Barns kroppsuppfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barns kroppsuppfattning"

Transkript

1 Barns kroppsuppfattning Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti människokroppen och matens väg genom kroppen? Children's body image What has three, four and five year olds for knowledge about what's inside the human body and the food's path through the body? Johanna Hallberg Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Ämne Biologi Avancerad nivå 15 Hp Handledare: Eva Bergman Examinator P-A Viebke 2014

2 Abstract The purpose of my work was to find out what children aged three, four and five have knowledge of what is inside the body and the food's path through the body. I interviewed ten children using qualitative interviews. The children's thoughts about the human body varied some but it turned out that the children had a good knowledge of how the body looks inside children's response was that inside the body, we have; heart, brain, bones, muscles, blood and a stomach. The results show that the five year olds have greater knowledge of the organs names and their functions in the body. Generally, the investigation shows that all the children have knowledge of that there is a skeleton inside their body the older children also mentioned a brain, a heart and blood. It also showed that children in the age of five have a deeper understanding of what is happening with the food we eat. This can be related to children's age, experience and knowledge. Keywords: children, comprehension, human body, organs

3 Sammanfattning Syftet med mitt arbete var att ta reda på vad barn i åldrarna tre, fyra och fem har för kännedom om vad som finns inuti människokroppen och matens väg genom kroppen. Tio barn intervjuades genom kvalitativa intervjuer. Barnens tankar kring människokroppen varierade en del men det visade sig att barnen hade en god kunskap om hur kroppen ser ut inuti och även matens väg genom kroppen. Barnens svar var att inuti kroppen har vi; hjärta, hjärna, skelett, muskler, blod och en magsäck. Resultatet visar att femåringarna har större kunskaper om organens namn och dess funktioner i kroppen. Generellt visar undersökningen att alla barnen har en specifik kunskap om att inuti vår kropp finns det ett skelett, en hjärna, ett hjärta och blod. Barnen i femårsåldern har en djupare förståelse vad det är som händer med maten vi äter. Detta kan ha med barnens åldrar, erfarenheter och kunskap att göra eftersom resultatet skiljer sig mellan dessa olika åldersgrupper. Nyckelord: barn, människokroppen, organ, uppfattningar

4 Innehållsförteckning Inledning...1 Bakgrund...1 Syfte...2 Frågeställning...2 Metod...3 Urval...3 Datainsamlingsmetoder...3 Procedur...4 Databearbetning...4 Resultat...5 Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti människokroppen...5 Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter?...7 Sammanfattning av resultat...8 Resultatdiskussion...9 Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om människokroppen?...9 Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter...9 Reliabilitet Hur kan vi jobba med kroppen i förskolan Slutsatser Referenslista Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga

5 Inledning Bakgrund I förskolan ska man jobba utefter att varje barn "Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande" (Skolverket, 2010, s. 10) och detta gör pedagoger med hjälp av olika lekar, sånger, rim och ramsor, gymnastik eller olika projekt eller teman om kroppen för att barnen ska öka sin förståelse för sin egen kropp. Tamm (1996) har visat att också vuxna personer och barn har en del oklarheter kring vad som finns inuti människokroppen och det har även visats sig att en del vuxna människor inte riktigt vet var hjärtats, njurarnas eller leverns plats i kroppen är. En del vuxna trodde att vi människor hade två levrar och att gallblåsan hade sin placering i magtrakten. När det gäller yngre barn och deras uppfattning kring vad som finns inuti vår kropp beskrivs det att de inte har någon uppfattning om vad som finns inuti kroppen, utan bara vad som har stoppats in i. Skulle vi pedagoger be barnen rita vad som finns inuti vår kropp skulle de ha ritat en människa med olika födoinnehåll i kroppen som tillexempel köttbullar eller korvar (Tamm 1996). Tamm (1996) som hänvisar till en forskning som gjordes 1935 på barn mellan fyra och tretton år, som skulle beskriva vad som finns inuti människokroppen och den visade att de yngsta barnen trodde att det var mat som fanns inuti kroppen, medan de äldre barnen, från cirka elva år, hade en mer nyanserad kunskap. De äldre barnen hade kunskap om att människan hade ett skelett, njurar och att det fanns muskler i kroppen (Schilder och Wechler, 1935 i Tamm, 1996). Tjugo år senare gjordes ytterligare en studie på barn i åldrarna elva år och uppåt som skulle beskriva människokroppens insida och resultatet visade att barnen kunde placera mellan sex till nio organ på korrekt plats i kroppen och ett av det populäraste organ som ritades dit var hjärtat, skelettet, lungorna, hjärnan och en del ritade även dit blodkärlen i kroppen (Tait och Ascher, 1955 i Tamm, 1996). Samma resultat som Tait och Ascher (1955) fick fram i deras undersökning som Tamm (1996) beskriver visades i en internationell studie som gjordes i elva länder av Reiss, Tunnicliffe, Andersen, Bartoszeck, Carvalho, Chen, Jarman, Jonsson, Manokore, Marchenko, Mulemwa, Novikova, Otuka, Teppa, Van Rooy (2002) på barn i åldrarna fyra till femton år där barnen fick rita ut de organ de kände till och resultatet i denna studie överrensstämde med att de mest populäraste dit ritade organen var även där hjärtat, skelettet, lungorna, hjärnan, blodet o blodkärlen. Tamm (1996) liksom Zetterqvist och Kärrqvist (2007) beskriver att yngre barn brukar kunna rita ut och lokalisera var tillexempel hjärtat sitter i kroppen och att vi människor har ett hjärta för att vi ska kunna leva och att hjärtat är rött. Vidare beskrivs att barn under sju år inte vet att vi människor har lungor men barnen vet istället att vi behöver luft för att kunna andas. Fyraoch fem- åringar visste att inuti vårt huvud finns det en hjärna och när det gällde femåringarna visade det sig att de trodde att hjärnan inte var nödvändig för att vi människor ska kunna springa, gå, eller leka (Susan Carey, 1985 i Zetterqvist och Kärrqvist, 2007). När barnen i fyra- och fem- årsålder skulle beskriva vad som händer med maten vi äter framkom att alla 1

