Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) tillväxt och rörelsemönster.
|
|
- Marie Samuelsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) tillväxt och rörelsemönster. The influence of the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) on brown trout (Salmo trutta) growth and mobility. Sandra Bains Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Biologiprogrammet Examensarbete 15 hp Handledare: Martin Österling Examinator: Larry Greenberg Datum: Löpnummer: 14:70
2 2 Sammanfattning Flervärdsparasiter är kända för att påverka en rad egenskaper såsom morfologi, fysiologi och beteende hos sin värd. Envärdsparasiter såsom flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) lever som larver inkapslade i gälarna på öring (Salmo trutta), men påverkar troligtvis inte sin värd i samma utsträckning som flervärdsparasiter. Detta eftersom de är beroende av värdens överlevnad. Dock har negativa effekterna av envärdsparasiter observerats, såsom minskad framgång i aktiviteter till exempel födosök, aggressiv konkurrens, uppvakning och ungvård. En minskad framgång i födosök kan komma att påverka värdens tillväxt och därmed överlevnad. I denna studie undersöktes påverkan av flodpärlmusslans larver på öringars tillväxt, konditionsfaktor, och rörelsemönster. Analyser av data från två studieområden i Älgåälven indikerade att flodpärlmusslans larver inte har någon signifikant påverkan på värdens tillväxt eller konditionsfaktorn. Regressionsanalyser visade även att det inte finns något signifikant samband mellan infektionsgraden och konditionsfaktorn. Resultaten tydde även på att flodpärlmusslans larver inte påverkar öringens rörelseförmåga då ingen signifikant skillnad i antal stationära individer kunde påvisas mellan låg- och höginfekterade öringar. Analyserna indikerade även på att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal uppströms/nedströms mellan höginfekterade och låginfekterade individer. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad i hur långt en individ förflyttade sig beroende på deras infektionsgrad. Sammantaget verkar det som att parasitinfektionen inte har någon stor negativ påverkan på värden. Nyckelord: öring, flodpärlmussla, envärdsparasiter, konditionsfaktor, rörelsemönster.
3 Abstract Multiple host parasites are known to affect a number of characteristics such as morphology, physiology and behavior of its host. Single host parasites such as freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) live as larvae encapsulated in the gills of brown trout (Salmo trutta), and are not expected to affect its host as multiple host parasites do, because they depend on the host's survival. However, negative effects of single host parasites have been found, such as reduced success in activities such as foraging, aggression, courtship and parental care. A reduced success in foraging can affect the host's growth and survival. This study examined the freshwater pearl mussel larvae s impact on trout growth, condition factor and movement patterns. Analysis of data from two areas in Älgåälven, indicated that the freshwater pearl mussel larvae had no significant impact on the host's growth or condition factor. Regression analysis showed that there was no significant correlation between infection intensity and condition factor. The results also indicated that the freshwater pearl mussel larvae had no effect on trout movement as there was no significant difference in number of stationary individuals between highy infected and low infected trout. There was no significant difference in the number of upstream/downstream movements between high infected and low infected individuals, nor was there any significant difference in how far an individual moved related to level of infection. Overall, it seems that parasite infection has no major negative impact on its host. Key words: brown trout, freshwater pearl mussel, single host parasites, condition factor, movement patterns 3
4 Inledning Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) tillhörande familjen Margaritiferidae är starkt utrotningshotad och har blivit en prioriterad art i akvatisk bevarande. Artens utbredningsområde har under 1900-talet minskat kraftigt. I centrala Europa bedöms antal musselindivider ha minskat med 90 procent och i Sverige har arten försvunnit från drygt en tredjedel från de vattendrag där musslan fanns i början av 1900-talet (Young et al., 2001). Anledningen till denna kraftiga minskning beror på den mänskliga aktiviteten som förändrar musslans förutsättningar på ett negativt sätt genom vattenregleringar, dikning, fiske, försurning, övergödning m.m. (Svensson et al., 2010). Flodpärlmusslan används