Ekenässkolans Må-bra tema Ht- 17 Vt - 18

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekenässkolans Må-bra tema Ht- 17 Vt - 18"

Transkript

1 Ekenässkolans Må-bra tema Ht- 17 Vt - 18 Introduktion Under de resterande veckorna på höstterminen kommer vi att ägna oss åt Organisk kemi, matspjälkningen och rörelseapparaten i NO:n och Idrotten. Respektive ämne ägnar de första veckorna av temat åt att bedriva en grundkurs varefter en gemensam fördjupning tar vid. Syfte för arbetsområdet Kopplingar till läroplanens Centrala innehåll Ke - Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning. Ke - Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Ke - Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen. Ke - Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Bi - Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier. Id - Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan. Id - Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Id - Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta. Id - Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön. Undervisningens innehåll Under fyra veckor kommer vi i No att ägna oss åt att studera ämnesomsättningen. Detta innefattar sidorna Bio s Ke s På laborations-tid kommer ni att analysera en skollunch och en lunch från en hamburgerrestaurang. Detta med avsikt på födoämnesinnehåll. Detta redovisas i from av en utökad laborationsrapport där ni jämför de två lunchalternativen. På idrottstid kommer grundkursen att innefatta teoretiska moment som innehåller genomgångar om musklernas funktioner. Dessutom kommer vi att göra en muskellaboration till vilken ni skall skriva en laborationsrapport.

2 De sista veckorna ägnas åt att parvis fördjupa sig i en frågeställning som innefattas av projektet. Denna är tänkt att redovisas på en stor Må bra mässa. Tid Mässa måndag 5/ Mässa tisdag 6/ Se bifogad planering. Bedömning Följande moment bedöms; -laborationer. - teoretiskt prov. - muntliga prestationer. - Prestationer vid idrottslektioner. (Kunskapskrav åk 9)

3

4 Idrott Skriftlig rapport Rapporterna skall utformas enligt gängse rapportskrivningsregler. De kan dock innefatta ett stycke som kallas för teori som kan utformas som ett uppslagsverk som ökar förståelsen av rapporten. Projekt Er uppgift är att försöka förändra för hälsan destruktiva beteende. Ni skall; 1) Fördjupa er i en frågeställning som knyter an till valfritt centralt innehåll (se ovan). Detta görs genom fakta studier samt gärna något studiebesök eller intervju. Komplettera gärna med en egen undersökning. Se till att förhålla er källkritiska! Redovisa även vilka källor ni använt och bedöm tillförlitligheten av dem. 2) Producera intresseväckande material som lämpar sig för utställningen. Tänk på att ni skall locka så många som möjligt för att få ut ert budskap. 3) Fundera på hur ni skall presentera materialet och hur er monter skall utformas. Tillse att utställningen tilltalar så många sinnen som möjligt. Använd er kreativitet.

5 4) Mässan kommer att besökas av föräldrar och elever från mellan och högstadiet. Exempel frågeställningar Du är vad du äter.. Kroppsideal Reklam Reklam Könsidentiteter Varför gillar barn MC? När mår man bra? Varför träning? Bullemi. Anorexi. Ultrasporter.. Vem har kommit på fredagsmys? Högtider och mat? Varför äter vi fel när vi vet hur vi skall äta? Vad innehåller maten? Sockerfällor? Vad innehåller godis? Varför gillar vi socker? Vad kostar det samhället? Välfärdssjukdomar Diabetes Fetma BMI Snittvikt Vardagsmotion It-samhället - rörelse

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi

Läs mer

Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning

Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning Sida 1 av 5 Arbetsområde: Planera, genomföra, utvärdera kondition-, styrka-, rörlighetsträning Allmän information Inom detta arbetsområde kommer du att få lära dig planera, genomföra och utvärdera fysisk

Läs mer

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus 1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa och livsstil Friluftsliv och utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Syfte IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om

Läs mer

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus 1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser

Läs mer

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar

Idrott och hälsa bedömning. Kommentar Idrott och hälsa bedömning Elevens namn Personnummer Rörelse i olika miljöer Rörelser inomhus (t.ex. bollsporter, lek, kondition, styrka, koordination) Bristfällig rörelseförmåga. Behöver utveckla: Kan

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus

LPP Idrott och hälsa Tema 2 Kropp och Genus 1 Centralt innehåll tema 2: Rörelse Hälsa livsstil Friluftsliv utevistelser Åk 6 Åk 7-9 Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap andra redskap. Olika idrotter, inomhus utomhus, samt danser

Läs mer

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D

Stålforsskolan Kemi Namn: Klass 7D Surt och basiskt Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så

Läs mer

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. IDROTT & HÄLSA Centralt innehåll Ämnet idrott och hälsa delas in i tre arbetsområden. Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning,

Läs mer

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen Idrott och hälsa Elever Elever Genomförd av CMA Research AB Februari 2018 Skolinspektionen, Idrott och hälsa Elever, sida 2 Fakta om undersökningen Bakgrund och syfte Regeringen har gett

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

3.4 IDROTT OCH HÄLSA

3.4 IDROTT OCH HÄLSA 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen? LPP Biologi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga

Läs mer

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner

Läs mer

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1

Terminsplanering för Idrott och hälsa HT 2014 ÅK1 HT 2014 ÅK1 Samarbetslekar. Friluftsliv, orientering, slagbollspel, skogslek, frisbee Orientering: Titta på en massa olika kartor V. 38 Friidrott (stafett). * utomhus * V. 39 Friidrott (löpning). * utomhus

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla

Idrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla Idrott & Hälsa Lgr11 Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse

Läs mer

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser

LPP Idrott och hälsa Tema 4 Samhälle och utevistelser 1 Centralt innehåll tema 4: Åk 6 Åk 7-9 Rörelse Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap. Olika idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Takt

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9 Hälsoprojekt - att arbeta mot en egen målsättning Adolf Fredriks musikklasser åk 9 Hälsoprojekt Den personliga hälsan bygger på livsstil och levnadsvanor. Motion och träning är en viktig del av levnadsvanorna

Läs mer

Förslag den 25 september Biologi

Förslag den 25 september Biologi Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

syfte planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,!

syfte planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,! fit For Life en presentation av ett arbetsområde från planeringsstadiet med Lgr 11! till slutbedömning och dokumentation.! Å lite till...!!!!! IDROTT & HÄLSA! sammanfattningsvis ges syfte förutsättningar

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen! Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i

Läs mer

Följande underliggande mål ligger till grund för det övergripande målet:

Följande underliggande mål ligger till grund för det övergripande målet: Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Personlig Tränare Kursen syftar på samhällsnivå till att höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället samt till att medverka till en god folkhälsa På individnivå

Läs mer

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9

Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 ESS Gymnasiet Kursupplägg Idrott och Hälsa Årskurs 9 Idrott och Hälsa Martin Nyman 2015 Kursplan - Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.

Läs mer

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi Berätta om drogens historia, innehåll, tillverkning. Hur påverkas och skadas kroppen av drogen? Hur kan man se att någon är påverkad Vad finns det

Läs mer

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte.

Kursen idrottsspecialisering 1 omfattar punkterna 1 2 och 4 7 under rubriken Ämnets syfte. SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Undervisningen

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

NATURORIENTERANDE ÄMNEN NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har

Läs mer

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan. Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan. GENOMFÖRANDE I den här uppgiften

Läs mer

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Välkommen till Kvarnbergsskolan Huddinge Kommun

Välkommen till Kvarnbergsskolan Huddinge Kommun Välkommen till Kvarnbergsskolan Huddinge Kommun Att välja till årskurs 7 2014/2015 Välkommen till Kvarnbergsskolan När du som förälder tillsammans med ditt barn funderar över vilka val som är aktuella

