Projekt Turingen Utredning: Kvicksilveravgång från intakta sedimentkärnor med och utan geltäcke

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Turingen Utredning: Kvicksilveravgång från intakta sedimentkärnor med och utan geltäcke"

Transkript

1 Projekt Turingen Utredning: Kvicksilveravgång från intakta sedimentkärnor med och utan geltäcke J. Skarp Markus Meili & Jonny Skarp 2002 På uppdrag av Nykvarns kommun Stockholms universitet Institutet för tillämpad miljöforskning (ITM) Laboratoriet för akvatisk miljökemi SKARPS Miljöteknik

2 Kvicksilveravgång från intakta sedimentkärnor med och utan geltäcke Rapport från en utredning inom: Projekt Turingen: Muddring, övertäckning, och gelinkapsling av kvicksilverförorenade sjösediment. Ett saneringsprojekt med stöd av Miljödepartementet, Naturvårdsverket, och EU:s miljöfond Life Environment. Projektledning: Ronald Bergman Miljöförvaltningen Nykvarns kommun Nykvarn , komplettering av rapportversion Författare: Markus Meili och Jonny Skarp Skarps Miljöteknik Tel/Fax: ITM Tel: Ramshult Mobiltel: Stockholms Universitet Fax Mjölby E-post: STOCKHOLM E-post:

3 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök i Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING UPPLÄGG GENOMFÖRANDE UPPTAG AV INTAKTA SEDIMENTKÄRNOR APPLICERING AV GEL GASGENOMSTRÖMNINGSSYSTEM DRIFT OCH PROVTAGNING GÖDNING UPPFÖLJNING RESULTAT GELTÄCKE: TJOCKLEK OCH KOMPAKTERING GELTÄCKE: OKULÄRA FÖRÄNDRINGAR GELTÄCKE OCH SEDIMENT: ANALYSRESULTAT VATTEN: TIDSSERIER VATTEN: JÄMFÖRELSE AV OLIKA FÖRHÅLLANDEN GASUTBYTE: AVGÅNG ELLER FASTLÄGGNING? BIOTURBATION SLUTSATSER RELATERAD LITTERATUR BIBLIOGRAFI OM TURINGEN...40

4 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 1 (41) Sammanfattning Kvicksilveravgången från förorenat sjösediment med och utan geltäcke har studerats i laboratorieskala. Intakta sedimentkärnor från ett djupområde i Turingen (Nykvarns kommun) inkuberades med och utan tillförsel av syre, efter att en del av dem hade täckts med antingen ett tunt (c:a 2 cm) eller tjockt (c:a 6 cm) täcke av gel bestående av aluminiumhydroxid med medfälld sand och fiber. Avgången av kvicksilver både till vattnet och i gasform uppmättes under upp till tio månaders tid. Under den tiden varierades förhållanden i vattnet, bland annat genom stegvist ökande tillsats av bakterienäring för att täcka in hela spännvidden i redoxpotential som observerats i sjöns bottenvatten. Kvicksilverhalterna i vattnet ovanför det kraftigt förorenade sedimentet var ofta lägre än i Turingens ytvatten, och lägre än i många svenska sjöar utan förorening, även efter flera månaders exponering med minimalt vattenutbyte och utan geltäcke. Likaså var kvicksilveravgången från sediment under större delen av experimentet minimal, både till vattnet och till luften, både med och utan syre, och både med och utan geltäcke. På så vis har det varit svårt att bedöma gelens effekter på kvicksilveravgången, även om vissa skillnader i vattenkemi mm har kunnat observeras. Men även med ett brett register av behandlingar kunde de höga kvicksilverhalterna i Turingens bottenvatten inte simuleras i full omfattning, inte ens utan geltäcke. Försöket visar på olika sätt att kvicksilver i orörda förorenade sediment har en låg mobilitet. En gödning som skulle motsvara en vårblomning resulterade i förändringar, som dock var minimal när det gäller kvicksilver, både med och utan syretillförsel. Först ytterligare en tio gånger större näringstillsats resulterade i kraftigt reducerande förhållanden liknande de i sjön, och i en tydlig avgång av kvicksilver från sedimentet, både med och utan geltäcke. Förloppet visade sig vara reversibelt, även i till synes stängda och opåverkade system. Övertäckning av sediment hade sammantaget en överraskande liten och ofta ingen påtaglig effekt på försöksutfallet. En viss dämpning av redoxberoende förlopp kunde observeras, men betydligt mindre än väntat utifrån det till synes kraftiga ingreppet och utifrån de konstanta och jämna kvicksilverhalterna i själva geltäcket. Geltäckets kvicksilverhalter var i regel över 500 gånger lägre än sedimentets halter, ändå skilde sig kvicksilverhalterna i överliggande vattnet i regel inte mer än en faktor 3, och de var inte sällan högre i system med geltäcke. Geltäckets mäktighet verkar ha mycket mindre betydelse än dess renhet.

5 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 2 (41) 1 Inledning Sjön Turingen vid Nykvarn i Södertälje kommun är en av Stockholms läns mest kvicksilverkontaminerade sjöar. Kontamineringen har skett genom tidigare utsläpp från pappersindustri uppströms. Sanering av systemet har påbörjats genom muddring och övertäckning/omledning av Turingeån 1995, samt muddring och övertäckning av mynningsområdet i sjön med geotextil/mosand/bergkross under hösten/våren 1999/2000. Som ett tredje steg kommer större delen av sjön att täckas med ett konstgjort sediment (gel) för att hindra avgång av kvicksilver från sediment även utanför mynningsområdet. Gelen har tagits fram av Vattenresurs AB med syfte att bilda ett artificiellt sedimenttäcke som skall hindra kvicksilveravgång från förorenat sediment till sjöns vattenfas och därmed hindra spridningen av i botten deponerat kvicksilver. Gelen har testats tidigare med avseende dels på kvicksilvernedhållande förmåga, dels på strömningstålighet och självläkning vid gasavgång. För att undersöka gelens förmåga att minska avgången av kvicksilver från förorenade sediment till vattnet har nu ytterligare ett försök i laboratorieskala utförts med intakta sedimentkärnor tagna på ett djupområde i södra Turingen med förorenade sediment och tidvis syrefritt vatten. Sedimenten inkuberades med och utan geltäcke under flera månaders tid (feb-nov 2000) och utsattes samtidigt för en rad olika behandlingar, ffa. varierande syrehalt och redoxpotential. Kvicksilverhalter och andra förhållanden undersöktes periodiskt, främt i vattnet men även gelen. Ett enklare laboratorieförsök med liknande syfte som hade genomförts tidigare visade en avsevärd kvicksilveravgång från initialt omrörda sediment och en effektiv hämning genom geltäckning, men det försöket genomfördes under andra och mindre välkontrollerade betingelser och med en annan sammansättning på gelen än den nuvarande. Därför beslutades att ett nytt försök i laboratorieskala skulle utföras med den gelkomposition som kommer att användas vid täckningsarbetena i sjön under Detta projekt är ett led i utvärderingen av Vattenresurs AB:s patenterade s.k Covermetod och teknik som bygger på att skapa ett artificiellt sediment (benämns i rapporten som gel) för att täcka det förorenade sedimentet och därigenom minska sjöns internbelastning med kvicksilver från sedimentet genom återlösning, resuspension och bioturbation. På så sätt hindras ytterligare spridning av kvicksilver. Täckningen består i huvudsak av en gel av aluminium-hydroxid Al(OH) 3 med tillsats av bärarmaterial. Föreliggande rapport är utarbetad av Markus Meili (Stockholms universitet, Institutet för tillämpad miljöforskning, ITM) som också har haft planeringsansvar, och Jonny Skarp (Skarps miljöteknik) som även har genomfört praktiskt taget hela försöket inkl provtagningar och diverse mätningar. Kemiska analyser utfördes till största del vid ITM. Försöket genomfördes på uppdrag av Nykvarns kommun inom Projekt Turingen. Vi vill rikta ett stort tack till alla som har bidragit till att ro detta komplexa projekt i hamn för ett gediget och omtänksamt arbete. Det gäller arbetet i alla led: sedimentupptagning ur sjön, gelläggning, inkubering, provtagning (skiktning), provhantering, provberedning, och all analys. Utan särskild omsorg hade de viktigaste resultaten sannolikt inte framträtt lika tydligt, bland annat eftersom försöket gällde ett reaktivt och flyktigt ämne och byggde på en kombinationen av mycket rena och kraftigt förorenade material, vilket medförde en extremt hög risk för kontaminering och lagringseffekter.

6 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 3 (41) 2 Upplägg Turingen har under många år visat dels höga kvickilverhalter i fisk, dels höga kvicksilverhalter i vattnet. I vattnat är halterna särskilt höga under syrefria och kraftigt reducerande förhållanden, vilka är vanliga i bottenvattnet när sjön har skiktat sig. Den främsta målsättningen med försöket var att utröna huruvida en övertäckning med en aluminiumhydroxid-baserad gel kan minska läckage av kvicksilver från förorenade sjösediment, och hur ett sådant geltäcke bör utformas i en sjö. Dessa undersöktes främst genom att följa kvicksilverhalterna samt en rad andra variabler i vattnet ovanpå intakta sedimentkärnor, men också kvicksilverinnehållet i geltäcket och underliggande sediment, vid en rad olika förhållanden: Geltäcke av varierande tjocklek Varierande syresättning spännvidd i redoxpotential, detta bland annat för att simulera bottnar på olika djup i sjön under olika årstider. Särskild vikt fästes vid att simulera naturliga förhållanden i sjön och att följa snabba och långsamma förändringar: Intakta sedimentkärnor som utgångsmaterial Långa inkuberingstider Regelbundna provtagningar (tidsserier). Försökets uppläggning styrdes av strävan att optimera tolkningsmöjligheterna: Tre replikat för varje behandling (initialt). Parallella mätningar i olika referenssystem med avvikande behandling, inklusive sediment utan geltäcke, och vatten utan sediment. Kontinuerlig registrering av bakgrundsdata och förhållanden, dels genom fotografering, dels genom mätning av en rad variabler som beskriver systemens grundläggande karaktär. Det relativt omfattande och konsekventa programmet skulle generera resultat som belyser dels gelläggningens olika effekter och bieffekter, dels grundläggande processer av allmänt intresse rörande förorenade sediment. Försöket har genomförts i olika faser som har avlöst varandra i samma system (Figur 1): (1) Långtidsinkubering med eller utan syretillförsel, bland annat för att simulera olika skiktningsförhållanden i sjön. I syresatta system byttes vattnet efter några veckor mot ytvatten som hade samlats in i Turingen samtidigt som sedimenten, vilket ledde till en uppdelning i fas 1a och 1b. Det föranleddes av ett missöde, men gav samtidigt en bättre simulering av förhållanden i sjön under cirkulation, samt intressanta data som resultat av själva vattenbytet. (2) Tillsats av bakterienäring till vattnet för att stimulera mikrobiell aktivitet och på så vis simulera nedbrytningen av organiskt material som produceras i sjön ffa. sommartid. Syftet var dels att skapa reducerande förhållanden i syrefria system vilket ofta leder till höga halter av kvicksilver, ffa. metylkvicksilver, dels att studera den eventuella bakteriella inverkan på kvicksilverhalterna. Systemen

7 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 4 (41) bubblades periodvis (vanligen en stund varje dag) antingen med luft eller med kvävgas. (3) Tiofaldigt större tillsats av samma bakterienäring för att skapa kraftigt reducerande förhållanden i de syrefria systemen, dvs samma redox-förhållanden som observerats i Turingens bottenvatten sommartid. Till skillnad från förra fasen valdes nu helt stagnanta förhållanden utan gastillförsel (förutom till sköljning av överliggande luftutrymmet efter provtagning för att snabbt avlägsna allt syre). (4) Bioturbationens inverkan på sediment och geltäcke, vilket undersöktes genom tillsats av bottendjur till ett syresatt sediment med geltäcke efter avslutning av huvudförsöket. Kvarvarande sedimentsystem bevarades för ytterligare provtagningar eller försök. Tillsats: Gel Fas 1 Näring Fas 2 Näring10x Fas 3 Sjövatten Sjövatten Sjövatten Gasflöde luft / kväve luft / kväve inget Datum (2000): 20feb 17mar22 1maj 10jul 10sep 25sep 11dec Nr Geltäcke Luft 2 inget S 3 inget 1 inget 6 S S S 10 S 13 inget S 12 inget 14 inget 17 S S S 21 S 0 sjövatten utan sediment och gel Figur 1: Upplägget av hela gelförsöket, med olika behandlinger, olika faser med olika tillsatser, och sedimentprovtagningar efter demontering av system (S). Se även Tabell 1.

8 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 5 (41) 3 Genomförande De diskussioner som förts har i korthet lett fram till följande uppställning: 22 intakta sedimentproppar samt överstående sjövatten togs ut från en representativ djupbotten i sjön Turingen (Figur 2) med 1m långa genomskinliga rör. Rören förseglades för att sedan försiktigt fraktas till en försökslokal där det rådde halvmörker och en temperaturer på initialt 16 grader. Rören monterades i ställningar (Figur 3) och kopplades till en gasgenomströming med en gasfälla fylld med surgjord kaliumpermanganatlösning. Nummer 1-11 försågs med luft, medan nummer försågs med kvävgas. I två triplikat förblev sedimentytan orörd under hela försöket. I övriga rör lades försiktigt en färsk gel som förfälldes med vatten ur samma rör. Geltäckets mäktighet var tänkt att bli 3 cm i två triplikat respektive 10 cm i resterande 10 rör. Med varierande intervall (dagar till veckor) togs vatten ut med teflonslang för mätning av enklare variabler med elektrod eller för transport till laboratorium för kemisk analys. Sediment togs ut vid tre tillfällen och skiktades i 1-cm skikt för kemisk analys. I alla led lades särskild vikt på att minimera kontaminering och lagringseffekter. 3.1 Upptag av intakta sedimentkärnor Den 19/ togs 22 st sedimentproppar från 7 meters djup mellan mynningsområdet och djuphålan i Turingens södra del (Figur 2). Dessa proppar togs till en längd på ca 30 cm med hjälp av 100 cm långa rör av genomskinlig acrylplast med ytterdiametern 70 mm och med en inre diameter på 63 mm. I samma område togs även 3 proppar där sedimentytan (0-2 cm) skivades av och skickades för analys. Sedimenten togs från is varför det var relativt enkelt att få samma höjd på sedimentpropparna (ca cm) och att ta prov inom ett väldefinierat område. Rören förseglades i botten med polyetenlock och PVC-tape och i toppen för transporten med 1-liters fryspåse och PVC-tape. Rören packades stående och mörkt för transport till försökslokalen. I försökslokalen, som under försökets gång endast använts till detta försök, ställdes rören i ställ, fortfarande med transporttäckningen på. Temperaturen i lokalen ställdes till 16 grader. Lokalen mörklades så pass att man med svårighet kunde läsa text på vitt papper. Rören monterades i ställningar (Figur 3) och numrerades från 1 till 22. Samtliga rör försågs med tät kork av polyeten (silikon o-ring) med anslutning för till- och frånflöde av bubblingsgas. Efter varje rör kopplades en gastvättflaska fylld med surgjord kaliumpermanganatlösning. Sedimentrören och gasfällorna kopplades ihop via munstycken till två pumpsystem: Nummer 1-11 försågs med luft, nummer försågs med kvävgas.

9 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 6 (41) Sedimentuttag Figur 2: Provtagningsplats för sedimentuttag i södra delen av sjön Turingen. 3.2 Applicering av gel I rör 1, 2, 3, 12, 13 och 14 förblev sedimentytan orörd under hela försöket. I övriga rör lades ett täcke av färsk gel som förfällts i vatten ur samma rör. Geltäckets mäktighet var tänkt att bli 3 cm i rör 4, 5, 6, 15, 16 och 17, respektive 10 cm i rör 7, 8, 9, 10, 11, 18, 19, 20, 21 och 22. Den 20/ kom Sten-Åke Carlsson, Vattenresurs AB, med utrustning för att kunna tillverka sin gel. Receptet är inte tillgängligt, men i stort består det av aluminiumklorid som får reagera med lut och bilda aluminiumhydroxid. När flocken bildas fälls tillsatta fibrer och sand med för att bilda ett snabbsjunkande och erosionssäkert sediment. Fibern har även den fördelen att den vid nedbrytning kan bidra till bindning av kvicksilver. Gelen fälldes i 800 ml vatten som tagits ur de tillgängliga ml i ett rör med sediment. När gelen hade fällts hälldes den försiktigt tillbaka i röret. Kemikalierna beräknades ge ett geltäcke med mäktigheten 3 respektive 10 cm efter några dagars kompaktering. Sten-Åke reserverade sig för den förändring det innebär för gelen att efter bildandet och påbörjad sedimentering hällas över i annan behållare. Att detta påverkade gelen syntes tydligt. En störning ger mindre flockstorlek vilket i sig ger kompaktare gel. När gel applicerats i de rör som skulle innehålla gel täcktes rörens öppning över med 1- liters plastpåsar av samma sort som använts vid transporten från sjön, denna gång endast för att förhindra eventuellt partikelnedfall från rummets luft. Rören numrerades (Figur 1, Tabell 1) och ställdes i ordning så att de aeroba rören placerades i ett ställ och de anaeroba i ett annat.

10 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 7 (41) Figur 3: Bild tagen direkt efter att sista röret försetts med gel. Arbetet gick från vänster till höger och tog ca 5 timmar. De 6 första rören är försedda med gel som skulle ge ett täcke på 3 cm, medan de övriga rören skulle få ett geltäcke på 10 cm. 3.3 Gasgenomströmningssystem Fyra dagar efter gelläggningen försågs varje sedimentrör med en kork tillverkad av HDPE (högdensitets-polyeten) med en o-ring i silikon som tätning mot röret. Varje kork hade två hål, ett för gas in och ett för gas ut. För inkommande gas monterades en teflonslang (4/2mm PTFE) att mynna ca 15 cm över sediment/gel-ytan i de aeroba rören och ca 30 cm över sediment/gel-ytan i de anaeroba rören. För gastillförseln monterades två gasfördelningskopplingar av HDPE, en till aeroba rör och en till anaeroba rör, som kopplades ihop med teflonslangarna med hjälp av silikonskarvar och LDPE-slang. Till den aeroba sidan kopplades en luftpump för att ge ett svagt övertryck in i systemet. Övertrycket justerades med ett sidoutsläpp genom en kanyl. Luften togs direkt ur lokalen. Från start renades inte inkommande luft, men efter 24 dagar monterades två parallellkopplade gastvättflaskor med surgjord KMnO 4 -lösning (samma flasktyp och lösning som beskrivs nedan) mellan pump och fördelningskopplingen. Till den anaeroba sidan kopplades en kvävgastub. Fördelningskopplingen försågs med en 12 liters teflonpåse för gasprovtagning som utjämningsvolym vid gasflödesvariationer. Dessutom leddes ett sidouttag av gas genom en slang 10 cm under ytan i en behållare med vatten, vilket resulterade i en bubblande flödesindikator. På så vis hölls ett svagt övertryck på inkommande gas till rören.

11 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 8 (41) Figur 4: Försöksuppställning med en del av gasfällorna, tre veckor efter tillsats och sedimentation av gelen. Bilden togs strax före vattenbyte efter ett baksug av permanganat från gasfällorna; rör 3 hade som framgår inte påverkats och rör 2 bara minimalt. Efter varje sedimentrör kopplades en kvicksilverfälla (Figur 4) i form av en gastvättflaska innehållande 125 ml surgjord kaliumpermanganatlösning (6 g/l KMnO 4 i 0,05 M H 2 SO 4 ). Till två av rören, rör 3 och 14, kopplades en extra flaska i serie för att kunna detektera ett eventuellt kvicksilvergenombrott genom den första gasfällan. 3.4 Drift och provtagning Fyra dagar efter gelläggningen startades gasbubblingen den 24/ Bubblingen skedde i regel ca 30 min per dag i de aeroba rören och ca 15 min i de anaeroba. Den kortare bubblingstiden i de anaeroba rören ansågs tillräcklig för omrörning samt för att driva ut kvicksilver samt eventuellt inträngande syre, bland annat eftersom syrediffusionen in i de tätade rören var betydligt lägre än syreförbrukningen i rören. Flödet justerades till ca 1 ml/sekund genom vardera rör och gastvättflaska och var

12 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 9 (41) konstant över tiden och jämnt mellan rören. Under en kortare tidsperiod i början (mellan och ) fick de aeroba rören genombubblas kontinuerligt för att vara säkra på att det alltid fanns tillräckligt med syre i rören. Vattenprov togs med vissa intervall (se Tabell 1) genom att överföra vatten medelst teflonhävert från mitten på vattenpelaren till glaskärl för elektrodmätningar (syrgas, redoxpotential, konduktivitet, ph) samt till 125 ml HDPE flaskor för analys av kvicksilver och andra ämnen. Vattnet för kvicksilveranalys konserverades med 5 droppar av nämnd KMnO 4 -lösning. Enkla eller flerdubbla blankprover togs regelbundet som referens. Sedimentprov togs vid olika tidpunkter (se Tabell 1, Figur 1) genom att demontera enstaka rörsystem och sedan varsamt dela upp gelen samt underliggande sediment i 1 cm tjocka skikt. Material togs försiktigt med sked från den homogena delen av geltäcket medan avvikande delar uteslöts. Provet överfördes till PE-burkar och förvarades fryst. Efter frystorkning analyserades vattenhalt, glödgningsförlust, samt kemisk sammansättning efter uppslutning. I samband med (strax innan) provuttaget den 14/3 orsakade ett kort strömavbrott att den kontinuerliga bubblingen stannade och baksug i systemet fick kaliumpermanganatlösning att gå baklänges till de med luft bubblade rören (Figur 4). Upp till 1 ml lösning kom att hamna i rören, vilket motsvarar en tillförsel av max 6 mg kaliumpermanganat. Permanganaten oxiderade en del av det oxiderbara i vattenpelaren och ytskiktet av sedimentet. Det permanganat som då reducerades till brunsten föll till botten samt fastnade på väggarna. Två dagar senare tömdes rören på vatten ned till ca 5 cm över gel/sedimentytan med hjälp av hävert. Nytt sjövatten (ytvatten taget och förvarat svalt och mörkt i tillslutna 25 l polyetendunkar) fylldes på i rören med hävert, läts stå några timmar, och tömdes sedan ut igen på samma sätt. Därefter fylldes rören upp igen. Slangar och tvättflaskor som hade kontakt med permanganat sköljdes med destvatten så att inga kemikalierester skulle kunna fungera som kvicksilverfälla. Bubblingen startades igen den 20/3; under tiden för rengöring/omstart stod rören öppna utan bubbling. Vi kan utgå ifrån att vattenbytet återställde förhållandena i stort, bland annat eftersom påverkan var begränsad redan innan vattenbytet: ph visade ingen märkbar ändring trots tillförseln av syre, och tillförseln av Mn var måttlig: maximalt 1 mg/l (jfr. med syrefritt bottenvatten ovanför sediment i sjön: mg/l med kraftiga fluktuationer). Vattenbytet hade å andra sidan fördelen att medföra intressanta mätserier som gav insikt i diffusionen av lösta salter genom geltäcke och sediment. 3.5 Gödning Efter en initial provtagningsfas på flera månader (Fas 1, se Figur 1) hade redoxpotentialen i syrefria system trots uppenbar syrebrist fortfarande inte kommit ner till samma nivå som i sjöns bottenvatten. Därför utsattes de flesta av rörsystemen för en kraftig gödning genom tillsats av bakterienäring (Tryptic casein soy broth, Labassco / Tamro Medlab AB). Näringen tillsattes till sjövatten (ytvatten taget från den isfria sjön och förvarat svalt och mörkt i tillslutna 25 l polyetendunkar) som sedan användes för att byta ut vattnet ovanför sedimenten (se ovan). Den första näringstillsatsen doserades så att den skulle motsvara sedimentationen av en hel vårblomning (10 g helt färskt organiskt material per kvadratmeter sedimentyta). Därefter följde en provtagningsfas på

13 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 10 (41) två månader (Fas 2, se Figur 1). Även under denna fas hölls hälften av systemen syresatta genom luftbubbling (reducerad till ca 30 min ungefär varannan dag) och hälften syrefria genom kvävgasbubbling (reducerad till 15 min ungefär en gång i veckan). När effekterna av den första näringstillsatsen visade sig otillräckliga upprepades proceduren med en tiodubbel dos av samma näring. Därefter följde ytterligare en provtagningsfas på en månad (Fas 3, se Figur 1). Under denna fas behölls bara syrefria system, och gasflödet stängdes helt. Mätningar i vattnet gjordes då utan föregående omrörning; men efter varje provuttag blåstes kvävgas ned över vätskeytan för att driva bort eventuellt inkommen luft. 3.6 Uppföljning Efter avslutning av huvudexperimentet undersöktes effekten av bioturbation på sediment och geltäcke genom tillsats av bottendjur till ett rör och observation under tre månaders tid. Övriga rörsystem har sparats intakt för att ha möjlighet till ytterligare försök med dessa stabiliserade sedimentsystem.

14 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 11 (41) Tabell 1: Gelförsökets uppläggning med behandlingar, faser, tidtabell, och antal tagna prover av vatten, gas och gel/sediment. Rör 1-11 är aeroba (luftbubblade, oxiderade), medan rör är anaeroba (kvävebubblade eller under Fas 3 utan bubbling, reducerade i varierande grad). Rör och är referenser som periodvis har särbehandlats. Korta understrykningslinjer visar när delförsök avbröts för uttag av sedimentprover. Se även Figur 1. Vatten Prover aerobt, oxiderat anaerobt, tilltagande reducerat ingen gel tunn gel tjock gel tjock ingen gel tunn gel tjock gel tjock Datum Rör vatten blankar Provtagning 19 feb 6 Fas 1 Gelläggning 20 feb Uttag1 25 feb Uttag2 (sed: 22mar) 14 mar nytt vatten 17 mar Uttag3 (sed: 1maj) 17 apr Uttag4 6 jul Fas 2 Näringstillsats 1 10 jul 3 Uttag5 13 jul Uttag6 18 jul Uttag7 24 jul Uttag8 7 aug Uttag9 (sed: 25 sep) 6 sep Fas 3 Näringstillsats 2 10 sep 3 3 Uttag10 14 sep Uttag11 24 sep Uttag12 11 okt Uttag13 1 nov Uttag14 11 dec Summa Gasfällor Prover aerobt, oxiderat anaerobt, tilltagande reducerat ingen gel tunn gel tjock gel tjock ingen gel tunn gel tjock gel tjock Datum Rör ingång blankar Provtagning 19 feb Fas 1 Gelläggning 20 feb Uttag1 25 feb Uttag2 (sed: 22mar) 14 mar nytt vatten 17 mar Uttag3 (sed: 1maj) 17 apr Uttag4 6 jul Fas 2 Näringstillsats 1 10 jul Uttag5 13 jul Uttag6 18 jul Uttag7 24 jul Uttag8 7 aug Uttag9 (sed: 25 sep) 6 sep Fas 3 Näringstillsats 2 10 sep Uttag10 14 sep Uttag11 24 sep Uttag12 11 okt Uttag13 1 nov Uttag14 11 dec Summa Sediment Prover aerobt, oxiderat anaerobt, tilltagande reducerat ingen gel tunn gel tjock gel tjock ingen gel tunn gel tjock gel tjock Datum Rör porvatten Provtagning 19 feb Fas 1 Gelläggning 20 feb Uttag1 25 feb Uttag2 (sed: 22mar) 14 mar nytt vatten 17 mar Uttag3 (sed: 1maj) 17 apr Uttag4 6 jul Fas 2 Näringstillsats 1 10 jul Uttag5 13 jul Uttag6 18 jul Uttag7 24 jul Uttag8 7 aug Uttag9 (sed: 25 sep) 6 sep 7 7 Fas 3 Näringstillsats 2 10 sep Uttag10 14 sep Uttag11 24 sep Uttag12 11 okt Uttag13 1 nov Uttag14 11 dec Summa

15 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 12 (41) 4 Resultat 4.1 Geltäcke: tjocklek och kompaktering Kontinuerlige mätningar av geltäckets tjocklek visar att avsedda 10 eller 3 cm erhölls initialt som planerat (Figur 5). Därefter kompakterades geltäcket snabbt under de första dagarna, sedan långsammare under de följande veckorna, och nådde efter två månader en rätt stabil tjocklek på ungefär 60% av den planerade tjockleken (dvs omkring 6 respektive 2 cm, se Figur 5). Efter nästan ett år var genomsnittstjockleken i de kvarvarande rören ungefär halften av den avsedda. Viss variation mellan mättillfällen kan förklaras med mätosäkerhet, eftersom både sedimentytan och gelytan från början inte var helt släta och dessutom blev allt otydligare pga svärtning (Fig. 6-7). 120 Gelkompaktering Rör 4 Rör 5 Rör 6 Rör 7 Rör 8 Rör 9 Rör 10 Rör 11 Rör 15 Rör 16 Rör 17 Rör 18 Rör 19 Rör 20 Rör 21 Rör Tid efter läggning (dagar) Figur 5: Geltäckets tjocklek under experimentets gång.

16 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 13 (41) 4.2 Geltäcke: okulära förändringar Gelen svartnade nedifrån med början i kontaktytan mot sedimentet. Utvecklingen dokumenteras i Figur 6 och 7 med en tidsserie av fotografier på två rör med tjockt geltäcke. Man ser en klar skillnad mellan aeroba och anaeroba rör: de aeroba rören svartnade snabbast och mest. Figur 6: Utveckling av geltäcket under aerobi (med lufttillträde) efter läggningen den Organisk näring tillfördes mellan bild 3 och 4. Man ser en tilltagande svärtning av geltäcket nedifrån, dvs i kontakt med sedimentytan. Den stråkbildning som syns i gelen beror på gas som bildats i sedimentet och sedan tagit sig genom gelen. Några påtagliga effekter av den naturliga faunan kunde inte observeras.

17 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 14 (41) Figur 7: Utveckling av geltäcket under anaerobi (utan lufttillträde) efter läggningen den Organisk näring tillfördes mellan bild 3 och 4 samt i tiodubbel dos mellan bild 5 och 6. Man ser en tilltagande svärtning nedifrån, dvs i kontakt med sedimentytan, samt en svagare svärtning uppifrån. I detta rör har gasavgång orsakat en större skada på geltäcket.

18 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 15 (41) 4.3 Geltäcke och sediment: analysresultat Sammansättningen av geltäcken och sediment redovisas i Fig Resultaten togs fram genom analys av prover från system som demonterades och skiktades vid olika tidpunkter (se Figur 1, Tabell 1). Resultaten är förhållandevis jämna och tydliga, vilket talar för ett gediget och omtänksamt arbete i alla led, dvs vid sedimentupptagning ur sjön, gelläggning, inkubering, provtagning (skiktning), provhantering (extremt hög risk för kontaminering och lagringseffekter), provberedning, och all analys. Tack vare det kan följande konstateras: Gelläggningen visade en god reproducerbarhet i akvarieskala. Den kemiska analysen visar en mycket jämn sammansättning inom tjocka geltäcken. Undantaget är en mindre beläggning på ytan med annan sammansättning, troligen pga en viss inblandning av uppvirvlat sediment. Inblandningen var variabel men minimal, och hela beläggningen motsvarade här enbart tusendels millimeter av underliggande sediment. Tjocka rena geltäcken innehöll genomgående mycket låga kvicksilverhalter (5 ng/g TS), dvs ungefär 500 gånger mindre än underliggande sediment (2700 ng/g TS). Det gäller även gamla geltäcken som helt bytte utseende, ffa. under reducerande förhållanden (se Fig. 6 och 7). Det gäller dock enbart det inre av ett tjockt geltäcke, medan en större sedimentinblandning observerades i tunnare geltäcken. Notera att alla geltäcken tillverkades under idealiserade laboratorieförhållanden och att resultaten inte kan överföras till en gelläggning i en sjö där gelen alltid kommer att bli avsevärt bemängt med (förorenat) sjösediment som är i omlopp. Att den minsta sedimentinblandningen är betydelsefull visar försökets mätningar i vattnet (se nedan). Kvicksilverhalterna i gelen ökade inte under drygt ett halvårs tid. De kan således härröra antingen från ursprungskemikalierna eller en minimal inblandning av sediment vid gelläggningen (se även nedan). Avgång av kvicksilver från sedimentet till gelen genom diffusion verkar vara försumbar: Under drygt ett halvårs tid observerades ingen haltökning. Inte heller observerades någon bildning av diffusionsgradienter. Trots att halterna i gelen är låga är de ändå för höga för att kunna förklaras enbart med en initial inneslutning av sjövatten, eftersom sjövattnet då innehöll mindre än 10 ng/l men gelen i slutet minst 200 ng/l vid ytan och ungefär 500 ng/l längst ner. Under försöket gång var vattnets halter också låga, i regel runt 1 ng/l och nästan aldrig över 10 ng/l (se nedan). En slutsats man kan dra av detta är att gelens kvicksilverinnehåll inte är löst utan bundet. En rimlig delförklaring för gelens kvicksilverinnehåll är en initial medfällning av hela vattenpelarens kvicksilverinnehåll, vilket skulle ha resulterat i ungefär 100 ng/l i gelen. Som jämförelse kan nämnas att sedimentet innehåller mer än ng/l (mestadels i fast form).

19 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 16 (41) tjock gel 31d tjock gel 71d tunn gel 71d utan gel 71d tjock gel 218d Hg (ng/g ts) Hg (ng/g ts) Hg (ng/g ts) d 3000 sediment 2000 övergång 1000 gel 0 0% 5% 10% 15% GF (% ts) % 5% 10% 15% 20% GF (% ts) Figur 8: Kvicksilverhalter och glödgningsförluster (organiskt material) i intakta sediment med och utan geltäcke. Olika vyer med olika skalor från mätningar i 1-cm skikt vid olika tidpunkter. Notera ffa. likheten mellan profilerna i tid och rum, samt de extremt låga kvicksilverhalterna i geltäcket.

20 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 17 (41) Hg (ng/g ts) efter 31 d: 11, 22 efter 71 d: 2, 6, 9, 13, 17, 20 efter 218 d: 10, Rör nr. (1-11 syresatta, syrefria) GF (% ts) 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% efter 31 d: 11, 22 efter 71 d: 2, 6, 9, 13, 17, 20 efter 218 d: 10, Rör nr. (1-11 syresatta, syrefria) Figur 9: Kvicksilverhalter och glödgningsförluster i intakta sediment med och utan geltäcke, uppmätta i 1-cm skikt vid olika tidpunkter. Streckade linjer visar typiska halter för sediment (övre linjen) och geltäcket (nedre linjen). Figuren visar frånvaron av tydliga tidstrender samt reproducerbarheten i gelläggnings- och analysproceduren.

21 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 18 (41) % 5% 10% 15% 20% GF (% ts) % 5% 10% 15% 20% TS (% vs) tjock gel 31d tjock gel 71d tunn gel 71d utan gel 71d tjock gel 218d Figur 10: Glödgningsförluster och torrsubstanshalter i intakta sediment med och utan geltäcke, uppmätta i 1-cm skikt vid olika tidpunkter. Gränsen mellan geltäcke och sediment visas med en streckad linje.

22 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 19 (41) 4.4 Vatten: tidsserier Nedan redovisas vattnets sammansättning under försökets olika faser som grafiska tidsserier: konduktivitet, ph, syrgasmättnad, redoxpotential, grumlighet, färg, mangan, järn, och kvicksilver. Gelläggning Vattenbyte Syresatt Vattenbyte+näring Utan gel Tunn gel (2 cm) Tjock gel (6 cm) Tjock gel ref. Vatten ref. 0 1feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Gelläggning Syrefritt Vattenbyte+näring Vattenbyte+näring10x 0 1feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Figur 11: Konduktivitet: Tidstrender baserade på mätningar (och i vissa fall välunderbyggda uppskattningar) i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke (jfr. linjetjocklek), vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1). I övre figuren ges resultat från behandlingar med lufttillförsel, i nedre utan. Ringarna visar värden för tillfört vatten vid vattenbyten.

23 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 20 (41) Gelläggning Vattenbyte Vattenbyte+näring Syresatt Utan gel Tunn gel (2 cm) Tjock gel (6 cm) Tjock gel ref. Vatten ref feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Gelläggning Vattenbyte+näring Syrefritt Vattenbyte+näring10x feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Figur 12: ph: Tidstrender baserade på mätningar (och i vissa fall välunderbyggda uppskattningar) i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke (jfr. linjetjocklek), vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1). I övre figuren ges resultat från behandlingar med lufttillförsel, i nedre utan. Ringarna visar värden för tillfört vatten vid vattenbyten.

24 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 21 (41) Gelläggning Vattenbyte Vattenbyte+näring 100 Syresatt Utan gel Tunn gel (2 cm) Tjock gel (6 cm) Tjock gel ref. Vatten ref. 0 1feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Gelläggning Vattenbyte+näring Vattenbyte+näring10x 100 Syrefritt 0 1feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Figur 13: Syrgasmättnad: Tidstrender baserade på mätningar (och i vissa fall välunderbyggda uppskattningar) i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke (jfr. linjetjocklek), vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1). I övre figuren ges resultat från behandlingar med lufttillförsel, i nedre utan. Ringarna visar värden för tillfört vatten vid vattenbyten, kryss visar enstaka avvikande mätvärden.

25 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 22 (41) Gelläggning Vattenbyte Vattenbyte+näring Syresatt Utan gel Tunn gel (2 cm) Tjock gel (6 cm) Tjock gel ref. Vatten ref feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Gelläggning Vattenbyte+näring Syrefritt Vattenbyte+näring10x feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Figur 14: Redoxpotential: Tidstrender baserade på mätningar (och i vissa fall välunderbyggda uppskattningar) i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke (jfr. linjetjocklek), vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1). I övre figuren ges resultat från behandlingar med lufttillförsel, i nedre utan. Ringarna visar värden för tillfört vatten vid vattenbyten.

26 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 23 (41) Gelläggning Vattenbyte Vattenbyte+näring Syresatt Utan gel Tunn gel (2 cm) Tjock gel (6 cm) Tjock gel ref. Vatten ref feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Gelläggning Vattenbyte+näring Syrefritt Vattenbyte+näring10x feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Figur 15: Grumlighet (mätt som absorbans): Tidstrender baserade på mätningar (och i vissa fall välunderbyggda uppskattningar) i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke (jfr. linjetjocklek), vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1). I övre figuren ges resultat från behandlingar med lufttillförsel, i nedre utan. Ringarna visar värden för tillfört vatten vid vattenbyten.

27 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 24 (41) Gelläggning Vattenbyte Vattenbyte+näring Syresatt Utan gel Tunn gel (2 cm) Tjock gel (6 cm) Tjock gel ref. Vatten ref feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Gelläggning 0.02 Vattenbyte+näring Syrefritt Vattenbyte+näring10x feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Figur 16: Grumlighet (mätt som absorbans, här i annan skala): Tidstrender baserade på mätningar (och i vissa fall välunderbyggda uppskattningar) i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke (jfr. linjetjocklek), vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1). I övre figuren ges resultat från behandlingar med lufttillförsel, i nedre utan. Ringarna visar värden för tillfört vatten vid vattenbyten.

28 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 25 (41) Gelläggning Vattenbyte Vattenbyte+näring Syresatt Utan gel Tunn gel (2 cm) Tjock gel (6 cm) Tjock gel ref. Vatten ref feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Gelläggning Vattenbyte+näring Syrefritt Vattenbyte+näring10x feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Figur 17: Vattenfärg (mätt som absorbans): Tidstrender baserade på mätningar (och i vissa fall välunderbyggda uppskattningar) i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke (jfr. linjetjocklek), vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1). I övre figuren ges resultat från behandlingar med lufttillförsel, i nedre utan. Ringarna visar värden för tillfört vatten vid vattenbyten.

29 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 26 (41) Gelläggning Vattenbyte Vattenbyte+näring Syresatt Utan gel Tunn gel (2 cm) Tjock gel (6 cm) Tjock gel ref. Vatten ref. 0 1feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Gelläggning Vattenbyte+näring Syrefritt Vattenbyte+näring10x 0 1feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Figur 18: Mangan: Tidstrender baserade på mätningar (och i vissa fall välunderbyggda uppskattningar) i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke (jfr. linjetjocklek), vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1). I övre figuren ges resultat från behandlingar med lufttillförsel, i nedre utan. Ringarna visar värden för tillfört vatten vid vattenbyten.

30 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 27 (41) Gelläggning Vattenbyte Vattenbyte+näring Syresatt Utan gel Tunn gel (2 cm) Tjock gel (6 cm) Tjock gel ref. Vatten ref feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Gelläggning Vattenbyte+näring Syrefritt Vattenbyte+näring10x feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Figur 19: Järn: Tidstrender baserade på mätningar (och i vissa fall välunderbyggda uppskattningar) i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke (jfr. linjetjocklek), vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1). I övre figuren ges resultat från behandlingar med lufttillförsel, i nedre utan. Ringarna visar värden för tillfört vatten vid vattenbyten.

31 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 28 (41) Gelläggning Vattenbyte Vattenbyte+näring Syresatt Utan gel Tunn gel (2 cm) Tjock gel (6 cm) Tjock gel ref. Vatten ref. 0 1feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Gelläggning Syrefritt Redoxpot. över +100 mv Vattenbyte+näring Redoxpot. omkring 0 mv Vattenbyte+näring10x Redoxpot. init. under -100 mv 0 1feb 1mar 1apr 1maj 1jun 1jul 1aug 1sep 1okt 1nov 1dec Figur 20: Kvicksilver (totalhalter): Tidstrender baserade på mätningar (och i vissa fall välunderbyggda uppskattningar) i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke (jfr. linjetjocklek), vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1). I övre figuren ges resultat från behandlingar med lufttillförsel, i nedre utan. Ringarna visar värden för tillfört vatten vid vattenbyten.

32 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 29 (41) 4.5 Vatten: jämförelse av olika förhållanden Mätningar i vattnet visar en rad anmärkningsvärda mönster som framgår dels av tidsserier (Fig ) och dels av samvariationer mellan variabler (Fig ): Referenssediment: Kvicksilverhalterna i vattnet ovanpå det kraftigt förorenade sedimentet från Turingen varierade i regel mellan 0.5 och 3 ng/l även vid total syrebrist, förutom vid extremt låg redoxpotential (Figur 14) då halterna ökade till mellan 6 och 12 ng/l ovanför sediment utan geltäcke (Figur 20). Kvicksilverhalterna var således ofta betydligt lägre än i sjön, trots närhet till sedimentet och minimalt vattenutbyte: I ytvatten och i större delen av sjöns vattenmassa brukar halterna ligga 2-3 gånger högre än vid försöksbetingelser med positiv redoxpotential, och i bottenvattnet snarare uppåt 10 gånger högre än vid försöksbetingelser med negativ redoxpotential, åtminstone sommartid (Figur 21). Gödning: En ökning av kvicksilverhalterna kunde bara induceras med en extremt kraftig gödning som överstiger sjöns egna produktion. När näringen var förbrukad började systemen återvända mot sitt initialtillstånd, och även kvicksilverhalterna minskade igen. Sannolikt illustrerar detta dels sedimentets roll som redoxbuffert, dels geltäckets genomsläpplighet för rörliga ämnen (se även Figur 11). Reducerande förhållanden medförde en rad förändringar: kraftigt ökad grumlighet (först vit, senare svart), kraftigt ökade halter av mangan och järn i vattnet, och en påtaglig ökning i vattnets färg. Kvicksilver verkar ha sin tydligaste samvariation med den svarta grumligheten, vilket inte oväntat tyder på en koppling till sulfidomsättningen. Järn bidrog troligen till grumligheten, och möjligen även till kvicksilvrets mobilitet. Geltäckning: Vid god syresättning verkade geltäcket minska rörligheten av kvicksilver (Figur 20). Vid syrebrist men utan långtgående reduktion verkade kvicksilverhalterna i vattnet opåverkade, eller möjligen något förhöjda i närvaro av geltäcke (Figur 20). Vid kraftigt reducerande förhållanden verkade kvicksilverhalterna i vattnet något mindre förhöjda i närvaro av geltäcke, men den systematiska variationen mellan replikat är stor (Figur 20). Samvariation mellan variabler (Fig ) tyder på att geltäcket inte har någon stor effekt på kvicksilverhalterna i vattnet oavsett försöksbetingelser, utöver möjligen indirekta effekter kopplade till förändringar i redoxpotential och grumlighet (Fig ). Tänkbara orsaker bakom dylika indirekta effekter är en minskad nedbrytning pga hindrat näringsutbyte eller även pga toxisk verkan, eller en minskad grumlighet pga fasthållning eller utspädning av sedimentpartiklar och järnhydroxider.

33 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 30 (41) uttag4 6juli uttag7 24juli uttag8 7aug uttag9 7sep uttag10 14sep uttag11 24sep uttag12 11okt uttag13 1nov uttag14 11dec Utan gel,+syre Utan gel, syre 2 svartgr.<-- vitgr.< Redoxpotential (mv) (samma som ovan men "i sjöns skala") D:B sommar D:B vinter 00 uttag4 6juli uttag7 24juli uttag8 7aug uttag9 7sep uttag10 14sep uttag11 24sep uttag12 11okt uttag13 1nov uttag14 11dec Redoxpotential (mv) Figur 21: Samband mellan kvicksilverhalt och redoxpotential i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1). Samma data ges på två olika skalor: I övre figuren framhävs data från sediment utan geltäcke med ringar för jämförelse; i nedre figuren visas samband från provtagningar i Turingens bottenvatten sommartid och vintertid.

34 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 31 (41) D:B sommar D:B vinter 00 uttag4 6juli uttag7 24juli uttag8 7aug uttag9 7sep uttag10 14sep uttag11 24sep uttag12 11okt uttag13 1nov uttag14 11dec Utan gel,+syre Utan gel, syre --> vitgrumlig --> svartgrumlig Abs 750 nm (grumlighetsmått) (samma som ovan men "i sjöns skala") D:B sommar D:B vinter 00 uttag4 6juli uttag7 24juli uttag8 7aug uttag9 7sep uttag10 14sep uttag11 24sep uttag12 11okt uttag13 1nov uttag14 11dec Abs 750 nm (grumlighetsmått) Figur 22: Samband mellan kvicksilverhalt och grumlighet (mätt som absorbans) i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1). Samma data ges på två olika skalor: I övre figuren framhävs data från sediment utan geltäcke med ringar för jämförelse; i nedre figuren visas samband från provtagningar i Turingens bottenvatten sommartid och vintertid.

35 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 32 (41) uttag4 6juli uttag7 24juli uttag8 7aug uttag9 7sep uttag10 14sep uttag11 24sep uttag12 11okt uttag13 1nov uttag14 11dec Utan gel,+syre Utan gel, syre svartgr.<-- vitgr.< Redoxpotential (mv) uttag4 6juli uttag7 24juli uttag8 7aug uttag9 7sep uttag10 14sep uttag11 24sep uttag12 11okt uttag13 1nov uttag14 11dec Utan gel,+syre Utan gel, syre --> vitgrumlig --> svartgrumlig Abs 750 nm (grumlighetsmått) Figur 23: Samband mellan kvicksilverhalt och redoxpotential (övre) respektive grumlighet (nedre) i vatten ovanpå intakta sediment med och utan geltäcke vid olika tidpunkter och efter olika behandlingar (jfr. Fig. 1), här på logaritmisk skala. Data från sediment utan geltäcke framhävs med ringar för jämförelse.

36 Meili & Skarp 2002 Projekt Turingen: Gelförsök 33 (41) 4.6 Gasutbyte: avgång eller fastläggning? Kvicksilverflöden i gasfas, i första hand gasavgången från sedimentsystemen, kvantifierades genom analys av kvicksilveransamlingen i gasfällor. Dessa visade i regel kvicksilverhalter som inte skilde sig från bakgrundsvariationen, bortsett från några få spridda och svårtolkade undantag. Den enda provtypen som visade höga värden av gasformigt kvicksilver var den inkommande luften som under större delen av försöket renades med en särskild gasfälla. Däremot visade fällan för inkommande kvävgas ingen haltförhöjning. Kvicksilverhalter i Sveriges utomhusluft är ungefär 1-2 ng/m 3, medan kvävgas kan antas vara ren. Det tyder på att gasfällesystemet fungerade tillfredställande. Den utgående gasen visade inte någon mätbar kvicksilveravgång. Det gäller alla förhållanden som undersöktes: både utan och med geltäcke, både med och utan syresättning, både utan och med gödning, samt under svagt reducerande förhållanden (under kraftigt reducerande förhållanden var gasflödet avstängt). Baserat på den uppmätta bakgrundsvariationen av kvicksilveransamlingen i gasfällor under flera tidsperioder kan den årliga gasavgången från sedimentytan uppskattas till mindre än 0.1 µg/m 2. Det är mindre än kvicksilverinnehållet i en tusendels millimeter av Turingens sediment. För sjöns räkning kan kvicksilverflöden från och till sedimenten också jämföras med den årliga atmosfäriska våtdepositionen av kvicksilver på sjöytan (c:a 3-6 µg/m 2 ) och den årliga tillförseln av kvicksilver från Turingeån (c:a 200 µg/m 2 ). Gasavgången från rören verkar ha varit mindre än tillförseln till rören av kvicksilver som följde med den inkommande luften när denna inte renades. Det tyder på att sediment-systemen kan ha fungerat som en fälla för gasformigt kvicksilver. Det stöds också av andra observationer: Den första gödningen medförde en förhöjning av kvicksilverhalterna i vattnet, men dessa minskade sedan snabbt, även vid syrebrist (Figur 20). Minskningen kan dock inte förklaras med samtidig gasavgång, eftersom denna var högst någon procent av tillsatsen. "Försvinnandet" av kvicksilver i vattnet tyder även det på att sedimentsystemen fungerade som kvicksilverfällor.

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende

Sedimentkonsult HB. Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten SLUTRAPPORT. avseende Sedimentkonsult HB SLUTRAPPORT avseende Sediment- och vattenprovtagning längs Gävleborgskusten Mottagare: Länsstyrelsen Gävleborg Miljöanalysenheten Att.: Lijana Gottby 801 70 Gävle Sollenkroka den 1 november

Läs mer

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån

Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån Bantat kontrollprogram avsett för beräkning av nuvarande och framtida kvicksilverspridning från Nedsjön till Silverån INLEDANDE RESONEMANG OM KONTROLLPROGRAMMETS UTFORMNING Bakgrundsinformation om kvicksilverproblematiken

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Klor och Bromin manuellt tillsatt

Klor och Bromin manuellt tillsatt Klor och Bromin manuellt tillsatt Det absolut viktigaste i all rening av vatten är att vi har ett korrekt ph värde. Om ph är för lågt eller för högt, så kan inte klor eller Bromin arbeta på ett bra sätt.

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin

Kvarteret Tegelbruket, lokalt omhändertagande av dagvatten i perkolationsmagasin C B A Tillrinningsområde till magasin D Tillrinningsområde till provtagningspunkt Takbrunn respektive Rännstensbrunn Provtagningspunkter: A Rännstensbrunn B Takvattenbrunn C Bräddvattenbrunn D Grundvattenrör

Läs mer

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Slutrapport 2003-09-01 Ulf Järnberg Katrin Holmström ITM, Stockholms Universitet

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Risker för frigörelse av metylerat kvicksilver i samband med muddringsarbeten i Örserumsviken, Västerviks kommun

Risker för frigörelse av metylerat kvicksilver i samband med muddringsarbeten i Örserumsviken, Västerviks kommun Kemakta AR 2001-14 Risker för frigörelse av metylerat kvicksilver i samband med muddringsarbeten i Örserumsviken, Västerviks kommun Mark Elert Lars Olof Höglund Sara Södergren Slutversion 29 november 2002

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan

Puhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

Dricksvattenkvalitet och distribution

Dricksvattenkvalitet och distribution Dricksvattenkvalitet och distribution Kemiska och mikrobiologiska aspekter Ann Elfström Broo, Bo Berghult Vad vill konsumenten ha för dricksvatten? Det ska... vara gott och luktfritt vara kallt vara färglöst

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Sammanställd av Anders Åkesson på uppdrag av krematorierna i Landskrona, Ystad och Trelleborg, 2005-06-13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor.

Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor. Tetra Pak söker nya metoder för att hitta läckor. Färska livsmedel, exempelvis mjölk, som vi i Sverige är vana vid att hitta i kyldisken, distribueras i många andra länder utanför kylkedjan. Tetra Pak

Läs mer

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 08-522 124 60 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-03381 2005-06-10 Bo Värnhed Vattenvård Tfn: 8-522 124 6 bo.varnhed@stockholmvatten.se MV-3381 25-6-1 Inledning I många år ansågs Flaten som Stockholms bästa badsjö, med påfallande stort siktdjup och begränsad planktongrumling.

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Översedimentation av förorenade bottnar? från teori till exempel Henrik Eriksson, Golder Associates AB

Översedimentation av förorenade bottnar? från teori till exempel Henrik Eriksson, Golder Associates AB Vattendagarna, 23-24 oktober, Jönköping Översedimentation av förorenade bottnar? från teori till exempel Henrik Eriksson, Golder Associates AB Korta fakta - påståenden Det är dyrt att efterbehandla mark,

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Projekt Turingen Miljökontroll. Lägesrapport inför Åtgärdsskede 2 (Referensfas 2, 1 juli 2001 11 september 2002)

Projekt Turingen Miljökontroll. Lägesrapport inför Åtgärdsskede 2 (Referensfas 2, 1 juli 2001 11 september 2002) Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport inför Åtgärdsskede 2 (Referensfas 2, 1 juli 11 september ) December Nykvarns kommun J. Skarp WSP Environmental Projekt Turingen Miljökontroll Lägesrapport inför

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Silvano Box. 1 Upphovsrätt Silvano GmbH. Alla rättigheter förbehållna.

Silvano Box. 1 Upphovsrätt Silvano GmbH. Alla rättigheter förbehållna. Silvano Box 1 Upphovsrätt Silvano GmbH. Alla rättigheter förbehållna. Utrustning som behövs för monteringen Nödvändiga verktyg: (Skruvar medföljer) Du behöver också: Upphovsrätt Silvano GmbH. Alla rättigheter

Läs mer

JBL AquaCristal UV-C 5 W, 9 W, 11 W, 18 W, 36 W

JBL AquaCristal UV-C 5 W, 9 W, 11 W, 18 W, 36 W JBL-AquaCristal-Handbuch2008:JBL-AquaCristal-Handbuch 19.06.2008 15:53 Uhr Page 30 JBL AquaCristal UV-C 5 W, 9 W, 11 W, 18 W, 36 W UV-C enhet Viktiga säkerhetsanvisningar: OBS! För att undvika personskador

Läs mer

Vår referens. Minnesanteckningar samt svar på frågor som uppkom vid informationsmöte med fastighetsägare i Länsbodarna

Vår referens. Minnesanteckningar samt svar på frågor som uppkom vid informationsmöte med fastighetsägare i Länsbodarna MINNESANTECKNINGAR Sidan 1 av 2 Falu Energi & Vatten Handläggare, besöksadress Datum Beteckning/Version 2015-05-20 FEV13/0125 Vår referens Vatten Er referens/adressat Therese Carlsson Västermalmsvägen

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006. YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN

FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG INFÖR SKATTNING AV ÅL I GRUNDVIKEN, KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUN, VÄRMLANDS LÄN UPPDRAGSNUMMER 1331177000 KARLSTAD Sweco Environment AB Martin Stenqvist 1 (8) Sweco Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax

Läs mer

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15

Oskarshamns kommun. 2010:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik. Per Björinger 2010-12-15 Oskarshamns kommun 21:5 Resultatrapport. Metaller och dioxiner i hamnbassängens vatten vid fartygstrafik Per Björinger 21-12-15 NIRAS Johan Helldén AB Teknikringen 1E 583 3 Linköping Tel: 13 21 2 94 www.niras.se

Läs mer

Inverkan av balkonginglasning

Inverkan av balkonginglasning Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Inverkan av balkonginglasning på armeringskorrosion Ali Farhang Bro & Tunnel Ramböll Sverige AB Agenda Balkonginglasning Bakgrund om karbonatisering och armeringskorrosion

Läs mer

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM. Sanodal Gold 4N

TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM. Sanodal Gold 4N TEKNISK INFORMATION ALUMINIUM Sanodal Gold 4N Sanodal Gold 4N är en vattenlöslig produkt baserad på järnoxalat för kemisk färgning av oxidfilm på aluminium i guldnyanser av hög beständighet. Sanodal Gold

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

STRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?

HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning

Läs mer

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Rubrik: Blötfoderteknik Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Av: Jos Botermans JBT/SLU Alnarp I vissa typer av blötfodersystem kan syntetiskt lysin försvinna när fodret står i slingan.

Läs mer

Service och underhåll

Service och underhåll Regelbundet underhåll är nödvändigt för att din CLEONE vattenrenare ska fungera tillförlitligt och leverera gott och rent vatten. Du kan välja att sköta underhållet på fyra olika sätt: 1. Har du köpt CLEONE

Läs mer

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 1 Utsläppssammanfattning I nedanstående tabell visas en sammanfattning av utsläpp till vatten och luft och mängd deponerat på bolagets industrideponi

Läs mer

Juni 2014 Nykvarns kommun

Juni 2014 Nykvarns kommun Projekt Turingen Miljökontroll Undersökning av grundvattenutströmningar i Turingen och Turingeån samt analys av total- och metylkvicksilver i några grundvatten- och i sjövattenprov Fotografi Jonny Skarp

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare

Läs mer

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 2015-01-16-2015-06-29

Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 2015-01-16-2015-06-29 (6) Statistikrapport Socialförvaltningen 20500-2050630 Tyck om Burlöv Den första resp. sista synpunkten under aktuell period registrerades 205-0-6-205-06-29 Sammanfattning registrerade synpunkter % Avslutade

Läs mer

rapport Kvicksilver i sediment från Bengtsbrohöljen lakbarhet och porvatten IVL Svenska Miljöinstitutet AB Bengtsfors kommun John Sternbeck

rapport Kvicksilver i sediment från Bengtsbrohöljen lakbarhet och porvatten IVL Svenska Miljöinstitutet AB Bengtsfors kommun John Sternbeck rapport IVL Svenska Miljöinstitutet AB Bengtsfors kommun Kvicksilver i sediment från Bengtsbrohöljen lakbarhet och porvatten John Sternbeck 2003-01-08 A22204 Organisation/Organization IVL Svenska Miljöinstitutet

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp

Läs mer

TEOM IVL s filtermetod

TEOM IVL s filtermetod SLB 1:2003 TEOM IVL s filtermetod EN METODJÄMFÖRELSE MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JANUARI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Förord...3 TEOM...4 IVL...5 Jämförelse TEOM - IVL...6 2 Förord

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 1975L0440 SV 23.12.1991 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DREKTV av den 16 juni 1975 om den kvalitet som krävs

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

B R U K S A N V I S N I N G CORRECT OCEAN

B R U K S A N V I S N I N G CORRECT OCEAN B R U K S A N V I S N I N G CORRECT OCEAN Correct Ocean CORRECT OCEAN vid svårbehandlade halter av järn och mangan där också ph-värde, alkalinitet och marmoraggressiv kolsyra behöver korrigeras. Reducerar

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi.

Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Yttrande i miljömål nr M 30102-04 avseende sluttäckning av hushållsdeponi. Undertecknade är och företräder närboende runt den aktuella deponin. Vi är också ledamöter i den nybildade föreningen Telge närmiljö.

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.

Läs mer

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan

Läs mer

PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA

PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA PERIFAL SOL SOLEN SOM ENERGIKÄLLA Perifal Sol Solen är den stjärna som är belägen i centrum av vårt solsystem. I omloppsbanor kring solen rör sig solsystemets planeter, bland dessa jorden. Solljuset förser

Läs mer

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära

Läs mer

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just

Läs mer

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED FLOAT ABSORB Göteborg SWECO VIAK AB Miljö- och grundvattengruppen Uppdragsnummer 2342395.000 SWECO VIAK VATTEN & MILJÖ Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Bakgrund Enligt de klimatanalyser som gjorts fram till 2100 (dvs perioden 2071-2100) förväntas generellt

Läs mer

ARBETSBESKRIVNING NY PANEL - UTVÄNDIGT. WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 69-04410 GRUNDERING

ARBETSBESKRIVNING NY PANEL - UTVÄNDIGT. WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 69-04410 GRUNDERING 1 ARBETSBESKRIVNING 03 12 10 NY PANEL - UTVÄNDIGT WIBOLINE 3-STEG AMA-kod: 69-04410 GRUNDERING Ända fram till 30-talet användes huvudsakligen hyvlat, tätvuxet furukärnvirke till klädselbräda. Detta virke

Läs mer

Rengöringsanvisningar

Rengöringsanvisningar och skötsel av lackade och oljade Pergo-parkettgolv HÅLLBART ANVÄNDARVÄNLIGT EFFEKTIVT Varför? Genom att rengöra ditt golv på rätt sätt kan du garantera att ditt köp underhålls på bästa sätt. Produkterna

Läs mer

Metoder, resultat, och framsteg

Metoder, resultat, och framsteg Metoder, resultat, och framsteg Introduction Mycket har gjorts för att minska extern belastning av P till sjöar Punktkällor och diffusa källor I många fall når vi inte målen Gamla synder d.v.s. historisk

Läs mer

Foto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET

Foto: Ulf Hansson. för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Kontroll- program Foto: Ulf Hansson för kulfång SKYTTESPORT FÖRBUNDET Bearbetning och sammanställning: Ulf Qvarfort, FOI Mats Stoltz, SPSF Copyright: Svenska Pistolskytteförbundet Sättning och layout:

Läs mer

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. www.baga.se. Utg:1105

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. www.baga.se. Utg:1105 Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel Utg:1105 Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-616150 E-mail: info@baga.se Lyckogatan 7 431 69 Mölndal Tel: 031-7607655 E-mail:

Läs mer

Enkel skötsel av din bubbelpool. SpaTime din produktserie för bubbelpoolsskötsel

Enkel skötsel av din bubbelpool. SpaTime din produktserie för bubbelpoolsskötsel Enkel skötsel av din bubbelpool SpaTime din produktserie för bubbelpoolsskötsel Vattenbalans Din bubbelpool är en plats för avslappning och välbefinnande. Därför är det extra viktigt att vattnet är klart,

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning

Läs mer

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD 2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

BRUKSANVISNING CORRECT RIVER

BRUKSANVISNING CORRECT RIVER BRUKSANVISNING CORRECT RIVER Correct River CORRECT RIVER vid svårbehandlade halter av järn och mangan. Reducerar även svavelväte (berggas) och vissa tungmetaller. RIVER har automatisk backspolning av filtermassan

Läs mer

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna

Läs mer

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor

REDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor 35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på

Läs mer

Lipidanalys av Neolitiska keramikskärvor från Glamilders, Åland.

Lipidanalys av Neolitiska keramikskärvor från Glamilders, Åland. Arkeologiska forskningslaboratoriet Uppdragsrapport 24 Lipidanalys av Neolitiska keramikskärvor från Glamilders, Åland. Ludvig Papmehl-Dufay, 2005 Metodbeskrivning Totalt fem krukskärvor från Glamilders

Läs mer