Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet"

Transkript

1 Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet

2 Hg S Ett strävsamt gammalt par Historien

3 Hg S Ett strävsamt gammalt par I Naturen: HgS, berggrund, jord, sediment Fossila bränslen

4 Hg S Ett strävsamt gammalt par Storskaliga miljöproblem Emission -> Deposition Metylering av Hg Bioackumulering Försurning H C H Hg

5 ~ : Höga halter kvicksilver (Hg) i insjöfisk även i områden utan lokala källor Samband mellan Hg och ph Generellt förhöjda halter i mark Över sjöar > 1 mg Hg/kg i gädda = otjänlig människoföda

6

7

8 Höga halter även i sjöar utan lokala Hg-källor I försurade/sura områden fiskar >10000 lokaler Åkerblom et al, Ambio 2014

9 3 Minskning 1% per år 30% över 40 år Storskalig trend ganska lika i kalkade och okalkade sjöar Hg 1 kg pike (mg kg -1 ) Hg 1 kg pike (mg kg -1 ) Hg Air (ng m 3 ) Air temp. deviation ( C) precipitation deviation (mm)

10 Frågeställningar Långtidseffekter effekter av kalkning på Hg fisk? Tidsserier Kalkavslut Effekter av andra storskaliga förändringar Försurning Förbruning Klimat

11 Exempel på tidsserier från IKEU Samband med olika kalkningsstrategier

12 Lägre halter i kalkade sjöar 2,0 Medel-Hg (mg/kg fv) 1,5 1,0 0,5 0,0 Abb. Gädda Abb. Gädda Abb. Gädda Abb. Gädda Sur (5) Kalkavslut (6) Kalkad (11) Neutral (1)

13 Hg-koncentrationer uppvisar samband med ph och TOC Lägre halter i kalkade sjöar

14 Kan våtmarkskalkning öka mobiliseringen och biotillgängligheten av Hg?

15 Trender Hg minskar i kalkade och okalkade sjöar Hg ökar i kalkavslutade sjöar Tidstrender ofta komplexa med stor mellanårsvariation Sur Kalkavslut Kalkad Neutral Remmarsjön Degervattnet Stensjön Tärnan Bysjön Stora Envättern Fiolen Källsjön Tryssjön V. Skälsjön Lien Ejgdesjön Stora Härsjön Stengårdshultas. Gyslättasjön Gyltigesjön Rädsjön Skifsen Långsjön, Åva Stensjön, Åva Långsjön Geten Övre Skärsjön Årsjön Rotehogstjärnen Skärgölen Hjärtsjön Brunnsjön Förändring kvicksilverhalt (abborre) och ph (sjö) -6% -4% -2% 0% 2% 4% Trend kvicksilver (%) per år neutral kalkad kalkavslut sur -0,06-0,04-0,02 0,0 0,02 Trend ph per år

16 Graph Builder Stengårdshultasjön Mean(Hg) vs. Year Sjö Tryssjön Mean 0,20 0,10 Hg Långsjön (T) Övre Skärsjön 0,20 0, Year Where(Sjö = Stengårdshultasjön, Tryssjön, Långsjön (T), Övre Skärsjön) Each error bar is constructed using 1 standard error from the mean.

17 Graph Builder Avslutat Kalkad Ref Where(4 rows excluded) Rädsjön Skifsen Långsjön, Åva Stensjön, Åva Långsjön Geten Källsjön Tryssjön V. Skälsjön Lien Ejgdesjön Stora Härsjön Stengårdshultasjön Gyslättasjön Gyltigesjön Abiskojaure Stor-Tjulträsket Storvindeln Brännträsket Remmarsjön Degervattnet Stor-Björsjön Stor-Backsjön Stensjön Gipsjön Övre Skärsjön Limmingsjön Fysingen Tärnan Bysjön Årsjön Stora Envättern Älgsjön Rotehogstjärnen Svartsjön Fräcksjön Bästeträsk Allgjuttern Horsan Skärgölen Lilla Öresjön Fiolen Hjärtsjön St Skärsjön Brunnsjön Sännen Krankesjön Krageholmssjön -7,5% -2,5% 0,0% 2,5% 5,0% -0,075-0,025 0,000 0,025-0,3-0,1 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5-0,4-0,2 0,0 0,1 0,2 Hg % per år Trend ph Trend TOC mg/l per år Trend Temp. C per år

