Projekt Turingen Miljökontroll. Lägesrapport Uppföljningsperiod 2012 (1 januari december 2012)

Transkript

1 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 2012 (1 januari december 2012) Fotografi Jonny Skarp augusti 2013 Nykvarns kommun WSP Environmental

2 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport uppföljningsperiod 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 ALLMÄNT... 3 DETALJNIVÅ... 3 KONTROLLPROGRAMMET... 4 INLEDNING... 4 UTFORMNING OCH OMFATTNING... 4 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH ANALYSER... 5 MÄTRESULTAT OCH ENKEL UTVÄRDERING... 7 VATTENKEMI: TEMPERATUR, PH, SYREMÄTTNAD, REDOXPOTENTIAL, KONDUKTIVITET... 7 VATTENKEMI: JÄRN, MANGAN OCH ALUMINIUM...10 VATTENKEMI: KVÄVE, FOSFOR OCH ORGANISKT KOL...10 VATTENKEMI: LJUSFÖRHÅLLANDEN (FÄRG, SIKTDJUP OCH GRUMLIGHET)...10 VATTENKEMI: KVICKSILVER...13 SEDIMENT: FALLANDE SEDIMENT...20 SEDIMENT: BOTTENSEDIMENT...20 BIOTA: ZOO- OCH VÄXTPLANKTON...20 BIOTA: BOTTENFAUNA...20 BIOTA: FISK...20 VATTENFLÖDE I TURINGEÅN...20 GENERELLA SLUTSATSER...22 REFERENSER...23 BILAGOR...25 BILAGA 1: ANALYSRESULTAT VATTEN Sida 2 (28)

3 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport uppföljningsperiod 2012 SAMMANFATTNING Allmänt Den tidigare genomförda efterbehandlingen av förorenade sediment i sjön Turingen i Nykvarns kommun följs upp med hjälp av ett omfattande provtagnings- och mätprogram. I denna lägesrapport redovisas de viktigaste resultaten från mätningar under den nionde uppföljningsperioden (1 januari december 2012) samt jämförelser med tidigare resultat. Omläggning av Turingeån samt muddring och övertäckning av sediment i Turingen har mycket framgångsrikt reducerat kvicksilverhalten i sjövattnet och sedimenterande material i hela sjösystemet. Kvicksilver i sjösystemet är numera otillgängligt för biota i högre grad än före saneringsåtgärderna. De minskade kvicksilverhalterna har dock ännu inte återspeglat sig mer än marginellt i biota (zooplankton, bottenfauna och fisk). Dessa halter ökade tillfälligtvis i samband med ingreppen, men har sedan i huvudsak återgått till samma ungefärliga nivåer som innan åtgärderna. Det förväntades dock inte heller annat än att kvicksilverhalterna i biota sakta skulle minska över en period som kan uppgå till decennier. Det finns vissa frågetecken kring vilka processer som äger rum i sjön och vad dessa kan innebära på längre sikt. Dessa handlar främst om vad som har hänt och händer fortsättningsvis med det konstgjorda sedimenttäcket, om metylering och demetylering av kvicksilver och effekten av detta på biota, samt om hur stor den fortsatta tillförseln av kvicksilver från Turingeån är. Under år 2011 och 2012 har omfattningen av provtagningen varit kraftigt reducerad jämfört med tidigare år. Syftet med provtagningen 2012 har liksom 2011 huvudsakligen varit att få en viss kontinuitet i pågående mätserier och att kontrollera om någon stor (och oväntad) förändring skett. Detaljnivå Halterna av kvicksilver och metylkvicksilver i vatten uppmättes tre gånger under Inget tyder på att halterna avviker från tidigare år. Den uppmätta halten av totalkvicksilver i Turingens bottenvatten var i samma storleksordning som år 2010 och 2011, vilket innebär en tendens till något högre halter än under perioden i samma mätpunkt. I Turingeån uppströms sjön fortsätter halterna av Hg att vara över bakgrundsnivå och i nivå med föregående års mätningar Sida 3 (28)

4 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport uppföljningsperiod 2012 KONTROLLPROGRAMMET Inledning Efterbehandling av de kvicksilverförorenade bottensedimenten i sjön Turingen i Nykvarns kommun avslutades den 31 oktober Sedan dess har miljökontrollen fortsatt övervaka miljöpåverkan som entreprenaderna förde med sig samt miljösituationen i övrigt, främst i och nedströms Turingen. Syftet med denna lägesrapport är att redovisa de viktigaste resultaten från mätningar sedan föregående rapportering (avseende 2011). För att fortsätta utvärderingen av resultat från samtliga åtgärdsskeden görs även jämförelser med tidigare resultat. Rapporten har huvudsakligen skrivits av Peter Plantman och Mats Allmyr vid WSP Environmental och utgår från tretton tidigare lägesrapporter, Meili (2000 och 2001), Petsonk (2001, 2002, 2003, 2004, 2006 och 2007), Petsonk och Plantman (2008) samt Petsonk och Land (2009, 2010, 2011, 2012). Utformning och omfattning Kontrollprogrammet innefattar ett flertal fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar. Programmets omfattning har reviderats flera gånger. Den senaste versionen anmäldes till länsstyrelsen i Stockholms län Under 2012 utfördes in situ-mätningar vid ytterligare stationer. Provtagningsstationerna utöver de som vanligtvis ingår i kontrollprogrammet visas i Figur 1. De flesta prover och fältobservationer har samlats in och dokumenterats av Yoldia Environmental Consulting AB och Skarps Miljöteknik genom dagböcker och fotografier. De kemiska analyserna har sedan utförts huvudsakligen av ALS Scandinavia AB; tidigare analyser utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB samt Institutet för Tillämpad Miljöforskning vid Stockholms Universitet (ITM). Avläsning av pegeln vid Kungsbro i Turingeån har gjorts på frivillig basis av Set Axelsson. I huvudsak har mätprogrammet under perioden för aktuell rapportering innehållit följande komponenter: In-situ mätningar i vattnet med avseende på grumlighet, ph, ledningsförmåga, temperatur, syrgashalt, redoxpotential och siktdjup har utförts tre gånger vid sex stationer. Ofiltrerade vattenprover har samlats in vid tre tillfällen vid fyra stationer för sjövatten och vid en station för åvatten. I samtliga prover har totalhalten av Hg samt färgen (mätt som absorbans) analyserats. I sjövattenproverna har dessutom metylkvicksilver (MeHg) analyserats. Under 2012 påbörjades även två riktade undersökningar inom kontrollprogrammet: Undersökning av eventuell utströmning av grundvatten till Turingen Undersökning av kvicksilvermetylering i perifytonsamhällen Perifytonstudien är avslutad och redovisas separat. Resultaten indikerar att metyleringen av kvicksilver i perifyton motsvarar mindre än 1% av den mängd som årligen strömmar ut ur Turingen. Undersökning av eventuell grundvattenutströmning pågår fortfarande Sida 4 (28)

5 Utförda mätningar och analyser Enligt Yoldias/Skarps dagbok har fältarbeten för miljökontroll utförts under totalt 3 dagar mellan 1 januari och 31 december Vattenprov till laboratorieanalyser har samlats in vid ett tillfälle från station TV, SV, C, D, N och M (Tabell 1). Vid provtagning och analys har samma metodik använts som under uppföljningsperiod Tabell 1. Antal in-situ mätningar och vattenprov till laboratorieanalyser vid olika tillfällen. Datum In-situ Hg-tot MeHg Hg-tot MeHg absorbans Klorofyll a mätning ofiltrerat ofiltrerat filtrerat filtrerat ofiltrerat 30 maj juli september Sida 5 (28)

6 Figur 1. Provtagningsstationer i Projekt Turingen. Alla stationer har inte använts YH = Yngern, TS = Turingeån Ströpsta, 2,2 = Turingeån Ström, 3,52 = Turingeån Nyhammar, 3,56 = Turingeån Kungsbro, T = Turingeån Vidbynäs, TV = Turingeån vid Strängnäsvägen, B = Turingen Brygghusviken, SM = Södra Turingen, SN = Södra Turingen, V = Turingens västra strand, D = Turingens djuphåla, C = Centrala Turingen, N = Norra Turingen, L = Lilla Turingen, U = Utloppsån innan Mälaren, M = Mälaren utanför kraftverket, MS = Mälaren Sundsörsviken, Ä = Mälaren Älgön Sida 6 (28)

7 MÄTRESULTAT OCH ENKEL UTVÄRDERING I detta kapitel redovisas de mest centrala observationerna från mätprogrammet avseende vattenkemi. I de flesta fall redovisas även data från tidigare mätperioder. För vissa av de parametrar där ingen långtidstrend kan avläsas sammanfattas data från 2009 och tidigare mätperioder i diagrammen som medel-, min- och maxvärde för att års resultat ska framgå tydligare. Vattenkemi: temperatur, ph, syremättnad, redoxpotential, konduktivitet De första åren i kontrollprogrammet gjordes in-situ-mätningar mer frekvent (ca 25 gånger/år). Efterhand glesades mätningarna gradvis ut till ca 4 gånger/år under Samma årstidsvariationer kan ses med den glesa provtagningen som med den täta provtagningen. Under , samt 2011 gjordes därför endast 1 in-situ-mätning per år i det ordinarie mätprogrammet (på sommaren). Med så gles provtagning går det inte att påvisa årstidsvariationer, men det går att jämföra de uppmätta värdena med värden uppmätta vid samma tidpunkt de föregående åren. Under 2010 utfördes tätare mätningar och 2012 utfördes tre mätningar. Både ytvattentemperaturen och bottenvattentemperaturen i Turingen visade under 2012 normala värden för respektive årstid (Figur 2). Mätningarna visar även under 2012 upp en tydlig temperaturstratifiering i sjön under sommaren. Stratifieringen syns tydligt runt D6, där omgivande nivåer (D5 och D7) visar tydligt avvikande temperatur. Figur 2. Vattentemperaturen på olika nivåer i Turingens djuphåla (station D) under perioden Ytvattenprovet och bottenvattenprovet betecknas D:Y respektive D:B. Termoklinens läge är runt D: Sida 7 (28)

8 Ytvattnets ph-värden blir förhöjda i samband med algblomning (Figur 3). I månadsskiftet juli/augusti 2010 var ph-värdet i Turingens ytvatten ovanligt lågt för årstiden. Under 2011 var ph-värdet i ytvattnet mer normalt för årstiden. I månadsskiftet juli/augusti 2012 uppmättes återigen för årstiden relativt låga ph-värden. Uppmätta ph-värden vid de stationer som tillkom under 2012 ligger i nivå med de andra stationerna. Figur 3. Till vänster: Medelvärden samt min- och maxvärden av ph under perioden I Mitten: Variationen i ph under Till höger: Resultat från mätningar under 2012 vid stationer som inte tidigare ingått i kontrollprogrammet. Syreförhållandena i Turingen var under sommaren 2012 jämförbara med motsvarande period tidigare år (Figur 4). Ytvattnet var mer eller mindre syremättat medan bottenvattnet i D hade lägre syrehalt och en period i augusti med syrefria hörhållanden i de djupaste delarna av sjön. En avvikande hög syrehalt uppmättes i bottenvatten vid station N i augusti. Figur 4. Till vänster: Medelvärden samt min- och maxvärden av syremättnad under perioden I mitten: Variationen av syremättnad under Till höger: Resultat från mätningar under 2012 vid stationer som inte tidigare ingått i kontrollprogrammet. I Turingen, station D, uppvisade redoxpotentialen under 2012 samma mönster som under tidigare år med en period med negativa värden i bottenvatten i juli. Vid övriga stationer där redoxpotentialen mättes under 2012 kunde man dock inte observera samma trend med negativa värden i bottenvatten i juli (Figur 5) Sida 8 (28)

9 Figur 5. Till vänster: Medelvärden samt min- och maxvärden av redoxpotential under perioden I mitten: Variationen av redoxpotential under Till höger: Resultat från mätningar under 2012 vid stationer som inte tidigare ingått i kontrollprogrammet. Konduktiviteten i Turingens vatten ligger på ungefär samma nivåer som tidigare år (Figur 6). Vissa år har konduktiviteten vid enstaka tillfällen varit mycket hög i Turingeån (station T:Y), vilket möjligen kan bero på saltning av vägar i området. Figur 6. Till vänster: Medelvärden samt min- och maxvärden av konduktivitet under perioden (vid station T:Y var maxvärdet ca 600). I mitten: Variationen av konduktivitet under Till höger: Resultat från mätningar under 2012 vid stationer som inte tidigare ingått i kontrollprogrammet Sida 9 (28)

10 Vattenkemi: järn, mangan och aluminium Under 2012 analyserades inte Mn-, Fe- och Al-halterna i några vattenprover från Turingeån, Turingen, Lilla Turingen eller Mälaren. För resultat från tidigare år hänvisas till rapportering av 2010 års mätningar (Petsonk och Land, 2011). Vattenkemi: kväve, fosfor och organiskt kol Under 2012 analyserades inte heller N-, P- eller TOC-halterna i några vattenprover från Turingeån, Turingen, Lilla Turingen eller Mälaren. För resultat från tidigare år hänvisas till rapportering av 2010 års mätningar (Petsonk och Land, 2012). Vattenkemi: ljusförhållanden (färg, siktdjup och grumlighet 1 ) Ljusförhållanden kan vara avgörande för många organismer. De senaste åren har färgen endast bestämts på ofiltrerat vatten, vilket även ger ett indirekt mått på partikelmängden i vattnet 2. Under mättes dock inte färgen utan istället mättes absorbansen vid 254 nm. Under 2010 gjordes mätningen på filtrerat vatten. Absorbansen har räknats om till färg enligt den kalibrering som gjordes i Projekt Turingen Figur 7 visar att färgen i samtliga stationer i huvudsak är svag till måttlig. Under sommaren kan den dock öka och främst i bottenvattnen bli betydlig. De största bidragen till färg i filtrerat naturligt vatten kommer från löst mangan och järn samt humusämnen. Detta stämmer bra med de låga syrehalterna i bottenvattnen under sommaren då Mn och Fe kan gå i lösning. Under sommaren 2011 och 2012 var färgen i vattenproverna jämförbar med färgen under sommaren 2010, trots att proverna från 2010 var filtrerade. Figur 7. Till vänster: Medelvärden samt min- och maxvärden av färg under perioden Observera att maxvärdet är utanför skalan för T:Y (200), D:B (410) och L:B (250). I mitten: Variationen av färg under Till höger: Resultat från mätningar under 2012 vid stationer som inte tidigare ingått i kontrollprogrammet. Observera att proverna från 2010 var filtrerade. Under 2010 mättes inte station U:Y. Resultaten för L:Y (24,1) och D:Y (22,2) under 2011 döljs av övriga punkter. Kvalitativ skala enligt Naturvårdsverket (1999). 1 Betraktelserna av färg, siktdjup och grumlighet utgår från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999). 2 Mätvärdena fr.o.m t.o.m. juni 2001 är baserade på absorbans mätt vid 750 nm och har korrigerats för byte av analysmetod enligt kalibrering redovisat i tidigare rapport från miljökontrollen (Petsonk 2002) Sida 10 (28)

11 Siktdjupet i Turingen (station D) (se Figur 8) var under sommaren 2012 ungefär i nivå med siktdjupet vid samma station år 2010 och I jämförelse med Mälaren tenderar siktdjupet under sensommaren att vara något lägre i Turingen. Mätvärdena tyder på ett relativt begränsat siktdjup. Figur 8. Till vänster: Medelvärden samt min- och maxvärden av siktdjup under perioden Till höger: Variationen av siktdjup under Observera att det inte har varit möjligt att mäta siktdjupet när sjöarna varit isbelagda. Kvalitativ skala enligt Naturvårdsverket (1999). Turingen och Lilla Turingens vatten uppvisar oftast en stark grumlighet (Figur 9). Tillförseln av grumligt vatten från Turingeån verkar vara en av flera faktorer. Bottenvattnen är emellertid betydligt grumligare än ytvattnen, vilket hör samman med syrebrist, i synnerhet under sommarstagnationen. Grumligheten i Turingens bottenvatten var emellertid oftast betydligt lägre under än de högsta värdena man uppmätt under perioden I juli 2012 noterades en avvikande hög turbiditet på nästan 50 NTU i bottenvatten i Turingens djuphåla vid station D. Övriga mätningar tyder på att turbiditeten under 2012 var i samma storleksordning som under 2010 och Det har tidigare konstaterats (Petsonk, 2007) att grumligheten verkar vara korrelerad med färgen men inte med TOC-halten, vilket indikerar att grumligheten orsakas mer av oorganiskt än av organiskt material. Det har vid flera mättillfällen också noterats att kolloidal grumlighet bildas vid syrebrist i bottenvattnet Sida 11 (28)

12 Figur 9. Till vänster: Medelvärden samt min- och maxvärden av grumlighet under perioden Till höger: Variationen i grumlighet under Kvalitativ skala enligt Naturvårdsverket (1999) Sida 12 (28)

13 Vattenkemi: kvicksilver Totalkvicksilver Totalkvicksilverhalterna i vatten i de flesta punkter i Turingeåsystemet ligger på en relativt låg nivå sedan Åtgärdsskede 2 avslutades, och underskrider ofta den av Naturvårdsverket (1999) angivna bakgrundshalten för åar och sjöar i södra Sverige, ca 4 ng/l (Figur 10). Hg-halterna i bottenvatten i Turingens och Lilla Turingens djuphålor (D:B resp. L:B) har dock under skiktade förhållanden stigit till 3-4 gånger bakgrundshalten de senaste åren. Sommaren 2011 steg Hg-halten till drygt 5 gånger bakgrundshalten i D:B. Mätningarna under 2012 tyder på att Hg-halten är fortsatt förhöjd i D:B. Figur 10. Halter av totalkvicksilver i vatten (ng/l). Medel-, min- och maxhalter under perioden (t.v.) samt variationen av halter under (t.h.). Från och med är provtagning utförd vid station TV istället för station T. Obs logaritmisk skala. Före 2004 var halterna av totalkvicksilver i Turingeån precis uppströms sjön (T:Y) oftast förhöjda. Förhöjningarna orsakades troligen av erosion av kvarvarande förorenat sediment på flera platser i ån uppströms sjön. Hg-halterna i denna punkt sjönk markant i slutet av 2003 och förblev låga under de nästkommande åren. Detta kunde tolkas som att merparten av det lättrörliga kvicksilvret i ån hade eroderats bort, eller att vallen som byggdes våren 2004 mellan nuvarande Turingeån och området kring en tidigare åsträcka vid Långdal hade hindrat utsläpp från det området. Effekten har dock inte varit helt bestående, eftersom Hg-halterna i T:Y ökade igen något under andra hälften av 2006 och ännu mer under andra hälften av Sedan dess har Hg-halterna varit något förhöjda och ca 3 till 5 gånger högre än bakgrundshalter i ån uppströms sjön under sommarmånaderna, så även år Kvicksilverhalterna uttryckta per enhet partikelvikt (där partikelkoncentrationen uppskattas från grumligheten) är av betydelse för både sediment och biota. Föroreningsgraden hos partiklarna minskade betydligt efter åtgärderna (Figur 11) och förblir relativt låg i bottenvatten. Däremot Sida 13 (28)

14 finns förhöjda värden i ytvatten, både i inkommande vatten (T:Y), i sjöarna (D:Y och L:Y) och nedströms (M:Y). Detta kan indikera att sjön alltjämt tillförs lätta förorenade partiklar som förblir svävande (suspenderade) och inte sedimenterar i sjön. Sommaren 2011 var dock Hg-halten per partikelvikt högre i Turingens och Lilla Turingens bottenvatten än i respektive sjös ytvatten. Under mätperioden 2012 var kvicksilverhalten per partikelvikt i inkommande vatten högre än under motsvarande period år 2010 och Den uppmätta halten i åvatten i juli är nästan i nivå med uppmätta maxhalter under perioden Figur 11. Halter av totalkvicksilver i vatten relaterad till partikelkoncentration. Medel-, min- och maxvärden under perioden (t.v.) samt variationen under (t.h.). Partikelkoncentration baserad på fältmätning av turbiditet. Figur 12 och Figur 13 belyser den tidsmässiga och rumsliga spridningen av de uppmätta halterna av totalkvicksilver i yt- respektive bottenvatten 3. I både ytvatten och bottenvatten märks dels en tydlig rumslig gradient i totalhalterna från Turingeån genom sjösystemet till Mälaren, dels en nedåtgående trend från år till år. Sett över hela tidsperioden visar kvicksilverhalterna i Turingens ytvatten och bottenvatten en avklingande kurva, dvs. en första ordningens avtagande med tid. Det finns naturligtvis en variation kring denna kurva, men allt som allt fortsätter detta tyda på en lyckad efterbehandling av sjön i detta avseende. Halterna i Turingens djuphåla (D:B) är dock fortfarande förhöjda under sommarstagnationen, och under 2011 uppmättes den högsta halten där sedan Mätningarna under 2012 tyder på fortsatt förhöjda halter i bottenvatten i station D:B. 3 Ingen hänsyn har tagits till skillnader i vattenflöden, att antalet analysvärden varierar från år till år, eller att proverna har tagits vid olika tidpunkter under respektive år Sida 14 (28)

15 Figur 12. Fördelningen av totalkvicksilverhalter i ytvatten , uppdelat årsvis. Åtgärdsskede A=omledning av Turingeån, B=övertäckning i mynningsområdet, C=övertäckning med konstgjort sediment. D=vall utmed Turingeån norr om E20. Figur 13. Fördelningen av totalkvicksilverhalter i bottenvatten , uppdelat årsvis. Åtgärdsskede A=omledning av Turingeån, B=övertäckning i mynningsområdet, C=övertäckning med konstgjort sediment. D=vall utmed Turingeån norr om E Sida 15 (28)

16 Att kvicksilverhalterna i Turingeåns vatten tidvis fortfarande uppvisar förhöjda halter är ett tecken på att tillförseln av kvicksilver till sjön inte har upphört. I tidigare studier (Petsonk, 2004; Petsonk och Land, 2009; Petsonk och Land, 2010) kunde det konstateras att den största ökningen av kvicksilverhalten i åvattnet sker mellan stationerna 2,2 och 3,52. Haltökningen verkar ha varit som störst under sommarperioderna (Figur 14). I området ligger dels några tidigare konstaterade ansamlingar av kvicksilver vid Nyhammar och i Kvarndammen, dels flera dagvattenutsläpp. Det är möjligt att en eller flera av dessa potentiella källor bidrar till haltökningen. Vid mätningen i december 2010 sker dock en ytterligare haltökning i första hand mellan stationerna 3,52 och 3,56. Sommaren 2011 uppmättes en ökning i Hg-halten både mellan stationerna 2,2 och 3,52 och mellan stationerna 3,52 och 3,56. Under 2012 mättes inte kvicksilverhalten i vatten uppströms TV:Y. Figur 14. Halterna av totalkvicksilver i vatten i Turingeån Metylkvicksilver Halterna av metylkvicksilver i sjövatten är av betydelse för överföringen av kvicksilver till fisk och andra biota. Metylering av kvicksilver gynnas av syrefria förhållanden. Metylering i en sjö sker därför främst under sommartid, bakteriellt i sediment eller i den anoxiska delen av vattenmassan, dvs. i och under termoklinen. Metylkvicksilver kan även tillföras med tillrinnande vatten (t.ex. från Turingeån eller grundvattenutströmning) eller genom diffusion från förorenade sediment i litoralen. En mer utförlig genomgång av metyleringsprocesser har redovisats av Regnell (2011). De högsta halterna av metylkvicksilver finns i Turingens bottenvatten och de lägsta i Mälaren. Halten MeHg har vanligtvis varit under 0,2 ng/l i sjöarnas ytvatten, medan Turingeån har haft betydligt högre halter och MeHg-halterna i sjöarnas bottenvatten har varit flerfaldigt högre (Figur 15) Sida 16 (28)

17 Figur 15. Halter av metylkvicksilver i vatten (ng/l). Medel-, min- och maxhalter under perioden (t.v.) samt variationen av halter under (t.h.). Från och med är provtagning utförd vid station TV istället för station T. Obs logaritmisk skala. Analyser av metylkvicksilver i bottenvatten gjordes under endast i juli/augusti (Figur 16). Under 2008 och 2009 analyserades MeHg förutom i juli vid ytterligare två tillfällen, och under 2010 analyserades MeHg vid totalt åtta tillfällen. Under 2011 analyserades MeHg endast i slutet av juli. Under 2012 analyserades MeHg vid tre tillfällen (maj, juli och september), men endast i provpunkt D:B, Turingens djuphåla. I Turingeån steg julihalten av MeHg kontinuerligt under perioden Den trenden bröts dock 2009 och under 2010 sjönk halten i juli ytterligare. I juli 2011 hade halten återgått till 2009 års nivå. I Turingens bottenvatten finns ingen uppenbar tidstrend för juli/augusti-halten av MeHg mellan 2004 och Halterna under den perioden har dock i regel varierat mellan 2,5 och 5 ng/l, till skillnad från tiden före 2004 då halten i juli/augusti ofta kunde överstiga 6 ng/l. Denna skillnad kan till viss del förklaras av att proverna inte är tagna vid samma tidpunkt varje år (de högsta halterna av MeHg tycks förekomma först vid månadsskiftet augusti/september), men det kan inte utslutas att förutsättningarna för metylering faktiskt har minskat efter det att åtgärderna genomförts. I Lilla Turingens bottenvatten har halten av MeHg i juli/augusti varit relativt konstant runt 1,9 ng/l under perioden , men 2011 sjönk halten till 0,7 ng/l. Mätningarna från 2012 visade på halter av MeHg i bottenvatten i Turingen i samma storleksordning som under de närmast föregående åren Sida 17 (28)

18 T/TV D:B L:B U/M Figur 16. Fördelningen av metylkvicksilverhalter i bottenvatten , uppdelat årsvis. Åtgärdsskede A=omledning av Turingeån, B=övertäckning i mynningsområdet, C=övertäckning med konstgjort sediment. D=vall utmed Turingeån norr om E20. Andelen metylkvicksilver i vattnet ökade markant under , se Figur 17. Det berodde snarare på en minskning av total-hg än en ökning av MeHg. Minskningen av total-hg var troligen ett resultat av att stora mängder kvicksilver lagrades in i sedimenten vid de åtgärder som skett i sjön. Det skulle kunna betyda att det kvicksilver som fortfarande befanns i omlopp och alltså inte inkapslades till största delen var metylkvicksilver, men det finns inget belägg för detta. Det finns en svag tendens att kvoten efter 2004 sjönk något fram till 2007/2008, varefter andelen steg igen till över 90 % i Turingens bottenvatten Andelen MeHg var betydligt lägre igen 2011 och Dessa variationer är troligen ett resultat av att provtagningen utförts vid olika tidpunkter olika år. Efter 2004 tenderar andelen MeHg öka med ökad provtagningsfrekvens, det vill säga ju högre provtagningsfrekvensen är desto större chans är det att provtagningen sker när andelen är som störst under året. Om provtagningen hade skett vid andra tidpunkter 2011 och 2012 är det inte osannolikt att andelen MeHg i Turingens bottenvatten vid något tillfälle hade varit jämförbar med andelen Det verkar även finnas ett visst samband mellan andelen metylkvicksilver i Turingeån och i sjöarna (Figur 17 och Figur 18). Detta kan tyda på att en stor del av MeHg i sjöarna kan komma från ån. Metyleringsprocesser i sjöarna och externa MeHg-källor har behandlats mer ingående av Regnell (2011) Sida 18 (28)

19 Figur 17. Andelen MeHg i vatten under perioden Observera att provtagningsfrekvensen har varierat, vilket gör det svårt att utvärdera tidstrender. Figur 18. Till vänster: Medelvärden samt min- och maxvärden av metylerat kvicksilver uttryckt som andel av totalkvicksilver i ofiltrerade vattenprov under perioden Till höger: Andelen metylerat kvicksilver under Det ska noteras att provtagningsfrekvensen under perioden varit starkt varierande och i regel lägre än under Sida 19 (28)

20 Sediment: fallande sediment Sedimentprovtagningar har inte utförts under Resultat från tidigare års mätningar finns sammanfattade i rapportering för uppföljningsperiod 2011 (Petsonk och Land, 2012). Sediment: bottensediment Under 2011 och 2012 utfördes ingen provtagning av bottensediment. För resultat från tidigare år hänvisas till rapportering av 2010 års mätningar (Petsonk och Land, 2011). Biota: zoo- och växtplankton Under år 2012 provtogs inte zoo- och växtplankton. För resultat från tidigare analyser av kvicksilver och metylkvicksilver i biota hänvisas till årsrapporten för mätperiod 2011 (Petsonk och Land, 2012). Biota: bottenfauna Under 2012 provtogs ingen bottenfauna. För information om bottenfauna hänvisas till rapporteringen för 2008 (Petsonk och Land, 2009). Biota: fisk Under år 2012 provtogs inte fisk. För resultat från tidigare analyser av kvicksilver och metylkvicksilver i fisk hänvisas till årsrapporten för mätperiod 2011 (Petsonk och Land, 2012). VATTENFLÖDE I TURINGEÅN Vattenflödet vid inloppet till Turingen redovisas i Figur 19. Flödet in i Turingen har mätts upp vid Kungsbro. Detta flöde påverkas av att ån är reglerad, men på årsbasis är den uppmätta flödesvolymen normalt lika stor som flödesvolymen in i Turingen beräknat enligt SMHI:s modell S-HYPE. Flödet under 2012 vid Kungsbro enligt pegelmätningarna skiljer sig dock ganska mycket från SMHI:s modellerade flöde. Det totala inflödet enligt SMHI är endast 59 % av det totala inflödet enligt pegelavläsningarna. WSP har försökt utreda varför så är fallet, men svaret har tyvärr inte gått att finna Sida 20 (28)

21 Figur 19. Vattenföring under 2012 vid uppmätning vid Kungsbro och beräknat vid inflödet till Turingen enligt SMHI (S-HYPE) Sida 21 (28)

22 GENERELLA SLUTSATSER Projekt Turingens miljökontroll har visat att de flesta grundläggande kemiska parametrarna i vattensystemet alltjämt är stabila och verkar inte ha påverkats nämnvärt av de genomförda efterbehandlingsåtgärderna. Halterna av total-hg i vatten har dock minskat betydligt och tycks numera hålla en ganska konstant variation under året. Under 2011 uppmättes dock den högsta halten av total-hg i Turingens bottenvatten vid skiktade förhållanden under sommaren sedan Denna tendens till ökning kunde även skönjas i 2012 års mätningar. I Turingeån har halterna av Hg och MeHg ökat under senare år. Orsaken till detta är okänd men bör utredas närmare. Beräkningar för 2010 visar att Turingen fortfarande fungerar som en nettosänka, det vill säga inflödet av total-hg från Turingeån fortsätter vara större än utflödet av total-hg till Mälaren. Det har inte varit möjligt att göra samma beräkning under 2011 eller När det gäller MeHg förefaller ingen tydlig minskning ha ägt rum vare sig i Turingeån, Turingen eller Lilla Turingen. En slutsats att dra av det senare är att MeHg-belastningen på Turingensjöarna inte säkert har minskat som ett resultat av åtgärderna. Att MeHg-belastningen inte har minskat mer påtagligt kan ha fler orsaker. En orsak kan vara att införseln av MeHg med Turingeån inte minskat tillräckligt mycket. Ytterligare en förklaring kan vara att den interna Hg-metyleringen inte har påverkats, trots att Hg-halten i sedimenterande material och i de profundala sedimenten har minskat avsevärt. Metyleringen av kvicksilver i bottenvattnet borde emellertid ha minskat som ett resultat av minskad sedimentation av Hg, men MeHg i bottenvattnet bidrar troligen relativt lite till upptaget av MeHg i näringskedjan Sida 22 (28)

23 REFERENSER Håkanson L. (1980), The quantitative impact of ph, bioproduction and Hg-contamination on the Hg-content of fish (pike). Environmental Pollution (Series B) 1, Meili, M. (1998), Kvicksilver i Turingeå-systemet (Södertälje/Nykvarn): Systemanalys av tillstånd, trender, omsättning och saneringsalternativ. Förstudie till Projekt Turingen, Nykvarns kommun, Meili, M. (2000), Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport efter muddring och avbruten täckning (Åtgärdsfas 1a, augusti-december 1999), Rapport till Nykvarns kommun, 47 s. Meili, M. (2001), Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport efter slutförd täckning i mynningsområdet (Åtgärdsfas 1b, januari-september 2000), Rapport till Nykvarns kommun, 54 s. Naturvårdsverket (1999), Bedömningsgrunder för miljökvalitet: Sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket rapport 4913, 101 s. Petsonk, A. (2001), Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport efter Skede 1 (Utvärderingsfas 1b, september 2000 juni 2001), Rapport till Nykvarns kommun, 58 s. Petsonk, A. (2002), Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport inför Åtgärdsskede 2 (Referensfas 2, 1 juli september 2002), Rapport till Nykvarns kommun, 62 s. Petsonk, A. (2003), Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport efter Åtgärdsskede 2 (12 september september 2003), Rapport till Nykvarns kommun, 70 s. Petsonk, A. (2004), Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport Uppföljningsperiod 2004 (1 november oktober 2004), Rapport till Nykvarns kommun, 53 s. Petsonk, A. (2006), Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport Uppföljningsperiod 2005 (1 november november 2005), Rapport till Nykvarns kommun, 54 s. Petsonk, A. (2007), Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport Uppföljningsperiod 2006 (1 december december 2006), Rapport till Nykvarns kommun, 47 s. Petsonk, A och Plantman, P (2008) Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport Uppföljningsperiod 2008 (1 januari december 2007), Rapport till Nykvarns kommun, 68 s. Petsonk, A. och Land, M. (2009), Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport Uppföljningsperiod 2008 (1 januari december 2008), Rapport till Nykvarns kommun, 70 s. Petsonk, A. och Land, M. (2010), Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport Uppföljningsperiod 2009 (1 januari december 2009), Rapport till Nykvarns kommun, 52 s. Petsonk, A och Land, M (2011), Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport Uppföljningsperiod 2010 (1 januari januari 2011), Rapport till Nykvarns kommun, 85 s. Petsonk, A och Land, M (2012), Projekt Turingen Miljökontroll: Lägesrapport Uppföljningsperiod 2011 (4 januari december 2011), Rapport till Nykvarns kommun, 85 s Sida 23 (28)

24 Regnell, O (2011), Analys av faktorer som styr förekomsten av totalkvicksilver och metylkvicksilver i Turingens och Lilla Turingens vattenmassor, plankton och fisk, Rapport till Nykvarns kommun, 56 s Sida 24 (28)

25 BILAGOR Bilaga 1: Analysresultat vatten Figur 20 Profil av syremättnad vid stationerna D och M vid tre olika mättillfällen under 2012 Figur 21 Temperaturprofil vid stationerna D och M vid tre olika mättillfällen under Sida 25 (28)

26 Tabell 2 Resultat av insitu-mätningar av fysikaliska och kemiska parametrar 2012 Station Datum Djup Temp. ph Kond. Turb. O2 Redox Siktdjup m ºC µs/cm NTU % mv m Åvatten T:Y ,1 7, , Y:Y ,7 7, , T:Y ,9 6, , Sjövatten D:Y ,5 6, , ,7 D: ,4 6, , D: , , D: ,2 7, , D: ,4 6, , D: ,1 6, , D: , , D: ,8 6, , D:B ,5 6, , D:Y ,6 7, , ,2 D: ,4 7, , D: ,3 7, , D: , D: ,3 6, , D: ,6 6, ,9 0,9 86 D: ,5 6, ,0 0,7 84 D: , ,6 0,6-15 D:B ,5 6, ,8 0,6-77 D:Y ,7 6, , ,8 D: ,7 6, , D: ,7 6, , D: ,7 6, , D: ,6 6, , D: ,6 6, , D: ,6 6, , D: ,6 6, , D:B ,3 6, , M:Y ,2 8, , M: ,3 8, , M: ,6 8, , M: ,9 8, , M:B ,8 8, , M:Y ,8 7, , M: ,7 7, , M: ,1 7, , M: ,7 7, , M:B , M:Y , , M: , , M: , , M: , , M:B , , C:Y ,3 6, , ,7 C: ,2 6, , Sida 26 (28)

27 Station Datum Djup Temp. ph Kond. Turb. O2 Redox Siktdjup m ºC µs/cm NTU % mv m C: ,1 6, C: , , C: ,7 6, , C:B ,7 6, , C:Y ,6 7, , ,3 C: ,4 7, , C: ,2 7, , C: ,9 7, , C: , , C:B , ,2 1,4 93 C:B ,1 6, ,5 0,9 10 C:Y ,7 6, , ,7 C: ,7 6, , C: ,7 6, , C: ,6 6, , C: ,6 6, , C:B ,6 6, , N:Y ,2 7, , ,3 N: ,7 7, , N: ,4 7, , N: ,9 7, , N: ,3 6, , N:B ,6 6, , N:Y ,7 6, , ,8 N: ,7 6, , N: ,7 6, , N: ,7 6, , N: ,6 6, , N:B ,6 6, , SV:Y , , ,6 SV: ,1 6, , SV: ,8 6, , SV:Y ,4 6, , SV: ,9 6, , SV: ,6 6, , SV:Y ,6 6, , ,8 SV: ,5 6, , SV: ,5 6, , Sida 27 (28)

28 Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport Uppföljningsperiod 2011 Tabell 3 Resultat av analys av kvicksilver, metylkvicksilver, absorbans och klorofyll i filtrerade och ofiltrerade vattenprover tagna 2012 Station Datum Filtrerad Hg Metyl-Hg Absorbans Klorofyll 0,45µm µg/l ng/l 254 nm µg/l Åvatten T:V NEJ 0,0192 0,172 T:V NEJ 0,0111 0,412 Sjövatten D:B NEJ 0,0114 0,07 0,227 D:B NEJ 0,0303 0,95 0,325 D:B NEJ 0,0062 0,15 0,3 M:B NEJ 0,0006 0,04 0,213 M:B NEJ 0,0009 <0.03 0,216 M:B NEJ 0,0006 <0.03 0,212 C:B JA 0,0009 0,1 C:B JA 0,001 0,31 C:B JA < ,13 C:B NEJ 0,008 0,13 0, C:B NEJ 0,0218 0,55 0,265 C:B NEJ 0,0027 0,15 0,272 N:B JA 0,0009 0,04 N:B JA 0,0014 0,1 6,2 N:B JA 0,0005 0,17 SV:B JA 0,001 0,13 SV:B JA 0,0016 0,12 SV:B JA 0,0014 0,13 SV:B NEJ 0,0038 0,17 0,229 SV:B NEJ 0,0039 0,14 0,259 9,1 SV:B NEJ 0,0039 0,15 0, Sida 28 (28)