6 barnen visste att det finns mat i magen. Däremot visste de inte att det finns inre organ som hjälper maten att brytas ner i inne i kroppen utan denna kunskap tillkommer senare i ett barns utveckling (Andersson, 2001). Enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarna Schilder och Wechler (1935), Tait och Ascher (1955) visade på att de lät barnen i de olika åldrarna fått göra en redogörelse för vilka organ de kunde. Det visade sig att de äldre barnen kunde flest namn på organ än vad de yngre barnen kunde. En aspekt på dessa studier är att barnen kan tolka hur vi ser ut inuti kroppen olika och detta kan dels bero på barnens ålder och dels på hur frågorna ställs till barnen eller hur frågorna tolkas av barnen vilket leder till att svaren kan variera en del (Reiss m.fl., 2002). Barn utvecklas i stadier och det går inte att hoppa över något stadium eftersom en fas förbereder ett barn för nästa mognadsperiod (Andersson, 2001). Mognadsfaserna; 1) det sensomotoriska stadiet (0-1,5 år), 2) det preoperationella stadiet (2-7 år), 3) det konkreta operationernas stadium (7-11 år), och 4) det formella operationernas stadium (från år och till vuxenålder), (Tamm, 1996, s. 13). Barn i förskoleåldern befinner sig i det preoperationella stadiet och kan koppla ihop handlingar och ordsymboler (Evenshaug och Hallen, 2001; Tamm, 1996). Treåringen är inne i en ganska lugn och harmonisk ålder och börjar kunna behärska sin kropp och dess rörelser. Då brukar barnet utforska sin omvärld med hjälp av olika saker och lekar. Vid fyra års ålder kommer barnet i en mer aktiv och motorisk fas och de behöver mer yta för att kunna röra sig och få mer kontroll över sin kropp och använder den väl i olika situationer. Barn i fem års ålder är oftast mer motorisk lugna, barnet behärskar nu sin kropp på ett annat sätt och de kan även sitta stilla en längre stund (Tamm, 1996). I slutet av det preoperationella stadiet när barnet är fyra - fem år brukar de ha en uppfattning om vad som finns inuti vår kropp. När barnet är fem- sex år brukar de kunna använda sin kunskap om de organ i kroppen barnet känner till tillexempel kan barnet beskriva att maten finns i magen och att blodet är rött (Tamm, 1996). En intressant aspekt är hur barn egentligen skaffar sig kunskap om de olika organen som finns inuti människokroppen. Hur kommer det sig att ett barn kan peka ut magens placering innan de kan peka ut hjärtats placering? Och varför vet barn mer om hjärtat än om hjärnan och lungorna? Syfte I läroplanen för förskolan beskrivs det att vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sin "kroppsuppfattning" (Skolverket, s. 10). Syftet med min studie är att undersöka vad tre, fyra- och femåringar har för kroppsuppfattning. Frågeställning Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti människokroppen? Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter? 2

7 Metod Urval Min undersökning fokuserar på barn i åldrarna tre, fyra till fem år på en förskola belägen i mellersta Sverige i ett mångkulturellt område. Jag valde denna förkola för att pedagogerna vet vem jag är och för att barnen känner mig vilket gör att intervjuerna blir en mer avslappnad situation för barnen. Personalen godkände detta och jag har tagit hänsyn till de forskningsetiska kraven för att få intervjua barn lämnade jag ut ett samtyckes brev (bilaga 1) till de berörda vårdnadshavarna och bad om deras tillåtelse att intervjua och spela in deras barn. Barngruppen på den förskola där intervjuerna genomfördes bestod utav 20 barn i åldrarna ett till fem år och barngruppen består både och av pojkar och flickor. Tretton barn blev tillfrågade att delta i min undersökning och sju stycken barn i åldrarna ett och två år blev inte tillfrågade att delta i min undersökning. Jag lämnade ut tretton samtyckesbrev till alla berörda tre, fyra och femåringar. Det blev ett bortfall på tre barn vilket berodde på att föräldrarna inte lämnade tillbaks samtyckesbreven. Sammanlagt intervjuades tre, 3-åringar, tre, 4-åringar och fyra, 5-åringar. Datainsamlingsmetoder Jag har med två metoder i min studie, kvalitativa intervjuer och bildteckningar av en människa där endast konturerna var i fyllda. kvalitativa intervjuer (semistrukturerad) genomfördes med barnen för att ta reda på deras uppfattning om människokroppen och matens väg genom kroppen. Kvalitativa intervjuer innebär att endast frågeområdena är bestämda i förväg och syftet med det kvalitativa frågesamtalet är att den jag gör en intervju med kan ge ett så uttömmande svar som möjligt. Frågorna måste anpassas så att personen jag intervjuar får ta upp vad hon/ han vill (Johansson och Svedner, 2010). Intervjufrågorna utformades efter mina frågeställningar. Jag hade sammanlagt tio intervjufrågor (bilaga 2). Frågeområden som berördes var vad barnen har för kännedom om vad som finns inuti kroppen och dessa intervjufrågor ska ge svar på frågeställning ett, vad kan du göra med din kropp? vad finns inuti kroppen? vad finns det för något inuti huvudet och vad har den för uppgift? vad är hjärtat och var sitter det? vad har hjärtat för form? hur stort är hjärtat tror du? vet du vad hjärtat har för uppgift i din kropp? Dessa intervjufrågor ska ge svar på frågeställning två, varför behöver vi mat? vad händer med maten du äter? hur och varför växer kroppen? För att fånga barnens intresse visade jag en bild av en människa (bilaga 3) där endast konturerna är avritade. Här fick barnen en chans att rita vad de tror finns inuti människokroppen. Metoden att använda sig av en bild i intervjusituationen kan hjälpa till att synliggöra barnets tankevärld, om hur de tänker och uppfattar något (Dovenborg och Pramling Samuelsson, 2007). 3

8 Procedur Förskolan kontaktades, där min undersökning skulle genomföras. Pedagogerna på förskolan blev informerade om att jag skulle göra en C- uppsats och att jag skulle vilja göra intervjuer med barn i åldrarna tre, fyra och fem år. Pedagogerna godkände att jag kunde få göra min undersökning där. Sedan förberedde jag ett samtyckesbrev till de berörda vårdnadshavarna där jag presenterade mig och beskrev syftet med min undersökning. I samtyckesbrevet gavs föräldrarna möjlighet att godkänna eller icke godkänna att deras barn fick intervjuvas och att intervjun skulle spelas in. Jag informerade också att barnen var helt anonyma, att deltagandet var frivilligt och att intervjun kommer att ske enskilt med varje barn. Vidare beskrev jag att allt inspelat material kommer att förstöras när hela mitt arbete är sammanställt och jag berättade även att jag inte kommer att använda mig av barnens namn, utan bara ålder på barnen. Jag lämnade ut samtyckesbreven till de berörda föräldrarna och när samtyckesbreven blivit återlämnade till förskolan gick jag dit och bestämde en passande dag när intervjuerna kunde genomföras. När intervjuerna började så gick jag med ett barn i taget till en plats som jag valt ut som var en lugn och trygg för barnet och där jag kunde stänga dörren. Genom att välja ut en lugn och trygg plats för intervjun ville jag öka möjligheten för barnet att fokusera och inte tappa intresset för intervjun (Dovenborg och Pramling Samuelsson, 2007). Intervjuerna började med att barnen fick sitta mitt emot mig så att jag och barnet fick en bra ögonkontakt med varandra. Att ha en bra ögonkontakt med varandra leder till att man vill bevara intresset genom hela intervjun. Men detta kräver också att man som intervjuvare kan sina frågor utantill så att man inte behöver bläddra bland sina papper, vilket kan leda till att barnet tappar koncentrationen (Doverborg och Pramling Samuelsson, 2007). Jag inledde intervjun med att berätta för barnet vad intervjun skulle handla om, vilket leder detta till att man skapar en bra samtalssituation för den intervjuade (Dovenborg och Pramling Samuelsson, 2007). Därefter ställde jag mina frågor och när jag frågade barnen vad de tror finns inuti vår människokropp och avslutningsvis tog jag fram bilden av en människa (bilaga 3) och varje barn fick rita och berätta vad de ansåg finnas inuti vår kropp. Varje intervju i varade i cirka minuter beroende på vilka svar barnen gav och även på hur mycket de ritade på bilden. Intervjuerna spelades in med hjälp av min mobiltelefon, vilket är ett bra hjälpmedel eftersom det är svårt att hinna med att skriva ner hela intervjun, men det gäller som intervjuvare att man är väl förberedd med de tekniska hjälpmedlen (Dovenborg och Pramling Samuelsson, 2007). När alla intervjuerna var klara gjorde jag en sammanställning av alla barnintervjuer och efteråt när sammanställningen var renskriven och klar raderades alla intervjuer med barnen. Databearbetning Jag lyssnade av och renskrev alla intervjuer och transkriberade de i ett dokument på datorn. Jag skrev ut de sammanställda intervjuerna och tittade på varje sammanställd intervjufråga och strök under det som var relevant för min undersökning. Sedan strukturerades intervjusvaren och aktiviteten med de ritade organteckningarna. Jag kategoriserade först barnen i tre åldersgrupper: 3-åringar, 4-åringar och 5-åringar. Sedan har jag kunnat 4

9 Andel barn som har svarat i procent. kategorisera ut de ritade organen hjärta, hjärna, skelett, blod, magsäck och muskler som barnen hade ritat ut på bilderna i organteckningarna. Jag scannade sedan av en del barnens teckningar för att visa deras kunskap om de olika organen som visas i resultatdelen. Jag gjorde sedan en tabell som presenteras i resultatdelen som visar andel barn som har svarat i procent om vilka organ tre, fyra och femåringarna hade kännedom om. Resultat Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti människokroppen Figur 1 visar att 65 % av treåringarna, 100 % av fyraåringarna och 100 % av femåringarna som kände till att vi människor har ett hjärta inuti kroppen. Uppfattningen om att vi människor har en hjärna visade sig att det var 33 % av treåringarna och 33 % av fyraåringarna och 75 % av femåringarna som kände till att vi människor har en. (figur 1). Inuti människokroppen så finns det ett skelett och det visade sig att det var 100 % av treåringarna, 100 % av fyraåringarna och 100 % av femåringarna som hade kännedom om att vi har ett (figur 1). Blodet i kroppen visade sig att det inte var någon av treåringarna som ritade dit men 33 % av fyraåringarna och 50 % av femåringarna hade en kännedom kring att blodet finns inuti kroppen (figur 1). Att det finns muskler i kroppen visade sig inte var någon av treåringarna eller fyraåringarna som ritade dit det men 25 % av femåringarna som kände till att det finns muskler inuti oss människor (figur 1). Organet magsäcken visade sig att ingen utav treåringarna eller fyraåringarna ritade dit men 25 % av femåringarna hade kännedom om att det finns en magsäck inuti människokroppen (figur 1) Hjärta Hjärna Skelett Blod Muskler Magsäck 3-åring 4-åring 5-åring Figur 1. Andel tre, fyra och femåringar som hade kunskap om de olika organen i kroppen. 5

10 Barnen i min undersökning kunde namnge var hjärtat sitter i kroppen och de flesta utav barnen kunde rita dit hjärtat som har sin placering i bröstet. Hjärtat Figur 2. Hjärtats placering i människokroppen enligt en fyraåring som ritat in ett hjärta i en uppvisad bild av en människokropp. Vidare i min undersökning visade sig att de flesta utav barnen kunde förklara att vårt hjärta dunkar och slår i kroppen och detta visste barnen eftersom de själva har känt att hjärtat gör det. Ett barn menade på att man inte kan leva utan ett hjärta och ett annat barn associerade hjärtat till en sjukdom genom att berätta att man kan ha ont i hjärtat. Citerat barn berättar: "Jag känner en som har haft ont i hjärtat"(5-åring). Alla barnen i min studie beskrev formen på människohjärtat som ett hjärta. Vidare jämförde några barn hjärtats storlek med något födoämne t.ex. en köttbulle. Citerat barn berättar: "Jag tror att hjärtat är lika stort som en köttbulle" (3-åring). I vad som finns inuti vårt huvud visade sig att tre, fyra och femåringar hade olika uppfattningar om. Några barn kunde namnge att innanför vårt huvud finns det en hjärna. Få barn kunde namnge hjärnas funktion och att människans hjärna är en slags central som styr oss människor så att vi kan t ex leka och tänka. 6

11 Barnen i min undersökning kunde ange att det finns ett skelett i kroppen. Barnen beskrev att det är viktigt att vi människor har ett skelett för annars kan vi människor varken kan leka eller springa. Barnen kunde även namnge att skelettet inuti människokroppen och att det är vitt och hårt. Citerat barn berättar: "Skelettet är hårt inuti mig" (3- åring). Figur 3. Skelettets placering i människokroppen enligt en treåring som har ritat dit skelettet i en uppvisad bild av en människokropp. Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter? En del utav barnen i min undersökning kunde namnge varför vi människor behöver mat och svaren som angavs var att äter vi inte mat så kommer vi människor inte leva eller växa mera och att vi kommer även bli hungriga och trötta. Matens väg genom kroppen beskrevs utav ett barn genom att den ritade organteckningen och barnet kunde namnge vad det är som händer med maten vi äter. Vidare fick barnen rita på organteckningarna och berätta om vad det är som händer med maten vi äter. Det övervägande svar som angavs var att de ansåg att födan åker ner i magen efter vi har svalt den. Ett barn kunde namnge att när man har svalt maten åker födan först ner i magen och sedan åker den ut i armarna och sedan ner i benen och sist ner till fötterna. 7

12 Ett utav barnen i min undersökning kunde namnge och rita dit processen för matens väg genom kroppen från det vi stoppar från munnen och tills att maten hamnar i magsäcken där den mosas sönder. Citerat barn berättar "Man äter maten genom sin mun, sedan åker köttbullarna ner i ett rör och rinner ner till magen, sedan mosas maten och sedan mosas maten mer inne i magen och där inne samlas all mat som jag har ätit" (5- åring). Här åker maten in. Här åker maten ner i ett rör Maten hamnar i magsäcken. Här ner i magen mosas maten Figur 4. Visar på matspjälkningsprocessen och magsäckens placering enligt en femåring som har ritat in det i en uppvisat bild av en människokropp. Diskussion Sammanfattning av resultat Det finns en skillnad i kunskap om vad som finns i kroppen mellan barn i olika åldrar och generellt kunde femåringarna fler organ än tre- och fyraåringarna. Bland femåringarna fanns barn som kunde rita ut eller namnge upp till fem till sex organ i kroppen. Bland fyraåringarna fanns det barn som kunde rita ut eller namnge upp till fyra till fem organ. Bland treåringarna fanns det barn som kunde rita eller namnge upp till tre organ i kroppen. Barnens uppfattningar om människokroppen varierade en del i min undersökning. Den första uppfattningen om människokroppen var hos de flesta utav barnen var att de kunde gå, springa, leka och dansa med sin kropp. Några utav barnen särskilt, fyra och femåringarna hade en annan uppfattning om människokroppen genom att de visste att de finns flera organ inne i kroppen tillexempel ett skelett och en hjärna. Min undersökning visade på att en del barn relaterade mat till människans insida, men även visar undersökningen på att det är flera barn som har en kännedom om vad som finns inuti människokroppen genom deras ritade organteckningar. Matens väg genom kroppen hade många utav barnen kännedom om att den hamnar i magen 8

13 efter att vi svalt den, men det visade sig att ett barn kunde namnge och rita ut de olika stegen i matspjälkningsprocessen. Resultatdiskussion Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om människokroppen Min studie visar att barnen har en viss oklarhet när det gäller deras kroppsuppfattning, några av barnen visste inte varför vi har en kropp utan associerade istället till vad de kunde göra med sin kropp tillexempel; gå, dansa och springa. Mitt resultat om vad som finns inuti människan överensstämmer inte med tidigare resultat och enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarna Schilder och Wechler (1935) och Tait och Ascher (1955) som skriver att om barn skulle få rita om vad som finns inuti människan skulle de rita ut magsäcken med födoinnehåll. Min undersökning visade istället på att alla barnen som intervjuades har en god kroppsuppfattning om att vi har olika organ inuti kroppen. Vidare visade min undersökning på att de mest populäraste organen som ritades ut av barnen på deras organteckningar var skelettet, hjärtat, hjärnan, blodet vilket även Reiss m.fl.(2002) internationella studie visade också på. Enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarna Schilder och Wechler (1935) och Tait och Ascher (1955) visade deras forskning på att de yngre barnen från fyra årsålder relaterade mat till människans insida, vilket även min undersökning visade att en del barn gör och den visade även på att det är flera utav barnen som har en mer utvecklad kännedom om vad som finns inuti kroppen och min undersökning så visade den på att barnen hade en god kroppsuppfattning om att vi människor har ett skelett, en hjärna, ett hjärta, blod, magsäck och muskler inuti oss. Enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarparet Schilder och Wechler (1935) hade barn i elvaårsålder denna specifika kunskap i deras undersökning. De flesta av de yngre barnen i min undersökning visste att hjärtat sitter i bröstet, att hjärtat är rött denna uppfattning hos barnen i min undersökning överensstämmer med tidigare studier som har visats i Zetterqvist och Kärrqvist (2007) forskningsöversikt. Ser man till hjärtats uppgift visste barnen i min undersökning att hjärtat dunkar och slår och de jämförde även hjärtats storlek med något födoämne, vilket överrensstämmer med det Tamm (1996) som beskriver att oftast förskolebarn vet och gör. I min undersökning visade sig att barnen hade kunskaper om hjärnan och om hjärnans funktioner. Undersökningen som jag gjorde visade att barn i femårsåldern vet varför vi människor har en hjärna och vad den är till för, medans tidigare studier enligt Zetterqvist och Kärrqvist (2007) som hänvisar till Susan Carey (1985) undersökning att den visade på att barn i femårsåldern trodde att hjärnan inte var nödvändig för oss människor så att vi kan t ex ska kunna springa, gå, eller leka. I min undersökning visste ett barn att vi människor måste ha en hjärna för annars kan vi varken leka eller tänka. 9

14 Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter När barnen fick berätta om matens väg genom kroppen var det inte lätt för barnen eftersom de inte har de olika begreppen för att beskriva matspjälkningsprocessen. De flesta av barnen i min undersökning beskrev att efter vi har svalt födan hamnar den i magen vilket överrensstämmer med tidigare studier som Tamm (1996) skriver om att barn i yngre åldrar gör. Men även mitt resultat i min undersökning visade tydligt på att barn har en kännedom om matspjälkningsprocessen och enligt en forskningsöversikt som Andersson (2001) skriver om har visat att denna kännedom kommer först när barnet är runt elva år och detta överrensstämmer inte utan min undersökning visade istället på att barn i förskoleåldern har en god uppfattning om matens väg genom kroppen. Reliabilitet De enskilda barnintervjuerna genomfördes på samma sätt med alla barnen. Det som varierade var hur frågorna ställdes till varje barn t ex i en del intervjufrågor fick jag fråga ja barnen t ex hur menar du? kan du ge mig ett exempel och detta berodde på hur barnen svarade på min fråga och även hur barnet uppfattade frågan jag ställde. Under intervjuerna använde jag mig av min mobiltelefon som fungerade bra för att hjälpa mig att fånga upp varje barns svar. Alla barnen verkade vara trygga med mig eftersom de visste vem jag var vilket gör hela intervjun situationen mer avslappnad. De flesta av barnen var fokuserade under hela intervjun men några av barnen som var tre år var lite mindre fokuserade vilket kan bero på att frågorna kunde ha varit för svåra att förstå vilket kan betyda att resultatet kan ha påverkats. Alla barnen i de olika åldrarna fick rita dit de organ de kände till på teckningarna vilket bidrog till att jag anser att barnen fick en god uppfattning av barnens kännedom om vad som finns inuti människokroppen och matens väg genom kroppen. Jag anser också att validiteten är bra eftersom jag använde mig av kvalitativa intervjuer som ger svar på mitt syfte och mina frågeställningar. Hur kan vi jobba med kroppen i förskolan Som vuxen kan det vara svårt att förklara för barn i förskoleåldern om kroppen och dess olika funktioner. Även vi vuxna har luddiga kunskaper om kroppen och de olika organens platser och funktoner i kroppen (Tamm, 1996). Barnen i min undersökning hade inte någon klar uppfattning om de inre organens funktioner vilket är helt förståligt eftersom det är inte är lätt att förstå sig på kroppens olika organ. Förskolan ska jobba efter att varje barn "Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande" (Skolverket, 2010, s. 10) och detta gör vi med olika lekar, lekar, sånger, gymnastik och olika projekt eller teman man har i förskolan. Jag anser att det är viktigt att vuxna ute i förskolans verksamhet jobbar mer med vår människokropp hur vi ser ut inuti den och detta för att barnen får en bra kroppsuppfattning. Barn är alltid nyfikna på hur vi ser ut och vad som finns inuti vår kropp. När det gäller barns inlärning har miljön en stor betydelse i förskolan och den ska stimulera barnets livslånga lärande (Sträng och Persson, 2003), vilket överensstämmer med 10

15 läroplanen för förskolan (Lpfö 98) att "Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande" (skolverket, 2010, s. 9). Genom att hämta och att bygga upp sin kunskap med hjälp av andra i ens omgivning är viktigt att vi vuxna har kunskap om det vi vill lära ut till barnen. När vi pedagoger vill lära ut till barnen om vår kropp är viktigt att vi pedagoger visar och känner på vår kropp för att barnen ska uppfatta och få en bättre bild av vad som finns på vår kropp. Gör vi det kommer barnen få en bättre kunskap och bild om kroppens inre (Karlsson, 2009). Jag anser även när vi ska lära ut om kroppen kan vi leka fram barnets kunskap genom lekar, rita olika teckningar om kroppen. Att samtala med varandra om kroppen leder till även till att barnet stimuleras och vill läras sig om mer ämnet. Det är även viktigt att vi vuxna använder ett språk och korrekta begrepp för att barnen redan från början ska få en bättre bild om kroppen och dess innehåll. Det är även viktigt att börja redan i tidig ålder med biologiundervisningen om kroppen för att förskolan skall kunna öka barnens kroppsuppfattning bättre (Sollén, 2013). Slutsatser I min undersökning visade det sig att kunskapen var olika bland barnen i åldrarna tre, fyra och femårsåldern. Alla barn i min studie var i det preoperationella stadiet och min studie visar således att barnen i början och slutet på detta stadium har väldigt olika kunskap. För att tolka mina resultat i relation till barns utveckling krävs en mer nyanserad indelning än vad som ges av Jean Piaget (Tamm, 1996). Detta arbete har gett mig många nya erfarenheter som jag kommer att ha nytta av i min yrkesroll som förskollärare. Jag är även glatt positivt överraskad över alla svar jag fått fram i min studie om barns tankar om kroppen eftersom barnen på den förskolan där undersökningen ägde rum har inte jobbat med ämnet kroppen förut. För att vidareutveckla det jag har kommit fram till i min undersökning anser jag att det skulle vara intressant att följa samma barn igen när de har blivit något år äldre och se om deras kunskap och tankar har ändras något om kroppen. 11