18 Trender för Hg i fisk under perioden visar starkast samvariation med ph-trender Hg - ph Hg - TOC Hg - Temp

19 Slutsatser Långtidseffekter effekter av kalkning på Hg fisk? Tidsserier Halterna fortsatt lägre i kalkade vatten Kalkavslut leder till ökande halter Effekter av andra storskaliga förändringar Försurning Tydligt samband med återhämtning Förbruning inga trendsamband, tidsförskutning? Klimat Inga tydliga samband över tid. Men mellanårsvariation kan påverkas

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008 Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 8 Blanksjön Ejgdesjön Kalk Kalkavslut Ref Brunnsjön Stensjön (AB) Geten Rotehogstjärnen Gyltigesjön Hg vid 10 g (ng/g vs) Gyslättasjön

Läs mer

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007 Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Ann-Marie

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194. 0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för

Läs mer

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004 Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Pia Kärrhage m fl

Läs mer

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003 Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili m fl September 2003 S t

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198. -0- Dnr 0-/ Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år. Projekt X-. Suzanne Faxneld, Sara Danielsson Rapport nr : Naturhistoriska

Läs mer

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka? Studier av IKEU:s kalkavslutsobjekt Stina Drakare, Tobias Vrede, Karin Eklöf, Cecilia Andrén, Marcus Sundbom, Kerstin Holmgren, Leonard Sandin & Serena

Läs mer

2a:4b. Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet

2a:4b. Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet 2a:4b Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk FÖRFATTARE Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet 2A:4B KALKNINGSEFFEKTER PÅ KVICKSILVER I FISK 201 2a:4b

Läs mer

Syrgasförhållanden i kalkade sjöar inom IKEU

Syrgasförhållanden i kalkade sjöar inom IKEU Syrgasförhållanden i kalkade sjöar inom IKEU 2008-07-21 Anders Wilander Inst. för miljöanalys SLU 1 Sammanfattning En litteraturgenomgång av kalkningens effekt på sedimentens syretäring antyder att en

Läs mer

FISKERIVERKET INFORMERAR

FISKERIVERKET INFORMERAR 3: FISKERIVERKET INFORMERAR Vad finns under ytan? Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år. Årsrapport för MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium 178 93 Drottningholm Tel:

Läs mer

Resultat från. MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium. Stångholmsvägen 2, Drottningholm

Resultat från. MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium. Stångholmsvägen 2, Drottningholm :3 FISKERIVERKET INFORMERAR Resultat från Sötvattenslaboratoriets nätprovþsken i sjöar år 3 MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium Stångholmsvägen 178 93 Drottningholm magnus.dahlberg@þskeriverket.se

Läs mer

FISKERIVERKET INFORMERAR

FISKERIVERKET INFORMERAR 2003:8 FISKERIVERKET INFORMERAR Är små svenska sjöar påverkade av fiske? Exempel från Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU) och nationell miljöövervakning KERSTIN HOLMGREN Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet

Läs mer

Typanpassning av referenssjöar och vattendrag: Kritisk granskning av biologiska kvalitetsfaktorer med bedömningsgrunder

Typanpassning av referenssjöar och vattendrag: Kritisk granskning av biologiska kvalitetsfaktorer med bedömningsgrunder Typanpassning av referenssjöar och vattendrag: Kritisk granskning av biologiska kvalitetsfaktorer med bedömningsgrunder by Richard K. Johnson, Willem Goedkoop, Eva Willén och Daniel Larsson Department