som en indikatorart av högt bevarandevärde, och har en viktig funktion i ekosystemet genom att filtrera vattnet som gynnar andra arter. De lever ett stillsamt liv i rena, näringsfattiga vattendrag och har preferens för strömmande habitat till exempel forsar (Addy et al., 2012). Arten kräver stabila miljöer och har en komplex livscykel med en obligatorisk fas på en lämplig värd, lax (Salmo salar) eller öring (Salmo trutta) (Svensson et al., 2010). Musslorna är skildkönade och blir könsmogna vid en ålder av år. Efter könsmognad kan de fortplanta sig under hela sin livslängd. Fortplantningen sker sommartid men varierar beroende på klimat, vattentemperatur m.m. Efter att äggen har befruktas utvecklas glochidielarver som stöts ut från honmusslan efter ca en månad. Endast en del av dessa glochidielarver som stöts ut når värdfiskens gälar passivt via vattenströmmarna där de kapslar in sig och lever som parasiter upp till 9-11 månader beroende på vattentemperaturen. När de har vuxit till en mussla på ca 0,4 mm släpper de taget från värden (Svensson et al., 2010). Under tiden flodpärlmusslans glochidielarverna lever inkapslade i värdfiskens gälar påverkar de troligtvis värden negativt eftersom de lever som parasiter. Flervärdsparasiter är kända för att påverka en rad egenskaper, såsom morfologi, fysiologi och beteende. Envärds parasiter som flodpärlmusslan förväntas inte jämfört med flervärds parasiter att manipulera sin värd att öka predationsrisken, eftersom parasiten är beroende av värdens överlevnad. Negativa effekter som har observerats av envärdsparasiter är minskad framgång för aktiviteter såsom födosök, aggressiv konkurrens, uppvaktning och ungvård (Crane et al., 2011). I tidigare studier där flodpärlmusslans påverkan på värdens aktivitet har studerats, observerades det att infekterade individer var mindre aktiva i födosökande och förlorade mer i kroppsvikt än oinfekterade. Dock fann man ingen signifikant skillnad i konsumerade byten mellan infekterade och oinfekterade fiskar. Den minskade aktiviteten hos infekterade värdar kan förklaras av faktorer som beror på parasitinfektionen som t.ex. minskad energi hos värden på grund av ökad energikostnad för en ökad ventilationshastighet och/eller för immunförsvaret (Crane et al., 2011). Fiskarnas storlek och mängden av energireserver är viktiga faktorer för att överleva vintern. Tidigare studier visade att höga mängder av glochidielarver har en negativ påverkan på öringens storlek samt konditionsfaktor (Cunjak & McGladdery, 1991). Det har även påvisats att infekterad öring tog signifikant färre byten per minut än oinfekterad öring, vilket tyder på att infekterad öring har en lägre furageringshastighet än oinfekterad öring. En lägre furageringshastighet innebär att öringen får mindre energi och därmed sämre tillväxt och överlevnad (Ferm, 2011). Däremot visade Treasurer och Turbull (2000) studie att det inte fanns någon signifikant skillnad i tillväxt samt överlevnad mellan fiskar med glochidielarver och utan. I denna studie analyserades och jämfördes hög- och låginfekterade öringar gällande skillnader i tillväxt, konditionsfaktor samt parasitens påverkan på rörlighet. Hypoteserna är i) låginfekterade öringar kommer att ha en högre tillväxt än höginfekterade ii) låginfekterade öringar kommer att ha en högre konditionsfaktor än höginfekterade iii) låginfekterade öringar rör sig mer uppströms/nerströms och förflyttar sig längre sträckor än höginfekterade. Metod Områdesbeskrivning Älgån som elfiskades ligger i Arvika kommun i Värmland. Två lokaler elfiskades mellan augusti och november, 2013 (figur 1). De två lokalerna delades upp i olika delsträckor där längden på delsträckorna mättes, för att senare användas vid analyser av öringens rörelsemönster. 4
5 5 Figur 1. De två elfiskeområdena, kyrkan (1) med en sträcka på ungefär 129 meter och skog (2) med en sträcka på cirka 83 meter. Fångstdata Metoderna som användes var elfiske (LUGAB, 600 V), märkning av öring och skanning av öringarnas placeringar i bäcken med hjälp av en avläsare. Vid märkning av öringarna användes s.k. Passiv Integrated Transponders (PIT-tags) som är en typ av sändare som används för att ta reda på t.ex. öringens tillväxt, överlevnad och rörelsemönster. I detta experiment placerades PIT-sändaren under öringens hud efter att öringen bedövades med bensocain. Varje sändare är försedd med en unik kod så att varje individ kan särskiljas. De PIT-tags som användes var 12 mm (Oregon, RFID). Vid avläsning av sändare användes Oregon s mobila antennsystem, där antennen sveptes över hela delsträckans yta och därmed kunde öringarnas befintliga plats avläsas. Delsträckorna avlästes med antennsystemet vid arton tillfällen. Sträckorna elfiskades vid 3 tillfällen, vikt och längd mättes, varpå öringarna släpptes tillbaka på samma plats där de fångades. Vid märkning av öringen uppskattades även musselmängden genom att okulärt bedöma infektionen från hög till att helt saknas. Detta gjordes genom att försiktigt lyfta öringens gällock och fotografera den yttre gälen. Totalt märktes 220 individer, varav 107 individers rörelsemönster noterades med hjälp av antennsystemet. Tjugotvå individers vikt och längd mättes vid två eller fler tillfällen. Analys av insamlade data Det insamlade datasetet från elfisketillfällena sorterades efter öringens parasitinfektionsintensitet. Låginfekterade öringar hade i den här studien en musselmängd mellan 1-2, där 1 innebär att det saknas musslor och 2 att det finns 3 musselindivider, medan höginfekterad öring hade en musselmängd mellan 3-5 ( musselindivider). Indelningen gjordes för att senare kunna undersöka om flodpärlmusslans larver har någon påverkan på öringens tillväxt, konditionsfaktor, och rörelsemönster. Vid analys av data användes endast data från öringar med angiven musselmängd (1-5). Totalt erhölls fullständig data från 21 individer med angiven musselmängd, samt noteringar om rörelsemönster, vikt och längd. För att analysera vikt- och längdskillnader mellan låg- respektive höginfekterade individer beräknades förändringen i vikt och längd per dygn. Detta gjordes genom att beräkna ökningens vikt och längd från första till sista elfisketillfället, och dela förändringen i vikt/längd med antal dygn mellan mätningarna.vid bedömning av flodpärlmusslans larvers påverkan på tillväxten utfördes t-test för att
6 Viktförändring (g) per dygn observera om det fanns någon signifikant skillnad mellan låg- och höginfekterade öringar. Även regressionsanalyser gjordes för att konstatera om det fanns något samband mellan längd- och viktförändring med avseende på musselmängd. I studien användes även öringarnas konditionsfaktor (Fulton s condition factor) som ett mått på den individuella öringens hälsa. Konditionsfaktorn, C beräknades genom formeln C = W/L 3, där W är vikten (g) och L är längden (cm) för varje individ. Vid analyser av rörelsemönster, beräknades öringens totala förflyttning, samt om individen har rört sig nedströms eller uppströms vid förflyttning till en annan delsträcka noterades. Öringar som inte utförde någon uppströms- eller nedströmssimrörelse noterades som stationär, dessa individer förflyttade sig inte till en annan delsträcka. Individens totala förflyttning beräknades genom att avläsa vid vilken delsträcka varje individ befann sig vid olika tidpunkter. Den totala förflyttade sträckan för varje individ beräknades med hjälp av angivna avstånd mellan olika sträckor på kartorna. Efter avläsning av kartor erhölls totalt 33 noteringar om öringens totala förflyttningsavstånd med angiven musselmängd. Med hjälp av beräknad totala förflyttad stäcka för varje öring beräknades medelförflyttad sträcka genom att dela den totala förflyttade sträckan med antal rörelsenoteringar för samma individ. Detta gjordes på grund av att det saknades noteringar för vissa individers rörelsemönster och därför kunde inte det totala förflyttningsavståndet användas, då vissa individers rörelsemönster var noterade fler gånger än andra individers samt under olika tidsperioder. Jämförselser mellan vikt-/längdförändring, konditionsfaktor och antal uppströms- eller nedströmssimrörelser, för hög- och låginfekterade öringar utfördes med t-test. Ett ANOVA test utfördes för att jämföra hur långt individerna förflyttade sig beroende på hög- och låginfektion. Vid jämförelser av antal stationära individer mellan låg- och höginfekterade öringar gjordes ett Chi 2 -test. Regressionsanalyser användes för att bedöma om musselmängden hade något samband mellan vikt- /längdförändring, konditionsfaktor och förflyttningsavstånd. 6 Resultat Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i viktförändring per dygn mellan hög- (0,025 ± 0,062 g/dygn) och låginfekterade (0,002 ± 0,007 g/dygn) öringar (t-test, t=1.50, p = 0.153, df = 17). Det fanns inte heller någon skillnad i längdtillväxten per dygn mellan hög- (0,064 ± 0,044 mm/dygn) och låginfekterade (0,103 ± 0,081 mm/dygn) öringar (t-test, t = 1.44, p = 0.165, df = 19). Det var inget samband mellan viktförändring (regression, F 1,20 = 1.51, p = 0.233, df = 21, figur 2) eller längdförändring (regression, F 1,20 = 1.99, p = 0.174, df = 21) och musselmängd (klass 1-5). 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 y = -0,0131x + 0,1248 R² = 0,086 0,100 0,050 0, Musselmängd Figur 2. Icke signifikant samband mellan viktförändring i gram per dygn och musselmängd (1-5), n = 21.
7 simrörelser (antal) 7 Det fanns inte heller någon signifikant skillnad mellan låg- och höginfekterade öringars konditionsfaktor (t-test, t = 1.31, p = 0.194, df = 82).Det var inget signifikant samband mellan konditionsfaktor och musselmängd (klass 1-5) (regression, F 1,83 = 1.56, p = 0.216, df = 84). I den sista analysen jämfördes låginfekterade- och höginfekterade öringarnas rörelsemönster. Ett Chi 2 -test visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal stationära individer (Chi 2 = 5.04, p = 0.392, df = 1) mellan låg- och höginfekterade öringar. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal uppströmsrörelser mellan låg- (0,267 ± 0,458 uppströmsrörelser) och höginfekterade (0,364 ± 0,505 uppströmsrörelser) individer (ttest, t = 0.50, p = 0.620, df = 20). Det fanns inte heller någon skillnad i antal nedströmsrörelser mellan låg- (0,533 ± 0,640 nedströmsrörelser) och höginfekterade (0,273 ± 0,467 nedströmsrörelser) öringar (ttest, t = 1.20, p = 0.242, df = 24). 1,4 1,2 1 0,8 0,6 Höginfekterade Låginfekterade 0,4 0,2 0 Medel uppströmsrörelser Medel nedströmsrörelser Figur 3. Skillnaden i medel uppströms- och nedströmsrörelser mellan hög- och låginfekterade vid byte från en delsträcka till en annan, med standardavvikelse (höginfekterade, n = 11; låginfekterade, n = 15). Resultatet tyder på att det inte finns något samband i hur lång sträcka en individ har rört sig beroende på om de hade låg (11,59 ± 7,24 m) eller hög (8,91 ± 5,69 m) infektionsgrad (ANOVA, F 1,31 = 0.886, p = 0.354, df = 32). En regressionsanalys visade att det inte fanns något signifikant samband mellan förflyttning och musselmängd (regression, F 1,28 = 2.59, p = 0.119, df = 29), och inte heller något signifikant samband mellan förflyttning och konditionsfaktor (regression, F 1,28 =0.05, p = 0.816, df = 29). Diskussion Resultatet tyder på att flodpärlmusslans larver inte har någon påverkan på öringens tillväxt, vilket inte stämmer överens med hypotesen. Att tillväxten inte skiljer sig mellan infekterade och oinfekterade värdar har även funnits i en annan studie, där flodpärlmusslans larvers påverkan på laxar (Salmo salar) studerades. I studien skiljer sig vikten samt längden endast i början men efter nio månader fanns det ingen signifikant skillnad mellan infekterade- och kontrollfiskar (Treasurera et al., 2006). Andra studier, där två arter av bandmaskars (Cestoda) påverkan på regnbågsöring (Salmo gairdneri) undersöktes, fann författaren inte någon skillnad i värdens längd mellan infekterade- och kontrollfiskar (Ingham & Arme, 1973). Dock går det inte att dra några slutsatser från den studien då inga statistiska analyser utfördes och antal studerade fiskar var väldigt få samt infektionstiden var okänd. Enligt studien så pågick experimentet under nio månader vilket är ungefär den tiden som larverna lever inkapslade i värdens gälar, men på grund av avsaknad mätningar på infektionstidens längd går det inte dra några slutsatser om de negativa effekterna på värdens längd försvinner efter en viss infektionstid. Precis som Ingham och
8 Arme (1973) studie tyder även mina resultat på att det inte finns någon skillnad i värdens längd mellan låg- och höginfekterade. Likväl går det inte dra några slutsatser i min studie om infektionstidens påverkan på vikt eller längdtillväxten då infektionstiden i min studie är okänd. Eftersom elfiskena utfördes i början av september till november, och larverna pumpas ut från musselhonan runt augustiseptember beroende på vattentemperaturen, var infektionstiden ca tre månader (Österling, personlig kommentar 1 ). Andra studier gjorda på lax infekterade av bandmaskar visade också att det inte fanns något samband mellan vikt/längd och antal bandmaskar. I samma studie observerades inga signifikanta negativa effekter på vikt och längd förrän 10 respektive 11 månader efter infektion (Saksvik et al., 2001). Eftersom flodpärlmusslans glochidielarver lever i värden en kortare period än bandmaskarna kan det innebär att de inte hinner påverka öringens vikt/längd i samma utsträckning som bandmaskarna gör. Dock finns det studier på flodpärlmusslans påverkan på lax, där författarna har funnit en signifikant skillnad i värdens storlek (fork length) mellan låg- och höginfekterade. Däremot fanns det inget samband mellan värdens längd och musseltätheten i gälarna (Cunjak & McGladdery, 1991). Att Cunjak och McGladdery (1991) fann en signifikant skillnad mellan låg- och höginfekterade laxar kan bero på att de låginfekterade laxarna kom från ett annat område än höginfekterade, och skillnader i studieområdena t.ex. vattentemperaturen kan ha påverkat resultatet. En skillnad i vattentemperatur mellan områdena skulle leda till att glochidielarver skulle växa snabbare i det ena område jämfört med det andra, vilket i sin tur skulle påverka värdens vikt genom ökad energikostnad. Analyserna i min studie visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad i öringarnas konditionsfaktor mellan låg- och höginfekterade. Ett negativt samband mellan konditionsfaktor hos laxar och antal parasiterande bandmaskar har dock observerats i Saksvikt et al. (2001) studie, där höginfekterade individer har en lägre konditionsfaktor än låginfekterade fiskar. Hypotesen om det skulle finnas en skillnad i rörelsemönster stämde inte. Chi 2 -testet visade att det inte fanns någon skillnad i antal stationära individer mellan låg- och höginfekterade öringar, och inte heller fanns det någon signifikant skillnad i antal uppström- eller nedströmsimrörelser mellan infekterade och oinfekterade öringar. Det fanns inte heller någon skillnad i medelförflyttad sträcka i meter mellan lågoch höginfekterade. Regressionsanalyserna visade att inte fanns något signifikant samband mellan förflyttat avstånd och musselmängd samt konditionsfaktor. Att ingen skillnad påträffades kan bero på att stickprovet var för litet eller att antal glochidielarver var för få för att kunna ha någon negativ effekt på värdens rörelsemönster. Då ingen skillnad i stationära individer observerades, motsäger det Crane et al. (2011) studie där författarna konstanterar att ventilationshastigheten ökar hos infekterade öringar. En ökad ventilationshastighet skulle innebära att infekterade öringar blir mindre aktiva, förmodligen för att spara energi för att bekämpa de negativa effekterna av parasitism. Infekterade fiskar intar då en s.k. sit-and-wait strategi, vilket tyder på en energibesparing hos infekterade individer. Dock behöver denna strategi inte ha någon negativ effekt på värden, då det konstanterades i Crane et al. (2011) studie att infekterade och oinfekterade individer konsumerade lika mängder av byten under liknande förhållanden. Men eftersom inga mätningar på ventilationshastigheten gjordes i min studie kan jag inte riktigt utesluta att ventilationshastigheten inte ökade, men dock visade det ingen negativ effekt på värdens vikt jämfört med Crane et al. (2011) studie där författarna fann att de parasitinfekterade fiskarna förlorade mer i kroppsvikt jämfört med de oinfekterade fiskarna. Minskningen i kroppsvikten var dock inte en negativ effekt av minskad aktivitet, utan författarna konstaterade att minskningen berodde på ökad ventilationshastighet som är en energikrävande process. 8 1 Martin Österling, Universitetslektor, Karlstads Universitet, e-postmeddelande ( )
9 En reducering i aktivitet efter en parasitinfektion har även konstaterats hos bläckfisk, Squalius cephalus, som infekterades av ektoparasitiska larver av sötvattensmusslan, Anodonta anatina. I studien fann man endast en signifikant skillnad i aktivitet mellan infekterade- och oinfekterade fiskar under de första två perioderna men efter att musslorna hade lämnat värden fanns ingen signifikant skillnad i aktivitet (Horkey et al., 2014). Detta tyder på att den negativa inverkan på värden försvinner snabbt efter att musslorna har lämnat värdfisken. Även om negativa effekter har påträffats i andra studier, tyder det inte på att flodpärlmusslans larver har en negativ inverkan på öringen. I Ziuganov (2005) studie studerades glochidielarvernas påverkan på Stillahavslaxens (Salmonidae) överlevnad efter parning. Laxarna dör efter första leken som ett resultat av utlösande programmerad död, som beror på att ökad produktion av steroidhormoner som ökar stressnivån. Studien visade att flodpärlmusslans larver minskade produktionen av steroidhormoner och därmed ökade överlevnaden hos laxarna. De laxar som infekterades kunde därmed reproducera sig nästa lekperiod jämfört med de oinfekterade laxarna som dog strax efter första leken (Ziuganov, 2005). Dock har inga positiva eller negativa effekter hittats i mina analyser jämfört med tidigare studier. Detta kan bero på skillnader mellan experiment som t.ex. infektionslängd, infektionsintensitet och skillnad i vilken art som har studerats kan ge olika resultat, och är därför omöjligt att dra slutsatser om flodpärlmusslan har en negativ inverkan på öringen eller inte. Utifrån mina resultat kan jag konstantera att flodpärlmusslan har inte har någon signifikant negativ effekt på öringen gällande tillväxt, konditionsfaktor och förflyttningsförmåga. Att mitt resultat tyder på att flodpärlmusslans larver inte har någon negativ påverkan på öringen kan bero på att stickprovsstorleken var för liten eller att antal inkapslade larver var för få. Även att observationerna gjordes ute i fält i ett begränsat studieområde och inte på ett laboratorium kan ha påverkat resultatet. I ett laboratorium är experimenten mer kontrollerade och en ökad tillgång till data finns, som t.ex. infektionstiden som är svår att mäta ute i fält samt kunna lättare mäta uppströms och nedströms rörelser. I min studie utgick jag från information om var individerna har befunnit sig vid olika tidpunkter, och tittade mer på om en individ har förflyttat sig från en delsträcka till en annan, och om den förflyttningen var nedströms eller uppströms. Det var väldigt svårt att uppskatta hur långt en individ har förflyttat sig utifrån den informationen som fanns tillgänglig och även att vissa individers informations om hur de har förflyttat sig saknades. Detta kan bero på studieområdets avgränsning eftersom om individen försvann från studieområdet kunde inga mätningar utföras på individen vilket kan ha påverkat resultatet då endast få mätningar på vissa individer fanns tillgängliga. Även om ingen skillnad i rörelsemönster kunde påvisas så finns det studier som tyder på att parasitinfektioner har en effekt på värdens simförmåga (Taeubert & Geist, 2013). Då jag utifrån mina resultat inte kan dra några direkta slutsatser om parasitinfektions påverkan på värdens rörelse på grund av att begreppet innefattar många andra aspekter som t.ex. migration, födosökning m.m., behövs flera studier göras för att undersöka om flodpärlmusslan har en negativ påverkan värdens rörelsemönster. Även påverkan av infektionstidens längd bör undersökas för att kontrollera om larverna endast har en negativ påverkan under hela infektionstiden eller under vissa perioder då många forskningsstudiers infektionstid skiljer sig från varandra och visar olika resultat. Referenser Addy, S., Cooksleya, S. & Sime, I., Corrigendum to Impacts of flow regulation on freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) habitat in a Scottish montane river. Science of the Total Environment, pp
10 Crane, A.L. et al., Do gill parasites influence the foraging and antipredator behaviour of rainbow darters, Etheostoma caeruleum? Animal Behaviour, 82(4), pp Cunjak, R.A. & McGladdery, S.E., The parasite host relationship of glochidia (Mollusca: Margaritiferidae) on the gills of young-of-the-year Atlantic salmon (Salmo salar). Canadian Journal of Zoology, 69(2), pp Ferm, J., The effect of parasite infection on foraging by brown trout. Karlstads Universitet. Horkey, P. et al., Parasite-induced alterations of host behaviour in a riverine fish: the effects of glochidia on host dispersal. Freshwater Biology. Ingham, L. & Arme, C., Intestinal helminths in rainbow trout, Salmo gairdneri (Richardson): Absence of effect on nutrient absorption and fish growth. Journal of Fish Biology, 5(3), pp Saksvik, M., Nilsen, F., Nylund, A. & Berland, B., Effect of marine Eubothrium sp. (Cestoda: Pseudophyllidea) on the growth of Atlantic salmon, Salmo salar L. Journal of Fish Diseases, 24(2), pp Svensson, M., Bergengren, J., Norrgrann, O. & Söderberg, H., ArtDatabanken. [Online] Available at: [Accessed 21 April 2013]. Taeubert, J.-E. & Geist, J., Critical swimming speed of brown trout (Salmo trutta) infested with freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) glochidia and implications for artificial breeding of an endangered mussel species. Parasitology Research, 112(4), pp Treasurer, J.W. et al., Effects of (Margaritifera margaritifera) glochidial infection on performance of tank-reared Atlantic salmon (Salmo salar). Aquaculture, 256(1 4), pp Treasurer, J.W. & Turnbull, T., The pathology and seawater performance of farmed Atlantic salmon infected with glochidia of Margaritifera margaritifera. Journal of Fish Biology, 57(4), pp Young, M.R., Cosgrove, P.J. & Hastie, L.C., The Extent of, and Causes for, the Decline of a Highly Threatened Naiad: Margaritifera margaritifera. In Ecology and Evolution of the Freshwater Mussels Unionoida. Springer-Verlag Berlin Heidelberg. pp Ziuganov, V.V., A Long-Lived Parasite Extending the Host Life Span: The Pearl Mussel Margaritifera margaritifera Elongates Host Life by Turns out the Program of Accelerated Senescence in Salmon Salmo salar. Doklady Biological Sciences, 403(1-6), pp
FLODPÄRLMUSSLANS PÅVERKAN PÅ ÖRINGENS TILLVÄXT, KONDITIONS- FAKTOR OCH MORTALITET
INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP FLODPÄRLMUSSLANS PÅVERKAN PÅ ÖRINGENS TILLVÄXT, KONDITIONS- FAKTOR OCH MORTALITET Linnéa Wennemyr Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen
Läs merEffekt av parasitinfektion på öringens furagering
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för biologi Julia Ferm Effekt av parasitinfektion på öringens furagering The effect of parasite infection on foraging by brown trout Biologi C-uppsats
Läs merFlodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) födosök och rörelsemönster.
Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) födosök och rörelsemönster. The influence of the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) on brown trout
Läs merÅterintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se
Läs merFlodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) födohantering
Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) påverkan på öringens (Salmo trutta) födohantering Hampus Kvarnliden Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Examensarbete: Kurs: Institution:
Läs merFlodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) effekt på öringens (Salmo trutta) rörelser, habitatval och tillväxt
Flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) effekt på öringens (Salmo trutta) rörelser, habitatval och tillväxt The effect of the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) on movement, habitat
Läs merÅterintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av återintroduktionen och den parasitiska fasen 2016
Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av återintroduktionen och den parasitiska fasen 2016 Sportfiskarna Text: Mattias Larsson, Niklas Wengström, Jakob Bergengren & Karl-Magnus
Läs merÅtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
Läs merHavsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk
Havsöringens respons på olika flöden nedströms Bosgårdens kraftverk av Adam Johansson Sammanfattning av examensarbete 20 p vid Göteborgs universitet. Bakgrund och syfte I början av 1900-talet var det möjligt
Läs merValvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning
Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning 2018 Sportfiskarna Tel: 0721 82 72 97 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg Hemsida:
Läs merTemperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning.
1 Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Temperaturens inverkan på överlevnad av rödingrom vid Kälarnestationen: effekter av långsiktig temperaturökning. 1 Eva Brännäs,
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merFLODPÄRLMUSSLANS PÅVERKAN PÅ ÖRINGENS VAL AV HABITAT
INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP FLODPÄRLMUSSLANS PÅVERKAN PÅ ÖRINGENS VAL AV HABITAT Hanna Eriksson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet biologi BIO602,
Läs merFungerar den parasitiska fasen hos återintroducerade flodpärlmusslor i Bulsjöån?
Fungerar den parasitiska fasen hos återintroducerade flodpärlmusslor i Bulsjöån? LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Fungerar den parasitiska fasen hos återintroducerade
Läs merPopulationsförstärkande åtgärder för flodpärlmusslan i Björkån. Projekt- och metodbeskrivning
Populationsförstärkande åtgärder för flodpärlmusslan i Björkån Projekt- och metodbeskrivning Sportfiskarna Text: Niklas Wengström Foto: Niklas Wengström, Håkan Söderberg, Maria Danvind & Patrik Tjärnström
Läs merBiotiska och abiotiska faktorers betydelse för flodpärlmusslans fortplantning. i Ljungans biflöden. Martin Österling. Karlstad University Studies
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Biologi Martin Österling Biotiska och abiotiska faktorers betydelse för flodpärlmusslans fortplantning och överlevnad i Ljungans biflöden Karlstad University
Läs merProjekt Lärjeån 2011. Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport 2012:6
Projekt Lärjeån 2011 Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde Rapport 2012:6 Rapportnr: 2012:06 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Hanna Karlsson, Vattenvårdsenheten Författare: Niklas
Läs merFältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)
Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merFaktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding
1 Rapport från Mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Faktorer som påverkar kläckningsresultat hos odlad röding 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson, 2 Torleif Andersson & 1 Eva Brännäs
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merInventering av flodpärlmussla i Galvån
Inventering av flodpärlmussla i Galvån Inventering, rapport och foto: Sofie Zetterlund, Bollnäs kommun Bakgrund Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) är en av våra åtta sötvattenlevande stormusslor.
Läs merPopulationsutveckling hos indikatorarten flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Värmland
Populationsutveckling hos indikatorarten flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Värmland Sofia Lundberg Degree project in biology, Bachelor of science, 2016 Examensarbete i biologi 15 hp till kandidatexamen,
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merMÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Resultat och erfarenheter Ivan Olsson, Projektledare, UC4LIFE, LST Skåne MULTIDICIPLINÄRT PROJEKT (2012 2016) Restaurering Forskning Musslorna Monitoring och information Tolv projektområden
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merGIS, dammar, flodpärlmusslor och öring
GIS, dammar, flodpärlmusslor och öring Erik Degerman & Carl Tamario Sötvattenslaboratoriet Vattendagarna 14-16 november 2017 En studie om öring: En öringpopulation behöver en viss strömsträcka för att
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merPotentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example
Biodivers Conserv (2008) 17:893-910 DOI 10.1007/s10531-008-9335-2 SUPPLEMENTARY TABLES AND REFERENCES Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example Linda Laikre Lena C.
Läs merUppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Läs merMÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST
MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST TILL NYTTA FÖR MÄNNISKA, DJUR OCH NATUR Kids having fun(?) sampling @ Fyleån Creek Glochidia waiting for host-fish MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Upplägg - Projektet - Syfte - Fyledalen
Läs merUtvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån.
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Mikael Bengtsson Utvärdering av omlöp vid Finsjö i Emån. Evaluation of natural fishways at Finsjö in the River Emån Examensarbete 10/20 poäng Biologi Datum/Termin:
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merDen framtida redovisningstillsynen
Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Läs merSyns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Läs merEffekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser
Läs merMärkning av havsöring och lax i Emån
Märkning av havsöring och lax i Emån 2001-2010 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merGenetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merInventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat
Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Jonathan
Läs merRestoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02
Restoration of the freshwater pearl mussel populations with new methods Vattenparlamentet, Pajala, 2011-11-02 Kort bakgrund Varför så mycket fokus på flodpärlmussla? Komplicerad livscykel Kort bakgrund
Läs merFlodpärlmussla i Lärjeån
Flodpärlmussla i Lärjeån Studie av larvstadium och värdfiskar R 2008:14 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt
Läs mer7.5 Experiment with a single factor having more than two levels
7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan
Läs merInventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Läs merKristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merFiskbeståndet i Skansnässjön 2014
215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner
Läs merHur påverkar ålder och fetthalt laxsmoltens utvandring till havet?
Hur påverkar ålder och fetthalt laxsmoltens utvandring till havet? Pär Dahlgren Examensarbete i biologi 15 hp Avseende kandidatexamen Rapporten godkänd: 2015-01-16 Handledare: Pär Byström How does age
Läs merInformation och utbildningsmaterial
Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.
Läs merÅterintroduktion av flodpärlmussla i Silverån. Slutrapport
Återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån 2006 2008 Slutrapport Emåförbundet På uppdrag av Världsnaturfonden Inom ramen för Life flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Thomas Nydén, Emåförbundet
Läs merFiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004
Fiskeribiologiska undersökningar avseende hälsotillstånd och fortplantningsförmåga hos abborre i recipienten för Billerud Karlsborg AB, Kalix, 2004 Sofia Nilsson Fiskeriverket, POSTADRESS TELEFON TELEFAX
Läs merProjekt Lärjeån 2010. Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Niklas Wengström
Projekt Lärjeån 2010 Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde Niklas Wengström SAMMANFATTNING Under sommaren 2010 har Sportfiskarna i Göteborg startat ett flerårigt projekt med syfte
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merEtt hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch
Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree
Läs merProjektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen
Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell
Läs merMER MILJÖSMART FODER. Kristina Bergman. 18 september Jordbruk och livsmedel. Research Institutes of Sweden
MER MILJÖSMART FODER Kristina Bergman 18 september 2018 Research Institutes of Sweden Jordbruk och livsmedel Presentationens fokus Hotspots för utfodrad sjömatsodling och foder Exempel på miljöavtryck
Läs merSpatiell och temporär variation i strålningsexponering av groddjur
Spatiell och temporär variation i strålningsexponering av groddjur Karolina Stark karolina.stark@su.se Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet Radioekologi gruppen på SU Docent
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Läs merFysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
Läs merThe cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.
Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The
Läs merFiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010
Fiskundersökningar i Säbybäckens vänner Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se
Läs merEn scatterplot gjordes, och linjär regression utfördes därefter med följande hypoteser:
1 Uppgiftsbeskrivning Syftet med denna laboration var att utifrån uppmätt data avgöra: (i) Om något samband finnes mellan kroppstemperatur och hjärtfrekvens. (ii) Om någon signifikant skillnad i sockerhalt
Läs merTriple lakes vattenvård för levande sjöar
Triple lakes vattenvård för levande sjöar Foto: Lars Häreblad Triple Lakes vattenvård i tre sjöar Triple Lakes eller Tre Sjöar är ett samverkansprojekt för friskare vattenmiljöer och renare vatten. Vi
Läs merFörstudie till Musselbältet
Förstudie till Musselbältet Bakgrund September 2012 Göteborg. Önskemål om ett gränsöverskridande samarbete ÅGP för fjällräv och flodpärlmussla Nytt åtgärdsprogram November 2012. Projektide formulerad Musselbältet
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
Försättsblad KOD: Kurskod: PC1546 Kursnamn: Forskningsmetodik och fördjupningsarbete Provmoment: Statistik, 5 hp Ansvarig lärare: Sara Landström & Pär Bjälkebring Tentamensdatum: 10/1-2015 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merStudenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Läs merWhat Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance
What Is Hyper-Threading and How Does It Improve Performance Ali Muthanna, Lunds Universitet, IDA2, EDT621 Abstract Hyper-Threading (HT) is Intel s version of simultaneous multi-threading (SMT). Hyper-Threading
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merKävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs mer2010 års gråsälsjakt. undersökningar av insamlat material
års gråsälsjakt undersökningar av insamlat material Britt-Marie Bäcklin, Charlotta Moraeus, Eva Eklöf, Ylva Lind Rapport nr 17: 11 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 5 7 4 5
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merSpridningspotential för Ciona intestinalis
Spridningspotential för Ciona intestinalis Katja Norén 2012-11-28 Innehåll Sammanfattning... 2 Kort om reproduktionen hos Ciona intestinalis... 2 Vad påverkar spridning... 2 Vattenströmmar... 3 Uppehållstid
Läs merRapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun
2011-12-21 Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merKurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00. English Version
Kurskod: TAIU06 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TENA 31 May 2016, 8:00-12:00 Examiner: Xiangfeng Yang (Tel: 070 0896661). Please answer in ENGLISH if you can. a. Allowed to use: a calculator, Formelsamling
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merDÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Läs merFlodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i Nolån
Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i Nolån Utbredning, skyddsv rde och status 2011 Rapport 2012:07 Rapportnr: 2012:07 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Hanna Karlsson, Vattenvårdsenheten Författare:
Läs merLösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik
UMEÅ UNIVERSITET Statistiska institutionen 2006--28 Lösningar till SPSS-övning: Analytisk statistik Test av skillnad i medelvärden mellan två grupper Uppgift Testa om det är någon skillnad i medelvikt
Läs merFAKTA. Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt
FAKTA FAKTA 2011 2011 Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan är en riktig uråldring i våra vattendrag. Fossil har hittats som tyder på att arten är 80 miljoner
Läs merMuonioälven Översiktskarta
Översiktskarta 0 2 500 5 000 10 000 Meter Översiktskarta 0 2 500 5 000 10 000 Meter Fiskeregler Innan du ger dig ut på fisketuren ber vi dig uppmärksamma följande villkor och regler. Allmänna villkor
Läs merInventering av flodpärlmussla I Dalån
Inventering av flodpärlmussla I Dalån Inventering: Sofie Zetterlund och Mathias Ahlström med sjölyftet, Bollnäs kommun Rapport och foto: Sofie Zetterlund Bakgrund Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera)
Läs merÅlvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken
Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ragnar Bergh Handledare: Johan Höjesjö Kontaktperson: Stefan Larsson Examensarbete 30 hp, Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Innehållsförteckning
Läs merPipelining i Intel 80486
Lunds Universitet Pipelining i Intel 80486 EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Martin Wiezell 2017-12-04 Abstract This paper gives a brief description of the instruction pipeline of the Intel 80486
Läs merIdentifiering av lek- och övervintringsområden för lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) i Klarälven
Identifiering av lek- och övervintringsområden för lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) i Klarälven Identification of spawning grounds and overwintering areas for salmon (Salmo salar) and trout (Salmo
Läs merElfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005
0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Läs merPlaneringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Vedaån (SE0220701)
The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Vedaån (SE0220701) Helena
Läs mer