Projekt Turingen Miljökontroll. Lägesrapport inför Åtgärdsskede 2 (Referensfas 2, 1 juli september 2002)

Transkript

1 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport inför Åtgärdsskede 2 (Referensfas 2, 1 juli 11 september ) December Nykvarns kommun J. Skarp WSP Environmental

2 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport inför Åtgärdsskede 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 KONTROLLPROGRAMMET... 5 Utformning och omfattning... 5 Utförda mätningar... 5 Förändringar i mätprogrammet... 5 HÄNDELSER AV SÄRSKILD BETYDELSE FÖR MILJÖKONTROLLEN... 8 Entreprenad... 8 Andra händelser... 8 MÄTRESULTAT OCH UTVÄRDERING... 9 Meteorologi: temperatur, vind, nederbörd... 9 Hydrologi: vattenflöden och vattennivå Vattenkemi: temperatur, ph, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet, alkalinitet Vattenkemi: klorid, järn, mangan och aluminium Vattenkemi: kväve, fosfor och organiskt kol Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet)... 2 Vattenkemi: kvicksilver Fallande sediment Bottensediment Zooplankton Bottenfauna Fisk KVICKSILVERFLÖDEN OCH BELASTNINGEN PÅ MÄLAREN FÖRSLAG FÖR FORTSATT MILJÖKONTROLL REFERENSER BILAGOR Bilaga 1: Analysresultat vatten, ofiltrerade prov Bilaga 2: Analysresultat vatten, filtrerade prov Bilaga 3: Analysresultat bottensediment Bilaga 4: Analysresultat fallande sediment Bilaga 5: Analysresultat zooplankton Bilaga 6: Analysresultat bottenfauna Bilaga 7: Analysresultat fisk Sida 2 (62)

3 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport inför Åtgärdsskede 2 SAMMANFATTNING Saneringen av sjön Turingen i Nykvarns kommun följs upp med hjälp av ett omfattande provtagnings- och mätprogram. I denna lägesrapport redovisas de viktigaste resultaten från mätningar under Referensfas 2 (1 juli 11 september ) samt jämförelser med tidigare resultat. Perioden var varmare och betydligt mer nederbördsfattig än normalt. Den dominerades av sydostliga och nordliga vindar. Vintern / var synnerligen varm och kort. Mätningar av grundläggande fysikaliska och kemiska parametrar i vatten visar inga tecken på långtidspåverkan från entreprenadarbetena. Halterna av de flesta ämnen inklusive kvicksilver varierar cykliskt och följer årstiderna och sjödynamiken. Under skiktade förhållanden är t.ex. metallhalterna i bottenvatten betydligt högre än i ytvatten. Tillförsel av vatten från Turingeån har stor betydelse för svängningar i halter av totalkvicksilver och partikelbunden kvicksilver i ytvatten medan kvicksilverhalterna i bottenvatten styrs huvudsakligen av andra processer, t.ex. redoxförhållanden. Kvicksilverhalter i fallande sediment och zooplankton visar fortfarande en rumslig gradient inom åsystemet med avtagande halter nedströms. Halterna i dessa medier i södra delen av Turingen har numera sjunkit till ungefär samma nivå som i den centrala delen av sjön, vilket visar att efterbehandlingsåtgärderna i mynningsområdet har haft en tydlig effekt. Kvicksilverhalter i bottenfauna visar också en rumslig gradient med ökande halter utmed Turingeån uppströms sjön och avtagande halter nedströms mynningsområdet. I nästan samtliga punkter och för de flesta arter verkar kvicksilverhalterna ha ökat markant under det senaste året. Orsaken till detta är okänd, men det kan finnas ett samband med de extrema väderförhållandena som rådde under sommaren. Eftersom bedömningsunderlaget är begränsat bör inga förhastade slutsatser dras. Kvicksilverhalter i abborre har varit relativt konstanta och likartad i Turingens och Lilla Turingens stationer, med betydligt lägre halter i Mälaren. Halterna i samtliga stationer ökade dock under. Orsaken till denna ökning är okänd men kan ha samband med de extrema väderförhållandena under sommaren. Kvicksilverhalterna i gädda har däremot sjunkit stadigt under de senaste fyra åren. Det återstår att se om förändringen blir bestående samt om halterna fortsätter att minska. Mätresultaten visar slutligen att de hittills företagna arbetena inte har orsakat någon ökad belastning på Mälaren. Tvärtom, Turingen har fortsatt fungera som en sänka för kvicksilver som tillförs sjön från Turingeån. Inflödet från Turingeån bör övervakas noggrant, eftersom bidraget från denna källa inte bör mer än marginellt påverka resultatet av den övertäckning med artificiellt sediment som utförs inom Åtgärdsskede 2. Källorna till detta flöde bör därför snarast utredas och lämpliga åtgärder kan behöva vidtas för att minimera flödet Sida 3 (62)

4 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport inför Åtgärdsskede 2 INLEDNING Den kvicksilverförorenade sjön Turingen i Nykvarns kommun håller på att saneras. I ett första åtgärdsskede mellan hösten och hösten har en partiell muddring och övertäckning av sedimenten i Turingeåns mynningsområde genomförts. Projektets andra åtgärdsskede, en övertäckning av kvarvarande förorenade bottensediment i sjön med konstgjort sediment, påbörjades den 12 september och kommer att fortsätta under merparten av 23. Huvudsyftet med miljökontrollen är att övervaka miljöpåverkan som entreprenaderna för med sig, dels den lokala påverkan i själva saneringsområdet, dels den mera storskaliga påverkan längs hela Turingeåsystemet. För att följa naturliga och andra händelser som inte orsakats av entreprenadarbetena ingår ett antal referensstationer och en rad olika mätvariabler. Syftet med denna lägesrapport är att redovisa de viktigaste resultaten från mätningar under perioden från den 1 juli till och med den 11 september. Under denna tid har tillståndet i sjön följts upp kontinuerligt, dels för att utvärdera resultatet av det första åtgärdsskedet, dels för att skapa referensdata inför Åtgärdsskede 2. Det görs även jämförelser med tidigare resultat. Rapporten har författats av Andy Petsonk vid WSP Environmental och granskats av Roger Huononen vid Yoldia Environmental Consulting AB, Fredrick Marelius vid WSP Environmental samt projektledare Ronald Bergman, Nykvarns kommun. Utgångspunkten har varit tre tidigare lägesrapporter, Meili ( och ) samt Petsonk (b) Sida 4 (62)

5 KONTROLLPROGRAMMET Utformning och omfattning Saneringen av sjön Turingen följs upp med hjälp av ett omfattande provtagnings- och mätprogram med fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar. Utgångspunkten är ett Reviderat miljökontrollprogram daterat (Petsonk a). Provtagningsstationerna visas i Figur 1. Prover och fältobservationer har samlats in av Yoldia Environmental Consulting AB. Pågående arbeten och naturliga händelseförlopp har dokumenterats i detalj genom dagböcker och fotografier. Kemiska analyser har sedan utförts av IVL Svenska Miljöinstitutet AB; tidigare analyser utfördes av Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) vid Stockholms Universitet. Mätresultaten har löpande sammanställts och distribuerats i digital form. I huvudsak har mätprogrammet innehållit följande komponenter: Meteorologiska data såsom temperatur, vindhastighet, vindriktning samt nederbörd har samlats in kontinuerligt med hjälp av en automatisk väderstation nära saneringsområdet. Pegelavläsningar har utförts vid tre stationer i samband med andra mätningar. In-situ mätningar i vattnet (med avseende på grumlighet, ph, ledningsförmåga, temperatur, syrgashalt, redoxpotential och siktdjup) har utförts regelbundet, vanligen vid två djup i ca 1 stationer. Vertikalprofiler har också undersökts vid några stationer. Vattenprover har samlats in för kemisk analys (med avseende på Hg, MeHg, Fe, Mn, Al m.fl.) vid de flesta stationer. Vid valda tillfällen har prover tagits i både ytligt och djupt vatten samt som filtrerat och ofiltrerat vatten. Zooplankton har samlats in parallellt med vattenprover, men med glesare intervall och vid högst fyra stationer, i första hand för analys med avseende på Hg och MeHg. Fallande sediment har samlats in kontinuerligt vid minst fyra stationer, med tömning av fällorna med 1-2 månaders intervall, för analys med avseende på halt och mängd nedfallen Hg m.m. Fisk och bottenfauna har provtagits, i första hand för analys med avseende på Hg. Utförda mätningar Enligt Yoldias dagbok har fältarbeten utförts under totalt 31 dagar mellan 1 juli och 11 september. Vid 12 av dessa dagar (Tabell 1) har ett mer eller mindre omfattande vattenmätprogram genomförts i ett varierande antal stationer, vanligen T, SM, SV, D, L och M (Figur 1) *. Programmet har omfattat in-situ mätningar i ytvatten och längs vertikalprofiler i Turingen. Vattenprov till laboratorieanalyser har samlats in vid 7 av dessa tillfällen (Tabell 2) och fasta prov till laboratorieanalyser vid diverse intervaller (Tabell 3). Förändringar i mätprogrammet Mätprogrammet har under Referensfas 2 genomgått vissa förändringar sedan föregående lägesrapportering. Dels har fallande sediment och bottensediment vid några tillfällen analyserats med avseende på aluminium efter utlakning vid ph 4. Dels togs de svävande sedimentfällorna vid station SN och C bort i maj. Anledningen var att fällorna låg i vägen för den entreprenadfarkost som sprider det konstgjorda sedimentet i Åtgärdsskede 2. Bottenfällorna har ersatts av s.k. rörkorsfällor stående på sjöbotten; ytfällorna har inte ersatts. * Stationsbeckningarna kompletteras oftast med en djupbeteckning, t.ex. D:Y och D:B avser yt- respektive bottenprov i station D Sida 5 (62)

6 Figur 1. Provtagningsstationer i Turingeåsystemet under Referensfas 2. TS = Turingeån (nedanför Ströpsta-dammen), K = Turingeån (Kungsbro), T = Turingeån (Vidbynäs), B = Brygghusviken, G = innanför inre skärmen, X = innanför yttre skärmen (västra, östra, mellersta, norra), A = Arbetsplats, S = södra Turingen utanför yttre skärmen (västra, östra, mellersta, norra), D = djuphålan i Turingen, C = centrala Turingen, V = Turingens västra strand, N = norra Turingen, L = Lilla Turingen, U = utloppet från Lilla Turingen, M = Mälaren (Sundsörsviken) Sida 6 (62)

7 Tabell 1. Datum för in-situ mätningar och vattenprovtagningar. Sensommar Höst Vinter Vår Sommar Sensommar 15-aug-1 22-okt-1 2-jan-2 17-apr-2 7-jun-2 1-sep-2 21-sep-1 12-nov-1 5-mar-2 6-maj-2 4-jul-2 14-aug-2 Tabell 2. Antal vattenprov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen. Datum Baspaket* HgTot MeHg N,P,TOC Provtagning ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat ofiltrerat filtrerat ofiltrerat 15-aug okt jan mar apr jul sep Summa *Baspaket: alkalinitet (ej filtrerat), färg (absorbans vid 4 nm), Fe-tot, Mn-tot, Al-tot, Cl (ej filtrerat) Tabell 3. Antal fasta prov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen. Fasta prover Datum GF Fe & Mn Al Al-pH4 N,P,TOC HgTot MeHg Bottensediment 1/13-maj Sedimentfällor - Svävande 16-aug Svävande 18-okt Svävande 3/7-jan Svävande 6-mar Svävande 7-maj Svävande 2-jul Svävande 4-sep Rörkors - rör 18-okt Rörkors - rör 7/1-maj Rörkors - rör 2-jul Rörkors - rör 21-aug Rörkors - rör 6-sep Rörkors - hinkar 7/1-maj Rörkors - hinkar 2-jul Rörkors - hinkar 21-aug-2 1 Zooplankton 15-aug Zooplankton 22-okt Zooplankton 17-apr Zooplankton 4-jul Zooplankton 1-sep Bottenfauna - Anisoptera sep Anisoptera sep Asellus sep Asellus sep Chironomider sep Chironomider aug/sep Gammarus sep Gammarus sep Zygoptera sep Zygoptera sep-2 7 Fisk - Abborre sep Abborre sep Gädda sep Gädda sep Gärs sep-1 6 Summa Sida 7 (62)

8 HÄNDELSER AV SÄRSKILD BETYDELSE FÖR MILJÖKONTROLLEN Entreprenad Endast förberedande entreprenadarbeten har pågått i sjön under den aktuella perioden (från 1 juli till 11 september ). Entreprenadfarkosten har monterats stående i vattnet vid projektets hamnanläggning (A i Figur 1), med början 18 juli. Under perioden 27 juni 2 augusti har tester med farkosten pågått i hamnområdet. Därefter har tester med och utan bruk av kemikalier i små mängder utförts på olika platser i sjön fram till 11 september. Den 12 september började utläggningen av större mängder konstgjort sediment. Andra händelser Sommar Det var varm och relativt nederbördsfattig fram till senare delen av september. Endast två större nederbördstillfällen förekom, i början av augusti och mitten av september. Vinter - Började i mitten av december och pågick till slutet av februari. Dygnsmedeltemperatur var ofta över C. Temperaturer under -1 C förekom endast vid ett fåtal tillfällen, främst under andra hälften av december. Vår, sommar och höst Det regnade mer än dubbelt så mycket som normalt under juni och juli. Det var relativt varmt och extremt nederbördsfattigt under sensommaren och hösten. Höga vindstyrkor Noterades vid fler tillfällen än under tidigare perioder. Kraftiga vindbyar (12-15 m/s) och kuling (över 14 m/s, max 21,5 m/s) var vanliga under hösten och vintern -. Istäcke Ett tunt istäcke bildades i slutet av november och gick upp igen i början av december. Ordentlig isläggning började i mitten av december i samband med mycket kall väderlek. Istäcket i Turingen, Lilla Turingen och Mälaren var helt borta i början av april. Algblomningar (baserat bland annat på toppvärden i ph) Det var stark algblomning i Turingen och Mälaren i juni. Det var svag algblomning i Mälaren i mars och september och i Turingen i augusti. Sjöskiktning Sommarskiktning förekom i Turingen t.o.m. september samt från maj t.o.m. september. Det var betydligt högre temperaturer i ytvatten under än under föregående år. Vinterskiktning förekom från december t.o.m. mars. Totalcirkulation i Turingen mättes -1-22, samt Vattenstånd Vattenståndsvariationer var normala i Turingen under hela perioden. Höga flöden förekom i Turingeån under senvintern/våren, dessa avtog fram till sommaren Sida 8 (62)

9 MÄTRESULTAT OCH UTVÄRDERING I detta kapitel redovisas de mest centrala observationerna från mätprogrammet avseende meteorologi, hydrologi, vattenkemi, fallande sediment, bottensediment, zooplankton, bottenfauna och fisk. Dessutom har referensmätningar utförts under den aktuella perioden avseende bottensediment. I de flesta fall redovisas även data från tidigare mätperioder. Meteorologi: temperatur, vind, nederbörd Meteorologiska data redovisas i Figur 2 - Figur 5. Information som kan vara av betydelse är bland annat: Data saknas för perioden 1-11 februari, p.g.a. handhavandefel vid avläsning av väderstationen. Under merparten av perioden låg medeltemperaturen betydligt över normalnivån. Skillnaden mellan min- och maxtemperaturerna var också större än under föregående år. Under större delen av perioden föll mindre eller betydligt mindre nederbörd än normalt. Undantag var augusti september samt juni juli. Nordliga och sydostliga vindar dominerade under hela perioden. Det fanns ett större inslag av västliga vindar under än under. Nordostliga vindar lyser fortfarande med sin frånvaro vid Turingens arbetsplats. Detta kan bero på mätstationens belägenhet, strax sydväst om en mindre bergsrygg. Under vintern var medelvindhastigheten högre än under föregående år. 3 Temperatur - ( C) Normaltemperatur Lägsta temp Medeltemp Högsta temp jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep Figur 2. Dagligen uppmätta lufttemperaturer vid Turingens arbetsplats (A) under Referensfas 2, samt normal medeltemperatur i regionen enligt Raab och Vedin (1995) Sida 9 (62)

10 25 Vindhastighet - (m/s) Medelhastighet Högsta hastighet jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep Dagligen uppmätta vindhastigheter vid Turingens arbetsplats (A) under Referens- Figur 3. fas 2. Vindriktning (andel) jan-dec Vindriktning (andel) jan-sept NNW 25% N NNE NNW 25% N NNE WNW W NW 2% 15% 1% 5% % December November Oktober September Augusti Juli Juni Maj April Mars Februari Januari 2% 15% 1% 5% % NE ENE E WSW ESE SW SE SSW SSE SSW SSE Figur 4.. S Dagligen uppmätta vindriktningar vid Turingens arbetsplats (A) under och S Sida 1 (62)

11 mm/dag 4 Nederbörd - 68 mm/månad 2 35 Daglig Månadsvis Normal jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep Figur 5. Dagligen uppmätt nederbörd vid Turingens arbetsplats (A) under Referensfas 2, samt normalt uppmätt nederbörd i regionen enligt Raab och Vedin (1995). Hydrologi: vattenflöden och vattennivå Uppmätta vattennivåer från pegelmätningar vid olika stationer i Turingeåsystemet redovisas i Figur 6. Alla mätdata i figuren har justerats till en gemensam basnivå *, med nivån vid basflödet i Turingeån som nollnivå **. Ett förhöjt vattenstånd har noterats i Turingen vid fyra tillfällen under den aktuella mätperioden, i: September, då även vattennivån/vattenföringen i Turingeån var hög till följd av nederbörd under augusti och september. Början av mars, i samband med vårfloden som orsakade en förhöjd vattenföring i ån till följd av snösmältningen. Början av sommaren, trots fallande vattennivåer i ån. Detta återspeglar sannolikt effekten av projektets begäran till Telge Energi att hålla en hög vattennivå vid kraftverket vid Sundsvik (station U) för att underlätta entreprenadarbetena i Åtgärdsskede 2. Juli-augusti, då även Turingeån visade effekten av den kraftiga nederbörden. * Justeringen har gjorts utifrån instruktioner utfärdade av Markus Meili (ITM), som tog fram empiriska relationer mellan de olika pegelmätningarna under Åtgärdsskede 1. ** Observera att det inte är möjligt översätta pegelmätningar till vattenflöde förutom vid station K. Eftersom tillförlitligheten av avbördningskurvan för station K ännu inte utvärderats, redovisas här inga flödesberäkningar Sida 11 (62)

12 8 7 6 K (Kungsbro) T (Vidbynäs) U (Sundsvik) Justerade pegelmätningar (cm) jul-1 aug-1 sep-1 okt-1 nov-1 dec-1 jan-2 feb-2 mar-2 apr-2 maj-2 jun-2 jul-2 aug-2 sep-2 Figur 6. Pegelmätningar i Turingeåsystemet under Referensfas 2. Pegelskalan är relativ och har för varje station justerats relativt till nivån vid basflöde i Turingeån. Observera att data saknas från vissa mättillfällen. Vattenkemi: temperatur, ph, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet, alkalinitet För att urskilja entreprenadarbetenas kortsiktiga och långsiktiga miljöpåverkan från naturliga processer är det viktigt att även följa de naturliga förändringarna. Temperaturprofiler från Turingens och Lilla Turingens djuphålor (Figur 7) visar normal höst- och våromblandning (september november respektive april maj ), vinterskiktning (januari mars ) samt sommarskiktning (juni september ). Skiktningarna börjar något tidigare och bibehålls något längre i Lilla Turingen än i Turingen. Ytvattnets ph-värden blir förhöjda i samband med algblomning vår och höst (Figur 8). ph-värdena är ofta men inte alltid högre i Mälaren än i Lilla Turingen och Turingen. Alkaliniteten i Turingen ligger alltid över,3 mekv/l (Figur 9), d.v.s. sjön har en god buffertkapacitet (Naturvårdsverket ). Alkaliniteten varierar cykliskt. I ytvatten uppnås de högsta värdena på sensommaren och de lägsta värdena på vintern. Variationen är större i bottenvattnen, med kraftiga toppar på sommaren och ibland även på vintern. Syreförhållanden i både Turingen och Lilla Turingen var likartad tidigare år (Figur 1). Som vanligt noterades övermättnad i ytvatten under algblomning, syrefritt bottenvatten under vinter- och sommarskiktningarna samt syretäring under höstomblandningarna. Negativa värden på redoxpotential uppträder endast i bottenvattnet under sommarskiktningen (Figur 11). Att värdena var ännu lägre än tidigare år beror troligen på en kombination av hög syretäring och högre temperaturer med starkare skiktning. Konduktiviteten i Turingens bottenvatten ökar under skiktade förhållanden (Figur 12), men avtar snabbt när skiktningen bryts. De långsiktiga trenderna indikerar att muddrings- och täckningsarbetena orsakade en viss ökning av vattnets totala halt av lösta ämnen, men effekten försvann helt under försommaren. Tidvis noteras en förhöjd konduktivitet i Turingeåns vatten; orsakerna till detta är inte klarlagda Sida 12 (62)

13 Temperaturprofil - station D ( o C) Temperaturprofil - station L ( o C) Djup (m) 5 Djup (m) Figur 7. Temperaturprofiler i vatten i Turingens djuphåla (D, vänster) och Lilla Turingen (L, höger) under Referensfas ,5 ph T:Y M:Y 9 D:Y D:B 8,5 L:Y L:B 8 7,5 7 6,5 6 aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug aug-1 sep-1 okt-1 nov-1 jan-2 mars-2 apr-2 maj-2 juni-2 juli-2 aug-2 sep-2 aug-1 sep-1 okt-1 nov-1 jan-2 mars-2 apr-2 maj-2 juni-2 juli-2 aug-2 2-sep Figur 8. Variationer i ph under hela projektet (-) Sida 13 (62)

14 1,6 1,4 1,2 Alkalinitet (mmol/l) T:Y U:Y/M:Y D:Y D:B L:Y L:B 1,8,6,4,2 aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 Figur 9. Alkalinitet under hela projektet (-) Syrgas (% mättnad) D:Y D:B L:Y L:B aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 Figur 1. Syrgasmättnad i yt- och bottenvatten under hela projektet (-). aug Sida 14 (62)

15 3 Redoxpotential (mv) D:Y D:B L:Y L:B -3 aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 Figur 11. Redoxpotential i yt- och bottenvatten under hela projektet (-). aug Konduktivitet (µs/cm) T:Y M:Y D:Y D:B L:Y L:B aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 Figur 12. Konduktivitet under hela projektet (-) Sida 15 (62)

16 Vattenkemi: klorid, järn, mangan och aluminium Mätning av kloridhalter inför utläggningen av det konstgjorda sedimentet (Figur 13) visar att normalhalter i Turingesjöarna ligger kring 15 mg/l. I Turingens bottenvatten kan dock kloridhalten vara något högre (upp till 3 mg/l). Vattnet i Turingeån uppvisar en stor variation i kloridhalt, som relativt fort sprids till sjöns djuphåla. Halterna av mangan och järn varierade kraftigt i olika vatten (Figur 14 och Figur 15). Mangan påverkas mest av sjöarnas skiktning; vid syrebrist kan halterna vara mer än hundra gånger högre nära botten än nära ytan. Järnets variationer är liknande men något mindre utpräglade. Aluminiumhalterna (Figur 16) varierar också kraftigt, i både tid och rum. Variationsmönstret är annorlunda för aluminium jämfört med järn och mangan och verkar inte vara säsongsmässigt. Det är viktigt att beakta dessa variationer i samband med entreprenadarbetena i Åtgärdsskede Klorid (mg/l) T:Y D:Y D:B U/M:Y L:Y L:B aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 Figur 13. Kloridhalter i vatten under hela projektet (-) Sida 16 (62)

17 1 Mangan (µg/l) T:Y D:Y D:B M:Y L:Y L:B Figur 14. Manganhalter i vatten under hela projektet (-). 1 Järn (µg/l) T:Y D:Y D:B M:Y L:Y L:B aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 Figur 15. Järnhalter i vatten under hela projektet (-) Sida 17 (62)

18 1 Aluminium (µg/l) T:Y D:Y D:B M:Y L:Y L:B aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 Figur 16. Aluminiumhalter i vatten under hela projektet (-). Vattenkemi: kväve, fosfor och organiskt kol Totalkvävehalterna i vatten började mätas i och med Referensfas 2. Halterna i ytvatten betraktas som måttligt höga eller höga enligt Naturvårdsverket (), medan halterna i bottenvatten sommartid är mycket höga (Figur 17). Fosforhalterna i Turingens och Lilla Turingens ytvatten är att betrakta som höga enligt Naturvårdsverket (). Ytvattenhalterna är dock endast en tiondel så höga som de extremt höga fosforhalterna i djuphålornas bottenvatten vilka normalt uppträder under sommarstagnationen (Figur 18). Höga fosforhalter i bottenvatten i kombination med låga syrenivåer är en indikation att sedimenten läcker fosfor. Det är sannolikt att övertäckningen med konstgjort sediment binder fosfor hårdare till bottensedimenten och därmed minskar detta utläckage. Kvoten mellan totalkväve- och totalfosforhalterna uppmätta i juni-september kan enligt Naturvårdsverket () användas för att indikera under-/överskott av kväve (Tabell 4). I bottenvatten (station D och L) finns enligt detta mått ett extremt stort kväveunderskott. I ytvatten råder i stort sett balans mellan kväve och fosfor alternativt ett måttligt kväveunderskott. I Mälaren (station M) kan det dock vissa år finnas ett kväveöverskott. Tabell 4. Totalkväve/totalfosfor-kvot* under Referensfas 2 (-). Datum Station Provtagning T:Y D:Y D:B L:Y L:B M:Y * Bedömningsskala enligt Naturvårdsverket (): kväveöverskott ( 3), kväve-fosforbalans (15-3), måttligt kväveunderskott (1-15), stort kväveunderskott (5-1), extremt kväveunderskott (<5). Totalhalterna av organiskt kol (TOC) är låga till måttligt låga enligt Naturvårdsverket () och är också relativt stabila i de flesta provtagna vatten (Figur 19). TOC-halten i bottenvatten i Turingens djuphåla (station D) är dock ca dubbelt så hög som de övriga halterna under sommarstagnationen Sida 18 (62)

19 2,5 Total kväve (mg/l) T:Y D:Y D:B L:Y L:B M:Y 2, 1,5 1,,5, Figur 17. Totalkvävehalter i vatten under Referensfas 2 (-). 1 Fosfor (µg/l) T:Y D:Y D:B L:Y L:B M:Y aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 Figur 18. Fosforhalter i vatten under hela projektet (-) Sida 19 (62)

20 2 Organiskt kol (mg TOC/l) T:Y D:Y D:B L:Y L:B M:Y aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- Figur 19. Totalhalter av organiskt kol (TOC) i vatten under hela projektet (-). Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet) okt- dec- feb-1 Ljusförhållanden kan vara avgörande för många organismer. Det filtrerade vattnets färg ger en indirekt indikation om humushalten i vattnet. En hög humushalt kan bl.a. minska metallers giftighet. Färgen i ofiltrerat vatten ger ett indirekt mått på partikelmängden i vattnet. Färgen bedöms enligt Naturvårdsverket () som obetydligt, svagt, måttligt, betydligt eller starkt färgat. Vid mätningarna i detta projekt har färgen bestämts på såväl filtrerat vatten * genom mätningar av absorbans vid 42 nm (före -7-1) eller 4 nm (efter -7-1) som på ofiltrerat vatten genom mätningar av absorbans vid 75 nm (före -7-1) eller 4 nm (efter -7-1). Resultaten har kalibrerats mot varandra och korrigeringsfaktorer har tillämpats för att göra resultaten jämförbara (Figur 2). apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 * Filterstorlek,45 µm Sida 2 (62)

21 3 Ofiltrerat vatten Jämförelse färg i vatten Filtrerat vatten 25 Färg - IVL (mg Pt/l) IVL = 1846 ITM R 2 =,96 5 IVL = 1359 ITM R 2 =,68,,2,4,6,8,1,12,14,16 Färg - ITM (andel ljus absorberat) Figur 2. Korrelation mellan färg i ofiltrerat och filtrerat vatten vid ändring av mätmetoden Det ofiltrerade ytvattnet är vanligtvis svagt eller måttligt färgat, men kan tidvis vara betydligt färgat (Figur 21). Bottenvattnet (D:B och L:B) är alltid betydligt eller starkt färgat. Detta indikerar en hög halt av fina partiklar i vattnet. Vattnets färg i samtliga punkter uppvisar en tydlig ökande trend genom hela projektet, d.v.s. partikelhalten har ökat. Filtrerat ytvatten i hela systemet (Figur 22) bedöms vara obetydligt eller svagt färgat medan bottenvattnet i Turingens och Lilla Turingens djuphålor (D:B respektive L:B), tidvis har måttligt till betydligt färgat vatten. Siktdjupet i de flesta punkter i Turingeåsystemet (Figur 23) betraktas som litet (1-2,5 m) enligt Naturvårdsverket (). Siktdjupet ökar med avståndet från åmynningen och kan i Mälaren ibland bli måttlig (2,5-5 m). Siktdjupet i hela systemet minskar i samband med kraftig nederbörd (Figur 5) för att sedan öka då nederbördsmängden avtar. Grumlighetsmätningar (Figur 24) användes som det primära uppföljningsverktyget under muddrings- och täckningsarbetena. De olika vattnen har dock varit starkt grumliga (> 7 NTU enligt Naturvårdsverket ) även då inga arbeten pågick i sjön. Tillförseln av grumligt vatten från Turingeån verkar vara en starkt styrande faktor. Bottenvattnen är betydligt grumligare än ytvattnen. I sjöns djuphåla (station D) råder under stagnationsperioderna ofta både syrebrist och hög grumlighet i bottenvattnet. Sambandet syns tydligt (Figur 25) men orsakerna till detta är inte utredda. Skillnader i grumlighet mellan olika mätpunkter är mindre i ytvatten än i bottenvatten. Grumligheten i ytvatten avtar också snabbare än vad som sker i bottenvatten i motsvarande mätpunkter. Detta tyder på att det uppgrumlade materialet nära botten innehåller en större andel småpartiklar vilka sedimenterar långsamt, något som även färgmätningarna antyder. Det kan också bero på att bottenvatten som regel omsätts långsammare än ytvatten Sida 21 (62)

22 T:Y D:Y L:Y M:Y D:B L:B Färg i ofiltrerat yt- och bottenvatten (mg/l) aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- Figur 21. Färg i ofiltrerat yt- och bottenvatten under hela projektet (-). Hänsyn har tagits till ändringen av mätmetoden efter feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug T:Y D:Y L:Y M:Y D:B L:B Färg i filtrerat yt- och bottenvatten (mg/l) aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 Figur 22. Färg i filtrerat yt- och bottenvatten under hela projektet (-). Hänsyn har tagits till ändringen av mätmetoden efter apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug Sida 22 (62)

23 Siktdjup (m) D:Y L:Y M:Y 5 aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 Figur 23. Siktdjup i olika sjövatten under hela projektet (-). Observera att det inte har varit möjligt att mäta siktdjupet när sjöarna var isbelagda. apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug T:Y D:Y L:Y M:Y D:B L:B Grumlighet i yt- och bottenvatten (NTU) aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 Figur 24. Grumlighet i yt- och bottenvatten under hela projektet (-). jun-2 aug Sida 23 (62)

24 16 14 Grumlighet (NTU) och syrgas (% mättnad) i djuphålan Grumlighet D:B Syrgas D:B aug-99 okt-99 dec-99 Figur 25. Grumlighet och syremättnad i djuphålans bottenvatten (D:B) under hela projektet (-). Vattenkemi: kvicksilver Totalkvicksilver feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 Totalkvicksilverhalterna i Turingens vatten ligger normalt under 2 ng/l. Bottenvatten i synnerhet i Turingens djuphåla (D:B) har vanligtvis högre halter än ytvatten och kan under skiktade förhållanden stiga till det mångdubbla (Figur 26). Halterna kan jämföras med den av Naturvårdsverket () angiven bakgrundshalt för åar och sjöar i södra Sverige, ca 4 ng/l. Det finns ingen uppenbar tidstrend i de uppmätta halterna. Halterna av totalkvicksilver i Turingeån (T:Y) är fortsatt förhöjda. Förhöjningarna orsakas troligen av erosion av kvarvarande förorenat sediment på flera platser i ån uppströms sjön. Halterna totalkvicksilver i filtrerat vatten ( löst totalkvicksilver) utgör ca 2-6% av totalhalterna (Figur 27) och är till synes något lägre nu än under projektets inledningsskede. Figur 28 och Figur 29 belyser spridningen i de uppmätta total- och lösta kvicksilverhalterna i yt- respektive bottenvatten *. I ytvatten (Figur 28) märks en tydlig rumslig gradient i totalhalterna från Turingeån genom sjösystemet till Mälaren. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan totalhalterna från olika år. Däremot verkar halterna av löst kvicksilver ha minskat mellan och. Beträffande totalhalterna i bottenvatten (Figur 29) saknas såväl en rumslig gradient som någon tidstrend. Men även i bottenvatten verkar halterna av löst kvicksilver ha minskat något under projektets gång. Eftersom den största minskningen av löst kvicksilver noteras i Turingeåns vatten kan det vara så att de övriga minskningarna endast återspeglar den lägre tillförseln från ån. apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 * Ingen hänsyn har tagits till skillnader i vattenflöden, att antalet analysvärden varierar från år till år, eller att proverna har tagits vid olika tidpunkter under respektive år Sida 24 (62)

