Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Transkript

1 Biologiska undersökningar vad säger de egentligen? Exempel från Turingen, Tollare och Eka Andy Petsonk, Marie Arnér WSP Environmental Mark och Vatten Stockholm

2 Problemet (enl Posthuma et al ) Överskridande av riktvärden för ämnen i jord/sediment är inte en tillräcklig grund för beslut om riskhantering Ingen tydlig relation mellan riktvärden och effekter Uteblivna effekter vid kraftigt förorenade platser (t.ex. pga. sorption av toxiska ämnen till jordpartiklar) Uppenbara effekter där dessa inte förväntas Frågor för riskhantering: Vilka risker (humana, ekologiska, spridning)? Vilka förorenade områden är värst (prioritering, beslut om efterbehandling)? Vilka ämnen bidrar mest till den lokala risken? Vilka arter eller funktioner påverkas mest? Viktigt förbättra kunskaper om ekologisk risk och förmedla detta till berörda parter på ett förståeligt sätt

3 En kombination av metoder KEMI ph TS Förorening ifastfas, vatten & biota TOXIKOLOGI Microtox Flora Fauna RISK EFFEKT EKOLOGI Respiration Diversitet Abundans

4 Vad är syftet med biologiska undersökningar? Beskrivning av tillstånd / effekter Mått på biologisk tillgänglighet Förståelse för biologiska processer Underlag för jämförelse med kvalitetskriterier Underlag för åtgärdsmål

5 Vattenområden Semiakvatiska djur Sediment Gas Fisk Vatten Den biologiskt aktiva zonen i sedimenten är ca 0-10 cm mäktig Porvatten Bottenfauna Ekotoxicitet

6 Beskrivning av miljötillstånd Arter, abundans, biomassa (AAB)

7 AAB för bottenfauna vid Tollare S27 FM4 4 FM8 Fiberpåverkat område LJ8 LJ FM12 KC8 LJ4 KC12 KD12/ID12 KD8 ID8 Artfaktor Abundansfaktor Biomassafaktor Tillståndsklassning 0 inga arter arter / 0,1 m arter / 0,1 m 2 3 > arter / 0,1 m 2 0 inga individer indiv / m indiv / m 2 3 > 999 indiv / m 2 ID4 0 ingen biomassa g/m g/m 2 3 >4 g/m 2 1 obetydligt påverkat 3 något påverkat 4 tydligt påverkat kraftigt påverkat/utslaget

8 Beskrivning av miljötillstånd Arter, abundans, biomassa (AAB) Halter i biota

9 Hg-halter i gädda vid Turingen 3 antal prov 2 2, 2 Kvicksilver i 1-kg gädda (mg/kg vs) , 1 0, Mycket höga halter Enligt NV rapport 4913 Mycket låga halter (naturligt förekommande)

10 Biologisk tillgänglighet Lakbarhet Diffusion Upptag Jämviktstillstånd Akuta eller kroniska effekter

11 Halter i fisk och sediment 14 Kvicksilver Min/medel/max-halt i ytsediment 0- cm (mg/kg ts) 0 Turingen Lilla Tur Mälaren Tollare Fisksätra Duvnäs BB-höljen Filingsjö Turingen Tollare Eka 1,4 Min/medel/max-halt i abborre (mg/kg vs) < 10 cm 1-20 cm 26 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0

12 Jämförelse med kriterier Vilka organismer Vilka systemfunktioner Är responsen belagd?

13 Vilka organismer? 1,2 1 0,8 Anisoptera Asellus Chaoborus Gammarus Zygoptera Chironomider Hg i bottenfauna (mg/kg ts) 0,6 0,4 0,2 0-0,2 TS TN TK T B S V C N L M Turingeån Turingen Mälaren

14 Underlag för åtgärdsmål Vad är det man verkligen vill uppnå? Inga mätbara effekter på vattenlevande organismer Läckage av Cd får ge halttillskott (i vatten) på max 0,01 µg/l Hg-halt i gädda < 0, mg/kg vs Vilka av dessa kan verifieras genom undersökning av biologiska variabler?

15 Slutsatser Behov av biologiska variabler Bra komplement till fastfas-/vattenanalyser Viktigt med val av rätt organismer Bottenfauna lämpar sig oftast inte som indikator vid studier av förorenad mark/ sediment (P-E Lingdell) Beror bland annat på val av ämnen och arter Kan utföra likhetsanalyser med andra liknande områden samt jämföra upp- och nedströms, dock utan att alltid kunna förklara de skillnader som man ser Långa tidsserier krävs för utvärdering Biologiska variabler kan vara relevanta som åtgärdsmål, men kan vara svårt att koppla ihop med åtgärdskraven