Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet
|
|
- Stina Lindqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet
2 Hg S Ett strävsamt gammalt par Historien
3 Hg S Ett strävsamt gammalt par I Naturen: HgS, berggrund, jord, sediment Fossila bränslen
4 Hg S Ett strävsamt gammalt par Storskaliga miljöproblem Emission -> Deposition Metylering av Hg Bioackumulering Försurning H C H Hg
5 ~ : Höga halter kvicksilver (Hg) i insjöfisk även i områden utan lokala källor Samband mellan Hg och ph Generellt förhöjda halter i mark Över sjöar > 1 mg Hg/kg i gädda = otjänlig människoföda
6
7
8 Höga halter även i sjöar utan lokala Hg-källor I försurade/sura områden fiskar >10000 lokaler Åkerblom et al, Ambio 2014
9 3 Minskning 1% per år 30% över 40 år Storskalig trend ganska lika i kalkade och okalkade sjöar Hg 1 kg pike (mg kg -1 ) Hg 1 kg pike (mg kg -1 ) Hg Air (ng m 3 ) Air temp. deviation ( C) precipitation deviation (mm)
10 Frågeställningar Långtidseffekter effekter av kalkning på Hg fisk? Tidsserier Kalkavslut Effekter av andra storskaliga förändringar Försurning Förbruning Klimat
11 Exempel på tidsserier från IKEU Samband med olika kalkningsstrategier
12 Lägre halter i kalkade sjöar 2,0 Medel-Hg (mg/kg fv) 1,5 1,0 0,5 0,0 Abb. Gädda Abb. Gädda Abb. Gädda Abb. Gädda Sur (5) Kalkavslut (6) Kalkad (11) Neutral (1)
13 Hg-koncentrationer uppvisar samband med ph och TOC Lägre halter i kalkade sjöar
14 Kan våtmarkskalkning öka mobiliseringen och biotillgängligheten av Hg?
15 Trender Hg minskar i kalkade och okalkade sjöar Hg ökar i kalkavslutade sjöar Tidstrender ofta komplexa med stor mellanårsvariation Sur Kalkavslut Kalkad Neutral Remmarsjön Degervattnet Stensjön Tärnan Bysjön Stora Envättern Fiolen Källsjön Tryssjön V. Skälsjön Lien Ejgdesjön Stora Härsjön Stengårdshultas. Gyslättasjön Gyltigesjön Rädsjön Skifsen Långsjön, Åva Stensjön, Åva Långsjön Geten Övre Skärsjön Årsjön Rotehogstjärnen Skärgölen Hjärtsjön Brunnsjön Förändring kvicksilverhalt (abborre) och ph (sjö) -6% -4% -2% 0% 2% 4% Trend kvicksilver (%) per år neutral kalkad kalkavslut sur -0,06-0,04-0,02 0,0 0,02 Trend ph per år
16 Graph Builder Stengårdshultasjön Mean(Hg) vs. Year Sjö Tryssjön Mean 0,20 0,10 Hg Långsjön (T) Övre Skärsjön 0,20 0, Year Where(Sjö = Stengårdshultasjön, Tryssjön, Långsjön (T), Övre Skärsjön) Each error bar is constructed using 1 standard error from the mean.
17 Graph Builder Avslutat Kalkad Ref Where(4 rows excluded) Rädsjön Skifsen Långsjön, Åva Stensjön, Åva Långsjön Geten Källsjön Tryssjön V. Skälsjön Lien Ejgdesjön Stora Härsjön Stengårdshultasjön Gyslättasjön Gyltigesjön Abiskojaure Stor-Tjulträsket Storvindeln Brännträsket Remmarsjön Degervattnet Stor-Björsjön Stor-Backsjön Stensjön Gipsjön Övre Skärsjön Limmingsjön Fysingen Tärnan Bysjön Årsjön Stora Envättern Älgsjön Rotehogstjärnen Svartsjön Fräcksjön Bästeträsk Allgjuttern Horsan Skärgölen Lilla Öresjön Fiolen Hjärtsjön St Skärsjön Brunnsjön Sännen Krankesjön Krageholmssjön -7,5% -2,5% 0,0% 2,5% 5,0% -0,075-0,025 0,000 0,025-0,3-0,1 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5-0,4-0,2 0,0 0,1 0,2 Hg % per år Trend ph Trend TOC mg/l per år Trend Temp. C per år
18 Trender för Hg i fisk under perioden visar starkast samvariation med ph-trender Hg - ph Hg - TOC Hg - Temp
19 Slutsatser Långtidseffekter effekter av kalkning på Hg fisk? Tidsserier Halterna fortsatt lägre i kalkade vatten Kalkavslut leder till ökande halter Effekter av andra storskaliga förändringar Försurning Tydligt samband med återhämtning Förbruning inga trendsamband, tidsförskutning? Klimat Inga tydliga samband över tid. Men mellanårsvariation kan påverkas
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 8 Blanksjön Ejgdesjön Kalk Kalkavslut Ref Brunnsjön Stensjön (AB) Geten Rotehogstjärnen Gyltigesjön Hg vid 10 g (ng/g vs) Gyslättasjön
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Ann-Marie
Läs merKoncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.
0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Pia Kärrhage m fl
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili m fl September 2003 S t
Läs merKoncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.
-0- Dnr 0-/ Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år. Projekt X-. Suzanne Faxneld, Sara Danielsson Rapport nr : Naturhistoriska
Läs merVad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?
Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Studier av IKEU:s kalkavslutsobjekt Stina Drakare, Tobias Vrede, Karin Eklöf, Cecilia Andrén, Marcus Sundbom, Kerstin Holmgren, Leonard Sandin & Serena
Läs mer2a:4b. Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet
2a:4b Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk FÖRFATTARE Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet 2A:4B KALKNINGSEFFEKTER PÅ KVICKSILVER I FISK 201 2a:4b
Läs merSyrgasförhållanden i kalkade sjöar inom IKEU
Syrgasförhållanden i kalkade sjöar inom IKEU 2008-07-21 Anders Wilander Inst. för miljöanalys SLU 1 Sammanfattning En litteraturgenomgång av kalkningens effekt på sedimentens syretäring antyder att en
Läs merFISKERIVERKET INFORMERAR
3: FISKERIVERKET INFORMERAR Vad finns under ytan? Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år. Årsrapport för MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium 178 93 Drottningholm Tel:
Läs merResultat från. MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium. Stångholmsvägen 2, Drottningholm
:3 FISKERIVERKET INFORMERAR Resultat från Sötvattenslaboratoriets nätprovþsken i sjöar år 3 MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium Stångholmsvägen 178 93 Drottningholm magnus.dahlberg@þskeriverket.se
Läs merFISKERIVERKET INFORMERAR
2003:8 FISKERIVERKET INFORMERAR Är små svenska sjöar påverkade av fiske? Exempel från Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU) och nationell miljöövervakning KERSTIN HOLMGREN Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet
Läs merTypanpassning av referenssjöar och vattendrag: Kritisk granskning av biologiska kvalitetsfaktorer med bedömningsgrunder
Typanpassning av referenssjöar och vattendrag: Kritisk granskning av biologiska kvalitetsfaktorer med bedömningsgrunder by Richard K. Johnson, Willem Goedkoop, Eva Willén och Daniel Larsson Department
Läs mer2a:2. Kalkningseffekter på allmän vattenkemi i IKEU-sjöar
2a:2 Kalkningseffekter på allmän vattenkemi i IKEU-sjöar FÖRFATTARE Anders Wilander, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad
Läs merAnpassning av kalkning till försurningsutvecklingen
3a Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen FÖRFATTARE Anders Wilander, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 3A ANPASSNING AV KALKNING VID FÖRSURNINGSUTVECKLINGEN
Läs merInverkan av kalkning på metaller i sjöar
2a:4a Inverkan av kalkning på metaller i sjöar FÖRFATTARE Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Teresia Wällstedt, IMA, Institutionen för vatten och miljö,
Läs merKalkningseffekter på biomassa och ekosystemstruktur i sjöar. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet
a: Kalkningseffekter på biomassa och ekosystemstruktur i sjöar FÖRFATTARE Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet A: KALKNINGSEFFEKTER PÅ BIOMASSA OCH EKOSYSTEMSTRUKTUR
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merVäxtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning;
Växtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning; Resultat från IKEU-sjöar av Eva Willén Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 Rapport 26:11 75 7 Uppsala Växtplanktons rehabilitering
Läs merTrendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre
Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön, Redsjösjön och Tansen i Gävleborgs län Rapport 21:11 Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön,
Läs merÖvervakning av miljögifter i marin och limnisk biota
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se
Läs mer2a:4b. Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet
2a:4b Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk FÖRFATTARE Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet 2A:4B KALKNINGSEFFEKTER PÅ KVICKSILVER I FISK 21 2a:4b Kalkningseffekter
Läs merVattenvegetation i kalkade sjöar samt neutrala och sura referenssjöar
a:9 Vattenvegetation i kalkade sjöar samt neutrala och sura referenssjöar FÖRFATTARE Mikael Östlund, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet A:9 VATTENVEGETATION I KALKADE
Läs merUrval och representativitet
1b Urval och representativitet FÖRFATTARE Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Björn Bergquist, Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet Gunnar Persson,
Läs merMini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU
Mini-WORKSHOP IKEU Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU Upplägg för IKEU workshopen Presentation 20-25min (bakgrund och enkätresultat) Grupparbete 50-60min (3 frågor i 3 grupper) Syntes 25-35min (open
Läs merMålvattendragsomdrevet. Jens Fölster
Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"
Läs merProvtagningar i SJÖAR inom den nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU)
1 2018-09-18 Provtagningar i SJÖAR inom den nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU) Provtagning sker i vissa av sjöarna 4 gånger per år och i vissa sjöar 8 gånger per år (tabell 1 respektive 2). Provtagningsperioderna
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merPROVTAGNINGSANVISNINGAR 2009
Institutionen för vatten och miljö PROVTAGNINGSANVISNINGAR 2009 Trendstationer, sjöar Biologiska och kemiska studier Omslagsbild Lillesjön i Småland, 2007. Foto: Fredrik Pilström Provtagningsprogram 2009
Läs merProvtagning i trendstationer, sjöar
1 2018-09-18 Provtagning i trendstationer, sjöar Provtagning sker i tio intensivstuderade sjöar 8 gånger per år (tabell 1). I övriga trendsjöar sker provtagningen 4 gånger per år (tabell 2). Provtagningsperioderna
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2006
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2006 På uppdrag av Naturvårdsverket 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Marcus Sundbom, Markus Meili, Ann-Marie
Läs merProvtagning i trendstationer, sjöar år 2016
1 Provtagning i trendstationer, sjöar år 2016 Tack alla provtagare för förra årets väl genomförda provtagningar och lycka till med 2016 års fältsäsong! Provtagningsprogrammet för trendstationerna är oförändrat
Läs merSammanfattning. Eventuella samband mellan sjöars ytvattentemperatur
Sammanfattning Vattentemperaturen påverkar sjöars kemi och biologi, och bidrar därmed till naturlig variation mellan årstider och mellan år. Traditionellt har vattentemperaturen mätts i samband med övrig
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merBiologiska undersökningar vad säger de egentligen?
Biologiska undersökningar vad säger de egentligen? Exempel från Turingen, Tollare och Eka Andy Petsonk, Marie Arnér WSP Environmental Mark och Vatten Stockholm Problemet (enl Posthuma et al ) Överskridande
Läs merFortsatt anpassning av övervakning
Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber
Läs merKalkning och försurning. Var, när, hur och varför?
Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad
Läs merProvtagningar i SJÖAR inom den nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU) 2016
1 Provtagningar i SJÖAR inom den nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU) 2016 Tack alla provtagare för förra årets väl genomförda provtagningar och lycka till med 2016 års fältsäsong! Provtagningarna
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2005
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2005 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Ann-Marie Johansson
Läs merKvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
Läs merBedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen
Läs merUtvärdering av användbarheten av BLM i svenska vatten
ITM-rapport 186 Utvärdering av användbarheten av BLM i svenska vatten Sabina Hoppe Göran Lithner Hans Borg ITM-rapport 186 Utvärdering av användbarheten av BLM i svenska vatten Sabina Hoppe Göran Lithner
Läs merMiljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
Läs merUndersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 2017
Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 217 Kalmar läns luftvårdsförbund Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 217 Meddelande: 218:6 ISSN: 348-8748 Utgiven av: Länsstyrelsen Kalmar län
Läs merFramtidens nationella kalkningsuppföljning inom IKEU
5 Framtidens nationella kalkningsuppföljning inom IKEU FÖRFATTARE Jens Fölster, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,
Läs merKvicksilver i matfisk
Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning
Läs merKommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI
Läs merRåd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment. fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning
Råd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning Vårmöte Renare Mark -24 mars 29 - Hållbar riskbedömning Innehåll Bakgrund kontaminerade sediment
Läs mer2A:7 Zooplanktons individtäthet och dess förändringar 259
2a:7 Zooplanktons individtäthet och dess förändringar med tiden i kalkade, neutrala och sura IKEU-sjöar FÖRFATTARE Gunnar Persson, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merNyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om
Läs merKvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling
Kvicksilver i GÄDDA från Grycken Resultat 2004 Utveckling Gädda i Grycken Kvicksilver i vävnader 2004 Kvicksilverhalten i gädda från Grycken, Falun (S12), har undersökts sedan starten 1990 i syfte att
Läs merUtveckling av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag
Utveckling av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag av Gunnar Persson & Anders Wilander Institutionen för Miljöanalys, Box 7050, 750 07 Uppsala. E-mail: Gunnar.Persson@ma.slu.se Anders.Wilander@ma.slu.se
Läs merKalkningsavslut i Tyresta
ITM-rapport 180 Kalkningsavslut i Tyresta utvärdering och komplettering av kemi och metaller i vatten och sediment Frida Edberg, Teresia Wällstedt och Hans Borg Institutionen för tillämpad miljövetenskap
Läs merJämförelse mellan kisel analyserat med optisk ICP och kisel analyserat med AutoAnalyser III
Jämförelse mellan kisel analyserat med optisk ICP och kisel analyserat med AutoAnalyser III Urvalet för jämförelsen är alla prover som registrerats fr.o.m. --0 t.o.m. 3--. De prover som varit frysta innan
Läs merKvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg
Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:5 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att
Läs merFörändringar i sulfatbelastning och sulfatkoncentrationer i IKEU-sjöar och vattendrag ett underlag för anpassad kalkning
Förändringar i sulfatbelastning och sulfatkoncentrationer i IKEU-sjöar och vattendrag ett underlag för anpassad kalkning Anders Wilander Inst. f. miljöövervakning, SLU Version 28-9-19 1 Sammanfattning
Läs merFörsurning. Johan Ahlström
Försurning Johan Ahlström Innehåll Vad menas med försurning? Varför har vi försurning? Försurningsteori och modeller Återhämtning och nuläge Vad menas med försurning? Naturlig försurning Surt vatten Antropogen
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merBruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län
Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska
Läs merMeddelande nr 2011:07. Kvicksilver i fisk i Jönköpings län
Meddelande nr 211:7 Kvicksilver i fisk i Jönköpings län 1999-29 2 Kvicksilver i fisk i Jönköpings län 1999-29 MEDDELANDE NR 211:7 3 Meddelande nr 211:7 Referens Gunnel Hedberg, Naturavdelningen, mars 211
Läs merKvicksilver i den svenska miljön: förekomst, tillförsel och trender
Kvicksilver i den svenska miljön: förekomst, tillförsel och trender Publiceringsdatum 15 april 2005 Målsättningen med denna rapport har varit att sammanställa allmän information om kvicksilver och dess
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs mertill fyra gånger per år utan att betydelsefull information förloras?
Kan antalet växtplanktonprovtagningar minskas från sju till fyra gånger per år utan att betydelsefull information förloras? IKEU specialprojekt S1-09 Stina Drakare Institutionen för vatten och miljö, SLU
Läs merLimnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
Läs merKalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?
Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida
Läs merMarkförsurning utveckling och status
Markförsurning utveckling och status Johan Stendahl 1, Johan Iwald 1, Erik Karltun 1 & Stefan Löfgren 2 1 Institutionen för mark & miljö 2 Institutionen för vatten & miljö Skogsmarkens försurning Dåligt
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merPåverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat
Övre Svartsjön Övre Svartsjön tillhör Pauliströmsåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 18 km VSV om Hultsfred på en höjd av ca 148 m.ö.h. Sjön är mesotrof men var troligen en
Läs merAbborre i Runn Metaller i vävnader 2013
Abborre i Runn Metaller i vävnader 20 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-20 3, 4 infångades under sensommaren 20 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet
Läs merGRANSKNING AV VATTENKEMIDATA INOM DELPROGRAMMET IKEU
Institutionen för vatten och miljö GRANSKNING AV VATTENKEMIDATA INOM DELPROGRAMMET IKEU Karin Wallman, Marcus Sundbom SLU, Vatten och miljö: Rapport 17:1 Institutionen för vatten och miljö Referera gärna
Läs merIvösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt
Läs merAbborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05
Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Läs merKvicksilver: globala utsläpp och lokala effekter. John M unthe
Kvicksilver: globala utsläpp och lokala effekter John M unthe Är kvicksilver ett problem i Sverige? Livsmedelsverkets kostråd: gravida och ammande kvinnor bör äta olika sorters fisk 2-3 gånger per vecka
Läs merRegional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen
Läs mer± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:
Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merRegional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län
Rapport 2005:08 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län Författare: Joakim Pansar Rapport 2005:08 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län Foto omslag: Joakim
Läs merBeskrivning av delprogrammet Provbankning samt analys av metaller och organiska miljögifter i limniska fiskarter
1(15) Beskrivning av delprogrammet Provbankning samt analys av metaller och organiska miljögifter i limniska fiskarter 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet
Läs merKvicksilver i gädda 2016
Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns
Läs merUndersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...
Läs merEpisodförsurning. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 160
ITM-rapport 160 Episodförsurning Underlag till revision av Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag 8 7 ph Ali 200 150 ph 6 5 100 50 Ali µg/l 4 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000
Läs merEn försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan. eller från Discoråtta till Vattuman
En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan eller från Discoråtta till Vattuman 1 Intresset för vatten började tidigt! Framtidsdröm: Att göra vattenundersökningar
Läs merVATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Läs merÅtgärdsområde 128 Allsarpasjön
Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf
Läs merFöroreningshalter i abborre från Väsjön
Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts
Läs merAllmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender
2b:1 Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender FÖRFATTARE Jens Fölster, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 2B:1
Läs merKvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012
Kvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012 Länsstyrelsens rapportserie nr 13/2014 Titel Författare: Omslagsbild: Kartor: Kontaktperson: Kvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012. Länsstyrelsen Norrbotten.
Läs merKvicksilver i svensk insjöfisk variationer i tid och rum
Kvicksilver i svensk insjöfisk variationer i tid och rum av Staffan Åkerblom och Kjell Johansson Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2008:8 Kvicksilver i svensk insjöfisk
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?
Läs merFörfattare: Lennart Lindeström Mats Tröjbom Svensk MKB AB
Rapport 2006:07 2001:01 Kvicksilver i fisk Resultat från en inventering i Stockholms län 2004 Författare: Lennart Lindeström Mats Tröjbom Svensk MKB AB Rapport 2006:07 Kvicksilver i fisk Resultat från
Läs merDet började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl
Det började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl Hon och den dåvarande regeringen bildade 1987-88 Da(h)lälvsdelegationen med uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena Dalälven inom tio
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merMoren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Läs merText o foto: Lars Björk
Detta bildspel tillägnas årskurs 9 elever på Alléskolan för deras aktiva deltagande, visat intresse och miljöengagemang under elevens val v. 45-3, 2017-18. Text o foto: Lars Björk 2018-01-19 Varför
Läs mer2009:1. Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008
2009:1 Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008 Innehållsförteckning Kvicksilver i miljön.. 1 Kvicksilverundersökningar i Karlstads kommun....1 Så genomfördes undersökningarna
Läs mer