Projekt Turingen Miljökontroll. Lägesrapport efter Skede 1 (Utvärderingsfas 1b, september 2000 juni 2001)

Transkript

1 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport efter Skede 1 (Utvärderingsfas 1b, september 2 juni 21) augusti 21 Nykvarns kommun J. Skarp

2 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport efter Skede 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 KONTROLLPROGRAMMET... 5 Utformning och omfattning... 5 Utförda mätningar... 5 Förändringar i mätprogrammet... 7 HÄNDELSER AV SÄRSKILD BETYDELSE FÖR MILJÖKONTROLLEN... 8 Entreprenad... 8 Andra händelser... 8 MÄTRESULTAT OCH UTVÄRDERING... 9 Meteorologi: temperatur, vind, nederbörd... 9 Hydrologi: vattenflöden och vattennivå Vattenkemi: temperatur, ph, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet, alkalinitet Vattenkemi: klorid, järn, mangan och aluminium Vattenkemi: fosfor och organiskt kol Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet)... 2 Vattenkemi: kvicksilver Fallande sediment Zooplankton Bottenfauna Fisk KVICKSILVERFLÖDEN OCH BELASTNINGEN PÅ MÄLAREN FÖRSLAG FÖR FORTSATT MILJÖKONTROLL REFERENSER BILAGOR Bilaga 1: Analysresultat vatten, ofiltrerade prov Bilaga 2: Analysresultat vatten, filtrerade prov Bilaga 3: Analysresultat fallande sediment Bilaga 4: Analysresultat zooplankton Bilaga 5: Analysresultat bottenfauna Bilaga 6: Analysresultat fisk... 5 Bilaga 7: Beräkningsmodell för kvicksilverbelastning Sida 2 (2)

3 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport efter Skede 1 SAMMANFATTNING Saneringen av sjön Turingen i Nykvarns kommun följs upp med hjälp av ett omfattande provtagnings- och mätprogram. I denna lägesrapport redovisas de viktigaste resultaten från mätningar under Utvärderingsfas 1b (15 september 2 3 juni 21) samt jämförelser med tidigare resultat. Perioden var kallare än under det föregående året. Hösten var regnigare, med sydostliga vindar, medan vintern och våren var torrare, med nordliga vindar. Mätningar av grundläggande fysikaliska och kemiska parametrar i vatten visar ingen negativ långtidspåverkan från muddrings- och täckningsarbetena, även om järnhalterna möjligen är något förhöjda. Snarare är det tillförsel av vatten från Turingeån som verkar ha stor betydelse för svängningar i sjövattnets kvalitet. Detta gäller även beträffande halter av totalkvicksilver och partikelbunden kvicksilver i ytvatten. Kvicksilverhalterna i bottenvatten styrs huvudsakligen av andra processer, t.ex. redoxförhållanden. Kvicksilverhalter i fallande sediment och zooplankton visar en rumslig gradient inom åsystemet med avtagande halter nedströms. Dessa mätvärden visar inga tecken på fortsatt spridning av förorenade sediment från mynningsområdet, men inte heller har någon tydlig och varaktig saneringseffekt ännu kunnat urskiljas. Variationer i kvicksilverhalter i zooplankton verkar styras av naturliga processer, då samma mönster framträder i alla mätstationer, medan de relativa kvicksilvernivåerna verkar bestämmas av föroreningsgraden i närmiljön. Kvicksilverhalter i bottenfauna visar också en rumslig gradient med avtagande halter nedströms saneringsområdet. Halterna 2 verkar dock vara något högre än under Kvicksilverhalter i abborre är oförändrade mellan 1999 och 2 och ligger kvar på en förhöjd nivå förutom i Mälaren. Halterna i gädda ser ut att ha sjunkit, men på lång sikt är halterna fortfarande på samma ungefärliga nivå, d.v.s. ca 2 mg/kg vs. Åtgärdernas miljöpåverkan går inte att spåra i totalkvicksilverflöden ut ur systemet och belastningen på Mälaren kan anses oförändrad av de hittills företagna arbetena. Turingen har fortsatt fungera som en sänka för kvicksilver som tillförs sjön från Turingeån. Inflödet är oroande, eftersom det kan innebära att denna källa i viss mån överskuggar effekten av de åtgärder som planeras inom Skede 2 av sjösaneringsprojektet Sida 3 (3)

4 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport efter Skede 1 INLEDNING Den kvicksilverförorenade sjön Turingen i Nykvarns kommun håller på att saneras. I ett första åtgärdsskede mellan hösten 1999 och hösten 2 har en partiell muddring och övertäckning av sedimenten i Turingeåns mynningsområde genomförts. Sedan dess har inga andra arbeten utförts i sjön, men under hösten 21 påbörjas det andra åtgärdsskedet, en geltäckning av övriga bottensedimenten i sjön. Huvudsyftet med miljökontrollen är att övervaka miljöpåverkan som entreprenaderna för med sig, dels den lokala påverkan i själva saneringsområdet, dels den mera storskaliga påverkan längs hela Turingeå-systemet. För att följa naturliga och andra händelser som inte orsakats av entreprenadarbetena ingår ett antal referensstationer och en rad olika mätvariabler. Syftet med denna lägesrapport är att redovisa de viktigaste resultaten från mätningar under perioden sedan den första åtgärdsentreprenaden (Utvärderingsfas 1b) samt jämförelser med tidigare resultat från åtgärdernas första skede. Rapporten inriktas på de centrala frågorna under denna period, dvs. omfattningen av mobilisering och spridning av kvicksilver, uppgrumling och andra olägenheter. Materialet tjänar även som ett referensmaterial inför gelläggningen. Rapporten har författats av Andy Petsonk vid J&W Energi och Miljö och granskats av Roger Huononen vid Yoldia Environmental Consulting AB, Mikael Eriksson vid J&W Energi och Miljö samt projektledare Ronald Bergman, Nykvarns kommun. Utgångspunkten har varit två tidigare lägesrapporter, Meili (2) och Meili (21) Sida 4 (4)

5 KONTROLLPROGRAMMET Utformning och omfattning Saneringen av sjön Turingen följs upp med hjälp av ett omfattande provtagnings- och mätprogram med fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar. Utgångspunkten är Miljökontrollprogram daterat (Petsonk 2). Ändringar och avvikelser från detta program har redovisats i tidigare lägesrapporter. Provtagningsstationerna visas i Figur 1. Prover och fältobservationer har samlats in av Yoldia Environmental Consulting AB. Pågående arbeten och naturliga händelseförlopp har dokumenterats i detalj genom dagböcker och fotografier. Kemiska analyser har utförts av Institutet för tillämpad miljöforskning (ITM) vid Stockholms Universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Mätresultaten har löpande sammanställts och distribuerats i digital form. I huvudsak har mätprogrammet innehållit följande komponenter: Meteorologiska data såsom temperatur, vindhastighet, vindriktning samt nederbörd har samlats in kontinuerligt med hjälp av en automatisk väderstation nära saneringsområdet. Pegelavläsningar har utförts vid tre stationer i samband med andra mätningar. Under den första entreprenaden har entreprenören dessutom mätt vattenståndet i mynningsområdet. In-situ mätningar i vattnet (med avseende på grumlighet, ph, ledningsförmåga, temperatur, syrgashalt, redoxpotential och siktdjup) har utförts regelbundet, vanligen vid två djup i ca 1 stationer. Vertikalprofiler har också undersökts vid några stationer. Under den första entreprenaden har entreprenören dessutom mätt grumligheten vid flera stationer. Vattenprover har samlats in för kemisk analys (med avseende på Hg, Fe, Mn, Al m.fl.) vid de flesta stationer. Vid valda tillfällen har prover tagits i både ytligt och djupt vatten samt som filtrerat och ofiltrerat vatten. Zooplankton har samlats in parallellt med vattenprover, men med glesare intervall och vid högst fem stationer, i första hand för analys med avseende på Hg och MeHg. Fallande sediment har samlats in kontinuerligt vid fyra stationer, med tömning av fällorna med 1-2 månaders intervall, för analys med avseende på halt och mängd nedfallen Hg m.m. Fisk och bottenfauna har provtagits, i första hand för analys med avseende på Hg. Utförda mätningar Enligt Yoldias dagbok har fältarbeten utförts under 19 dagar mellan 18 september 2 och 27 juni 21. Vid 11 av dessa dagar (Tabell 1) har ett mer eller mindre omfattande vattenmätprogram genomförts i ett varierande antal stationer, vanligen T, XN, SM, D och L, tidvis även SO, SV och M (Figur 1) *. Programmet har omfattat in-situ mätningar i ytvatten och längs vertikalprofiler i Turingen. Vattenprov till laboratorieanalyser har samlats in vid 7 av dessa tillfällen (Tabell 2) och fasta prov till laboratorieanalyser vid diverse intervaller (Tabell 3). Dessutom har kompletterande laboratorieanalyser utförts på vissa sparade prov, såväl vatten som fasta prov. * Stationsbeckningarna kompletteras oftast med en djupbeteckning, t.ex. D:Y och D:B avser yt- respektive bottenprov i station D Sida 5 (5)

6 Figur 1. Provtagningsstationer i Turingeå-systemet under Utvärderingsfas 1b. TS = Turingeån (nedanför Ströpsta-dammen), K = Turingeån (Kungsbro), T = Turingeån (Vidbynäs), B = Brygghusviken, G = innanför inre skärmen, X = innanför yttre skärmen (västra, östra, mellersta, norra), A = Arbetsplats, S = södra Turingen utanför yttre skärmen (västra, östra, mellersta, norra), D = djuphålan i Turingen, C = centrala Turingen, V = Turingens västra strand, N = norra Turingen, L = Lilla Turingen, U = utloppet från Lilla Turingen, M = Mälaren (Sundsörsviken) Sida 6 (6)

7 Tabell 1. Datum för in-situ mätningar och laboratorieanalyser. Sensommar Höst Vinter Vår Sommar 19-sep- 7-okt- 17-jan-1 18-apr-1 25-jun-1 28-sep- 17-okt- 17-feb-1 31-okt- 38-mar-1 29-nov- Tabell 2. Antal vattenprov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen. Datum Baspaket* HgTot MeHg Al P + TOC Cl Provtagning ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat ofiltrerat ofiltrerat sparade prov sep okt nov jan mar apr jun Summa *Baspaket: alkalinitet (ej filtrerat), absorbans (254 nm, 42 nm, 75 nm), Fe-tot, Mn-tot Tabell 3. Antal fasta prov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen Fasta prover Datum GF Fe & Mn Al HgTot MeHg Zooplankton sparade prov 14 Zooplankton 19-sep- 4 Zooplankton 17-okt- 4 4 Zooplankton 29-nov- 4 2 Zooplankton 18-apr-1 4 Zooplankton 25-jun Abborre 13-3-sep- 8 Gädda 12-3-sep- 1 Gärs 7-okt- 12 Bottenfauna - Anisoptera 18/19-sep- 1 - Asellus 18/19-sep- 5 - Asellus 6-okt- 1 - Chaoborus 7-okt- 1 - Chironomider 23-sep- 1 - Gammarus 7-okt- 2 - Zygoptera 18/19-sep- 2 - Zygoptera 6-okt- 1 Sedimentfällor sparade prov 8 Sedimentfällor 22-sep Sedimentfällor 19/22-jan Sedimentfällor 28-mar Sedimentfällor 27-jun Summa Förändringar i mätprogrammet Mätprogrammet har under Utvärderingsfas 1b i huvudsak inte förändrats sedan föregående lägesrapportering. Inför gelläggningen har klorid, aluminium, totalfosfor och totalt organiskt kol tillkommit vid analys av vatten och aluminium vid analys av fallande sediment. I enlighet med rekommendationer från Markus Meili (ITM) har resultaten från utvalda tidigare insamlade och sparade prov också kompletterats med analyser avseende aluminium (i vatten och fallande sediment), totalfosfor och totalt organiskt kol (i vatten) samt metylkvicksilver (i vatten och zooplankton), se Tabell 2 och Tabell Sida 7 (7)

8 HÄNDELSER AV SÄRSKILD BETYDELSE FÖR MILJÖKONTROLLEN Entreprenad Inga entreprenadarbeten har pågått i sjön under den aktuella perioden (från september 2 till juni 21). Andra händelser Vinter började i mitten av december 2 och pågick till slutet av mars 21. Dygnsmedeltemperatur var ofta över C. Temperaturer under -1 C noterades oftare än under motsvarande period föregående år. Höga vindstyrkor noterades endast vid några få tillfällen. Över 16 m/s (max 23 m/s) vid sex tillfällen. Kraftiga vindbyar (12-15 m/s) förekom vid upprepade tillfällen. Istäcke december 2 till april 21 Isläggning troligen i slutet av december 2 i samband med kall väderlek. I slutet av mars 21 var istäcket i Turingen fortfarande 35 cm och i Mälaren ca 15 cm. Tre veckor senare hade isen gått upp i Turingen. Algblomningar (baserat bland annat på toppvärden i ph) I Turingen en svag algblomning omkring och en starkare i maj-juni 21. I Mälaren något tidigare. Sjöskiktning Vinterskiktning från januari 21 till mars 21. Totalcirkulation i Turingen vid mätning Sommarskiktning vid mätning Vattenstånd Något förhöjt vattenstånd i Turingen efter kraftig nederbörd i november 2. Ännu högre vattenstånd i Turingen i samband med varmt väder i februari Sida 8 (8)

9 MÄTRESULTAT OCH UTVÄRDERING I detta kapitel redovisas de mest centrala observationer från mätprogrammet avseende meteorologi, hydrologi, vattenkemi *, fallande sediment, zooplankton, bottenfauna och fisk. Inga mätningar har utförts under den aktuella perioden avseende bottensediment. I de flesta fall redovisas även data från tidigare mätperioder (före september 2). Meteorologi: temperatur, vind, nederbörd Meteorologiska data redovisas i Figur 2 - Figur 5. Några observationer som kan vara av betydelse är: Vintern 2/21 var kallare än året innan och med mer frekventa svängningar i vindstyrka. En del kraftigare vindbyar förekom, dock inte med vindstyrkor motsvarande de som uppmättes vintern 1999/2. Hösten 2 föll betydligt mer nederbörd än året innan. Våren 21 var däremot lika nederbördsfattig som våren 2 med en total nederbördsmängd som väsentligt underskrider den normala. Juni 21 föll bara en tredjedel så mycket regn som under motsvarande period 2. Sydostliga vindar dominerade andra halvan av år 2 medan nordliga vindar dominerade under den första halvan av år 21. Nordostliga vindar verkar saknas vid Turingens arbetsplats. Detta kan bero på mätstationens belägenhet, strax sydväst om en mindre bergsrygg. Närliggande träd i nordostlig riktning kapades under våren 21, men åtgärden tycks ännu inte ha påverkat mätresultaten. 3 Temperatur 2-21 ( o C) Medeltemp Lägsta temp Högsta temp Normal temp sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun Figur 2. Uppmätta lufttemperaturer vid Turingens arbetsplats (A) under Utvärderingsfas 1b, samt normal medeltemperatur i regionen enligt Raab och Vedin (1995). * Med några undantag redovisas vattenkemidata endast från mätpunkter som ligger utanför saneringsområdet, eftersom mätningar inom det området upphörde då skyddsskärmen togs bort Sida 9 (9)

10 25 Vindhastighet 2-21 (m/s) Medelhastighet Högsta hastighet sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun Figur 3. 1b. Uppmätta vindhastigheter vid Turingens arbetsplats (A) under Utvärderingsfas Vindriktning (andel) jan-dec 2 NNW N 3% 25% NNE Vindriktning (andel) jan-juni 21 NNW N 3% 25% NNE NW 2% NE NW 2% NE WNW W WSW 15% 1% 5% % -5% December November WNW OktoberENE September Augusti Juli WJuni E Maj April Mars WSW Februari ESE Januari 15% 1% 5% % -5% ENE E ESE SW SE SW SE SSW S SSE SSW SSE S Figur 4. Uppmätta vindriktningar vid Turingens arbetsplats (A) under Utvärderingsfas 1b Sida 1 (1)

11 mm/dag 2 Nederbörd 2-21 Daglig Månadsvis Normal mm/månad sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun Figur 5. Uppmätt nederbörd vid Turingens arbetsplats (A) under Utvärderingsfas 1b, samt normalt uppmätt nederbörd i regionen enligt Raab och Vedin (1995). Hydrologi: vattenflöden och vattennivå Uppmätta vattennivåer från pegelmätningar vid olika stationer i Turingeå-systemet redovisas i Figur 6. Alla mätdata i figuren har justerats till en gemensam basnivå utifrån en tidig period med minimal nederbörd, med nivån vid basflödet i Turingeån som nollnivå. Ett förhöjt vattenstånd har noterats i Turingen vid två tillfällen. Förhöjningen vid månadsskiftet novemberdecember 2 motsvaras av toppar i vattennivån i Turingeån, d.v.s. hög vattenföring som orsakats av kraftig nederbörd under den föregående månaden. Vattenståndet var ännu högre i mitten av februari 21, trots en något lägre vattenföring i ån. Detta indikerar sannolikt dels ett tillskott från snösmältning, dels en effekt av minskat vattenutsläpp vid kraftverket vid Sundsvik (station U). Observera att det enbart är vid station K som det ens är möjligt att översätta pegelmätningar till vattenflöde. Eftersom tillförlitligheten av den erforderliga avbördningskurvan har ännu inte utvärderats, redovisas här inga flödesberäkningar Sida 11 (11)

12 8 Justerade pegelmätningar (cm) 7 6 K (Kungsbro) T (Vidbynäs) U (Sundsvik) sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun Figur 6. Pegelmätningar i Turingeå-systemet under Utvärderingsfas 1b. Pegelskalan är relativ och har för varje station justerats relativt till nivån vid basflöde i Turingeån. Vattenkemi: temperatur, ph, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet, alkalinitet För att urskilja entreprenadarbetenas miljöpåverkan från naturliga processer är det viktigt att följa de naturliga förändringarna. En jämförelse av vattnets kemi i olika delar av systemet ger dessutom värdefull insyn i förhållanden som förelåg under saneringsarbetet, t.ex. hydrologiska förhållanden och vattnets skiktning i sjöarna. Temperaturprofilen i Turingens och Lilla Turingens djuphålor belyses i Figur 7. Normal höst- och våromblandning (september november 2 respektive april 21), vinterskiktning (januari mars 21) samt sommarskiktning (juni 21) syns tydligt i figuren. Ytvattnets ph-värden blir förhöjda i samband med algblomning vår och höst (Figur 8). ph-värdena är i allmänhet högre i Mälaren än i Lilla Turingen och Turingen. Alkaliniteten i Turingen (Figur 9) ligger alltid över,3 mekv/l vilket betyder att sjön har en förhållandevis god buffertkapacitet (Naturvårdsverket 1999). Detta ger relativt goda förutsättningar inför gelläggningen. Under vinterskiktningen 21 hade bottenvatten i både Turingen och Lilla Turingen återigen låga syrehalter (Figur 1). Vanligtvis noteras övermättnad i ytvatten under algblomning, syrefritt bottenvatten under skiktning samt syretäring under höstomblandning. Negativa värden på redoxpotential uppträder dock endast i bottenvattnet under sommarskiktningen (Figur 11). Detta beror troligen på en kombination av hög syretäring, obetydligt utbytet med det syrerika ytvattnet samt förhöjd temperatur. Under vinterskiktningen (januari-mars 21) ökade konduktiviteten i Turingens bottenvatten (Figur 12). Denna sjönk dock snabbt när skiktningen bröts i april 21. Konduktivitetsvärdena är nu tillbaka på nästan samma nivå som före åtgärderna vilket tyder på att muddrings- och täckningsarbetena endast har haft en kortsiktig inverkan på vattnets totala halt av lösta ämnen Sida 12 (12)

13 Temperaturprofil - station D ( o C) Temperaturprofil - station L ( o C) Djup (m) 5 Djup (m) sep- okt- nov- jan-1 feb-1 mars-1 apr-1 jun-1 Figur 7. Temperaturprofiler i vatten i Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under Utvärderingsfas 1b sep- okt- nov- jan-1 feb-1 mars-1 apr-1 jun-1 9 ph T:Y M:Y 8,5 D:Y D:B L:Y L:B 8 7,5 7 6,5 6 aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 8. Variationer i ph under hela Skede 1 ( ) Sida 13 (13)

14 1,6 Alkalinitet (mekv/l) 1,4 1,2 1 T:Y SM:Y D:Y L:Y U:Y/M:Y SM:B D:B L:B,8,6,4,2 aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 9. Alkalinitet under Skede 1 ( ). 14 Syrgas (% mättnad) 12 1 D:Y L:Y D:B L:B aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 1. Syrgasmättnad i yt- och bottenvatten under Skede 1 ( ) Sida 14 (14)

15 3 Redoxpotential (mv) SV:Y D:Y L:Y SV:B D:B L:B aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 11. Redoxpotential i yt- och bottenvatten under Skede 1 ( ) Konduktivitet (µs/cm) T:Y D:Y L:Y M:Y D:B L:B aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 12. Konduktivitet under Skede 1 ( ) Sida 15 (15)

16 Vattenkemi: klorid, järn, mangan och aluminium Kloridhalter i olika vatten har studerats vid två tillfällen (Figur 13). Mätningarna visar att normalhalter i Turingen är mellan,3 och,5 mekv/l. Som tidigare rapporterat ökade kloridhalten markant i Turingeån och därmed även i Turingen i december 1999 vilket föranledde den konduktivitetsökning som då observerades *. Kloridhalterna har sedermera återgått till normala nivåer. Halterna av mangan och järn varierade kraftigt i olika vatten (Figur 14 och Figur 15). Mangan påverkas mest av sjöarnas skiktning; vid syrebrist kan halterna vara mer än hundra gånger högre nära botten än nära ytan. Järnets variationer i bottenvattnet är liknande men något mindre utpräglade. Både mangan- och järnhalterna är möjligen något förhöjda sedan saneringen. Aluminiumhalterna (Figur 16) varierar också kraftigt, i både tid och rum. Variationsmönstret är annorlunda för aluminium jämfört med järn och mangan. Variationen av aluminiumhalter i de flesta punkter tycks vara cyklisk, med höga halter under vinterförhållanden och lägre halter på sensommaren. Det är viktigt att beakta dessa stora variationer i samband med gelläggningen. 1 Klorid (mekv/l) T:Y SM:Y SM:B D:Y D:B U/M:Y L:Y L:B 1,1 aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 13. Kloridhalter i vatten under Skede 1 ( ). * Ökningen orsakades sannolikt av vägsalt Sida 16 (16)

17 1 Mangan (µg/l) T:Y SM:Y SM:B U:Y D:Y D:B M:Y L:Y L:B aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 14. Manganhalter i vatten under Skede 1 ( ). 1 1 Järn (µg/l) T:Y SM:Y SM:B U:Y D:Y D:B M:Y L:Y L:B aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 15. Järnhalter i vatten under Skede 1 ( ) Sida 17 (17)

18 1 Aluminium (µg/l) 1 1 SM:Y SM:B D:Y D:B L:Y L:B M:Y 1 aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 16. Aluminiumhalter i vatten under Skede 1 ( ). Vattenkemi: fosfor och organiskt kol Fosforhalterna i Turingens och Lilla Turingens ytvatten är att betrakta som höga enligt Naturvårdsverket (1999). Ytvattenhalterna är dock endast en tiondel av de extremt höga fosforhalterna i djuphålornas bottenvatten vilka normalt uppträder under sommarstagnationen (Figur 17). Höga fosforhalter i bottenvatten i kombination med låga syrenivåer är en indikation att sedimenten läcker fosfor. Det är sannolikt att den planerade gelläggningen binder fosfor hårdare till bottensedimenten och därmed minskar detta utläckage. Totalhalterna av organiskt kol (TOC) är låga till måttligt låga enligt Naturvårdsverket (1999) och är också relativt stabila i de flesta provtagna vatten (Figur 18). Vid ett tillfälle (september 2) var TOC-halten i bottenvatten i Turingens djuphåla ca dubbelt de övriga halterna Sida 18 (18)

19 1 Fosfor (µg/l) T:Y D:Y D:B L:Y L:B 1 1 aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 17. Fosforhalter i vatten under Skede 1 ( ) T:Y D:Y D:B L:Y L:B Organiskt kol (mg TOC/l) 1 5 aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 18. Totalhalter av organiskt kol (TOC) i vatten under Skede 1 ( ) Sida 19 (19)

20 Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet) Ljusförhållanden kan vara avgörande för många organismer. Vattnets färg ger en indirekt indikation om humushalten i vattnet. En hög humushalt kan bl.a. minska metallers giftighet. Vid mätningarna i Turingen har färgen bestämts genom mätningar av absorbans vid 42 nm på filtrerat vatten *. Ytvattnet i hela systemet (Figur 19) bedöms vara obetydligt eller svagt färgat enligt Naturvårdsverket (1999). Samma bedömning gäller även bottenvattnet (Figur 2) förutom i Turingens djuphåla (D:B), som tidvis har måttligt till betydligt färgat vatten. Siktdjupet är ett mått på vattnets optiska egenskaper och ger även en indikation på utbredningen av bottenvegetation. Siktdjupet påverkas dels av lösta ämnen (organiskt material, järn), dels av grumligheten, partiklar och kolloider. Enligt Naturvårdsverket (1999) betraktas siktdjupet i Turingeå-systemet (Figur 21) som litet (1-2,5 m) i de flesta punkter. Siktdjupet ökar med avståndet från åmynningen. Siktdjupet i Mälaren kan ibland bli måttlig (2,5-5 m). Siktdjupet i hela systemet minskar i samband med kraftig nederbörd (Figur 5) för att sedan öka då nederbördsmängden avtar. Grumlighetsmätningar (Figur 22 och Figur 23) har använts som det primära uppföljningsverktyget under muddrings- och täckningsarbetena. Vid merparten av mätningarna har de olika vattnen varit starkt grumliga (> 7 NTU enligt Naturvårdsverket 1999), även då inga arbeten pågick i sjön. Grumligheten minskade samtidigt som skyddsskärmen togs bort, men orsaken till minskningen bedöms delvis också bero på den minskade tillförseln av grumligt vatten från Turingeån. I slutet av oktober 2 ökade åvattnets grumlighet markant, vilket snabbt gav utslag även i sjövattnet. I provpunkten D som ligger mitt i sjön är ytvattnet alltid klarare än bottenvattnet. Under stagnationsperioderna råder där oftast både syrebrist och hög grumlighet i bottenvattnet. Sambandet syns tydligt (Figur 24) men orsakerna till detta är inte utredda. Skillnader i grumlighet mellan olika mätpunkter är mindre i ytvatten än i bottenvatten. En ökad grumlighet i ytvatten avtar också snabbare än vad som sker i bottenvatten i motsvarande mätpunkter. Detta tyder på att det uppgrumlade materialet nära botten innehåller en större andel småpartiklar vilka sedimenterar långsamt. Det kan också vara så att bottenvatten omsätts långsammare än ytvatten. * Filterstorlek,45 µm Sida 2 (2)

21 ,14,12 Färg i ytvatten (Absorbans 42 ) T:Y SM:Y D:Y L:Y U:Y M:Y,1,8,6,4,2, aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 19. Färg i ytvatten under Skede 1 ( ), mät som absorbans vid 42 nm.,14,12 Färg i bottenvatten (Absorbans 42 ) SM:B D:B L:B,1,8,6,4,2, aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 2. Färg i bottenvatten under Skede 1 ( ), mät som absorbans vid 42 nm Sida 21 (21)

22 Siktdjup (m) XN:Y SM:Y D:Y 4 L:Y M:Y 5 Figur 21. Siktdjup i olika sjövatten under Skede 1 ( ). Observera att det inte har varit möjligt att mäta siktdjupet när sjöarna var isbelagda. 1 Grumlighet i ytvatten (NTU) T:Y G:Y XN:Y SM:Y D:Y L:Y U:Y M:Y aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering muddring täckning täckning komplettering Figur 22. Grumlighet i ytvatten under Skede 1 ( ) Sida 22 (22)

23 1 Grumlighet i bottenvatten (NTU) T:Y XN:B SM:B D:B L:B M:Y aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 23. Grumlighet i bottenvatten under Skede 1 ( ). 14 Grumlighet (NTU) och syrgas (% mättnad) i djuphålan 12 Grumlighet D:B Syrgas D:B aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 24. Grumlighet och syremättnad i djuphålans bottenvatten (D:B) under Skede 1 ( ) Sida 23 (23)

24 Vattenkemi: kvicksilver Totalkvicksilver Halten totalkvicksilver i vatten utanför saneringsområdet varierade under Skede 1 mellan,6 och 22,1 ng/l (Figur 25 och Figur 26). Halterna kan jämföras med de av Naturvårdsverket (1999) angivna bakgrundshalterna för åar och sjöar i södra Sverige, ca 4 ng/l. Under skiktade förhållanden har halterna i bottenvatten vanligtvis varit ungefär dubbelt så höga som halterna i ytvatten, medan halterna var snarlika vid omblandning (Figur 27). Halterna av totalkvicksilver i Turingeån (T:Y) är fortsatt förhöjda (Figur 27), och var under vintern 2-21 högre än någon annanstans i systemet. Förhöjningarna orsakas troligen av kvarvarande fickor med förorenat sediment i ån, som enligt Meili (1998) sakta bör utarmas under de kommande åren. Mycket höga kvicksilverhalter (mer än tio gånger bakgrundshalten) saknas för närvarande i Turingeåns vatten. Sådana halter kunde uppmättas före och strax efter saneringsarbeten i ån Halterna totalkvicksilver i filtrerat vatten ( löst totalkvicksilver) varierar nästan lika mycket som halterna i ofiltrerat vatten, men är oftast betydligt lägre (Figur 25 och Figur 26). Tidstrenden är mot en mindre variation och något lägre halter (Figur 28). Andelen totalkvicksilver som är löst är också av betydelse (Figur 29). Vattnet i Turingeån (T:Y) har ofta en mycket låg andel löst kvicksilver medan övriga ytvatten har högre andelar än bottenvatten. De högsta andelarna löst kvicksilver finns i Mälaren (M:Y) och Lilla Turingen (T:Y). Kvicksilver i ytvatten (ng/l) 1 Total Hg max Löst Hg medel 1 min 1 Bakgrundshalt enligt Naturvårdsverket (1999).,1 T SM D L M Station Figur 25. Fördelningen av totalkvicksilverhalter i ytvatten under Skede 1 ( ) Sida 24 (24)

25 Kvicksilver i bottenvatten (ng/l) 1 Total Hg max Löst Hg medel 1 min 1 Bakgrundshalt enligt Naturvårdsverket (1999).,1 T SM D L M Station Figur 26. Fördelningen av totalkvicksilverhalter i bottenvatten under Skede 1 ( ) Totalkvicksilver (ng/l) T:Y U:Y M:Y SM:Y D:Y L:Y SM:B D:B L:B aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 27. Tidsutvecklingen av totalkvicksilverhalter under Skede 1 ( ) Sida 25 (25)

26 8 7 Löst totalkvicksilver (ng/l) T:Y SM:Y D:Y L:Y M:Y SM:B D:B L:B Figur 28. Tidsutvecklingen av halter löst totalkvicksilver under Skede 1 ( ). 1% 8% Andel löst totalkvicksilver (%) T:Y SM:Y D:Y L:Y M:Y SM:B D:B L:B 6% 4% 2% % aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering muddring täckning täckning komplettering Figur 29. Tidsutvecklingen av andel löst totalkvicksilver under Skede 1 ( ). Eftersom kvicksilverhalterna i grumliga vatten alltid samvarierar med partikelmängden är det informativt att uttrycka kvicksilverhalterna per enhet partikelvikt (Hg/Part µg/g TS), där partikelkoncentrationen uppskattas från absorbansen (Figur 3). Detta grova mått på partiklarnas föroreningsgrad är av betydelse för både sediment och biota. Inte överraskande är den lägst i Mälarvatten (M:Y). Föroreningsgraden hos partiklar som förs till sjön med Turingeån (T:Y) ligger dock kvar på samma nivå som före Skede 1 och är, sedan muddrings- och över Sida 26 (26)

27 täckningsåtgärderna avslutats, den högsta i systemet. Turingeån är därmed numera den dominerande källan till kvicksilverförorening av vatten i Turingen. Föroreningsgraden hos partiklar i övriga vatten har minskat sedan saneringen och är nu tillbaka på samma eller ännu lägre nivå som före saneringen (Figur 3). Sedan skyddsskärmen togs bort i september 2 finns dock en tydlig samvariation mellan föroreningsgraden i åvatten och i övriga ytvatten (Figur 3), vilket kan innebära att resultatet blir sämre än vad som annars hade uppnåtts. Det kan dock vara på plats att varna för förhastade slutsatser. Årstids- och andra variationer är kraftiga och inga mätningar har ännu utförts under sommar- och höstförhållanden utan pågående åtgärder i sjön. Slutsatser bör därför dras först efter en längre tids uppföljning utan störningar. 3,5 Hg/part (µg/g ts) 3 2,5 T:Y U:Y M:Y SM:Y D:Y L:Y SM:B D:B L:B 2 1,5 1,5 aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 3. Vattnets halter av totalkvicksilver relaterad till partikelkoncentration under Skede 1 ( ). Partikelkoncentration baserad på mätning av absorbans vid 75 nm. Metylkvicksilver Halterna och andelen metylkvicksilver i sjövatten är av betydelse för överföringen av kvicksilver till fisk och andra biota. Halten MeHg har varierat mellan,6 och,46 ng/l i ytvatten samt mellan,6 och 9,3 ng/l i bottenvatten (Figur 31 och Figur 32). De högsta halterna MeHg finns i Turingens och Lilla Turingens djuphålor (punkt D:B och L:B); de lägsta halterna finns i Mälaren. En stor del av vattnets metylkvicksilver återfinns i löst form; andelen har varierat mellan 3 och 1 % och är högst i Mälarvatten. Metylkvicksilver utgjorde mellan,1 och 35 % av totalkvicksilver i ofiltrerade prov, men förelåg i något större utsträckning i löst fas (mellan,2 och 5 %). De högsta värdena förekom under sommarskiktningen i Lilla Turingens djuphåla (L:B) Sida 27 (27)

28 1 Metylkvicksilver i ytvatten (ng/l) Total MeHg max Löst MeHg medel 1 min,1,1 T SM D L M Station Figur 31. Fördelningen av metylkvicksilverhalter i ytvatten under Skede 1 ( ). 1 Metylkvicksilver i bottenvatten (ng/l) Total MeHg max medel Löst MeHg 1 min,1,1 T SM D L M Station Figur 32. Fördelningen av metylkvicksilverhalter i bottenvatten under Skede 1 ( ) Sida 28 (28)

29 Fallande sediment Sedimentationen (Figur 33) har en säsongsbetonad variation i tiden, på likartade sätt i Turingens stationer men lite annorlunda i Mälaren. När sjöarna var isbelagda och därför inte utsatta för vind var sedimentationen låg, ungefär ett halvt gram torrsubstans per m 2 och dag i alla stationer utom nära Turingeåns mynning (SN). Där var sedimentationen ungefär dubbelt så hög vid ytan och fyra gånger så hög vid botten, vilket troligen återspeglar tillförsel av sedimenterande material från ån. Vintervärdena kan jämföras med sommarvärdena som är 5 till 1 gånger högre, vilket visar betydelsen av den naturliga uppvirvlingen av sediment genom vindinducerad ström- och vågpåverkan, som saknas under is. Fluktuationerna tyder på att nästan allt fallande sediment på årsbasis härstammar från sjöbotten och består av gamla mobila finsediment. Sedimentationen under isfria perioder var ofta lägst i Lilla Turingen. Denna observation, likheten mellan sedimentationsmönstren i stationerna SN och C samt en hög sedimentation i Mälaren tillsammans tyder på en avsaknad av någon spridning av partiklar från saneringsområdet. Med andra ord är det naturliga sjöinterna processer som styr sedimentationen. Sedimentationen har oftast varit högre i de bottennära fällorna, även under skiktningen, vilket kan tyda på bottenströmmar. Den organiska andelen av fallande sediment (mätt som glödgningsförlust) har en likartad säsongsmässig variation i Turingens stationer, lägst på vintern och högst på sensommaren (Figur 34). Mönstret är helt annorlunda i Mälaren. Glödgningsförlusten var högre i Lilla Turingen och Mälaren än i Turingen, vilket visar att fallande sediment i Turingen delvis har andra källor än sedimenten i de nedströms liggande stationerna. Vid hög sedimentation i Turingen närmar sig den organiska andelen i fallande sediment den organiska andelen i sjöns ytsediment, vilket tyder på att fallande sediment mestadels härrör från resuspenderat ytsediment. Vidare var glödgningsförlusten ofta högre i de ytnära fällorna, en skillnad som förefaller vara störst under sommarskiktningen, vilket är att vänta i en näringsrik grund sjö. Järn- och manganhalterna i fallande sediment har en mindre utpräglad säsongsvariation (Figur 35 och Figur 36), i synnerhet i Turingens stationer. Sett över hela Skede 1 verkar det fallande sedimentets järnhalter (och i mindre utsträckning manganhalter) ha ökat något, vilket även återspeglas i vattnets totalhalter av dessa metaller (Figur 14 och Figur 15). Under sommarskiktningen är järnhalterna oftast lägre i de ytliga sedimentfällorna, vilket också finner ett parallellt förhållande i vattenfasen. Manganhalterna i ytliga fällor uppvisar däremot stora svängningar. Fenomenet sammanfaller med sjöns höstomblandning, vilket tyder på att redoxbetingade processer inverkar på sedimentation och mobilisering av mangan. Aluminium i fallande sediment har endast analyserats det senaste året, varför det är svårt att konstatera eventuella säsongsbetonade variationer (Figur 37). Däremot verkar aluminiumhalterna ha ett relativt starkt samband med järnhalterna (Figur 38), vilket skulle kunna innebära att eventuella slutsatser beträffande järn i viss mån även bör kunna appliceras på aluminium. Kvicksilverhalterna i fallande sediment har sedan saneringen varierat mellan,4 och 1,8 µg Hg/g TS i Turingesjöarna och mellan,2 och,3 µg Hg/g TS i Mälaren (Figur 39), dvs. inom ungefär samma intervall som uppskattade halter hos partiklarna (Hg/Part) i vattnet (Figur 3). Intervallet kan också jämföras med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder som ger.3 respektive 1 µg Hg/g TS som klassgränser mellan måttliga / höga / mycket höga kvicksilverhalter i sediment. I likhet med Hg/Part i vattnet visar fällorna sedan saneringen en rumslig gradient inom åsystemet med avtagande halter nedströms samt med lägre halter i prov från ytliga fällor än i prov från djupa fällor. Kvicksilverhalterna i fallande sediment visar också snarlika årstidstrender i alla stationer, trots den varierande saneringsaktiviteten (Figur 39). Mätvärdena kan jämföras med åren före saneringen då fallande sediment i Turingen ofta innehöll 1,5-2 µg Hg/g TS under isfria perioder Sida 29 (29)

30 (Meili 1998). Haltnivån visar således inga tecken på spridning av förorenade sediment från mynningsområdet, förutom en lokal och tillfällig spridning i samband med stormarna kring månadsskiftet november-december Å andra sidan har inte heller någon tydlig och varaktig saneringseffekt kunnat urskiljas ännu. Under och efter täckningsarbetena år 2 har dock kvicksilverhalterna i fallande sediment legat på samma nivå nära mynningsområdet (SN) som längre ut i sjön (C), vilket skulle kunna tolkas som ett tecken på att tillförseln av partikelbunden kvicksilver från mynningsområdet till sjön nu har brutits. Uttryckt per mängd organiskt material (Figur 4) ligger kvicksilverhalterna konstant omkring 1 µg/g i fallande sediment i Mälaren, vilket är jämförbart med typiska halter i orörda skogssjöars ytsediment (,5-1, µg/g, Meili m.fl. 1991). I Turingen däremot verkar Hg/orgvärdena ha minskat något sedan saneringen. Ändå kan det vara på plats att varna för förhastade slutsatser. Årstids- och andra variationer är kraftiga och försvårar tolkningen av korta mätserier. Slutsatser bör därför dras först efter en längre tids uppföljning utan störningar. 2 Sedimentation (g/m 2 /d) 15 Yta Botten skärm skärm skärm skärm MT is T K MT is T K MT is T K MT is T K SN C L M Figur 33. Flöde av fallande sediment i Turingeå-systemet före, under och efter saneringen (M = muddring, T = täckning, K = komplettering). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid Sida 3 (3)

31 4 Glödgningsförlust i fallande sediment (% av TS) 3 Yta Botten skärm skärm skärm skärm MT is T K MT is T K MT is T K MT is T K SN C L M Figur 34. Glödgningsförlust ( andel organiskt material) hos fallande sediment före, under och efter saneringen (M = muddring, T = täckning, K = komplettering). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. 8 Fe i fallande sediment (mg/g TS) 6 Yta Botten skärm skärm skärm skärm -2 MT is T K MT is T K MT is T K MT is T K SN C L M Figur 35. Järn i fallande sediment före, under och efter saneringen (M = muddring, T = täckning, K = komplettering). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid Sida 31 (31)

32 2 Mn i fallande sediment (mg/g TS) 15 Yta Botten skärm skärm skärm skärm MT is T K MT is T K MT is T K MT is T K SN C L M Figur 36. Mangan i fallande sediment före, under och efter saneringen (M = muddring, T = täckning, K = komplettering). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. 8 Al i fallande sediment (mg/g TS) 6 Yta Botten skärm skärm skärm skärm -2 MT is T K MT is T K MT is T K MT is T K SN C L M Figur 37. Aluminium i fallande sediment före, under och efter saneringen (M = muddring, T = täckning, K = komplettering). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid Sida 32 (32)

33 6 Korrelation mellan Fe och Al i fallande sediment 5 Al (mg/g ts) Al =,81 Fe R 2 =, Fe (mg/g ts) Figur 38. Korrelation mellan aluminium och mangan i fallande sediment. 4 Hg i fallande sediment (µg/g TS) 3 Yta Botten skärm skärm skärm skärm MT is T K MT is T K MT is T K MT is T K SN C L M Figur 39. Kvicksilver i fallande sediment före, under och efter saneringen (M = muddring, T = täckning, K = komplettering). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid Sida 33 (33)

34 3 Hg/Org i fallande sediment (µg/g TS) Yta Botten skärm skärm skärm skärm -1 Figur 4. Kvicksilver relaterad till mängd organiskt material i fallande sediment före, under och efter saneringen (M = muddring, T = täckning, K = komplettering). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. Zooplankton MT is T K MT is T K MT is T K MT is T K SN C L M Kvicksilverhalter i zooplankton har analyserats som indikator på biotillgängligheten av naturligt eller mobiliserat kvicksilver. Zooplankton svarar snabbt men integrerar ändå över några dagars eller veckors tid. Dessutom utgör dessa organismer en viktig länk i näringskedjan och i överföringen av metylkvicksilver till fisk. Prover har tagits genom håvdrag med maskstorlek 3 µm. Totalkvicksilverhalterna i zooplankton visar ett liknande rumsligt mönster som sedimentfällorna, dvs. höga värden närmast saneringsområdet och betydligt lägre värden nedströms (Figur 41). Under 2 och första halvåret 21 märks även en tydlig samvariation mellan provtagningsstationerna (Figur 42), med undantag av station X innanför skyddsskärmen. Detta indikerar att det främst är naturliga sjöinterna processer som styr förändringarna, samtidigt som föroreningsgraden i den närmaste omgivningen bestämmer den relativa haltnivån vid olika stationer. De årligen återkommande toppvärdena vid månadsskiftet augusti-september sammanfaller med den period då sjöns skiktning bryts upp och sjön totalomblandas. Liknande situationer har konstaterats i flera tidigare studier i andra sjöar (t.ex. Slotton et al. 1995) och visar att kvicksilverhaltigt bottenvatten har blandats med ytvatten. Zooplankton har inte analyserats lika ofta med avseende på metylkvicksilver, men ändå framträder ett mönster som är snarlikt det för totalkvicksilver (Figur 41 och Figur 43). Metylkvicksilverhalterna är högre nära saneringsområdet och lägre nedströms. I de flesta stationer finns också en topp vid månadsskiftet augusti-september 2. Andelen organiskt kvicksilver i zooplankton (Figur 44) ligger i Turingeå-systemet vanligtvis mellan 4 och 8 procent. Andelen varierat kraftigt. Vid vissa tillfällen når den upp till eller även över 1 %, vilket kan bero delvis på felmarginaler i analysen, delvis på förändringar i proven (metylkvicksilver har analyserats på sparade prov, medan kvicksilver har analyserats på färska prov) Sida 34 (34)

35 7 Hg i zooplankton (ng/g ts) 6 HgTot MeHg X S C L M Station Figur 41. Total- och metylkvicksilver i zooplankton (>3 µm) under Skede 1 ( ). Tidstrender i södra och centrala Turingen (X, S, C), Lilla Turingen (L) samt Mälaren (M) under och efter saneringen. 7 6 Hg i zooplankton (ng/g ts) X S C L M aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 42. Totalkvicksilver i zooplankton (>3 µm) under Skede 1 ( ) Sida 35 (35)

36 7 6 MeHg i zooplankton (ng/g ts) X S C L M aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 43. Metylkvicksilver i zooplankton (>3 µm) under Skede 1 ( ). 12% 1% Andel MeHg i zooplankton (%) X S C L M 8% 6% 4% 2% % aug-99 sep-99 okt-99 nov-99 dec-99 jan- feb- mar- apr- maj- jun- jul- aug- sep- okt- nov- dec- jan-1 feb-1 mar-1 apr-1 maj-1 jun-1 muddring täckning täckning komplettering Figur 44. Andel organiskt kvicksilver i zooplankton (>3 µm) under Skede 1 ( ) Sida 36 (36)

37 Bottenfauna Bottenfauna har infångats hösten 1999 och hösten 2. Provtagningen 2 omfattade även viss provtagning i Turingeån uppströms sjön Turingen. Det har ofta varit svårt att få tillräckligt många djur för att möjliggöra analys. Kvicksilverhalterna i de fem redovisade arterna varierar mellan,13 och ca 1 mg/kg TS (Figur 45). I de stationer nedströms saneringsområdet, där provtagning har varit framgångsrik vid flera tillfällen (V, N, L och M), avtar halterna desto längre nedströms stationen finns. Dock verkar kvicksilverhalterna i bottenfauna vid dessa stationer vara något högre år 2 än år Eftersom bedömningsunderlaget är mycket begränsat bör dock inga förhastade slutsatser dras från denna observation. Chironomider har infångats vid ett tillfälle, hösten 2. På grund av en begränsad mängd material har proverna för alla stationer slagits samman före analys. Kvicksilverhalten i samlingsprovet var ca,2 mg/kg TS. 1,2 Hg i bottenfauna (mg/kg ts) 1 Anisoptera Chaoborus Zygoptera Asellus Gammarus,8,6,4,2 -,2 Figur 45. Totalkvicksilver i bottenfauna under Skede 1 i Turingeån (TS, T), Turingen (B, S, V, N), Lilla Turingen (L) samt Mälaren (M). Fisk TS T B S Station V N L M Abborre och gädda har infångats hösten 1999 och hösten 2. Hösten 2 fångades också gärs i samband med provtagning av bottenfauna. Det har inte varit några problem att få tillräckligt många djur för att möjliggöra analys. Medelhalterna av kvicksilver i de olika fiskarterna är under respektive år likartad i Turingens och Lilla Turingens stationer (S, N och L), se Figur 46. Hg-halten i gärs år 2 var knappt,2 mg/kg VS (våtsubstans). I abborre var Hg-halten relativt konstant mellan åren,,12-,13 mg/kg VS i Turingen och Lilla Turingen samt,3-,4 mg/kg TS i Mälaren. I gädda däremot verkar Hg-halterna för en hypotetisk 1- kilos gädda ha sjunkit något (från 2,2 mg/kg VS till 1,9 mg/kg VS) mellan 1999 till 2. Denna variation ligger dock inom den statistiska felmarginalen. Sett i ett längre tidsperspektiv varierar dessutom kvicksilverhalterna i gädda från år till år men ligger kvar på en nivå kring 2 mg/kg VS (Figur 47) som bedöms vara mycket hög (Naturvårdsverket 1999). Eftersom Sida 37 (37)

38 bedömningsunderlaget fortfarande är mycket begränsat bör därför inga förhastade slutsatser dras från dessa observationer. 3 Gädda Hg i fisk (mg/kg vs) Abborre, Gärs,3 Gädda (1 kg) 2,5 Abborre,25 Gärs 2,2 1,5,15 1,1,5,5 -, S N L M Station Figur 46. Totalkvicksilver i fisk under Skede 1 i Turingen (S, N), Lilla Turingen (L) samt Mälaren (M). -,5 3 Kvicksilver i 1-kg gädda (mg/kg vs) antal prov 2, ,5 5 1, Figur 47. Tidstrenden för kvicksilver i gädda i Turingen Sida 38 (38)

39 KVICKSILVERFLÖDEN OCH BELASTNINGEN PÅ MÄLAREN En uppskattning av kvicksilverflöden har gjorts för att bedöma kvicksilverbelastningen på Turingen (från Turingeån) och på Mälaren (från Turingen) under Skede 1. Beräkningarna har gjorts på veckobasis med en enkel hydrologisk modell över Turingeåns avrinningsområde. Beräkningsmodellen beskrivs i Bilaga 7. Det framgår av Figur 48 att Turingeå-systemet har haft två större avbördningstoppar under Skede 1. Den första, vid årsskiftet , orsakades av några veckor med intensiv nederbörd i samband med låga lufttemperaturer. Den andra avbördningstoppen, vid månadsskiftet november-december 2, var ännu kraftigare och orsakades av en ca två månader lång period med riklig nederbörd. Vattenföringen avtog sedan sakta under fem månader då upplagrat vatten från Yngern, Turingen och omgivande grundvattenmagasin avbördades. I genomsnitt har kvicksilverbelastningen på Turingen från Turingeån under Skede 1 varit ca 5,1 gram per vecka, vilket stämmer bra överens med de modellprognoser ca 2 g/månad för år 2 som gjordes av Meili (1998). Den genomsnittliga belastningen på Mälaren från Turingen under samma period har varit drygt hälften, ca 2,8 gram per vecka. Sammanlagt har Turingen tillförts ca 5 gram kvicksilver medan 275 gram har avbördats till Mälaren (Figur 49). Avbördningstopparna har varit helt avgörande för kvicksilverbelastningen. Kvicksilverhalterna i Turingeån uppströms Turingen (T:Y) har varit förhöjda just under dessa perioder, sannolikt till följd av ökad erosion i vattendraget. De höga halterna och stora vattenflödena har tillsammans orsakat en hög tillförsel av kvicksilver till Turingen vid dessa tillfällen (Figur 48 och Figur 49). Samma fenomen kan även ses vid Turingens utlopp till Mälaren (U:Y). Figur 49 visar även hur den förhöjda kvicksilverbelastningen från Turingeån under sommaren 2 inte åtföljdes av en motsvarande förhöjd belastning på Mälaren. Sammanfattningsvis har Turingen fortsatt att fungera som en nettosänka för kvicksilver under hela Skede 1. Åtgärderna i sjön har inte orsakat någon mätbar förhöjning av kvicksilverhalter eller mängder i Turingens utgående vatten jämfört med tidigare observationer (Meili 1998). Åtgärdernas miljöpåverkan går därför inte att spåra i totalkvicksilverflöden ut ur systemet, och belastningen på Mälaren kan anses oförändrad av de hittills företagna arbetena. Däremot är det fortsatta inflödet av kvicksilver från Turingeån oroande, eftersom det kan innebära att denna källa i viss mån kommer att överskugga effekten av de åtgärder som planeras inom Skede 2 av sjösaneringsprojektet Sida 39 (39)