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska

Läs mer

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi

Läs mer

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap behandlar sambanden mellan individen, samhället och naturen. I ämnet ingår fältstudier och undersökningar av naturen och funktioner i människokroppen. Ämnet omfattar också

Läs mer

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra. IDROTT OCH HÄLSA Ämnet idrott och hälsa behandlar sambanden mellan människans livsstil, hälsa och välbefinnande. I ämnet ingår olika former av fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus. Ämnets syfte

Läs mer

SÄKER MAT LÄRARHANDLEDNING TEMA: HÄLSA SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL. Ämne: Biologi, kemi, svenska, hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6

SÄKER MAT LÄRARHANDLEDNING TEMA: HÄLSA SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL. Ämne: Biologi, kemi, svenska, hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 Ämne: Biologi, kemi, svenska, hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna genom skolkockens rutiner och kompetens får lära sig mer om bakterier och virus i maten som

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Idrott och hälsa. Centralt innehåll. I årskurs 1 3 Idrott och hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av idrott, fysiska aktiviteter och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse

Läs mer

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte

SPECIALIDROTT. Ämnets syfte SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets

Läs mer

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:

KEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: 7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska

Läs mer

Slutrapport Skapande Skola

Slutrapport Skapande Skola Slutrapport Skapande Skola 2015-16 1 Sammanfattning av grunderna för ansökan 2 Hur insatsen stödjer målen i Läroplanen 3 Sammanfattning av Skapande Skola 2015-16 Delprocesser med syften 4 Uppföljning Hur

Läs mer

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla

Läs mer

» Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.

» Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. 2.2 Kunskaper har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. 2.8 Rektorns ansvar integrera ämnesövergripande

Läs mer

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen Elektricitet och magnetism besläktade fenomen En lysande uppgift Lärarhandledningen, uppgift 5, sida 286 (elevblad på sida 308), elevboken sida 91. Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar,

Läs mer

Rapport Skapande Skola

Rapport Skapande Skola Rapport Skapande Skola 2014-15 1 Sammanfattning av grunderna för ansökan 2 Hur insatsen stödjer målen i Läroplanen 3 Sammanfattning av Skapande Skola 2014-15 Delprocesser med syften 4 Uppföljning Hur gick

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

Ljud njutning eller plåga

Ljud njutning eller plåga Ljud njutning eller plåga Ljudets väg till örat Lärarhandledningen, uppgift 4, sida 473 (elevblad på sida 488), elevboken sida 156. Genomföra systematiska undersökningar i fysik. Sambandet mellan fysikaliska

Läs mer

Kemi 2. Planering VT2016

Kemi 2. Planering VT2016 Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Vid varje terminsslut får eleverna praktiskt delta i städning och vi talar hela tiden om vikten av rengöring och förvaring.

Vid varje terminsslut får eleverna praktiskt delta i städning och vi talar hela tiden om vikten av rengöring och förvaring. I år 6 introducerar vi begrepp och metoder utifrån kursplanens centrala innehåll: matcirkeln och tallriksmodellen Frukost I år 6 får eleverna börja lära sig att självständigt läsa recept och instruktioner

Läs mer

Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng

Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng Kursplan SPETRÄ02, senast uppdaterad 2017-08-28 Tränings- och tävlingslära 2, 100 poäng Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: 1. Fördjupning i kroppens anatomi och fysiologi,

Läs mer

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17 NO 7 9 Ladda ner vårt förslag på planering! NYHET! Utkommer HT17 SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! Tre anledningar till att Spektrum är så populär Gör naturvetenskapen engagerande Gör kunskapsstoffet lätt

Läs mer

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven? "Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Atomer och det periodiska systemet

Atomer och det periodiska systemet Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar

Läs mer

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera

Läs mer

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Ämnesplanering Levande organismer 7H Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Densitet, Tryck, Värme, Väder "Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan

Läs mer

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer