Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg

Transkript

1 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg ISSN X R 2007:5

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Innehållsförteckning Sid. Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Tidigare undersökning Undersökning under Resultat 7 Slutsatser 9 Referenser 10 Bilageförteckning: Bilaga 1 Kommissionens förordning (eg) nr 466/2001 Bilaga 2 Kemikalieinspektionen om kvicksilver och kvicksilver i fisk Bilaga 3 Bedömningsgrunder för miljökvalitet från Naturvårdsverket Bilaga 4 Beräknat värde som motsvarar halten i 1-kilos gädda Bilaga 5 Statistiska test 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

4

5 Sammanfattning Undersökningar av kvicksilver i fisk från sjöar i Göteborg visade att halterna i fiskköttet var höga. Särskilt höga var kvicksilverhalterna från fisk i de mer högt belägna och försurade sjösystemen i Vättlefjällsområdet och i Lilla Delsjön. Trots minskade utsläpp av kvicksilver i Sverige är nedfallet av kvicksilver fortfarande stort. Den huvudsakliga källan är långväga lufttransporter från andra delar av världen. Kvicksilver omvandlas till metylkvicksilver i naturen och anrikas i näringskedjan. Befolkningsgrupper som äter mycket fisk, skaldjur och marina däggdjur är särskilt utsatta. Gravida kvinnor rekommenderas att inte äta vissa fiskarter alls eftersom metylkvicksilver överförs till fostret. Störningar av nervsystemets utveckling sker vid mycket låga halter. Kvicksilverhalten i sötvattenfisk får enligt gemensamma EU-regler inte överstiga gränsvärdet på 0,5 mg/kg. Detta gränsvärde som också rekommenderats internationellt av WHO/FAO överskrids i enkilosgäddor i ungefär hälften av Sveriges sjöar (cirka sjöar). För att få en bild av om föroreningssituationen förändrats har Miljöförvaltningen genom samarbete med Sportfiskarna genomfört en begränsad omgång undersökningar av kvicksilver i gädda. Stora Kroksjön i Vättlefjällsområdet samt Lilla Delsjön och Härlanda Tjärn i Delsjöområdet valdes ut för undersökning. Det visade sig vara svårt att fullt ut samla in önskat antal prov från fångade gäddor. Insamlingen pågick och man fick bara in det önskade antalet gäddprov (fem stycken) från en sjö. Från de övriga fick man in fyra gäddor. Analysvärdena för kvicksilver i gäddorna är lägre än vid den tidigare undersökningen. Trots viss osäkerhet på grund av det begränsade antalet prov så är slutsatsen att kvicksilverhalterna i gäddor från sjöarna har minskat sedan undersökningen I Stora Kroksjön och Lilla Delsjön var halterna fram till slutet av 1970-talet mycket höga. Tidigare undersökningar liksom denna undersökning visar att halterna därefter minskat. Kvicksilverhalten i gädda från Stora Kroksjön ligger dock fortfarande med marginal över gränsvärdet 0,5 mg/kg. Den allmänna bilden i Sverige är annars att man inte ser någon tendens till minskande halter av kvicksilver i den aktuella typen av sjöar. En förklaring till den särskilda bilden för sjöarna i Göteborg kan vara tidigare kraftiga lokala kvicksilverutsläpp. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

6 Bakgrund Kvicksilverutsläppen i Göteborgsområdet var tidigare omfattande. Nedre delen Göta älv hade till exempel under 1970-talet tidvis mycket höga kvicksilverhalter framför allt på grund av utsläpp från kloralkaliindustrin. Dessa utsläpp minskade kraftigt under början av1980-talet. Nedre delen av Göta älv och Nordre älv som varit svartlistade på grund av kvicksilver i fisk frilistades som en följd av detta under senare hälften av 1980-talet. Kvicksilverhalterna i gädda från Göta älv är nu låga till måttligt höga. De undersökningar som har gjorts av fisk från insjöar, både i Göteborg och i andra delar av landet, har visat att fisk från sjöar i högt belägna och försurningskänsliga områden kan ha mycket höga kvicksilverhalter. Trots minskade utsläpp och en allmänt minskad användning av kvicksilver i Sverige är nedfallet av kvicksilver fortfarande stort. Den huvudsakliga källan är långväga lufttransporter från andra delar av världen. Kvicksilver är en mycket giftig och lättflyktig metall. Kvicksilver kan inte brytas ner, utan ju mer kvicksilver som tillförs samhället, desto mer ökar halterna i miljön. Kvicksilver omvandlas till metylkvicksilver i naturen och anrikas i näringskedjan. Befolkningsgrupper som äter mycket fisk, skaldjur och marina däggdjur, är särskilt utsatta. Gravida kvinnor rekommenderas att inte äta vissa fiskarter alls eftersom metylkvicksilver överförs till fostret. Störningar av nervsystemets utveckling sker vid mycket låga halter. Undersökningar pekar på att den mentala utvecklingen hos barn kan hämmas. (Ref. 5) Kvicksilverhalten i sötvattenfisk får enligt gemensamma EU-regler inte överstiga gränsvärdet på 0,5 mg/kg (Ref. 7 samt bilaga 1). Det gränsvärde på 0,5 mg kvicksilver per kilo fisk som rekommenderats internationellt av WHO/FAO överskrids i enkilosgäddor i ungefär hälften av Sveriges sjöar - ca sjöar. För att nå målet att insjöfisken ska kunna ätas utan hälsorisker måste nedfallet minska med cirka 80 procent vilket kräver kraftfulla internationella åtgärder. (Ref. 5) Livsmedelsverket har utfärdat kostråd för vissa fiskar som kan innehålla höga halter av kvicksilver. Råden innebär att abborre och gädda konsumeras högst en gång per vecka. Gravida, ammande och kvinnor som står i begrepp att skaffa barn bör avstå helt från att äta dessa fiskar. En EU-förordning reglerar hur höga halter av bly, kadmium och kvicksilver som får finnas i vissa livsmedel. (Ref. 6) Som en följd av undersökningar som tyder på att gränsvärdena överskrids för vissa arter, speciellt gädda, planerar Livsmedelsverket att under 2007 genomföra ett projekt för att undersöka kvicksilverhalten i såld fisk. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Tidigare undersökning Systemet med svartlistningen upphörde 1991 och ansvaret för analyser av miljögifter i fisk överfördes till kommunerna. Under genomfördes ett stort antal undersökningar av miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag i Göteborgs kommun. De större vattendragen Göta älv, Nordre älv, Säveån, Mölndalsån och Rådasjön (i Mölndal) undersöktes av Göta älvs Vattenvårdsförbund medan Miljöförvaltningen i Göteborg lät undersöka ett antal sjöar samt Lärjeån och Säveån (Ref. 8). Undersökningarna pågick under tre års tid vilket i huvudsak berodde på stora svårigheter att fånga ett representativt urval fiskar av viss storlek. I de stora vattendragen Göta älv, Säveån, Mölndalsån och Lärjeån var kvicksilverhalterna som regel låga. Undantaget var några få av mer än 40 analyserade gäddor i dessa vattendrag som hade kvicksilverhalter strax över gränsvärdet 0,5 mg kvicksilver per kg. I Lärjeån hade man svårt att få gäddor av tillräcklig storlek. Medelvärden för de gäddor som fångats låg, omräknat till 1 kilos gädda, på 0,38 mg/kg 1990 och 0,99 mg/kg Kvicksilverhalterna i undersökt öring från Lärjeån var mycket låga. Kvicksilver i gädda undersöktes i Stora Kroksjön, Lilla Delsjön och Härlanda tjärn. I Stora Kroksjön och Lilla Delsjön låg kvicksilverhalten för 1 kilos gädda på ca 1,4 mg/kg respektive 1,5 mg/l medan värdet för Härlanda Tjärn var 0,68. Dessutom undersöktes kvicksilver i abborre från Sisjön, Svarte Mosse i Biskopsgården, Surtesjön och Stora Björsjön. För samtliga sjöar hade fisken en kvicksilverhalt som var större än 0,5 mg Hg/kg. Särskilt höga var kvicksilverhalterna från fisk i de mer högt belägna och försurade sjösystemen i Vättlefjällsområdet och i Lilla Delsjön. Situationen för Lilla Delsjön har varit speciell. Kvicksilverhalten i gädda i Lilla Delsjön har varierat stort sedan undersökningar påbörjades i mitten av 1960-talet då Göteborgs va-verk började pumpa upp vatten från Göta älv till Delsjöarna. Halterna av kvicksilver i gädda steg kontinuerligt fram mot slutet av 1970-talet och nådde extremt höga halter med medelvärden på över 6 mg kvicksilver räknat på 1 kilos gädda och med halter i enskilda gäddor på omkring 10 mg Hg/kg. Efter 1980 sjönk halterna kraftigt och de låg i slutet av 1980-talet i nivå med övriga sjöar i Göteborgsområdet. Nedgången av kvicksilverhalten stämmer väl med omläggningen till slutna processer och minskade kvicksilverutsläpp från klor-alkaliindustrin vid Göta älv. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

8 Undersökning under För att få en bild av om föroreningssituationen förändrats tog Miljöförvaltningen under 2004 upp en diskussion med Sportfiskarna om en ny men begränsad omgång undersökningar för att få en bild. Stora Kroksjön i Vättlefjällsområdet samt Lilla Delsjön och Härlanda Tjärn i Delsjöområdet valdes ut för undersökning. I dessa sjöar fångades ett tillräckligt antal gäddor under den förra undersökningen. Upplägget var att Sportfiskarna i första hand tog prover av muskelkött från gäddor som ändå fiskats upp av medlemmar. En förutsättning var dock att hade uppgifter om tidpunkt för fångst, vikt, längd etc. Proverna förvarades frysta tills det var aktuellt med analys. Enligt Naturvårdsverket bör klassning av kvicksilverhalter i fisk göras med utgångspunkt från analyser av gäddor i viktintervallet 0,4 1,6 kg. I mindre sjöar (< 10 kvadratkilometer) bör minst fem fiskar provtas. (Ref. 4) Det visade sig vara svårt att fullt ut få det önskade antalet prov från fångade gäddor. Insamlingen pågick och man fick bara in fem gäddprov från en sjö. Från de övriga fick man in prov från fyra gäddor. Proverna lämnades in för analys i mitten av november Sportfiskarna hade dessutom två frysta gäddor fångade 1999 i Lilla Delsjön och prover från två gäddor från Stora Delsjön uppfiskade under 2004 som också lämnades in för analys. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Resultat Analysresultatet framgår av tabell 1. Tabell 1. Analysresultat Resultat mg Hg/kg Fångstdatum Vikt kg Kön Prov Stora Kroksjön 2, ,185 hane hel Stora Kroksjön 0, ,479 hona stjärt Stora Kroksjön 0, ,393 hona stjärt Stora Kroksjön 0, ,740 hona stjärt Stora Delsjön 0, ,040 hona filébit Stora Delsjön 1, ,450 filébit Lilla Delsjön 0, ,100 hona hel Lilla Delsjön 0, ,973 hona hel Lilla Delsjön 0, ,225 hane filébit Lilla Delsjön 0, ,400 hona filébit Lilla Delsjön 0, ,250 hane filébit Lilla Delsjön 0, ,850 hona filébit Lilla Delsjön 1, ,023 hona filébit Härlanda Tjärn 0, ,640 hona filébit Härlanda Tjärn 0, ,603 hona hel Härlanda Tjärn 0, ,571 hona hel Härlanda Tjärn 0, ,914 hona filébit Observera att det fortfarande finns gäddor med höga kvicksilverhalter t ex gäddan från Stora Kroksjön med en vikt strax över kilot och en kvicksilverhalt av 2,6 mg/kg. Man kan dessutom notera att de fyra gäddorna från Härlanda Tjärn alla hade halter under 0,5 mg/kg. Som regel ökar kvicksilverhalten i fiskarna med ökande vikt och ålder. Sambandet mellan halt och ålder är relativt tydligt för fiskarna i den aktuella provtagningen. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

10 Samband mellan vikt och kvicksilverhalt Vikt kg 3,000 2,500 2,000 1,500 1,000 0,500 0,000 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 mg Hg/kg Vid bedömning av kvicksilversituationen i en sjö eller ett vattendrag räknar man som regel därför om kvicksilverhalten i provtagna gäddor till 1-kilos gädda. Det sker enklast genom att dividera halten med fiskens våtvikt (ref. 1). Därefter beräknas medelvärdet för de provtagna fiskarna. Σ (Hi / Vi) n Hi = mg Hg/kg våtvikt Vi = gäddans vikt i kg n = antal gäddor Beräknat värde för enskilda gäddor redovisas i bilaga 4. De beräknade värdena för de olika provomgångarna redovisas i tabell 2. För att bedöma värdena finns bedömningsgrunder för miljökvalitet som tagits fram av Naturvårdsverket (se bilaga 3). Tabell 2. Medelhalt av värden omräknade till 1 kilos gädda År Antal gäddor (1-kilos gädda) mg Hg/kg Stora Kroksjön ,92 Stora Delsjön ,42 Lilla Delsjön ,50 Lilla Delsjön ,40 Härlanda Tjärn ,34 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Slutsatser En jämförelse med tidigare undersökning visar att analysvärdena nu är genomgående lägre än tidigare. Se tabell 3. Tabell 3. Jämförelse med undersökningarna mg Hg/kg, medelvärden (1-kilos gädda) Stora Kroksjön 1,4 0,92 Lilla Delsjön 1,5 0,40 Härlanda Tjärn 0,68 0,34 En svårighet vid bedömning av resultatet är de statistiska osäkerheterna på grund av det begränsade antalet prover. Med få prover och en stor variation i kvicksilverhalt mellan olika gäddor kan en enstaka fisk med kraftigt avvikande värde få stor betydelse för resultatet. Ett annat problem är den begränsade tillgången till primärdata för den tidigare undersökningen. För två sjöar finns bara medelvärden redovisade. Endast för Lilla Delsjön finns primärdata för fångade gäddor vilket gör det möjligt med ett statistiskt test av skillnaden mellan medelvärden för undersökningarna. Resultatet av testet är att minskningen är signifikant (p=0,01, se bilaga 5). En rimlig slutsats mot bakgrund av testresultatet för Lilla Delsjön och trenden med genomgående lägre analysvärden i alla tre sjöarna är att kvicksilverhalterna i gäddor från sjöarna har minskat. I Stora Kroksjön och Lilla Delsjön var halterna fram till slutet av 1970-talet mycket höga. Tidigare undersökningar liksom denna undersökning visar att halterna därefter minskat. Kvicksilverhalten i gädda från Stora Kroksjön ligger dock fortfarande med marginal över gränsvärdet 0,5 mg/kg. Undersökningar på olika håll i landet har visat att fisk i högt belägna sjöar med lågt ph och färgat vatten innehåller mer kvicksilver än fisk i slättsjöar med högt ph och ett stort innehåll av salter i vattnet (Ref. 2). När det gäller den allmänna situationen i riket bedömer livsmedelverkets experter att halterna i stora drag har ökat fram till slutet av 80-talet men efter 1990 är det svårt att se någon trend. Det finns en stor risk att halterna fortsätter att vara på väg uppåt eftersom halterna i mark ökar p.g.a. luftdeposition. Under överskådlig tid är det inte troligt att halterna av kvicksilver i fisk från inlandsvatten kommer att sjunka. (Ref. 3) En tänkbar förklaring till skillnaderna mellan sjöar av den aktuella typen i Göteborg och den allmänna bilden för riket är de kraftiga lokala kvicksilverutsläppen under perioden före Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

12 Referenser 1. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Lisa Lundstedt. Kvicksilver i gädda i Norrbottens län Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2006:07. Kvicksilver i fisk. Resultat från en inventering i Stockholms län Livsmedelsverket. Redovisning av gruppdiskussioner och gemensamma diskussioner (från Livsmedelsverkets webbplats). 4 Naturvårdsverkets webbplats ( ) 5. Kemikalieinspektionen. Rapport 2/04. Kvicksilver utredning om ett generellt nationellt förbud (utdrag från referensen finns i bilaga 2) 6. Livsmedelsverket. Ingrid Nordlander, Harriet Green och Ingrid Nilsson Rapport Kontroll av restsubstanser i levande djur och animaliska livsmedel - Resultat Kommissionens förordning (EG) nr 466/ Miljöförvaltningen i Göteborg. PM betr. Tillståndet i kommunens sjöar och vattendrag, redovisning av undersökningar samt rapport 1995:1 resp. 1995:2. Kåre Ström Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Bilagor Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

14 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 BILAGA 1 Från Kommissionens förordning (EG) nr 466/2001 Metylkvicksilver kan medföra förändringar i hjärnans normala utveckling hos barn och höga halter kan medföra neurologiska förändringar hos vuxna. Det är främst fisk och fiskprodukter som är kvicksilverkontaminerade. För att skydda folkhälsan fastställs gränsvärden för kvicksilver i fiskprodukter genom kommissionens beslut 93/351/EEG (1). Av tydlighetsskäl bör de relevanta bestämmelserna i det beslutet överföras till denna förordning och uppdateras. Halterna bör vara så låga som rimligtvis är möjligt med hänsyn till att vissa fiskarter av fysiologiska orsaker ansamlar mer kvicksilver i vävnaden än andra arter. Högsta tillåtna halt för fiskeriprodukter och muskelkött från fisk är enligt förordningen 0,50 mg/kg våtvikt. För ett antal uppräknade marina fiskarter gäller dock gränsen 1,0 mg/kg våtvikt. För barnmat baserad på fisk (konsumtionsfärdig produkt) gäller gränsvärdet 0,05 mg/kg (enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 1993:36). Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

16 BILAGA 2 Kemikalieinspektionen om kvicksilver och kvicksilver i fisk Från: Kemikalieinspektionen Rapport 2/04 Kvicksilver utredning om ett generellt nationellt förbud Kvicksilver och dess föreningar, främst metylkvicksilver, har framförallt negativa effekter på nervsystemet och dess utveckling, samt negativa effekter på hjärt-kärlsystemet, immunsystemet, reproduktionssystemet samt njurarna. Störningarna av nervsystemets utveckling och toxiciteten för det centrala nervsystemet är de känsligaste och mest väldokumenterade effekterna. Kvicksilver omvandlas till metylkvicksilver av naturliga processer och bioackumuleras i näringskedjan. Metylkvicksilver överförs till fostret, det passerar blod-hjärnbarriären och hämmar troligen även vid låga halter den mentala utvecklingen. Befolkningsgrupper som äter mycket fisk, skaldjur och marina däggdjur, är särskilt utsatta. (UNEP, 2002) Det gränsvärde på 0,5 mg kvicksilver per kilo fisk som rekommenderats internationellt av WHO/FAO överskrids i enkilosgäddor i ungefär hälften av Sveriges sjöar - ca sjöar (Naturvårdsverket, 2002). Livsmedelsverket rekommenderar att kvinnor som planerar att skaffa barn snart samt gravida och ammande kvinnor inte ska äta abborre, gädda, gös, lake, ål och stor hälleflundra, eftersom dessa ofta innehåller höga halter av kvicksilver. Rekommendationen har nyligen utökats att omfatta även vissa havsfiskearter som t.ex. färsk tonfisk. Den övriga befolkningen bör högst äta dessa fiskar en gång per vecka enligt Livsmedelsverket (Livsmedelsverkets hemsida). Naturvårdsverket uppskattar att en 80 %-ig minskning av kvicksilverhalterna i nedfallet krävs för att på sikt nå halter på maximalt 0,5 mg kvicksilver/kg i insjöfisken (Naturvårdsverket, 2002). Det finns även indikationer på att fortplantningen hos fiskätande däggdjur och fågel påverkas av de höga halterna i fisk. Även i Nordsjön är kvicksilverhalterna i fisk förhöjda. I de arktiska områdena finns hälsoproblem hos befolkningen då kvicksilverhalterna i fisk, val och säl är mycket höga. Även halterna i isbjörn är mycket höga. Kvicksilverhalten i mårlagren i svensk skogsmark har ökat 3-5 gånger jämfört med bakgrundsnivån. Trots att nedfallet av kvicksilver har minskat de senaste årtiondena är det inte tillräckligt för att förhindra att metallen ackumuleras. Halterna ökar med ca 0,5 % årligen i skogsmarkens översta lager och är i södra Sverige redan över de nivåer som visat sig ge effekter på markbiologiska processer och organismer. Detta kvicksilver utgör även en källa till metylkvicksilver genom urlakning till vattensystem. (Naturvårdsverket, 2002) 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 BILAGA 3 Bedömningsgrunder för miljökvalitet från Naturvårdsverket Klass Benämning Hg mg/kg våtvikt i muskel hos enkilosgädda 1 Mycket låg halt, naturligt förekommande < 0,2 2 Låg halt, oftast förhöjd jämfört med bakgrundsmiljö (halter i detta intervall kan dock vara naturliga i vissa näringsfattiga skogssjöar) 3 Måttligt hög halt, förhöjd jämfört med bakgrundsmiljö 0,2 0,5 0,5 0,75 4 Hög halt 0,75 1,0 5 Mycket hög halt > 1,0 Källa: ( ) Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

18 BILAGA 4 Beräknat värde som motsvarar halten i 1-kilos gädda Fångstdatum Resultat mg Hg/kg Vikt kg Viktat * mg Hg/kg Stora Kroksjön ,6 1,185 2,19 Stora Kroksjön ,67 1,479 0,45 Stora Kroksjön ,78 1,393 0,56 Stora Kroksjön ,36 0,740 0,49 Stora Delsjön ,78 2,040 0,38 Stora Delsjön ,1 2,450 0,45 Lilla Delsjön ,53 1,100 0,48 Lilla Delsjön ,5 0,973 0,51 Lilla Delsjön ,24 1,225 0,20 Lilla Delsjön ,75 2,400 0,31 Lilla Delsjön ,66 1,250 0,53 Lilla Delsjön ,76 1,850 0,41 Lilla Delsjön ,1 2,023 0,54 Härlanda Tjärn ,29 0,640 0,45 Härlanda Tjärn ,18 0,603 0,30 Härlanda Tjärn ,18 0,571 0,32 Härlanda Tjärn ,28 0,914 0,31 * så att värdet motsvarar 1-kilos gädda 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 BILAGA 5 STATISTISKA TEST 1. Test av skillnad i medelvärden för gäddor från Lilla Delsjön Data Kvicksilver i gädda från Lilla Delsjön Viktjusterat Viktjusterat mg Hg/kg Vikt kg mg Hg/kg mg Hg/kg Vikt kg mg Hg/kg 0,67 0,4 1,68 0,24 1,225 0,20 0,75 0,552 1,36 0,75 2,400 0,31 1 0,938 1,07 0,66 1,250 0,53 2,1 1,103 1,90 0,76 1,850 0,41 2,6 1,704 1,53 1,10 2,023 0,54 t-test Nollhypotes: Mothypotes: Testnivå: Ingen skillnad mellan provtagningarna Halterna har minskat (ensidigt test) p=0, Skillnad Gäddor X1 X2 X1-X2 1 1,68 0,20 1,48 2 1,36 0,31 1,05 3 1,07 0,53 0,54 4 1,90 0,41 1,49 5 1,53 0,54 0,98 Medelvärde 1,51 0,40 1,11 Varians S 2 0,10 0,02 0,16 Standardavvikelse S 0,32 0,15 0,40 Antal (n) 5 5 t-test, ej parvis (Student's unpaired t-test) Antagande: Samma varians Antagande: Olika varians T obs = 4,41 t obs = 7,08 Antal frihetsgrader (d.f.) = 8 Antal frihetsgrader (d.f.)= 5,6 t-värde (p=0,01) = 3,36 t-värde (p=0,01) = 4,03 t obs är större än t-värdet för p=0,01 och resp. frihetsgrad Det gäller även om man antar att variansen är olika Slutsats: Nollhypotesen förkastas Halterna har minskat Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

20 2. Test av skillnad mellan medelvärden för sjöarna Data Medelvärden för sjöarna, mg Hg/kg (1-kilos gädda) Stora Kroksjön 1,4 0,92 Lilla Delsjön 1,5 0,40 Härlanda Tjärn 0,68 0,34 t-test Nollhypotes Mothypotes Testnivå Ingen skillnad mellan provtagningarna Halterna har minskat (ensidigt test) p=0, X1 X2 X1-X2 Stora Kroksjön 1,4 0,92 0,48 Lilla Delsjön 1,5 0,4 1,1 Härlanda Tjärn 0,68 0,34 0,34 Medelvärde 1,19 0,55 0,64 Varians S 2 0,20 0,10 0,16 Standardavvikelse S 0,45 0,32 0,40 Antal (n) t t-test, parvis (Student's paired t-test) Antagande om varians behövs inte T obs = 2,74 Antal frihetsgrader (d.f.) = 2 t-värde (p=0,01) = 4,3 obs är mindre än t-värdet för p=0,05 och aktuell frihetsgrad Slutsats: Nollhypotesen godtas. Ingen signifikant skillnad mellan provtagningarna. 3. Använda beräkningsformler t-test, ej parvis, antagande om samma varians t obs =(medelvx1 medelvx 2 ) / S1-2 1/n1 +1/n 2 Antal frihetsgrader (d.f.) = n 1 +n 2-2 t-test, ej parvis, antagande om olika varians t obs =(medelvx 1 medelvx 2 ) / S 1 2 /n 1 +S 2 2 /n 2 Antal frihetsgrader (d.f.) = (S 1 2 /n 1 +S 2 2 /n 2 ) 2 / ((S /n 1 ) /( n 1-1) + (S /n 2 ) /( n 2-1)) t-test, parvis t obs =(medelvx1 medelvx 2 ) / (S 1-2 / n 1-2 Antal frihetsgrader (d.f.) = n1+n 2-2) Källa: 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN , ISRN GBG-M-R-år/nr- -SE): R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2006:1 Årsrapport 2005 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2006:2 Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2005 R 2006:3 Metaller i vattendrag En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2005 R 2006:4 Ålgräsets utbredning och tillstånd i Göteborg R 2006:5 Sveriges ekologiska fotavtryck - en utgångspunkt för lokala beräkningar. Etapp 1. Användning av energi och bebyggd mark för boende och mobilitet R 2006:6 Årsrapport luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet R 2006:7 Tennorganiska föreningar - förekomst och användning i Göteborg R 2006:8 PFOS, Perfluoroktansulfonat - förekomst och användning i Göteborg R 2006:9 Kartläggning av arbetet med miljömåltider i Göteborgs stadsdelar R 2006:10 Miljörapport 2005 En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2006:11 EM i friidrott 2006 Miljöförvaltningens arbete med tillsyn och miljöanpassning R 2006:12 Flodpärlmusslor En skalanalys av fem flodpärlmusslor från Lärjeån i Göteborg PM (ISSN X, ISRN GBG-M-PM- -år/nr- -SE): PM 2006:1 Alkylatbensin. Informationsinsatser under 2004 PM 2006:2 Luftkvaliteten i Angered. Mätningar av luftföroreningar augusti 2005-januari 2006 PM 2006:3 Ateljéprojektet kadmium och bly i konstnärsfärger och keramikglasyrer. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:4 Batteriprojekt del 1 - kaadmium i varor med laddbara batterier Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg 2005 PM 2006:5 Luftkvaliteten i gatunivå vid tre platser i centrala Göteborg PM 2006:6 Fördjupad försöksdjurstillsyn PM 2006:7 Utvärdering av PM 2.5 -mätningar PM 2006:8 Fågelinfluensan. Uppföljning av miljöförvaltningens arbete. PM 2006:9 Kosmetikatillsyn

22