Läs mer

2a:2. Kalkningseffekter på allmän vattenkemi i IKEU-sjöar

2a:2. Kalkningseffekter på allmän vattenkemi i IKEU-sjöar 2a:2 Kalkningseffekter på allmän vattenkemi i IKEU-sjöar FÖRFATTARE Anders Wilander, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad

Läs mer

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen 3a Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen FÖRFATTARE Anders Wilander, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 3A ANPASSNING AV KALKNING VID FÖRSURNINGSUTVECKLINGEN

Läs mer

Inverkan av kalkning på metaller i sjöar

Inverkan av kalkning på metaller i sjöar 2a:4a Inverkan av kalkning på metaller i sjöar FÖRFATTARE Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Teresia Wällstedt, IMA, Institutionen för vatten och miljö,

Läs mer

Kalkningseffekter på biomassa och ekosystemstruktur i sjöar. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet

Kalkningseffekter på biomassa och ekosystemstruktur i sjöar. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet a: Kalkningseffekter på biomassa och ekosystemstruktur i sjöar FÖRFATTARE Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet A: KALKNINGSEFFEKTER PÅ BIOMASSA OCH EKOSYSTEMSTRUKTUR

Läs mer

Vad finns att berätta om denna rapport?

Vad finns att berätta om denna rapport? Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på

Läs mer

Växtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning;

Växtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning; Växtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning; Resultat från IKEU-sjöar av Eva Willén Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 Rapport 26:11 75 7 Uppsala Växtplanktons rehabilitering

Läs mer

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön, Redsjösjön och Tansen i Gävleborgs län Rapport 21:11 Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön,

Läs mer

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se

Läs mer

2a:4b. Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet

2a:4b. Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk. Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet 2a:4b Kalkningseffekter på kvicksilver i fisk FÖRFATTARE Marcus Sundbom, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet 2A:4B KALKNINGSEFFEKTER PÅ KVICKSILVER I FISK 21 2a:4b Kalkningseffekter

Läs mer

Vattenvegetation i kalkade sjöar samt neutrala och sura referenssjöar

Vattenvegetation i kalkade sjöar samt neutrala och sura referenssjöar a:9 Vattenvegetation i kalkade sjöar samt neutrala och sura referenssjöar FÖRFATTARE Mikael Östlund, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet A:9 VATTENVEGETATION I KALKADE

Läs mer

Urval och representativitet

Urval och representativitet 1b Urval och representativitet FÖRFATTARE Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Björn Bergquist, Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet Gunnar Persson,

Läs mer

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU Mini-WORKSHOP IKEU Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU Upplägg för IKEU workshopen Presentation 20-25min (bakgrund och enkätresultat) Grupparbete 50-60min (3 frågor i 3 grupper) Syntes 25-35min (open

Läs mer

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"

Läs mer

Provtagningar i SJÖAR inom den nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU)

Provtagningar i SJÖAR inom den nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU) 1 2018-09-18 Provtagningar i SJÖAR inom den nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU) Provtagning sker i vissa av sjöarna 4 gånger per år och i vissa sjöar 8 gånger per år (tabell 1 respektive 2). Provtagningsperioderna

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

PROVTAGNINGSANVISNINGAR 2009

PROVTAGNINGSANVISNINGAR 2009 Institutionen för vatten och miljö PROVTAGNINGSANVISNINGAR 2009 Trendstationer, sjöar Biologiska och kemiska studier Omslagsbild Lillesjön i Småland, 2007. Foto: Fredrik Pilström Provtagningsprogram 2009

Läs mer

Provtagning i trendstationer, sjöar

Provtagning i trendstationer, sjöar 1 2018-09-18 Provtagning i trendstationer, sjöar Provtagning sker i tio intensivstuderade sjöar 8 gånger per år (tabell 1). I övriga trendsjöar sker provtagningen 4 gånger per år (tabell 2). Provtagningsperioderna

Läs mer

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2006

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2006 Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2006 På uppdrag av Naturvårdsverket 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Marcus Sundbom, Markus Meili, Ann-Marie

Läs mer

Provtagning i trendstationer, sjöar år 2016

Provtagning i trendstationer, sjöar år 2016 1 Provtagning i trendstationer, sjöar år 2016 Tack alla provtagare för förra årets väl genomförda provtagningar och lycka till med 2016 års fältsäsong! Provtagningsprogrammet för trendstationerna är oförändrat

Läs mer

Sammanfattning. Eventuella samband mellan sjöars ytvattentemperatur

Sammanfattning. Eventuella samband mellan sjöars ytvattentemperatur Sammanfattning Vattentemperaturen påverkar sjöars kemi och biologi, och bidrar därmed till naturlig variation mellan årstider och mellan år. Traditionellt har vattentemperaturen mätts i samband med övrig

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen? Biologiska undersökningar vad säger de egentligen? Exempel från Turingen, Tollare och Eka Andy Petsonk, Marie Arnér WSP Environmental Mark och Vatten Stockholm Problemet (enl Posthuma et al ) Överskridande

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför? Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad

Läs mer

Provtagningar i SJÖAR inom den nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU) 2016

Provtagningar i SJÖAR inom den nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU) 2016 1 Provtagningar i SJÖAR inom den nationella kalkeffektuppföljningen (IKEU) 2016 Tack alla provtagare för förra årets väl genomförda provtagningar och lycka till med 2016 års fältsäsong! Provtagningarna

Läs mer

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2005

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2005 Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2005 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Ann-Marie Johansson

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen

Läs mer

Utvärdering av användbarheten av BLM i svenska vatten

Utvärdering av användbarheten av BLM i svenska vatten ITM-rapport 186 Utvärdering av användbarheten av BLM i svenska vatten Sabina Hoppe Göran Lithner Hans Borg ITM-rapport 186 Utvärdering av användbarheten av BLM i svenska vatten Sabina Hoppe Göran Lithner

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 2017

Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 2017 Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 217 Kalmar läns luftvårdsförbund Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 217 Meddelande: 218:6 ISSN: 348-8748 Utgiven av: Länsstyrelsen Kalmar län

Läs mer

Framtidens nationella kalkningsuppföljning inom IKEU

Framtidens nationella kalkningsuppföljning inom IKEU 5 Framtidens nationella kalkningsuppföljning inom IKEU FÖRFATTARE Jens Fölster, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI

Läs mer

Råd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment. fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning

Råd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment. fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning Råd för riskbedömning av kvicksilverförorenade sediment fokus påförutsättningar för metylkvicksilverbildning Vårmöte Renare Mark -24 mars 29 - Hållbar riskbedömning Innehåll Bakgrund kontaminerade sediment

Läs mer

2A:7 Zooplanktons individtäthet och dess förändringar 259

2A:7 Zooplanktons individtäthet och dess förändringar 259 2a:7 Zooplanktons individtäthet och dess förändringar med tiden i kalkade, neutrala och sura IKEU-sjöar FÖRFATTARE Gunnar Persson, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om

Läs mer

Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling

Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling Kvicksilver i GÄDDA från Grycken Resultat 2004 Utveckling Gädda i Grycken Kvicksilver i vävnader 2004 Kvicksilverhalten i gädda från Grycken, Falun (S12), har undersökts sedan starten 1990 i syfte att

Läs mer

Utveckling av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag

Utveckling av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag Utveckling av IKEU inför 2000-talet; redovisning av ett utredningsuppdrag av Gunnar Persson & Anders Wilander Institutionen för Miljöanalys, Box 7050, 750 07 Uppsala. E-mail: Gunnar.Persson@ma.slu.se Anders.Wilander@ma.slu.se

Läs mer

Kalkningsavslut i Tyresta

Kalkningsavslut i Tyresta ITM-rapport 180 Kalkningsavslut i Tyresta utvärdering och komplettering av kemi och metaller i vatten och sediment Frida Edberg, Teresia Wällstedt och Hans Borg Institutionen för tillämpad miljövetenskap

Läs mer

Jämförelse mellan kisel analyserat med optisk ICP och kisel analyserat med AutoAnalyser III

Jämförelse mellan kisel analyserat med optisk ICP och kisel analyserat med AutoAnalyser III Jämförelse mellan kisel analyserat med optisk ICP och kisel analyserat med AutoAnalyser III Urvalet för jämförelsen är alla prover som registrerats fr.o.m. --0 t.o.m. 3--. De prover som varit frysta innan

Läs mer

Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg

Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:5 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att

Läs mer

Förändringar i sulfatbelastning och sulfatkoncentrationer i IKEU-sjöar och vattendrag ett underlag för anpassad kalkning

Förändringar i sulfatbelastning och sulfatkoncentrationer i IKEU-sjöar och vattendrag ett underlag för anpassad kalkning Förändringar i sulfatbelastning och sulfatkoncentrationer i IKEU-sjöar och vattendrag ett underlag för anpassad kalkning Anders Wilander Inst. f. miljöövervakning, SLU Version 28-9-19 1 Sammanfattning

Läs mer

Försurning. Johan Ahlström

Försurning. Johan Ahlström Försurning Johan Ahlström Innehåll Vad menas med försurning? Varför har vi försurning? Försurningsteori och modeller Återhämtning och nuläge Vad menas med försurning? Naturlig försurning Surt vatten Antropogen

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

- Mölndalsåns stora källsjö

- Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Meddelande nr 2011:07. Kvicksilver i fisk i Jönköpings län

Meddelande nr 2011:07. Kvicksilver i fisk i Jönköpings län Meddelande nr 211:7 Kvicksilver i fisk i Jönköpings län 1999-29 2 Kvicksilver i fisk i Jönköpings län 1999-29 MEDDELANDE NR 211:7 3 Meddelande nr 211:7 Referens Gunnel Hedberg, Naturavdelningen, mars 211

Läs mer

Kvicksilver i den svenska miljön: förekomst, tillförsel och trender

Kvicksilver i den svenska miljön: förekomst, tillförsel och trender Kvicksilver i den svenska miljön: förekomst, tillförsel och trender Publiceringsdatum 15 april 2005 Målsättningen med denna rapport har varit att sammanställa allmän information om kvicksilver och dess

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

till fyra gånger per år utan att betydelsefull information förloras?

till fyra gånger per år utan att betydelsefull information förloras? Kan antalet växtplanktonprovtagningar minskas från sju till fyra gånger per år utan att betydelsefull information förloras? IKEU specialprojekt S1-09 Stina Drakare Institutionen för vatten och miljö, SLU

Läs mer

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk

Läs mer

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka? Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida

Läs mer

Markförsurning utveckling och status

Markförsurning utveckling och status Markförsurning utveckling och status Johan Stendahl 1, Johan Iwald 1, Erik Karltun 1 & Stefan Löfgren 2 1 Institutionen för mark & miljö 2 Institutionen för vatten & miljö Skogsmarkens försurning Dåligt

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat Övre Svartsjön Övre Svartsjön tillhör Pauliströmsåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 18 km VSV om Hultsfred på en höjd av ca 148 m.ö.h. Sjön är mesotrof men var troligen en

Läs mer

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013 Abborre i Runn Metaller i vävnader 20 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-20 3, 4 infångades under sensommaren 20 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet

Läs mer

GRANSKNING AV VATTENKEMIDATA INOM DELPROGRAMMET IKEU

GRANSKNING AV VATTENKEMIDATA INOM DELPROGRAMMET IKEU Institutionen för vatten och miljö GRANSKNING AV VATTENKEMIDATA INOM DELPROGRAMMET IKEU Karin Wallman, Marcus Sundbom SLU, Vatten och miljö: Rapport 17:1 Institutionen för vatten och miljö Referera gärna

Läs mer

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Kvicksilver: globala utsläpp och lokala effekter. John M unthe

Kvicksilver: globala utsläpp och lokala effekter. John M unthe Kvicksilver: globala utsläpp och lokala effekter John M unthe Är kvicksilver ett problem i Sverige? Livsmedelsverkets kostråd: gravida och ammande kvinnor bör äta olika sorters fisk 2-3 gånger per vecka

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven: Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län

Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län Rapport 2005:08 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län Författare: Joakim Pansar Rapport 2005:08 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Stockholms län Foto omslag: Joakim

Läs mer

Beskrivning av delprogrammet Provbankning samt analys av metaller och organiska miljögifter i limniska fiskarter

Beskrivning av delprogrammet Provbankning samt analys av metaller och organiska miljögifter i limniska fiskarter 1(15) Beskrivning av delprogrammet Provbankning samt analys av metaller och organiska miljögifter i limniska fiskarter 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet

Läs mer

Kvicksilver i gädda 2016

Kvicksilver i gädda 2016 Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns

Läs mer

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...

Läs mer

Episodförsurning. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 160

Episodförsurning. Institutionen för tillämpad miljövetenskap. Department of Applied Environmental Science. ITM-rapport 160 ITM-rapport 160 Episodförsurning Underlag till revision av Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag 8 7 ph Ali 200 150 ph 6 5 100 50 Ali µg/l 4 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000

Läs mer

En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan. eller från Discoråtta till Vattuman

En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan. eller från Discoråtta till Vattuman En försurningsresa ( drygt 35 år på drygt 35 minuter ) som började en gång för länge sedan eller från Discoråtta till Vattuman 1 Intresset för vatten började tidigt! Framtidsdröm: Att göra vattenundersökningar

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf

Läs mer

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Föroreningshalter i abborre från Väsjön Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts

Läs mer

Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender

Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender 2b:1 Allmän vattenkemi i rinnande vatten inom IKEU-projektet status, typvis jämförelser och trender FÖRFATTARE Jens Fölster, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 2B:1

Läs mer

Kvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012

Kvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012 Kvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012 Länsstyrelsens rapportserie nr 13/2014 Titel Författare: Omslagsbild: Kartor: Kontaktperson: Kvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012. Länsstyrelsen Norrbotten.

Läs mer

Kvicksilver i svensk insjöfisk variationer i tid och rum

Kvicksilver i svensk insjöfisk variationer i tid och rum Kvicksilver i svensk insjöfisk variationer i tid och rum av Staffan Åkerblom och Kjell Johansson Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2008:8 Kvicksilver i svensk insjöfisk

Läs mer

Vad finns att berätta om denna rapport?

Vad finns att berätta om denna rapport? Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?

Läs mer

Författare: Lennart Lindeström Mats Tröjbom Svensk MKB AB

Författare: Lennart Lindeström Mats Tröjbom Svensk MKB AB Rapport 2006:07 2001:01 Kvicksilver i fisk Resultat från en inventering i Stockholms län 2004 Författare: Lennart Lindeström Mats Tröjbom Svensk MKB AB Rapport 2006:07 Kvicksilver i fisk Resultat från

Läs mer

Det började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl

Det började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl Det började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl Hon och den dåvarande regeringen bildade 1987-88 Da(h)lälvsdelegationen med uppdrag att utarbeta ett åtgärdsprogram för att rena Dalälven inom tio

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Text o foto: Lars Björk

Text o foto: Lars Björk Detta bildspel tillägnas årskurs 9 elever på Alléskolan för deras aktiva deltagande, visat intresse och miljöengagemang under elevens val v. 45-3, 2017-18. Text o foto: Lars Björk 2018-01-19 Varför

Läs mer

2009:1. Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008

2009:1. Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008 2009:1 Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008 Innehållsförteckning Kvicksilver i miljön.. 1 Kvicksilverundersökningar i Karlstads kommun....1 Så genomfördes undersökningarna

Läs mer