Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling"

Gösta Strömberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Kvicksilver i GÄDDA från Grycken Resultat 2004 Utveckling

3 Gädda i Grycken Kvicksilver i vävnader 2004 Kvicksilverhalten i gädda från Grycken, Falun (S12), har undersökts sedan starten 1990 i syfte att följa utvecklingen i den tidigare svartlistade sjön. Den stabila nedgången och förhållandevis normala haltnivån i gädda under de fyra inledande undersökningsåren föranledde i det nya programmet en nedskärning av antalet analyserade individer per år från 20 st till 5 st. Detta innebär dock en samtidig risk för att enskilda avvikande individer får stor betydelse för den genomsnittliga haltnivån respektive år. De följande åren registrerades en högre kvicksilverhalt i de infångade gäddorna. För att undersöka om det lägre antalet undersökta gäddor utgjorde en bidragande orsak till denna ökning, infångades 1996 ett något större antal gäddor än vad som föreskrivs i kontrollprogrammet. Resultatet visade på lägre kvicksilverhalt 1996 jämfört med de två föregående åren. Under perioden har åter 5 gäddor infångats och analyserats per år. Metodik Gäddorna infångades genom nätfiske under våren Fisken bestämdes till vikt och kön. Prov togs från ryggmuskulaturen för kvicksilveranalys. Kvicksilverhalten (total-hg) har bestämts med modifierad flödesinjektor kopplad till AAS (metod enligt Uhrberg). Resultat 2004 Undersökningsresultaten redovisas i Tabell a. Medelvikten hos gäddorna låg 2004 på 1,16 kg och medelhalten för kvicksilver uppgick till 1,35 mg/kg (färskvikt). Normalt sett föreligger det ett samband mellan fiskens vikt och dess kvicksilverhalt på så sätt att större fiskar innehåller mer kvicksilver per viktenhet. Tabell a. Vikt, kön och kvicksilverhalt i gädda från Grycken Vs står för våtsubstans. Vikt (kg) 1,09 1,30 0,73 1,37 1,31 Ålder Kön Hg-halt (mg/kg vs) ,98 1,66 1,13 1,34 1,65 1-kg gädda (mg/kg vs) 0,89 1,28 1,55 0,98 1,26 Tidigare sammanställningar har visat att ett sådant samband förelåg för perioden , men att det var relativt svagt (r = 0,41). Även för de fem fiskar som infångats och analyserats år 2004 verkar sambandet mellan vikt och halt vara relativt svagt (Tabell a). Enligt gängse förfarande har ändå kvicksilverhalten för 1-kilos gädda beräknats genom att dividera halten med vikten. Medelhalten för 1-kilos gädda enligt denna beräkningsmetodik hamnar på 1,19 mg/kg för år Omräkningen till 1-kilos gädda enligt denna metod måste dock ses med viss reservation då man betraktar de enskilda individerna.

4 Utvecklingen Utvecklingen i Grycken för 1-kilos gäddan baserat på division mellan halt och vikt framgår av figuren nedan. Det bör observeras att antalet undersökta gäddor per år har varierat. Under analyserades årligen 20 st gäddor och därefter 5 st, frånsett år 1996 som representerar 11 st gäddor. Kvicksilver (mg/kg) Gäddmuskel 1,0 0,5 0, År Figuren antyder att gäddpopulationen i Grycken vissa år exponeras för något mer kvicksilver är andra år. Man kan skönja en ökande trend i undersökningsmaterialet under 1990-talet fram tom år Jämförelsen och tolkningen måste dock göras med stor reservation eftersom materialet är litet och sambandet mellan kvicksilverhalt och fiskvikt är svagt eller obefintligt. Baserat på statistisk analys är dock utvecklingen under perioden signifikant ökande (Spearman rang icke parametrisk korrelationsanalys). Beroende på denna tendens till ökande kvicksilverhalt i Gryckens gäddor genomfördes ett utökat fiske efter ett tjugotal gäddor under vårvintern För att klargöra situationen har vi valt att översiktligt redovisa även dessa resultat i 2004 års rapport. För perioden redovisas resultaten på tre olika sätt: Uppmätta kvicksilverhalter utan normering Individuell normering genom division av fiskens kvicksilverhalt med dess vikt ( 1-kilos gädda enligt ovan). Individuell normering på det sätt som beskrivits av Meili m.fl. (se faktaruta).

5 FAKTARUTA Baserat på uppgifter som tagits fram av Markus Meili m.fl. 1 har de enskilda kvicksilverhalterna i gädda från Grycken viktnormerats med hjälp av sambandet: Hg refw = (a b W b + c) d där a = 1,5 (lutningsfaktorn), b = 2/3 (viktpotensen), c = 0,13 (baslinjen; halten i fiskyngel) resp. d = 0,21 (skalningsfaktorn). För gädda har standardstorleken 1 kg valts. Utvecklingen över tiden är ganska likartad för de tre metoderna. Av tabellen nedan, där korrelationskoefficienter beräknats, kan man se att viktnormeringen enligt Meili m.fl. verkar fungera bäst (koefficient närmast noll = svagast samband med vikten efter normering). Den hittills oftast använda metoden där halten divideras med vikten överskattar viktsambandet, vilket resulterar i ett negativt samband med vikten efter normering. 1,6 Kvicksilver i 1kg-gädda 1,4 1,2 Onormerad halt Division med vikten Viktnormering enligt Mieli mfl mg/kg färskvikt 1 0,8 0,6 0,4 0, År Vikt Hg (onorm.) Hg (division) Hg (Mieli mfl) År 1 Vikt 0,03 1 Hg (onorm.) 0,38 0,34 1 Hg (division) 0,29-0,50 0,58 1 Hg (Mieli mfl) 0,38-0,15 0,87 0, års mätningar tyder på att den ökande trenden brutits. Under 2005 kommer ytterligare undersökningar att genomföras på bl.a. abborre för att ge kompletterande information och förhållandena i Grycken. Dessa kommer att redovisas i nästkommande årsrapport tillsammans med de enskilda mätvärdena för gäddorna. 1 Meili, M. mfl Kvicksilver i fisk och födodjur i 10 skånska sjöar år Rapport för Länsstyrelsen i Skåne.

Relevanta dokument

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala