriebeskrivningen är tänkt att kunna användas för avstämning gentemot samtliga moment i kursplanen, inte bara de som presenteras i kravnivåerna och exemplen

4 Hemkunskap år 5 Eleven ska kunna planera och tillaga en måltid med passande redskap. Eleven fick i uppdrag att laga en måltid efter ett recept. Eleven följer enkla recept med hjälp. Eleven kan duka. Eleven kan diska. Eleven kan samarbeta med andra. Eleven ska ha kunskaper och förstå sambandet kost och hälsa. Varför måste man äta och vad? Eleven känner till tallriksmodellen och kan använda den och förstår varför man ska äta från den regelbundet

5 Hemkunskap år 9 Eleven ska ha kunskaper om boendet, dess ekonomi och skapande Eleven fick i uppdrag att planera sin första bostad G Eleven visar sin inredning till den första lägenheten med möbelutklipp och priser. Stol Ivar 165:- Jag valde den här stolen för att det är ett bra pris. Eftersom den är av trä så är den också stadig och hållbar.den är lätt att torka av om man spiller på den. VG Eleven har med fördelar och nackdelar som talar om hur eleven har tänkt om möbelns funktion, hållbarhet och skötsel. En enkel och hållbar stol som är förstärkt vid benen. Den går också att slipa om det behövs. Den går också att lacka så att den blir mer tålig mot smuts. MVG Eleven motiverar möbelvalen utifrån sina teoretiska kunskaper

6 Hemkunskap år 9 Eleven ska kunna planera tillaga och arrangera en måltid, använda sig av metoder och redskap för matlagning och rengöring. Eleven ska under ett arbetspass tillaga en måltid efter recept samt ta ansvar för förarbete och efterarbete i köket. Jag använder plaststekspade i teflonpanna. Jag läser receptet. Jag tar tiden på pastan. Jag torkar av arbetsbänken. Jag diskar i varmt upptappat vatten med lite diskmedel. G Eleven följer recept och väljer redskap efter matlagningsmetod. Eleven hinner med på given tid. Eleven lämnar köket i rent skick. Eleven tar ansvar för sin del. Eleven kontrollerar flera arbetsmoment samtidigt. Eleven använder tiden väl. Eleven tar egna initiativ. Eleven arbetar självständigt. Eleven visar skicklighet vid utförandet av uppgifterna. Eleven tar ett större ansvar. VG Nu sätter jag på vattnet till potatisen och under tiden skalar jag den. Jag planerar tiden så det blir klart i tid. Halvan lök som blir över plastar jag in. Du tar såsen och jag tar potatisen. Eleven tar ett övergripande ansvar. Eleven har ett reflekterande arbetssätt. Eleven kan förklara sitt val. MVG Det här behöver vi göra Klumpar i såsen, jag gjorde det här felet, nu Jag byter ut den här ingrediensen mot, därför att - 5 -

7 Hemkunskap år 9 Eleven ska ha kunskaper och förstå sambandet kost och hälsa. Under ett arbetspass ska eleven redovisa sina kunskaper i kost och hälsa. G Eleven använder sig av tallriksmodellen. Eleven komponerar en dags måltider. Eleven kan skillnaden på nyttig och onyttig mat. Man ska äta varierad kost, Ola äter alldeles för mycket fett och socker. Tallriksmodellen! Godis ger en ojämn blodsockernivå och man blir fort hungrig, samma sak med chokladen. Yoghurt, frukt, mjölk, fullkornsbröd och pasta ger däremot en jämn blodsockernivå och man håller sig mätt längre. VG Eleven löser problem som visar på att han/hon förstår hur den mat vi äter påverkar kroppens hälsa. Ola behöver få i sig mer protein som finns i kött, fisk, ost och ägg. Mer kolhydrater som finns i potatis, mjöl, bröd, gryn och rotfrukter. Fettet behöver han minska på. Det dåliga med den mat han äter är bl.a. att han får en ojämn blodsockernivå. När han äter mycket godis kakor och läsk får han högt blodsockervärde. Men ganska snabbt sjunker det och hamnar i botten och då blir han hungrig, trött och sur. MVG Eleven har fördjupade kunskaper om sambandet kost och hälsa