Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 2017

Transkript

1 Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 217

2 Kalmar läns luftvårdsförbund Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 217 Meddelande: 218:6 ISSN: Utgiven av: Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig avd./enhet: Tillväxt och miljö, Vattenenheten Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Karl-Johan Persson Gädda, Foto: Mysak, Mostphotos Länsstyrelsen Kalmar län Lantmäteriet

3 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte... 2 Metod... 2 Statistik... 4 Resultat... 4 Diskussion... 7 Slutsatser... 7 Tack till... 8 Referenser... 8

4

5 UNDERSÖKNING AV KVICKSILVER I GÄDDA, KALMAR LÄN Sammanfattning I majoriteten av de undersökta sjöarna i Kalmar län var 217 års kvicksilverhalt i gädda oförändrad jämfört med den som uppmättes 26. I två av sjöarna, Grönskogssjön och Yxern, visade 217 års undersökning på lägre halter jämfört med 26. Medelkvicksilverhalten översteg,5 mg Hg per kilo gädda i 5 av de 11 undersökta sjöarna. I 3 av sjöarna (Allgunnen, Linden och Stora Sinnern) ligger kvicksilverhalten i gädda på över 1. mg Hg per kilo. Högst kvicksilverhalt uppmättes i Stora Sinnern där medelkoncentrationen i fem undersökta gäddor var 1.18 mg Hg per kilo gäddmuskel. Resultaten visar att de fortsatt finns så pass höga halter av kvicksilver i gäddor från sjöar i Kalmar län att Livsmedelsverkets rekommendationer gällande förtäring av insjöfisk bör följas särskilt om man är kvinna i fertil ålder och funderar på att skaffa barn. Inledning Kvicksilver är ett grundämne och kan därmed aldrig brytas ner eller förstöras genom kemiska reaktioner. Kvicksilver faller ner på marken genom antingen våt- eller torrdeposition. De största globala källorna av kvicksilver är utsläpp genom förbränning av fossila bränslen. Delar av det kvicksilver som på olika sätt transporterats till en sjö eller vattendrag omvandlas till metylkvicksilver av vattenlevande mikroorganismer. Metylkvicksilver är giftigt därför att det blockerar livsviktiga enzymers funktion. För stora mängder kan skada hjärnan hos oss människor. Metylkvicksilver ansamlas uppåt i näringskedjan och halterna i fisk kan vara höga framförallt i rovfiskar såsom gädda eller gös. Vidare innehåller stora rovfiskar ofta högre koncentrationer eftersom de har kunnat ackumulera kvicksilver i sin kropp under en längre tid. Det kan därför vara en god idé att ta hem de lite mindre gäddorna som matfisk och låta de större simma vidare. Hur mycket fisk man äter är den största källan till mängden metylkvicksilver man får i sig och halten varierar beroende på fiskart och fiskens ålder. Större rovfiskar innehåller ofta mer metylkvicksilver än växtätande fiskar och insjöfisk har generellt högre halter än fisk från havet. Fisk tar upp ca 9% av den totala mängden kvicksilver via födan och resten via det omgivande vattnet med hjälp av bl. a gälarna. EU-kommissionen har år 21 satt gränsvärdet 1 mg Hg/kg våtvikt för saluföring av gädda och ål. För övrig fisk och fiskvaror är gränsvärdet,5 mg Hg/kg våtvikt. Livsmedelsverket rekommenderar att kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att skaffa barn inte bör äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2-3 gånger per år. Vidare rekommenderas att man inte ska äta abborre, gädda, gös eller lake som man fiskat själv oftare än en gång per vecka. Det kan leda till kvicksilvermängder som på sikt kan skada hälsan. Den känsligaste perioden att utsättas för kvicksilver är när barnet ännu är foster då hjärnan och nervsystemet utvecklas. Kvicksilver kan föras över till barnet genom mammans moderkaka och bröstmjölk. Sedan början av 199-talet har Sveriges utsläpp av kvicksilver till luft minskat med två tredjedelar. Men metallen kan spridas mycket långa sträckor via luften. Nedfallet av kvicksilver över Sverige är därför fortfarande stort, beroende på utsläpp i andra länder. Ett sätt att följa upp tillståndet i miljön med avseende på kvicksilver är att undersöka kvicksilverhalterna i matfisk för att bilda sig en uppfattning om vilka halter som förekommer samt om halterna minskar eller ökar. Ett sätt att göra detta på är en så kallad screening inventering. Vid en screening undersöks ett fåtal platser med stor geografisk spridning. På detta sätt kan man för ett ämne som kvicksilver, vilket sprider sig via luften, få en bild av påverkan över ett stort område.

6 2 UNDERSÖKNING AV KVICKSILVER I GÄDDA, KALMAR LÄN 217 Syfte I Kalmar län har kvicksilver i gädda undersökts vid tre tidigare tillfällen (199/1991, 1996/1997 och 26/27). Syftet med 217 års undersökning var bland annat att ta reda på hur höga kvicksilverhalterna i gädda från länets sjöar är idag samt hur de förhåller sig till Livsmedelverkets rekommendationer. Ytterligare ett syfte med 217 års undersökning var att undersöka om man kan urskilja några trender av kvicksilverhalter i gädda över tid i de utvalda sjöarna. Metod Sjöarna som valdes ut för att ingå i 217 års undersökning av kvicksilver behövde uppfylla några viktiga kriterier; 1, det skulle finnas data gällande kvicksilver i gädda från de två tidigare inventeringarna gjorda på 199-talet. Detta för att möjliggöra jämförelser av halter över tid. 2, Halterna av tidigare uppmätt kvicksilver i gädda skulle vara över.5 mg Hg/ kg gäddmuskel. Detta för att följa upp sjöar med höga kvicksilverhalter och slutligen 3, att det skulle vara en aktiv fiskevårdsområdesförening (FVOF) knuten till sjön. Detta för att möjliggöra assistans gällande insamling av gädda för provtagning. En intresseanmälan skickades ut till totalt 2 sjöar med en förfrågan om att vara med i inventeringen. 12 st svarade inom utsatt tid att de var intresserade samt hade möjlighet att hjälpa till med att samla in gäddor (Figur 1 och Tabell 1). Perioden för insamlandet sträckte sig mellan den sista april till och med 3 oktober 217. Länsstyrelsen försåg FVOF med frigolitlådor samt utförliga instruktioner (se punkt 1-8 nedan) för hur infångade gäddor skulle märkas och skickas iväg till laboratoriet (ALS Scandinavia, Luleå) för analys av kvicksilver samt åldersbestämning. Från varje sjö efterfrågades 5 fiskar (gädda). För varje fiskevårdsförening som bidrog med fångst utgick en liten ersättning. Denna ersättning avsåg omkostnader i samband med insamling, paketering och leverans till laboratoriet. För att få så jämförbara resultat som möjligt över tid och mellan sjöar ställdes också krav på att de infångade gäddorna skulle ha en längd inom intervallet 4-6 cm, vilket motsvarar en fisk på cirka 1 kilo i vikt. Den uppmätta kvicksilverhalten normaliserades sedan till en enkilosgädda genom att dividera kvicksilverhalten med fiskens vikt i kilo. Med det normaliserade värdet kan man lättare jämföra kvicksilverhalter mellan sjöar, värdet reducerar även en del variation som kan bero på fiskens ålder och storlek. 1. Fiskart (och nr) 2. Namn på sjö 3. Fångstplats (gärna koordinater) 4. Fångstdatum 5. Vikt (kg med minst 2 decimaler, gärna 3 decimaler) 6. Längd i cm 7. Kön (om möjligt) 8. Kontaktperson (namn & telefonnummer till den som fångat fisken)

7 UNDERSÖKNING AV KVICKSILVER I GÄDDA, KALMAR LÄN Metodiken för kvicksilveranalys samt åldersbestämning av fisk finns beskriven i rapport L17243 från ALS Scandinavia 217. Figur 1. De undersökta sjöarna i 217 års kvicksilver inventering. Se även tabell 1.

8 4 UNDERSÖKNING AV KVICKSILVER I GÄDDA, KALMAR LÄN 217 Statistik Kvicksilverhalter i mg Hg/kg jämfördes för 11 sjöar mellan 26 och 217 med hjälp av Student s t-test i Microsoft Excel. Kvicksilverdata testades mot en normalfördelning med Shapiro Wilks normalitetstest. Signifikansnivån sattes till p >.5. Resultat Totalt undersöktes kvicksilverinnehållet i 53 gäddor från 11 sjöar. Kvicksilverinnehållet varierade mellan,14-1,97 mg kvicksilver per kilo gäddmuskel (Tabell 1, Figur 2 och 3). I 2 av 11 sjöar visade 217 års resultat på mindre genomsnittligt kvicksilverinnehåll jämfört med undersökningen 26 (Students t-test, p <.5, Grönskogssjön och Yxern). För resterande sjöar påträffades inga statistiska skillnader för kvicksilverhalter i gädda mellan åren 26 och 217. Medelkvicksilverhalten översteg,5 mg Hg per kilo i 5 av de 11 undersökta sjöarna. Samtliga sjöar förutom Dackebosjön innehöll gädda med en kvicksilverhalt över.5 mg Hg per kilo gäddmuskel. 3 av de 11 undersökta sjöarna hade en genomsnittlig kvicksilverhalt över 1, mg Hg per kilo (Allgunnen, Linden och Stora Sinnern). Högst kvicksilverhalt för en enskild gädda noterades från Allgunnen där en individ innehöll 1,97 mg Hg per kilo. Åldersanalyserna för de undersökta gäddorna visade att de flesta infångade fiskarna var mellan 3-4 år gamla (Tabell 2). Undantaget var en 12 årig fisk (gädda nr 3) från Allgunnen. Tabell 1. Halter av kvicksilver i undersökta gäddor i Kalmar län 217. Sjö Antalgäddor K vic ks ilverinnehåll (mg Hg/ kg gäddmus kel) Medelhalt kvic ks ilver 217 (mg Hg/kg gäddmuskel) S tandardavvikels e Gädda 1 Gädda 2 Gädda 3 Gädda 4 Gädda 5 Gädda 6 Allgunnen 5 1,8,61,57,5 1,4 1,97,95 Dackebosjön 5,38,6,37,31,45,32,43 Grönskogssjön 5,48,8,44,61,5,4,43 Linden 2 1,1 6,93 Mossjön 5,41,32,94,14,47,31,19 Orranäsasjön 5,5,2,48,29,33,65,77 Stora Sinnern 5 1,18,55 1,15,77 7 1,8,54 Store Hindsjön 4,77,25,79,83,44 1,3 Yxern 6,38,12,3,49,43,51,22,33 Ödevaten 6,49,19,79,41,35,63,28,45 Sidlången 5,51,15,6,72,45,43,34 Tabell 2. Medelålder för de analyserade gäddorna från respektive sjö. S jönamn Medelålder (år) S tandardavvikelse Linden 3,5 Allgunnen 6 4, Orranäsasjön 2,8, Mos s jön 3,6 1, Y xern 5 1, Gröns kogs s jön 4, Dackebos jön 4, S tore Hinds jön 4 1,

9 UNDERSÖKNING AV KVICKSILVER I GÄDDA, KALMAR LÄN A Allgunnen 1,5 1, B Dackebosjön,8, Grönskogssjön Linden C,8, D,8, Orranäsasjön Mossjön E,8, F,8, Figur 2. Uppmätta kvicksilverhalter i gädda från 6 av de 11 undersökta sjöarna vid 217 års undersökning i Kalmar län.

10 6 UNDERSÖKNING AV KVICKSILVER I GÄDDA, KALMAR LÄN 217 G Stora Sinnern,8, H Store Hindsjön,8, I Yxern,8, Ödevaten J,8, Sidlången K,8, Figur 3. Uppmätta kvicksilverhalter i gädda från 5 av de 11 undersökta sjöarna vid 217 års undersökning i Kalmar län.

11 UNDERSÖKNING AV KVICKSILVER I GÄDDA, KALMAR LÄN Diskussion I majoriteten av de undersökta sjöarna i Kalmar län fanns det inga skillnader mellan 217 års kvicksilverhalt och den som uppmättes 26. I två av sjöarna, Grönskogssjön och Yxern, visade 217 års undersökning på lägre halter jämfört med 26. Den data som finns att tillgå är dock i minsta laget för statistisk utvärdering, vilket innebär att man ska vara försiktig med att dra slutsatser framförallt när det gäller trender över tid. En av de längsta tidsserierna över kvicksilverhalter i gädda från södra Sverige finns från sjön Bolmen i Kronobergs län där man sedan 1967 analyserat kvicksilverhalter (Kvicksilver i fisk, Kronobergs län ). Inte heller med denna 4-åriga tidsserie ser man någon trend för om halterna ökar eller minskar. Det finns dock forskning som tyder på att halterna av kvicksilver i fisk är på väg att minska. Forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har kunnat visa att kvicksilver i myrar i högre utsträckning lämnar myren än tillförs (Osterwalder et al. 217). Detta kan enligt forskarna leda till minskade halter av fisk i framtiden. Anledningen till den observerade kvicksilveravgången från myrmarker tros vara minskade koncentrationer i luften. Kvicksilverhalterna uppmätta under 217 års studier i Kalmar län är jämförbara med tidigare analyser (Figur 2 och 3). Värt att notera är att kvicksilverhalterna verkar variera stort mellan olika sjöar men också mellan olika gäddor inom varje sjö. Allgunnen, Linden och Stora Sinnern tillhör de sjöar som enligt 217 års undersökning innehåller högst kvicksilverhalter (alla med en genomsnittlig halt på över 1, mg Hg per kilo våtvikt). Av denna anledning ska man vara extra noggrann med att inte allt för ofta äta gädda från dessa sjöar. Enligt Livsmedelsverket bör man inte äta fisk som kan innehålla kvicksilver mer än 2-3 gånger per år om man försöker bli gravid, är gravid eller ammar. Kvicksilvret överförs till barnet via moderkakan och bröstmjölken. Kostrådet gäller bl.a. abborre, gädda, lake och gös (Livsmedelsverket, 27). Personer som äter egenfångad insjöfisk som t.ex. abborre, gädda, gös och lake mer än en gång per vecka riskerar att på sikt få i sig så höga kvicksilverhalter att det kan skada hälsan (Livsmedelsverket, 27). Det finns många studier som har visat att för hög kvicksilverkonsumtion kan ha en negativ effekt på hälsan. En studie som utfördes på Nya Zeeland visade att barn som i fosterstadiet blivit utsatta för metylkvicksilver hade sämre testresultat med avseende på motoriska, neurologiska och kognitiva funktioner jämfört med barn som vid fosterstadiet haft en mycket låg metylkvicksilverexponering (Livsmedelsverket, 27). Det framkom under årets undersökning att det inte alltid är så lätt att få tag i gäddor i rätt storlek. Gäddor verkar till exempel inte vara lika benägna att simma in i och fastna i provfiskenät som till exempel abborre. Av denna anledning kanske man också ska rikta in sig på abborre när det gäller analyser av kvicksilver i fisk. Det finns flera fördelar med abborre. Abborren är till exempel betydligt lättare att fånga många av och man har därmed möjlighet att få både säkrare resultat och analyser från flera sjöar. Slutsatser Gäddor från sjöar i Kalmar län innehåller kvicksilver i koncentrationer som innebär att Livsmedelsverkets rekommendationer angående hur ofta man bör äta insjöfisk bör följas. Särskilt viktigt är detta om man är gravid eller planerar att skaffa barn. Årets studie motiverar fortsatt övervakning i gädda alternativt abborre för att följa upp om halterna av kvicksilver i insjöfisk minskar i länet.

12 8 UNDERSÖKNING AV KVICKSILVER I GÄDDA, KALMAR LÄN 217 Tack till De engagerade fiskevårdsområdesföreningarna anslutna till de undersökta sjöarna för er hjälp med insamling av gäddor. Luftvårdsförbundet i Kalmar län för ett bra samarbete. Referenser Kvicksilver i fisk, Kronobergs län , ISSN , Meddelande nr 212:24. Stefan Osterwalder, Kevin Bishop, Christine Alewell, Johannes Fritsche, Hjalmar Laudon, Staffan Åkerblom & Mats B. Nilsson. (217). Mercury evasion from a boreal peatland shortens the timeline for recovery from legacy pollution. Scientific Reports, DOI:1.138/s freely available at Livsmedelsverket, 27. Riskvärdering av metylkvicksilver i fisk. SLV Rapport 1. ALS Scandinavia, Rapport L

13

14

15