2009:1. Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008

Transkript

1 2009:1 Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008

2

3 Innehållsförteckning Kvicksilver i miljön.. 1 Kvicksilverundersökningar i Karlstads kommun....1 Så genomfördes undersökningarna 2007/ Sveriges Lantbruks Universitet(SLU) analys 2008 om kvicksilver i svensk insjöfisk 2 Kostrekommendationer/Gränsvärden 3 Kommentar om resultaten från i Karlstads kommun.3 Mer information 4 Bilaga 1. Resultaten av 2007/2008 års undersökningar och jämförelse med tidigare undersökningsresultat. Kompletterat med undersökningar från Vänern. Bilaga 2. Tabell från IVL Svenska Miljöinstitutet AB kompletterad med undersökningsresultatet från undersökningarna i kommunen 2007/2008. Bilaga 3. Karta över kommunen med de 14 undersökta sjöarna utsatta. Omslagsbild: Gädda (Esox lucius) Biopix dk. N. Sloth

4

5 Kvicksilver i miljön Kvicksilver i miljön är ett gammalt och välkänt miljöproblem och kostrekommendationer och gränsvärden för vårt födointag har funnits sedan lång tid tillbaka. Kvicksilver är en mycket giftig lättflyktig tungmetall, det vill säga den avdunstar lätt, och som kan spridas över långa avstånd i atmosfären. Kvicksilver kan inte brytas ned utan anrikas i mark, vatten och levande organismer. Den största källan till kvicksilverutsläpp globalt är förbränning av kol. Andra utsläppskällor är till exempel smältverk, krematorier, avfallsförbränning. industrier och utlakning från mark. Kvicksilver används bl.a. i amalgamfyllningar, termometrar, strömbrytare, lågenergilampor, batterier och i elektronik. Sverige har begränsat användningen av kvicksilver men nedfallet är fortfarande stort på grund av lufttransporter från andra delar av världen. Kvicksilver förekommer i olika former i naturen exempelvis i elementär form, i oxiderade former och i oorganiska eller organiska föreningar. I mark, vatten och sediment omvandlas oorganiskt kvicksilver till den organiska föreningen metylkvicksilver av bland annat vattenlevande mikroorganismer. Metylkvicksilver ansamlas bland annat i fisk, mest i stora rovfiskar. Halten metylkvicksilver i fisk varierar beroende på art, ålder, fångstplats och så vidare. Metylkvicksilver kan påverka centrala nervsystemet och fosterstadiet är det mest känsliga stadiet. Metylkvicksilver utgör procent av den totala kvicksilverhalten i fisk. Av tekniska och ekonomiska skäl analyseras vanligtvis den totala kvicksilverhalten istället för halten av metylkvicksilver. I den här undersökningen har endast totalkvicksilvret analyserats. De gränsvärden och kostrekommendationer som finns från SLV(Statens livsmedelsverk), EU och FN-organen WHO(World Helth Organization) och FAO(Food and Agriculture Organization) redovisas i ett särskilt avsnitt i rapporten. Syftet med den här kvicksilverundersökningen är att som ett led i miljöövervakningen följa kvicksilverhalterna i miljön, men också att ur hälsosynpunkt undersöka hur lämplig fisken är att äta. Trots insatserna för att begränsa användningen och utsläppet av kvicksilver är nedfallet fortfarande stort i Sverige. Genom att välja produkter utan kvicksilver och genom att ta hand om avfall på rätt sätt kan vi minska spridningen av kvicksilver till miljön. Kvicksilverundersökningar i Karlstads kommun Miljöförvaltningen har under årtionden genomfört kvicksilverundersökningar i kommunens sjöar: gjordes undersökningar i följande sjöar: Alstern, Borssjön, Kroppkärrssjön, Molkomsjön, Norra Barsjön, Panken, Södra Böckeln och Västra Örten. 1

6 1983 gjordes undersökningar i Kroppkärrssjön och Molkomssjön undersöktes gäddorna i Acksjön, Borssjön, Gapern, Mangen, Molkomssjön, Norra Barsjön, Samstorpstjärn, Södra Hyn., Västra Örten och Östra Örten. De senaste proverna, som togs 2007/2008, gjordes i följande 14 sjöar: Acksjön, Alstern, Borssjön, Gapern, Kroppkärrssjön, Mangen, Molkomssjön, Norra Barsjön, Panken, Samstorpstjärn, Stora Böckeln, Södra Hyn, Västra Örten och Östra Örten. I miljöförvaltningens undersökning ingår inte kontroll av gäddor från Vänern. De undersöks i andra sammanhang. Stora Enso AB ansvarar bl.a. för en provtagningspunkt i Kattfjorden och Vänerns vattenvårdsförbund har bl.a. en jämförelsepunkt från ett relativt opåverkat område i Vänern vid Millesvik söder om Värmlandsnäs. Kommunens undersökningar kompletteras med material från dessa två provtagningslokaler. Så genomfördes undersökningarna 2007/2008 Miljöförvaltningen har skriftligen informerat de berörda fiskevårdsområdena om undersökningen och också ansökt om tillstånd hos fiskevårdsområdena att bedriva fisket. En svårighet med denna typ av undersökningar är att hitta någon som kan utföra själva fångsten av gäddorna. Med hjälp av Sportfiskeakademin i Forshaga och en inhyrd provtagare gick detta dock att lösa. Det fångades in fem gäddor för analys från var och en av de 14 utvalda sjöarna. För att provet ska vara representativt ska varje gädda väga ungefär ett kilo (0,5-1,5 kg). I vissa sjöar har det krävts stor arbetsinsats för att lyckas fånga dessa fem gäddor. Miljöförvaltningen har avtal med laboratoriet Alcontrol AB vad gäller kvicksilveranalyserna av de totalt 70 gäddorna. Gäddorna frystes efter fångsten innan analysen har skett. Sveriges Lantbruks Universitet(SLU) analys 2008 om kvicksilver i svensk insjöfisk Kjell Johansson och Staffan Åkerblom från SLU genomförde under 2008 en analys - Kvicksilver i svensk insjöfisk - Variationer i tid och rum. Analysen bygger på material från mer än sjöar från 1960 och framåt. Resultaten visar att kvicksilverhalterna i svensk insjöfisk ökat i majoriteten av de undersökta sjöarna det senaste decenniet. I genomsnitt har kvicksilverkoncentrationen ökat med några procent per år. Det är luftnedfallet av kvicksilver som är huvudorsaken till ökningen, men även den pågående klimatförändringen och skogsbruket, genom ökat läckage av kvicksilver från marken, är bidragande orsaker. Idag har nedfallet av kvicksilver minskat i hela Europa. Det räcker dock inte för att komma tillrätta med problemen i de svenska sjöarna, där kvicksilverhalterna ökar med cirka 0,5 procent årligen i skogsmarkens översta lager. Den kritiska belastningsgränsen är den gräns som naturen anses kunna tåla av en förorening, innan skador uppstår. Kvicksilverbelastningen idag ligger 3 5 gånger över den gränsen. 2

7 Tillflödet till marken är högre än det som transporteras bort, vilket gör att det sker en ansamling av kvicksilver i marken. Det kan skada de marklevande organismerna och särskilt mikroorganismer som står för nedbrytningen av organiskt material. Om Sverige ska få en återhämtning från kvicksilverbelastningen måste luftnedfallet minska med 80 procent från idag. Enligt Kjell Johansson kommer SLU att gå vidare med en fördjupad analys av datamaterialet för att om möjligt reda ut orsakssambanden kring den pågående ökningen av kvicksilverhalten i fisk. Kostrekommendationer/Gränsvärden Tidigare svartlistade SLV(Statens Livsmedelsverk) sjöar om kvicksilverhalten var över 1 mg/kg fiskkött. Svartlistningen innebar att fisk från dessa sjöar varken fick saluföras eller ges bort. Svartlistningen av sjöar upphörde Idag lämnar SLV istället kostrekommendationer. SLV vänder sig särskilt till kvinnor som planerar att skaffa barn snart, som är gravida eller som ammar med rådet att inte äta gädda mer än 2-3 gånger per år. Detta intag av fisk anser man är utan risk för fostret. Denna gräns har WHO och FAO enats om för ett säkert intag av kvicksilver även om man äter fisk som kan innehålla höga kvicksilverhalter. Kvicksilver lagras i kroppen under några månaders tid och kan föras över till barnet via moderkakan och bröstmjölken. SLV anger att även om man inte tillhör riskgruppen gravida etc. och äter gädda oftare än en gång per vecka kan man få i sig kvicksilvermängder som på sikt kan skada hälsan. Gränsvärdet för kvicksilver i gädda som livsmedel är 1,0 mg/kg fisk enligt SLV och EU. I EU:s förordning nr 1881/2006 anges att om ett livsmedel innehåller en halt av ett främmande ämne som överskrider det fastställda gränsvärdet skall livsmedlet inte släppas ut på marknaden. Det uppskattas att kvicksilverhalter i enkilosgädda överskrider gränsvärdet 1 mg/kg i ca sjöar i Sverige. EU och WHO/FAO rekommenderar ett gränsvärde på maximalt 0,5 mg Hg/kg fisk. Detta rekommenderade gränsvärde är med tanke på människans konsumtion av fisk. Ungefär hälften av landets sjöar beräknas ha fisk(enkilosgäddor) som överskrider denna gräns. EU har nu förslagit ett betydligt lägre gränsvärde 0,02 mg Hg/kg fisk. Det föreslagna gränsvärdet är satt för att skydda även fiskätande däggdjur och fåglar. Om detta gränsvärde fastställs blir det mycket svårt att hitta områden i landet som når ned till denna nivå. Kommentar om resultatet från Karlstads kommun Till skillnad från SLU:s analys 2008 visar resultaten från undersökningarna i Karlstads kommun 2007/2008 ingen generell ökning av kvicksilverkoncentrationen jämfört med tidigare undersökningar. Koncentrationen är ungefär i samma storleksordning som tidigare. I majoriteten av sjöarna har dock en viss minskning skett. 3

8 Även om det är det långväga lufttransporterade kvicksilvret från andra delar av världen som står för merparten av kvicksilvernedfallet i Karlstads kommun så kan även lokala utsläppskällor ha en betydelse. Den kloralkalifabrik som var i drift i Skoghall i Hammarö kommun, från 1940-talet till 1989, släppte ut kvicksilver både direkt till vattnet i Vänern men även till luften. Vid kloralkalifabriken tillverkades klor som användes som blekmedel i cellulosaindustrin. Vid klortillverkningen användes en metod där det förbrukades stora mängder kvicksilver. Under 1960-talet släpptes ungefär tre ton kvicksilver per år ut till Vänern och två ton till luften. I början av 1970-talet hade reningstekniken förfinats och utsläppen hade sjunkit till cirka 50 kilo kvicksilver per år. I slutet på 1980-talet var utsläppen ca tre kg kvicksilver per år. En stor del av det kvicksilver som tidigare släpptes ut finns nu lagrat i miljön. Mer information IVL Naturvårdsverket Livsmedelsverket 4

9 Bilaga 1 Resultatet av 2007/2008 års undersökningar och jämförelser med tidigare års undersökningar. Kompletterat med undersökningar från Vänern. Acksjön: Även undersökt /2008 års resultat: 1,038 mg/kg fiskkött års resultat: 1,012 mg/kg fiskkött. Kommentar: En marginell ökning. Det är ett högt värde. Överskrider den gamla gränsen för svartlistning. Alstern: Även undersökt /2008 års resultat: 0,304 mg/kg fiskkött års resultat: 0,528 mg/kg fiskkött. Kommentar: En minskning har skett. Borssjön: Undersökt även 1977, 1978 och /2008 års resultat: 0,540 mg/kg fiskkött års resultat: 0,622 mg/kg fiskkött års resultat: 0,444 mg/kg fiskkött års resultat: 0,492 mg/kg fiskkött. Kommentar: Tycks vara likartade halter genom åren. Strax över WHO:s rekommenderade gränsvärde på 0,5 mg/kg fiskkött. Gapern: Även undersökt /2008 års resultat: 0,332 mg/kg fiskkött års resultat: 0,422 mg/kg fiskkött. Kommentar: En minskning har skett. Kroppkärrssjön: Undersökt även 1977 och 1985/ /2008 års resultat: 0,380 mg/kg fiskkött års resultat: 0,550 mg/kg fiskkött. 1985/1986 års resultat: 0,596 mg/kg fiskkött. Kommentar: En minskning har skett. Mangen: Undersökt även /2008 års resultat: 0,620 mg/kg fiskkött års resultat: 0,748 mg/kg fiskkött. Kommentar: En minskning har skett men halten är över WHO:s rekommenderade gränsvärde på 0,5 mg/kg fiskkött. Molkomsjön: Undersökt även 1978, 1983/1984 och 2007/ /2008 års resultat: 0,382 mg/kg fiskkött års resultat: 0,316 mg/kg fiskkött.!983/1984 års resultat: 0,310 mg/kg fiskkött års resultat: 0,248 mg/kg fiskkött. Kommentar: Det är ett något förhöjt värde jämfört med tidigare undersökningstillfällen.

10 Norra Barssjön: Även undersökt 1977 och /2008 års resultat: 0,850 mg/kg fiskkött års resultat: 0,392 mg/kg fiskkött års resultat: 1,122 mg/kg fiskkött. Kommentar: Ett relativt högt värde. Är över WHO:s rekommenderade gränsvärde på 0,5 mg/kg fiskkött. Panken: Även undersökt /2008 års resultat: 0,650 mg/kg fiskkött års resultat: 0,720 mg/kg fiskkött. Kommentar: En minskning jämfört med 1976 men fortfarande över WHO:s rekommenderade gränsvärde. Samstorpstjärn: Även undersökt /2008 års resultat: 0,672 mg/kg fiskkött års resultat: mg/kg fiskkött. Kommentar: En viss ökning. Ligger numer över WHO:s rekommenderade gränsvärde. Stora Böckeln: Även undersökt /2008 års resultat: 0,588 mg/kg fiskkött års resultat: 0,996 mg/kg fiskkött. En minskning men fortfarande över WHO:s rekommenderade gränsvärde. Södra Hyn: Även undersökt /2008 års resultat: 0,582 mg/kg fiskkött års resultat: 0,635 mg/kg fiskkött. Kommentar: En viss minskning men fortfarande över WHO:s rekommenderade gränsvärde. Västra Örten: Även undersökt 1978, 1994 och /2008 års resultat: 0,652 mg/kg fiskkött 1978 års resultat: 0,458 mg/kg fiskkött 1994 års resultat: 0,616 mg/kg fiskkött 2000 års resultat: 0,264 mg/kg fiskkött Kommentar: En viss ökning. Resultatet ligger över WHO:s rekommenderade gränsvärde. Östra Örten: Även undersökt /2008 års resultat: 0,358 mg/kg fiskkött 1994 års resultat: 0,455 mg/kg fiskkött Kommentar: En viss minskning av halten. Undersökningar i Vänern och jämförelse med tidigare undersökningar Vänerns vattenvårdsförbunds undersökningar Kattfjorden 2007 års resultat: 0,469 mg/kg fiskkött Millesvik 2007 års resultat: 0,224 mg/kg fiskkött Kommentar: Millesvik är en referenspunkt från ett relativt opåverkat område söder om Värmlandsnäs. Halterna från dessa två punkter var de lägsta i Kattfjorden sedan 1974.

11 Bilaga 2 Kvicksilverhalt i gäddmuskulatur, Karlstads kommun, Värmlands län Naturvårdverket har utsett IVL Svenska Miljöinstitutet AB att vara datavärd för detta sakområde(kvicksilver i biota). IVL:s lista är i detta fall kompletterad med resultaten från undersökningarna i Karlstads kommun 2007/2008. Provplats Stat Original Id Id Provdatum Län gd (cm) Vikt (g) Hg mg/kg ww Metyl- Hg mg/kg ww Acksjön Acksjön Acksjön Acksjön Acksjön Acksjön Acksjön Acksjön Acksjön Acksjön Alstern /SVA Alstern /SVA Alstern /SVA Alstern /SVA Alstern /SVA Alstern Alstern Alstern Alstern Alstern Borssjön /SVA Borssjön /SVA Borssjön /SVA Borssjön /SVA Borssjön /SVA Borssjön /SVA Borssjön /SVA Borssjön /SVA

12 Borssjön /SVA Borssjön /SVA Borssjön Borssjön Borssjön Borssjön Borssjön Borssjön Borssjön Borssjön Borssjön Borssjön Gapern Gapern Gapern Gapern Gapern Gapern Gapern Gapern Gapern Gapern Gapern Horssjön Horssjön Horssjön Horssjön Klarälven 4435 S Klarälven 4435 S Klarälven 4435 S Kroppkärrssjön /SVA Kroppkärrssjön /SVA Kroppkärrssjön /SVA Kroppkärrssjön /SVA Kroppkärrssjön /SVA Kroppkärrssjön /SVA Kroppkärrssjön /SVA Kroppkärssjön /SVA Kroppkärrssjön /SVA Kroppkärrssjön /SVA Kroppkärrssjön Kroppkärrssjön Kroppkärrssjön Kroppkärrssjön

13 Kroppkärrssjön Mangen Mangen Mangen Mangen Mangen Mangen Mangen Mangen Mangen Mangen Molkomssjön /SVA Molkomssjön /SVA Molkomssjön /SVA Molkomssjön /SVA Molkomssjön /SVA Molkomssjön /SVA Molkomssjön /SVA Molkomssjön /SVA Molkomssjön /SVA Molkomssjön /SVA Molkomssjön Molkomssjön Molkomssjön Molkomssjön Molkomssjön Molkomssjön VE24 0,36 Molkomssjön VE Molkomssjön 2008VE Molkomssjön VE Molkomssjön Norra Barsjön /SVA Norra Barsjön /SVA Norra Barsjön /SVA Norra Barsjön /SVA Norra Barsjön /SVA Norra Barsjön Norra Barsjön Norra Barsjön Norra Barsjön Norra Barsjön Norra Barsjön Norra Barsjön Norra Barsjön

14 Norra Barsjön Norra Barsjön Panken /SVA Panken /SVA Panken /SVA Panken /SVA Panken /SVA Panken Panken Panken Panken Panken Samstorpstjärn Samstorpstjärn Samstorpstjärn Samstorpstjärn Samstorpstjärn Samstorpstjärn Samstorpstjärn Samstorpstjärn Samstorpstjärn Stora Böckeln /SVA Stora Böckeln /SVA Stora Böckeln /SVA Stora Böckeln /SVA Stora Böckeln /SVA Stora Böckeln Stora Böckeln Stora Böckeln Stora Böckeln Stora Böckeln Södra Hyn Södra Hyn Södra Hyn Södra Hyn Södra Hyn Södra Hyn Södra Hyn Södra Hyn Södra Hyn Västra Örten /SVA Västra Örten /SVA Västra Örten /SVA

15 Västra Örten /SVA Västra Örten /SVA Västra Örten Västra Örten Västra Örten Västra Örten Västra Örten Västra Örten 6107 S Västra Örten 6107 S Västra Örten 6107 S Västra Örten 6107 S Västra Örten 6107 S Västra Örten Västra Örten Västra Örten Västra Örten Västra Örten Östra Örten Östra Örten Östra Örten Östra Örten Östra Örten Östra Örten Östra Örten Östra Örten Östra Örten ,22

16

17

18

19

20 Rapporter utgivna av Miljöförvaltningen, Karlstads kommun ISSN: :1 Inventering av grafiska och fotografiska branschen 1996:1 Tungmetaller i husmossa :2 Uppföljande kronutglesningsinventering i Karlstads kommun 1997:1 Trafikmiljö, enkät bostad 1997:2 Trafikmiljö, enkät arbete 2000:1 Färghandeln i Karlstad 2000:2 Transportrådgivning 2001:1 Ljudnivåer i offentliga lokaler 2001:2 Uppföljande kronutglesningsinventering i Karlstads kommun 2002:1 Tungmetaller i husmossa :2 Lavinventering i södra Värmland - uppföljning :1 Vattenplan för Karlstads kommun 2004:1 Radon i skolor, förskolor och fritidshem 2006:1 Riktad tillsyn av bygg- och anläggningsbranschen 2006:2 Tungmetaller i husmossa :1 Lavinventering i södra Värmland - uppföljning :1 Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, Undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008 Ovanstående rapporter kan beställas mot en kostnad från Miljöförvaltningen Karlstad miljoforvaltningen@karlstad.se