25 14 12 Totalkvicksilver (ng/l) T:Y SM:Y D:Y L:Y M:Y SM:B D:B L:B aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 Figur 26. Tidsutvecklingen av totalkvicksilverhalter under hela projektet (-) Löst totalkvicksilver (ng/l) T:Y SM:Y D:Y L:Y M:Y SM:B D:B L:B aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 Figur 27. Tidsutvecklingen av halter löst totalkvicksilver under hela projektet (-) Sida 25 (62)

26 1 Kvicksilver i ytvatten (ng/l) Total Hg max Löst Hg medel 1 min 1 Bakgrundshalt enligt Naturvårdsverket ().,1 T SM D L U/M Station Figur 28. Fördelningen av totalkvicksilverhalter i ytvatten under hela projektet (-), uppdelat årsvis. 1 Kvicksilver i bottenvatten (ng/l) Total Hg max Löst Hg medel 1 min 1 Bakgrundshalt enligt Naturvårdsverket ().,1 T SM D L U/M Station Figur 29. Fördelningen av totalkvicksilverhalter i bottenvatten under hela projektet (- ), uppdelat årsvis. Eftersom kvicksilverhalterna i grumliga vatten samvarierar med partikelmängden är det informativt att uttrycka halterna per enhet partikelvikt, där partikelkoncentrationen uppskattas från absorbansen/färgen. Detta grova mått på partiklarnas föroreningsgrad är av betydelse för Sida 26 (62)

27 både sediment och biota. De lägsta värdena (Figur 3) finns i Mälarvatten (M:Y). Föroreningsgraden hos partiklar som förs till sjön med Turingeån (T:Y) ligger dock kvar på en hög nivå. Turingeån förefaller numera vara den dominerande externa källan till förorening av vatten i Turingen med partikelbunden kvicksilver. Föroreningsgraden hos partiklar i övriga vatten har minskat sedan Åtgärdsskede 1 och är nu nästan alltid mindre än,5 mg/kg TS. Detta värde är fortfarande förhöjt jämfört med bakgrundshalten i sjösediment i södra Sverige (,16 mg/kg TS enligt Naturvårdsverket ). Den tydliga samvariationen mellan föroreningsgraden i åvatten och i övriga ytvatten (Figur 3) innebär att lägre halter inte kan uppnås förrän halterna i Turingeån reduceras ytterligare. 3,5 3 Hg/part (mg/kg TS) T:Y SM:Y D:Y L:Y M:Y SM:B D:B L:B 2,5 2 1,5 1,5 aug-99 okt-99 dec-99 Figur 3. Vattnets halter av totalkvicksilver relaterad till partikelkoncentration under hela projektet (-). Partikelkoncentration baserad på mätning av färg/absorbans vid 75 nm i ofiltrerade prov. Metylkvicksilver feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 Halterna och andelen metylkvicksilver i sjövatten är av betydelse för överföringen av kvicksilver till fisk och andra biota. Halten MeHg varierar mellan ca,6 och,31 ng/l i ytvatten (förutom ett betydligt högre värde i Turingeån) samt mellan,6 och 9,3 ng/l i bottenvatten (Figur 31 och Figur 32) *. De högsta MeHg-halterna förekommer i Turingens och Lilla Turingens djuphålor (D:B och L:B); de lägsta halterna finns i Mälaren. Merparten av vattnets metylkvicksilver återfinns i löst form. Metylkvicksilver utgör mellan,2 och 35 % av totalkvicksilver i ofiltrerade prov, men förekommer i större utsträckning i löst fas (mellan 2,4 och 89 %). De högsta värdena förekommer under sommarskiktningen i Lilla Turingens djuphåla (L:B). apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 * Ingen hänsyn har tagits till skillnader i vattenflöden, att antalet analysvärden varierar från år till år, eller att proverna har tagits vid olika tidpunkter under respektive år Sida 27 (62)

28 1 Metylkvicksilver i ytvatten (ng/l) Total MeHg max Löst MeHg medel 1 min,1,1 T SM D L U/M Station Figur 31. Fördelningen av metylkvicksilverhalter i ytvatten under hela projektet (- ), uppdelat i tiden före respektive efter Metylkvicksilver i bottenvatten (ng/l) Total MeHg max Löst MeHg medel 1 min,1,1 T SM D L U/M Station Figur 32. Fördelningen av metylkvicksilverhalter i bottenvatten under hela projektet (- ), uppdelat i tiden före respektive efter Sida 28 (62)

29 Fallande sediment Insamling och provtagning av fallande sediment har inledningsvis utförts med svävande sedimentfällor. I respektive station har två fällor placerats, en strax under vattenytan och en ca 1 m ovan botten. Eftersom de svävande sedimentfällorna vid station SN och C låg i vägen för den entreprenadfarkost som sprider det konstgjorda sedimentet i Åtgärdsskede 2 togs dessa fällor bort i maj. Bottenfällorna har ersatts av s.k. rörkorsfällor stående på sjöbotten, med samma typ av rör som de svävande fällorna. Rörkorsfällorna har funnits parallellt med de svävande fällorna under två insamlingsperioder, vilket har möjliggjort en kalibrering av analysdata från de två sedimentinsamlingsmetoderna. De tillämpade korrigeringsfaktorer sammanfattas i Tabell 5. Tabell 5. Korrigeringsfaktorer vid jämförelse mellan data från svävande sedimentfällor och rörkorsfällor. Flux GF Hg Al ph4-al Fe Mn rörkors = x * svävande 1,21,96 1,24 1,4 * *,65 R 2 (%) ,43 * *,48 * Järn- samt ph4-al-halterna var likvärdiga men korrelation saknades. Ingen korrigeringsfaktor används nedan. Sedimentationen (Figur 33) har en säsongsbetonad variation i tiden, på likartade sätt i samtliga Turingens stationer och lite annorlunda i Mälaren. När sjöarna är isbelagda och därför inte utsatta för vind är sedimentationen låg, ungefär ett halvt gram torrsubstans per m 2 och dag i alla stationer utom nära Turingeåns mynning (SN). Där är sedimentationen ungefär dubbelt så hög vid ytan och fyra gånger så hög vid botten, vilket troligen återspeglar tillförsel av sedimenterande material från ån. Sommarvärdena är 5 till 1 gånger högre, vilket visar betydelsen av den naturliga uppvirvlingen av sediment genom vindinducerad ström- och vågpåverkan, som saknas under is. Fluktuationerna tyder på att nästan allt fallande sediment på årsbasis består av resuspenderade finsediment från sjöbotten. Sedimentationen är oftast högre i de bottennära fällorna, även under skiktningen, vilket tyder på lokala processer, bl.a. bottenströmmar. Under andra hälften av har sedimentationen i vissa fällor ökat markant i Lilla Turingen och Mälaren. Anledningen till detta är okänd, men vattenskidåkningen på Lilla Turingen kan vara en bidragande faktor. Det finns ingenting i resultaten som tyder på en spridning av partiklar från mynningsområdet, som övertäcktes -. Tvärtom kan sedimentation i station S och C ha minskat något sedan övertäckningsmaterialet stabiliserats. Den organiska andelen av fallande sediment (mätt som glödgningsförlust) har en likartad säsongsmässig variation i Turingens stationer, lägst på vintern och högst på sensommaren (Figur 34). Mönstret är helt annorlunda i Mälaren. Glödgningsförlusten är högre i Lilla Turingen och Mälaren än i Turingen, vilket visar att fallande sediment i Turingen delvis har andra källor än sedimenten i de nedströms liggande stationerna. Vid hög sedimentation i Turingen närmar sig den organiska andelen i fallande sediment den organiska andelen i sjöns ytsediment, vilket tyder på att fallande sediment mestadels härrör från resuspenderat ytsediment. Vidare är glödgningsförlusten oftast högre i de ytnära fällorna, vilket är att vänta i en näringsrik grund sjö. Järn- och manganhalterna i fallande sediment har en mindre utpräglad säsongsvariation (Figur 35 och Figur 36), i synnerhet i Turingens stationer. Sett över hela projekttiden hittills verkar det fallande sedimentets järnhalter (och i mindre utsträckning manganhalter) ha ökat något under och för att sedan minska något under och. Under sommarskiktningen är järnhalterna oftast lägre i de ytliga sedimentfällorna, vilket också återspeglas i totalhalterna av denna metall i vatten (Figur 15). Manganhalterna i Lilla Turingens ytliga sedimentfälla har vid tillfälle uppvisat stora svängningar. Fenomenet sammanfaller i regel med sjöns höstomblandning Sida 29 (62)

30 Aluminiumhalterna i fallande sediment ligger på ca 4 mg/kg TS och uppvisar endast små variationer, med de högsta halterna på senvintern/våren (Figur 37). Möjligen finns en svagt nedåtgående trend i dessa data (sedan mätningarna började ). Inför utläggningen av konstgjort sediment har fallande sediment vid några tillfällen även analyserats med avseende på halterna av aluminium som är lakbar vid ph 4. Dessa data visar att bakgrundshalterna av ph-4 Al ligger mellan 2 och 4 mg/kg TS i Turingen samt mellan 15 och 3 mg/kg TS i Lilla Turingen och Mälaren. Observera att ph-4 Al utgör endast ca,5-1, % av den totala aluminiummängden i respektive prov. Kvicksilverhalterna i fallande sediment har sedan åtgärderna i mynningsområdet huvudsakligen varierat mellan,4 och 1,8 mg/kg TS i Turingesjöarna och mellan,2 och,3 mg/kg TS i Mälaren (Figur 39), dvs. inom ungefär samma intervall som uppskattade halter hos partiklarna (Hg/Part) i vattnet (Figur 3). Intervallet kan också jämföras med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder som anger,3 och 1 mg/kg TS som klassgränser mellan måttliga och höga respektive höga och mycket höga kvicksilverhalter i sediment. Fällorna visar också på en rumslig gradient inom åsystemet med avtagande kvicksilverhalter nedströms samt med lägre halter i prov från ytliga fällor än i prov från djupa fällor. Kvicksilverhalterna i fallande sediment visar snarlika årstidstrender i alla stationer. Mätvärdena är något lägre än åren före saneringen då fallande sediment i Turingen ofta innehöll 1,5-2 mg Hg/kg TS under isfria perioder (Meili 1998). Sedan arbetena i mynningsområdet har såväl kvicksilverhalterna i fallande sediment som Hg-halterna uttryckt per mängd organiskt material (Figur 4) nära mynningsområdet (SN) minskat till samma nivå som längre ut i sjön (C). Dessa är tydliga tecken på att tillförseln av partikelbunden kvicksilver från mynningsområdet verkar ha brutits. 2 Sedimentation (g/m 2 /d) Yta Botten SN uppströms C Station L nedströms M Figur 33. Flöde av fallande sediment i Turingeåsystemet under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. Observera att ytfällorna i station SN och C togs bort Samtidigt ersattes bottenfällorna i dessa punkter med fällor stående på sjöbotten Sida 3 (62)

31 4 Glödgningsförlust i fallande sediment (% av TS) Yta Botten SN uppströms C Station L nedströms M Figur 34. Glödgningsförlust ( andel organiskt material) hos fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. Observera att ytfällorna i station SN och C togs bort Samtidigt ersattes bottenfällorna i dessa punkter med fällor stående på sjöbotten. 8 Fe i fallande sediment (mg/g TS) 6 Yta Botten SN uppströms C Station L nedströms M Figur 35. Järn i fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. Observera att ytfällorna i station SN och C togs bort Samtidigt ersattes bottenfällorna i dessa punkter med fällor stående på sjöbotten Sida 31 (62)

32 2 Mn i fallande sediment (mg/g TS) 15 Yta Botten SN uppströms C Station L nedströms M Figur 36. Mangan i fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. Observera att ytfällorna i station SN och C togs bort Samtidigt ersattes bottenfällorna i dessa punkter med fällor stående på sjöbotten. 8 Al i fallande sediment (mg/g TS) 6 Yta Botten SN uppströms C Station L nedströms M Figur 37. Aluminium i fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. Observera att ytfällorna i station SN och C togs bort Samtidigt ersattes bottenfällorna i dessa punkter med fällor stående på sjöbotten Sida 32 (62)

33 5 4 ph4-al i fallande sediment (µg/g TS) Yta Botten SN uppströms C Station L nedströms M Figur 38. Aluminium lakbar vid ph-4 i fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. Observera att ytfällorna i station SN och C togs bort Samtidigt ersattes bottenfällorna i dessa punkter med fällor stående på sjöbotten. 4 Hg i fallande sediment (mg/kg TS) 3 Yta Botten SN uppströms C Station L nedströms M Figur 39. Kvicksilver i fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. Observera att ytfällorna i station SN och C togs bort Samtidigt ersattes bottenfällorna i dessa punkter med fällor stående på sjöbotten Sida 33 (62)

34 3 Hg/Org i fallande sediment (µg/g TS) Yta Botten Figur 4. Kvicksilver relaterad till mängd organiskt material i fallande sediment under hela projektet (-). De horisontella linjerna representerar fällornas exponeringstid. Observera att ytfällorna i station SN och C togs bort Samtidigt ersattes bottenfällorna i dessa punkter med fällor stående på sjöbotten. Bottensediment I maj provtogs bottensediment i 19 punkter som en referens inför utläggningen av artificiellt sediment. 12 av punkterna fanns relativt jämnt utspridda över hela Turingen medan 7 av punkterna placerades i ett särskilt testfält nära sjöns utlopp till Lilla Turingen. Statistik baserade på analysresultaten från den översta centimetern av respektive prov i referensprovtagningen sammanfattas i Tabell 6. Tabell 6. Analysresultat från referensprovtagning av bottensediment. Analysparameter (mg/kg TS) GF Hg Al ph4-al Fe Mn N- P-tot TOC (% TS) Kjeldahl Lägsta värde 9,1 1, Medianvärde 16,2 2, Högsta värde 29,9 3, Zooplankton SN uppströms C Station L nedströms M Kvicksilverhalter i zooplankton har analyserats som indikator på biotillgängligheten av naturligt eller mobiliserat kvicksilver. Zooplankton svarar snabbt men integrerar ändå över några dagars eller veckors tid. Dessutom utgör dessa organismer en viktig länk i näringskedjan och i överföringen av metylkvicksilver till fisk. Prover har tagits genom håvdrag med maskstorlek 3 µm. Totalkvicksilverhalterna i zooplankton visar ett liknande rumsligt mönster som sedimentfällorna, dvs. högre värden uppströms och lägre värden nedströms (Figur 41). Det märks även en tydlig samvariation mellan provtagningsstationerna (Figur 42). Detta indikerar att det Sida 34 (62)

35 främst är naturliga lokala processer som styr förändringarna, samtidigt som föroreningsgraden i den närmaste omgivningen bestämmer den relativa haltnivån vid olika stationer. De årligen återkommande toppvärdena vid månadsskiftet augusti-september sammanfaller med den period då sjöns skiktning bryts upp och sjön totalomblandas. Liknande situationer har konstaterats i flera tidigare studier i andra sjöar (t.ex. Slotton et al. 1995) och visar att kvicksilverhaltigt bottenvatten har blandats med ytvatten. Vid analys av zooplankton med avseende på metylkvicksilver framträder ett mönster som är snarlikt det för totalkvicksilver (Figur 41 och Figur 43). Andelen organiskt kvicksilver i zooplankton (Figur 44) varierat kraftigt i Turingeåsystemet men ligger vanligtvis mellan 4 och 8 procent. 4 Hg i zooplankton (ng/g ts) HgTot 3 MeHg S C L M Station Figur 41. Total- och metylkvicksilver i zooplankton (>3 µm) under hela projektet (- ). Tidstrender i Turingen (S, C), Lilla Turingen (L) samt Mälaren (M) Sida 35 (62)

36 4 Hg i zooplankton (ng/g ts) S C L M aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 Figur 42. Totalkvicksilver i zooplankton (>3 µm) under hela projektet (-). 4 MeHg i zooplankton (ng/g ts) S C L M aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug-2 Figur 43. Metylkvicksilver i zooplankton (>3 µm) under hela projektet (-) Sida 36 (62)

37 12% Andel MeHg i zooplankton (%) S C L M 1% 8% 6% 4% 2% % aug-99 okt-99 dec-99 feb- apr- jun- aug- okt- dec- feb-1 Figur 44. Andel organiskt kvicksilver i zooplankton (>3 µm) under hela projektet (- ). apr-1 jun-1 aug-1 okt-1 dec-1 feb-2 apr-2 jun-2 aug Sida 37 (62)

38 Bottenfauna Bottenfauna har infångats utmed Turingeån (station TS, TN, TK och T), vid flera stationer i Turingesjöarna (B, S, V, C, N, L) och i Mälaren (station M). Kvicksilverhalterna i de olika arterna är i de flesta fall mellan,1 och,6 mg/kg TS, men enstaka prov innehåller halter upp till ca 1,2 mg/kg TS (Figur 45). I nästan samtliga punkter och för de flesta arter verkar kvicksilverhalterna ha ökat markant under det senaste året. Orsaken till detta är okänd, men det kan finnas ett samband med de extrema väderförhållandena som rådde under sommaren. Eftersom bedömningsunderlaget är begränsat bör dock inga förhastade slutsatser dras. 1,2 1,8,6 Anisoptera Asellus Chaoborus Gammarus Zygoptera Chironomider Hg i bottenfauna (mg/kg ts),4,2 -,2 Figur 45. Totalkvicksilver i samlingsprov av bottenfauna under hela projektet (-) i Turingeån (TS, T), Turingen (B, S, V, N), Lilla Turingen (L) samt Mälaren (M). Fisk TS TN TK T B S Station V C N L M Abborre och gädda infångas varje höst. Hösten och fångades också gärs. Medelhalterna av kvicksilver i abborre är relativt konstant mellan åren och likartad i Turingens och Lilla Turingens stationer (S, N och L), med betydligt lägre halter i Mälaren, se Figur 46. Halterna i samtliga stationer ökade dock under. Orsaken till denna ökning är okänd men kan ha samband med de extrema väderförhållandena under sommaren. Hg-halterna i gärs uppvisar en rumslig trend med avtagande halter nedströms, men betydelsen av dessa värden är oklar eftersom gärs inte har fångats under. Hg-halterna extrapolerade till en 1-kilos gädda (Figur 47) har sjunkit stadigt under de senaste fyra åren. Variation har under tidigare år legat inom den statistiska felmarginalen, men årets värden utgör ett markan trendbrott gentemot den långa tidsserien för sjön (Figur 48). Eftersom bedömningsunderlaget fortfarande är mycket begränsat bör dock inga förhastade slutsatser dras från dessa observationer. Det återstår med andra ord att se om förändringen blir bestående samt om halterna fortsätter att minska Sida 38 (62)