16 Referenslista Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Forskningsresultat som ger nya idéer. Göteborgs universitet. Institutionen för ämnesdidaktik, Avdelningen för naturvetenskap. Skolverket: Stockholm. Kalmar: Liber distribution Doverberg, E & Pramling-Samuelsson, I (2000). Att förstå barns tankar- metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber. Evenshaug, O och Hallen, D (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur Johansson, B och Svedner, P- O (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget AB. Karlsson, F (2009). Barns tankar om den egna kroppen! Vad vet fyraåringar och sexåringar om sin kropp! Examensarbete. Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskap. Avdelningen för biologi. Karlstad. Reiss, M, J. Tunnicliffe, S, D. Andersen M, A. Bartoszeck, A. Carvalho, G, S. Chen, S-Y. Jarman, T. Jonsson, S. Manokore, V. Marchenko, N. Mulemwa, J. Novikova, T. Otuka, J. Teppa, S och Van Rooy, W. (2002). An international study of young people's drawings of what is inside themselves. Journal of Biological Education, 36 (2), Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket Sollén, J (2013). Kroppsuppfattning. Fyraåringar och sexåringars uppfattning om människokroppens inre organ och matens väg genom kroppen. Examensarbete. Karlstads universitet. Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Avdelningen för biologi. Karlstad. Sträng, H, M och Persson, S (2009). Små barns stigar i omvärlden. Lund: Studentlitteratur. Tamm, M (1996). Hälsa och sjukdom i barnens värld. Falköping: Liber. Zetterqvist, A och Kärrqvist, C (2007). Naturvetenskap med yngre barn- en forskningsöversikt. Interna rapporter (07:04) Göteborgs universitet, Instutitionen för ämnesdidaktik, avdelningen för naturvetenskap. Utskrivet

17 Bilagor Bilaga 1 Hej! Jag heter Johanna Hallberg och läser till förskollärare med inriktningen naturkunskap i vardagen. Jag är studerande på Karlstads universitet och gör nu min sista termin och jag håller nu på med min C-uppsats. Arbetet kommer att handla om "Barns tankar om kroppen" Examensarbete kommer att bygga på intervjuer med ert barn och det kommer att ske enskilt och jag kommer att behöva spela in intervjun. Den inspelade intervjun kommer jag sedan förstöra när arbetet är färdigt. Jag kommer inte att använda mig av några namn i arbetet, utan bara ålder på barnen. På grund av de forskningsetiska kraven vid intervjuundersökningar med barn krävs att du som vårdnadshavare ger mig samtycke att genomföra min undersökning. Deltagandet är frivilligt och kan närsomhelst avbrytas. Kontakta mig gärna om du/ ni har några frågor. Kontaktuppgifter Mobil: Mail: johanna_h1980@hotmail.com Mitt barn får intervjuas Ja Nej Mitt barn får spelas in. Ja Nej Barnets namn: Målsmans underskrift Lämnas åter till förskolan senast den: Tack på förhand! Johanna Hallberg 13

18 Bilaga 2 Intervjufrågor (Barn) Område ett Kännedom om vad som finns inuti människokroppen Vad kan du göra med din kropp? Vad finns inuti kroppen? Vad finns det för något inuti huvudet och vad har den för uppgift? Vad är hjärtat och var sitter det? Vad har hjärtat för form? Hur stort är hjärtat tror du? Vet du vad hjärtat har för uppgift i din kropp? Område två Mat Varför behöver vi mat? Vad händer med maten du äter? Hur och varför växer kroppen? 14

19 Bilaga 3 15

Vad händer med maten vi äter?

Vad händer med maten vi äter? Vad händer med maten vi äter? Barns tankar om matsmältning och kroppens inre organ What happens to the food we eat? Children's ideas about digestion and the body's internal organs Frida Nilsson Fakulteten

Läs mer

Hur tänker barn att de ser ut inuti? Vad har 3- och 4-åringar för uppfattning om insidan av kroppen?

Hur tänker barn att de ser ut inuti? Vad har 3- och 4-åringar för uppfattning om insidan av kroppen? Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Avdelningen för biologi Freja Halldorsdottir Hur tänker barn att de ser ut inuti? Vad har 3- och 4-åringar för uppfattning om insidan av kroppen? How do children

Läs mer

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning

Läs mer

Kroppsuppfattning. Josefine Sollén

Kroppsuppfattning. Josefine Sollén Kroppsuppfattning Fyraåringar och sexåringars uppfattning om människokroppens inre organ och matens väg genom kroppen Body Image Four-year-olds and six-year-olds perception of the human body's internal

Läs mer

Barns tankar och pedagogers undervisning om människokroppen

Barns tankar och pedagogers undervisning om människokroppen Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelning för biologi Lisa Wallroth Barns tankar och pedagogers undervisning om människokroppen Children s thoughts and the tuition of educationalist concerning

Läs mer

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle Sandsten Lisa Jacobsson Anette Andersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar...

Läs mer

Barns uppfattningar om kroppens inre organ

Barns uppfattningar om kroppens inre organ Barns uppfattningar om kroppens inre organ Likheter och skillnader mellan barn i åldrarna 4- respektive 5 år Children's perceptions about the body's internal organs. Similarities and differences between

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Barns tankar om den egna kroppen

Barns tankar om den egna kroppen Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för biologi Ida Eriksson Barns tankar om den egna kroppen En undersökning om barns uppfattningar med uppföljning efter 18 månader Children s thoughts

Läs mer

Jag skulle vilja ha en surfplatta här men tror bara de vuxna skulle använda den och inte låta oss barn göra det

Jag skulle vilja ha en surfplatta här men tror bara de vuxna skulle använda den och inte låta oss barn göra det Jag skulle vilja ha en surfplatta här men tror bara de vuxna skulle använda den och inte låta oss barn göra det Barns och pedagogers uttryck om surfplattors användande i förskolan Children s and teacher

Läs mer

Barnens kunskaper En empirisk studie av barnens kunskaper om hjärtat, blodet och blodomloppet

Barnens kunskaper En empirisk studie av barnens kunskaper om hjärtat, blodet och blodomloppet Fakultet för samhälls- och livsvetenskap Avdelning för biologi Helena Musaj Barnens kunskaper En empirisk studie av barnens kunskaper om hjärtat, blodet och blodomloppet Children s knowledge- An empirical

Läs mer

Barns tankar om liv. Vilka tankar har en femåring om vad som lever? Caroline Buisson

Barns tankar om liv. Vilka tankar har en femåring om vad som lever? Caroline Buisson Barns tankar om liv Vilka tankar har en femåring om vad som lever? Children s thoughts about life What thoughts have a five years old child about what s living? Caroline Buisson Fakulteten för hälsa, natur-

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

Om hjärtat inte pumpar blod kan man dö!

Om hjärtat inte pumpar blod kan man dö! Om hjärtat inte pumpar blod kan man dö! En studie om hur barn i åldern 4-5 år uttrycker sig, uppfattar och vilket intresse de har för människokroppen. You could die if the heart doesn t pump blood! A study

Läs mer

Om kroppen i knoppen En undersökning om pedagogers synsätt på undervisning om människokroppen i förskolan

Om kroppen i knoppen En undersökning om pedagogers synsätt på undervisning om människokroppen i förskolan Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för biologi Camilla Carlsson Om kroppen i knoppen En undersökning om pedagogers synsätt på undervisning om människokroppen i förskolan Consciousness

Läs mer

Människokroppen i förskolan

Människokroppen i förskolan Människokroppen i förskolan Hur pedagoger i förskolan arbetar med människokroppen Human body in the pre-school How pre-school teachers work with the human body Erika Carlsson Fakulteten för humaniora och

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskap. Avdelningen för Biologi. Linnea Kellerman. Vattnet i vår kropp. Förskolebarns tankar om vatten inom oss

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskap. Avdelningen för Biologi. Linnea Kellerman. Vattnet i vår kropp. Förskolebarns tankar om vatten inom oss Fakulteten för samhälls- och livsvetenskap Avdelningen för Biologi Linnea Kellerman Vattnet i vår kropp Förskolebarns tankar om vatten inom oss The water in our body Preschool children's thoughts of water

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskola/Område Björnen Avdelning/grupp Lilla Björn Bakgrund På vår förskola har vi prioriterat utevistelsen. Forskning

Läs mer

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015 Arbetsplan för Snöflingan 2016/2017 På Snöflingan arbetar vi alltid utifrån läroplanen, den finns med som en röd tråd i allt vi gör och planerar. Eftersom vi har en ny grupp med ny personal och många nya

Läs mer

Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen

Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen Kvalitetsarbete Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Åsa Johansson Marie Joling Solveig Västerstig Johansson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Agneta Rehn Fakulteten för Lärande och samhälle 2011-11-18 Hämtad direkt från vardagen på en förskola - Titta en fågel (Elisabeth, förskollärare) - Gör

Läs mer

Elevers förståelse om kroppens organsystem och hälsa samt förmåga att använda kunskaper i andra sammanhang än i skolsituationen - en pilotstudie

Elevers förståelse om kroppens organsystem och hälsa samt förmåga att använda kunskaper i andra sammanhang än i skolsituationen - en pilotstudie Elevers förståelse om kroppens organsystem och hälsa samt förmåga att använda kunskaper i andra sammanhang än i skolsituationen - en pilotstudie Pernilla Granklint Enochson Högskolan Kristianstad, FontD

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

Konflikthantering i förskolan

Konflikthantering i förskolan Konflikthantering i förskolan Minirapport utifrån en intervju kring konflikter mellan barn Emma Colldén, Cecilia Arvidsson, Dalal Shoubaki, Sabine Melkersson och Elin Johansson 1 Sammanfattning: Syftet

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Välkommen till Skönberga Förskola

Välkommen till Skönberga Förskola Välkommen till Skönberga Förskola Skönberga förskola är belägen i en naturskön miljö vid foten av Husbyklacken, ett naturområde i Söderköping. Förskolan byggdes 1977 och fick en för tiden traditionell

Läs mer

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Blåbärets Kvalitetsredovisning Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan

Läs mer

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011 Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017

Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017 - Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017 I den här arbetsplanen presenteras våra utvecklingsområden och hur vi ska arbeta med dem under året. Varje utvecklingsgrupp kommer att arbeta för

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016 Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 4 2015/2016 INLEDNING Vi på avdelning 4 har valt att främst arbeta med målen Språk och kommunikation samt med Utveckling och lärande. På avdelningen går barn i åldrarna

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Vart tar maten vägen?

Vart tar maten vägen? Vart tar maten vägen? En undersökning om tre- till sexåringars föreställningar om matens väg genom kroppen. Where does the food go? A study about three- to six-year old s conception about the digestive

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Förskolläraren och barns lek Caseuppgift/Gruppuppgiftt

Förskolläraren och barns lek Caseuppgift/Gruppuppgiftt Olle Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Förskollärarprogrammet Förskolläraren och barns lek Caseuppgift/Gruppuppgiftt Grupp 8 Anna Finnström, Najiba Elia Goria, Olle Dahlquist,

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Välkommen till vår förskola Grimsta

Välkommen till vår förskola Grimsta Välkommen till vår förskola Grimsta Kontaktuppgifter: Blå: 072-967 87 30 Gul: 072-967 87 24 Mail till förskolan: grimsta.bla@norlandia.com Address: Grimstagatan 27 162 56 Vällingby Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2016/2017 Innehållsförteckning Styrdokument... 3 Vision... 4 Förskolans uppdrag... 5 Våra mål... 6 Profil... 7 Projekt... 8 Lek... 9 Det pedagogiska verksamhetsåret...

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Finns det vatten inuti vår kropp?

Finns det vatten inuti vår kropp? Finns det vatten inuti vår kropp? Förskolebarns tankar om vattnet inuti människokroppen och dess betydelse och funktion Is there water inside our body? Pre-school children's thoughts about the water inside

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan. Killingens förskola

Arbetsplan. Killingens förskola Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan

Läs mer

Månadsbrev december-januari-13

Månadsbrev december-januari-13 Månadsbrev december-januari-13 Det har nu hunnit bli nytt år och ny termin på förskolan. Vi har inte skrivit något månadsbrev sen november men här kommer en sammanfattning av vad vi gjort under december

Läs mer

Välkommen till. Förskoleområde Lunden 1. Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan 11 TRYGGA LEKANDE, LÄRANDE BARN

Välkommen till. Förskoleområde Lunden 1. Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan 11 TRYGGA LEKANDE, LÄRANDE BARN Välkommen till Förskoleområde Lunden 1 120418-001-133 12 Göteborgs Stad Grafiska Gruppen LEKANDE, LÄRANDE BARN Utskrift: Vidkärrsgruppen Örgryte-Härlanda Juni 2012 TRYGGA 1 Lundenskolans Förskola Kärralundsgatan

Läs mer

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs.

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs. Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX246 Dnr 219/2004-51 Beslutsdatum Reviderad 2004-11-16 2005-04-18 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ETCS poäng Nivå Att arbeta

Läs mer

Fysik och kemi utomhus - Ett arbetsmaterial för hemmet och förskolan

Fysik och kemi utomhus - Ett arbetsmaterial för hemmet och förskolan Beteckning: Akademin för teknik och miljö Fysik och kemi utomhus - Ett arbetsmaterial för hemmet och förskolan Anna God Ht-2010 15hp Grundnivå Lärarprogrammet 210 hp Examinator: Lars T Andersson Handledare:

Läs mer

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola

Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola Uppfinnarveckan Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola Syfte Att stimulera och utmana barnen i sitt intresse för

Läs mer

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019 Avdelning Månskenet Välkommen till Månskenet Förskolan ska sträva efter att främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Verksamheten

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn

Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2015/2016 Språk: Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå

Läs mer

Hur främjar förskollärare barns motorik i förskolan och hur viktig anser de att den är?

Hur främjar förskollärare barns motorik i förskolan och hur viktig anser de att den är? Fakulteten för samhällskunskap- och livsvetenskap Avdelning för Biologi Elin Ohlsson Hur främjar förskollärare barns motorik i förskolan och hur viktig anser de att den är? How do preeschoolteachers to

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Självständigt arbete på grundnivå del 1 Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete

Läs mer

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola

Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Parental influence and educational

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Miljömedvetenhet, källsortering och återanvändning i förskolan.

Miljömedvetenhet, källsortering och återanvändning i förskolan. Beteckning: Akademin för teknik och miljö Miljömedvetenhet, källsortering och återanvändning i förskolan. Ida Söderberg. Ht-2013 15hp Grundläggande nivå Lärarprogrammet 210 hp Examinator: Christina Hultgren.

Läs mer

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och

Läs mer

Orange Centrals Förskola

Orange Centrals Förskola Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.

Läs mer

Barns föreställningar om luft -En undersökning om barns kunskaper kring luft i förskolan.

Barns föreställningar om luft -En undersökning om barns kunskaper kring luft i förskolan. Barns föreställningar om luft -En undersökning om barns kunskaper kring luft i förskolan. Childrens conceptions on air in preschool. A study on children`s knowledge about air in preeschool. Kajin Hasso

Läs mer

TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT??

TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT?? TEMA VARFÖR ÄR VI OLIKA OCH VARFÖR SER VI OLIKA UT?? Marina Undenius och Carina Nilsson, Höstterminen 2014 BAKGRUND Vi är en grupp med 11 barn i åldern 3-5 år. 5 pojkar och 6 flickor. 2 förskollärare.

Läs mer

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker MUMINDALEN 2015/2016 Förutsättningar Ålder 2år 3år 4år Flickor 4 2 1 Pojkar 2 3 3 Andrine Hultstrand Leg. Förskollärare Emma Larsson Barnskötare Jenny Nilsson Barnskötare Vi

Läs mer

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering Rev

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering Rev 2017-09-06 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 Målformulering Rev. 2018-01-08 Vi vill med projektet stimulera och utmana barnen till ett lustfyllt lärande. Vi kommer tillsammans

Läs mer

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet

BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa

Läs mer

Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone

Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska. Susanna Forsberg. En skola för alla. att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom. A School for Everyone Estetisk- Filosofiska Fakulteten Svenska Susanna Forsberg En skola för alla att hjälpa barn med ADHD och Aspergers syndrom A School for Everyone helping children with ADHD and Aspergers syndrome. Examensarbete

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering

PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN. Målformulering 2017-09-06 FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN PROJEKT SAGOR OCH BERÄTTELSER HT17-VT18 Målformulering Vi vill med projektet stimulera och utmana barnen till ett lustfyllt lärande. Vi kommer tillsammans med barnen utforska

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017 Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Norrgårdens förskola är en enavdelningsförskola med barn från 1-5 år. Nära intill ligger ytterligare en enavdelningsförskola

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Notbladets förskola 2017-2018 Vår grundverksamhet: Vad/Syfte: Lämning. Vi anser att det är bra att förälder och barn får en stund för sig själva i hallen på morgonen.

Läs mer

Språk och kommunikation med hjälp av TAKK

Språk och kommunikation med hjälp av TAKK Språk och kommunikation med hjälp av TAKK Förskollärares erfarenheter av TAKK Language and communication using TAKK Preschool teachers experiences of working with TAKK Sara Einarsson Fakulteten för humaniora

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018 Orrvikens förskola Avd. Skogssidan Förskolechef Thomas Edström Upprättad:170908 1. NORMER OCH VÄRDEN Vi strävar efter att varje barn får sina behov respekterade, blir tillgodosedda och får uppleva att

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2016 juni 2017

Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2016 juni 2017 Kållekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2016 juni 2017 Ansvarig förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2017-02-10 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Kållekärrs förskolor Enheten ansvarar för följande områden

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Lokal arbetsplan. Läsåret:

Lokal arbetsplan. Läsåret: 2016-09-30 Lokal arbetsplan Läsåret: Förskolans vision: De barn som gått på Täppan ska ha med sig ut i livet: - En god självkänsla och lära sig att tänka själv - Se att alla människor har lika värde. -

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förut drack svenskarna mycket alkohol.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer