Spatiell och temporär variation i strålningsexponering av groddjur

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Spatiell och temporär variation i strålningsexponering av groddjur"

Ann-Christin Larsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Spatiell och temporär variation i strålningsexponering av groddjur Karolina Stark karolina.stark@su.se Institutionen för Ekologi, Miljö och Botanik Stockholms Universitet

2 Radioekologi gruppen på SU Docent Clare Bradshaw, Lektor Dr Karolina Stark, Forskar Assistent Dr Franscisco Nascimento, Post-doc Lena Konovalenko, doktorand Dr Ben Jaeschke, disputerad Master studenter, Fältassistenter /Karolina Stark, SSMs forskningsdagar oktober 2013

3 Radioekologi gruppen på SU Ekologins roll i spridning, upptag och effekter av radionuklider i miljön Hur ta hänsyn till sådan kunskap i miljöriskbedömning och dosberäkning för biota CRPR (centre for radiation protection research) EU-STAR (STrategy for Allied Radioecology) network of excellence EU-COMET (COordination and implementation of a pan- European instrument for radioecology)

4 Bakgrund Nya rekommendationer för strålskydd av miljön (djur och växter) ökar behovet av att mäta och uppskatta doser till biota i deras specifika miljö. Så det behövs pålitliga och realistiska dosmodeller för biota i miljöriskbedömningar för t ex planerade verksamheter (slutförvar). Att uppskatta doser till biota har visat sig vara en utmaning (t ex. IAEA EMRAS I, II and IAEA MODARIA) Antaganden i nuvarnade dosmodeller för biota (ex. ERICA tool, RESRAD-BIOTA) behöver valideras i fältstudier som tar hänsyn till organismers ekologi och fysiologi.

5 Bakgrund Concentration ratio, CR, för upptag 10 cm ICRP reference animals and plants: -Marine: Crab, flatfish, brown seaweed -Freshwater: Duck, frog, trout -Terrestrial: Bee, earthworm, frog, rat, deer, wild grass, pine tree

6 Varför studera groddjur? Groda är en av ICRPs referens organismer (12 totalt) En grodas fysiologi och ekologi kan göra dem känsliga för strålningsexponering (många exponeringsvägar, tunn hud, komplex livscykel, övervintring) Grodor lever i våtmarksområden som kan ackummulera radionuklider som 137 Cs (Stark et al., 2004; Stark et al., 2006; Stark & Pettersson, 2008)

7 Modell arter Rana arvalis (Åkergroda) ägg i klumpar -könsmogen 3-4 års ålder -förekommer nära vatten -äter insekter och andra artropoder Bufo bufo (Vanlig padda) ägg i snören -könsmogen 3-4 års ålder -fuktiga, skuggiga platser -äter insekter, spindlar, maskar, och sniglar

8 Syftet Att studera spatiell och temporär variation i strålningsexponering av groddjur i 137 Cs kontaminerade våtmarksområden Resultat kan användas för att validera och utveckla nuvarande dosmodeller för biota

9 Studieområde 137 Cs deposition (kbq/m 2 ) in Sweden. (from SSM)

10 Metod: Märkning med PIT tags PIT tag: 12 x 2.1 mm, 0.1 g (from Biomark) Passive Integrated Transponder for Radiofrequency identification

11 Metod: Antenn-sökning och återfångst FS2001F-ISO reader from Biomark with Portable BP antenna Fältsök Signal av individuellt tag nummer Noterar GPS koordinater

12 Preliminära resultat Totalt PIT märkta 2012: 24 st (11 Bufo, 13 Rana) 2013: 29 st (14 Bufo, 15 Rana) Återfunna 25 % under % under 2013 Fortsätta under 2014 Väder variation mellan åren Utter närvaro?

13 Zooming out

14 PIT tagged individuals of Rana and Bufo in 2013

15 2012: Individual number 5, 14, 21, 19, 12

16 Breeding sites 2013 Bufo Rana

17 Cs-137 (Bq/kg) 137 Cs i jord (fler prover ska mätas) Depth (cm) Ca Bq/m 2

18 Helkroppsmätning av 137 Cs i groda och padda Transport till Inst Vatten och Miljö, SLU i Uppsala Mättes levande 1 timme i gammaspektrometer med lite vatten Släpptes på samma plats som de infångades

19 Cs-137 in Rana and Bufo PIT tagged individuals at catching site

20 Whole body Cs-137 (Bq/kg) Variation i 137 Cs upptag med kroppsstorlek Rana 1000 Bufo ,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Body Index (g/mm) /Karolina Stark, SSMs forskningsdagar oktober 2013

21 Whole body Cs-137 (Bq/kg) 137 Cs i Bufo och Rana under Bufo Rana

22 Whole body Cs-137 (Bq/kg) Möjlig årstidsvariation i 137 Cs upptag i groddjur Rana Bufo Month

23 Karta Utnora Bq/kg 3000 Bq/kg

24 Whole body Cs-137 (Bq/kg) Upptag av 137 Cs i Åkergroda Year

25 Slutsatser Fortfarande relativt höga halter av 137 Cs i groddjur 27 år efter nedfall Större individer har högre nivåer av 137 Cs Stor variation i 137 Cs mellan individer funna i samma område, möjligen pga av födoval, övervintringsplats -använda min-max värden i dosmodellberäkningar Variation hur området används mellan år -väder och nederbördsberoende, resulterar i variation i extern dos Tidpunkt för provtagning kan vara betydelsefullt för beräkning av CRs

26 Tack till: Robert Weimer vid SLU som gjort 137 Cs mätningar i paddor och grodor Studien finansieras av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM

27 Tack för er uppmärksamhet!

Relevanta dokument

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall effekter på andra organismer än människa

Begäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall effekter på andra organismer än människa Begäran om komplettering 2012-12-17 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm Handläggare: Pål Andersson Telefon: 08 799 4139 Vår referens: SSM2011-2426-91 Intern referens: 4.7.2.d Er referens: