Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län"

Transkript

1 Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

2 Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och förändring över tid Mänsklig påverkan

3 Ammonium - ett myndighetsuppdrag Miljöbalken (1998:808) 1 kap syftar till att främja en hållbar utveckling. 26 kap verksamhetsutövarens egenkontroll Svenska miljömål (Prop. 2000/01:130) - Riksdagsbeslut 1/11-01 Ingen övergödning delmål 3, ammoniakutsläpp Skåne skall minska sina utsläpp med 20% från år 1995 till ton år 2010 Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv, m.fl. EU:s Vattendirektiv (2000/60/ EG) SFS 2004:660 En god ekologisk kvalitet EU:s Fiskvattendirektiv (78/659/EEG) SFS 2001:554 Ammonium Ammoniak

4 Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och förändring över tid Mänsklig tillförsel

5 Underlag för bedömning Datafångst i program för Utsläppskontroll Miljöövervakning Nationell Regional Lokal (Samordnad RecipientKontroll) Kalkeffektuppföljning Nationell Regional BG 1969 Handbok för miljöövervakning NV BG 1990 BG 1999 AR 1986 Undersökningstyper Vattenkemi i sjöar 1996 Vattenkemi i vdrag 2004

6 Riktvärden för fiskvatten SNV 1969:1 0,2 mg ammonium/l Ej påverkade av utsläpp Fiskvatten F1/F2, laxartade/annat ekonomiskt betydelsefullt 1,5 mg ammonium/l Tydligt påverkan av utsläpp Fiskvatten F3/F4, mindre goda/olämpliga

7 Fiskvatten - Fiskvattendirektivet Laxfiskvatten: lax, öring, röding, sik, siklöja, nors och harr Annat fiskvatten: gädda, abborre, ål och karpfisk lever eller skulle kunna leva Ammoniak NH 3 Riktvärde Miljökvalitetsnorm NH 3 NH 3 -N 0,005 0,004 mg/l 0,025 0,021 mg/l Ammonium NH 4 Riktvärde Laxfiskevatten Riktvärde Annat fiskevatten Miljökvalitetsnorm NH 4 NH 4 -N 0,04 0,031 mg/l 0,2 0,156 mg/l 1 0,778 mg/l Riktvärde: värde som skall eftersträvas Gränsvärde: värde som inte får överskridas eller underskridas

8 Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och förändring över tid Mänsklig påverkan

9 mg NH 4 /L Akut toxicitet LC50-värden Fisk, bottenfauna, Daphnia Källa: US EPA , ph

10 Det reducerade kvävets akuta giftighet - beroende av ph - Relativ Toxisk koncentration 1 0,1 0,01 0,001 Reducerat kväve Ammoniak NH 3 Ammonium NH ph Källa: US EPA 1999

11 Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och förändring över tid Mänsklig påverkan

12 Naturlig förekomst slutprodukt vid metabolism av proteiner/aminosyror Vattenlevande djur Ryggradsdjur (land) Fåglar och reptilier Ammoniak, NH 3 Urea, (NH 2 ) 2 CO Urinsyra, C 5 H 4 O 3 N 4

13 Nedfall/Fixering Tillrinningsområdet Ammonium i sjöekosystem is metalimnion Grundvatten Reducerade sediment Oxiderade sediment Assimilation Ammonifiering Nitrifikation Sedimentation Diffusion NH 4, NO 2, NO 3 Seston N Seston N NH 4 (vatten) NH 4 NO 2 NO 3 [i vatten] Seston N Part. N (sed. ox. ) NH 4 (sed. red. ) NH 4 (sediment) NH 4 (vatten)

14 Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och förändring över tid Mänsklig påverkan

15 Tillstånd i skånska sjöar NH4-N µg/l Riksinventeringen senhösten 2005, 31 av 93 skånska sjöar med analys av NH 4 -N/L 405 μg NH 4 -N/L v Två sjöar med värden > μg NH 4 -N/L μg NH 4 -N/L 41 μg NH 4 -N/L % Mediansjön 75%

16 ph-koppling NH4-N µg/l Riksinventering 2005 (senhöst) 31 sjöar (totalt 93) max μg NH4-N/L Bjäresjö min 11 μg NH4-N/L Snogeholmssjön median 153 μg NH4-N/L Fagerhultasjön ,00 6,00 7,00 8,00 9,00 ph

17 Liasjön humös, referenssjö NH4-N µg/l NO2+NO3-N µg/l Tot-N_ps µg/l Vinter Vår Sommar Höst Liasjön Totalt organiskt kol Mycket hög halt Hög halt Måttlit hög halt Låg halt Mycket låg halt ug N/L Totalt organiskt kol mg TOC/L

18 Tillstånd i skånska vattendrag NH4-N µg/l RI 2000, skånska vattendrag n=33 Median 47 μg NH 4 -N/L Krusån Min 4 μg NH4-N/L Rörums norra å Max 437 μg NH4-N/L Perstorpsbäcken medianvattendrag

19 Referenså i skogsmark Skärån/Tostarp NH4-N µg/l Median 8 μg NH 4 -N/L min 1 μg NH4-N/L max 154 μg NH4-N/L

20 Ammonium - ett problem!? Myndighetsaspekten Bedömningsunderlag En giftig liten rackare Naturlig förekomst Tillstånd och förändring över tid Mänsklig påverkan

21 1,50 1,25 Luftnedfall NO3-N mg/l NH4-N mg/l Vavihill EMEP mm nederebörd per år 1200 Vavihill EMEP Nederbörd mm Årtal mg N/L 1,00 0,75 0,50 0,25 0, ÅRTAL

22 Skogsmark - Krondropp mg N/L 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 NO3-N NH4-N L05 Arkelstorp krondropp Årtal mm nederbörd 600 L05 Arkelstorp krondropp Kväve Årtal

23 Skogsmark - Markvatten NO3-N NH4-N L05 Arkelstorp markvatten mg N/L

24 M42 Skurup Avr.omr. 902 ha Åkermark 95 % Betesmark - % Övrig mark 5 % NH4-N (mg/l) 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 M42 Skurup mg NH4-N/L mg NH4/L Medel 0,114 0,146 Median 0,084 0,108 Min 0,000 0,000 Max 1,190 1,53 0,20 0,

25 JRK område N st. Medel Median Min Max M36 Förslöv ,103 0, ,90 M37 Svalöv ,036 0, ,78 M38 Hörby ,092 0,043 0,02 0,82 M39 Stehag ,218 0, ,0 M40 Kristianstad ,029 0, ,33 M41 Bollerup ,042 0, ,93 M42 Skurup ,114 0, ,19

26 Jorbruksmarkså Råån NH4-N µg/l N: 301 värden Medel: 87 μg NH 4 -N/L Median: 43 μg NH4-N/L Max: 1083 μg NH4-N/L Mi 3 NH4 N/L 0 maj 1979 maj 1984 maj 1989 maj 1994 maj 1999 maj 2004 Datum

27 Helge å Hammarsjöns utflöde NH4-N µg/l , 416 värden Medel 52 μg NH 4 -N/L Median 37 μg NH4-N/L Min 8 μg NH4-N/L Max 277 μg NH4-N/L

28 Skånemejerier i Lunnarp Nybroån - årsmedelvärden NH4-Npkt10 NH4-Npkt11 NH4-Npkt12 NH4-Npkt18 NH4-Npkt20 mg NH4-N/L 5,00 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, en ammoniak anläggning med 3 kompressorer för isvattenproduktion

29 Elfisken Örupsån - Öring Örupsån Landsvägsbron Öring st./100 m År

30 SLUTSATSER Är ammonium ett problem? Både ja och nej Sök ammonium på förväntade ställen Kolla av ph, syrgas och temperatur Ammoniumvärden över 1 mg/l behöver inte betyda katastrofrisk för fisk Bedömningsgrunder från 1969 eller Fiskvattendirektivets gränsvärden duger än

31

32 JRK Jordbrukets recipientkontroll M36 Förslöv Avr.omr. 791 ha Åkermark 79 % Betesmark 10 % Övrig mark 11 % M36 Förslöv mg NH4-N/L 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 mg NH4-N/L mg NH4/L Medel 0,103 0,133 Median 0,059 0,076 Min 0,000 0,000 Max 1,900 2,443 0,

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; SFS 2006:1140 Utkom från trycket den 26 september 2006 Omtryck utfärdad den

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; SFS 2001:554 Utkom från trycket den 3 juli 2001 utfärdad den 20 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. 1

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

Recipientkontroll i skånska vatten

Recipientkontroll i skånska vatten Recipientkontroll i skånska vatten Lars Collvin SMHF Hässleholm 2016-04-01 Innehåll Syfte med recipientkontroll Recipientkontroll i skånska vatten Olika nivåer med recipientkontroll Brister i skånska recipientkontrollprogram

Läs mer

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Typområden på jordbruksmark

Typområden på jordbruksmark INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin Jordbruk och recipientkontroll Malmö 2015-11-12 Lars Collvin Miljöproblemet övergödning Preliminär ekologisk status för 2015 VF med övergödningsproblem Mål: Uppnå miljökvalitetsnormen God ekologisk status

Läs mer

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Cecilia Akselsson, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten Upplägg

Läs mer

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse

Läs mer

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen?

Biologiska undersökningar vad säger de egentligen? Biologiska undersökningar vad säger de egentligen? Exempel från Turingen, Tollare och Eka Andy Petsonk, Marie Arnér WSP Environmental Mark och Vatten Stockholm Problemet (enl Posthuma et al ) Överskridande

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Vattenreningsteknik 3p (5p)

Vattenreningsteknik 3p (5p) Välkomna till kursen Vattenreningsteknik 3p (5p) Bengt Carlsson 1 Mekanisk behandling Sand Galler fång Sed. 4 2 Biologisk rening Aktivslamprocess Sed. Slambehandling Avvattning Slam 3 Kemisk rening Fällningskemikalier

Läs mer

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER INFORMATIONSMÖTE TUNGMETALLER OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER RAKT UT I FARSTAVIKEN 15 APRIL, OXSTALLET, ODELBERGS VÄG FARSTA SLOTTSVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING PROGRAM PRESENTATION AV RÖRET, FARSTAVIKEN

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning

Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Regional växtodlings och växtskyddskonferens i Uddevalla 2017 01 13 Vilka data finns det

Läs mer

På väg mot friskare luft i Skåne

På väg mot friskare luft i Skåne Förbundsstämma den 25 april 2019 På väg mot friskare luft i Skåne Henric Nilsson, Skåne Luftvårdsförbund Vilket alternativ är korrekt? 01 02 03 Luftföroreningar beräknas orsaka 3.7 miljoner förtida dödsfall

Läs mer

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg

Läs mer

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011

Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Dokument: Dokument inför rådsmötet har ej ännu inkommit. Tidigare dokument: KOM(2006) 397 slutlig, Fakta-PM Miljödepartementet 2006/07:FPM 12

Dokument: Dokument inför rådsmötet har ej ännu inkommit. Tidigare dokument: KOM(2006) 397 slutlig, Fakta-PM Miljödepartementet 2006/07:FPM 12 Bilaga Rådspromemoria 007-06-1 Miljödepartementet Enheten för naturresurser Rådets möte den 8 juni 007 Dagordningspunkt Rubrik: Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens

Läs mer

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Ätrans recipientkontroll 2012

Ätrans recipientkontroll 2012 Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%

Läs mer

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil

Läs mer

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin

Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten

Läs mer

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen? SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen? Stefan Löfgren Stefan.Lofgren@vatten.slu.se 070-69 55 177 Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, Borås,

Läs mer

Kväveutsläpp från gruvindustrin - miljörisker, krav, möjliga åtgärder

Kväveutsläpp från gruvindustrin - miljörisker, krav, möjliga åtgärder Kväveutsläpp från gruvindustrin - miljörisker, krav, möjliga åtgärder Lennart Lindeström, Svensk MKB AB Sammanställning åt SveMin SveMin-rapport, version maj 2012 www.svemin.se SYFTE Sammanställa aktuell

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Resultat från Krondroppsnätet

Resultat från Krondroppsnätet Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet

MOTALA STRÖM 2008 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9. Fiskedirektivet BILAGA 9 Fiskedirektivet 335 Jönköpings län 336 UNDERRÄTTELSE Datum 2009-04-02 Beteckning 502-4946-09 Sida 337/10 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Måns Lindell Naturavdelningen 036-395053 Postadress 551

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen Bakgrund - Varför bedriver vi SRK-program? Enligt miljöbalken är den som utövar miljöfarlig verksamhet skyldig

Läs mer

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!! Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen

Läs mer

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016 Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016 Workshop om screening och miljögifter 2017-11-15 Gustaf Boström, Bodil Lindström, Mikaela Gönczi & Jenny Kreuger Institutionen för vatten och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Lilla Å (Mynningen-Musån) 20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt

Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive. Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Better Water! Sweden and the European Water Frame Directive Ingemar Perä Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Rent vatten börjar bli en bristvara 2000 kom EU:s medlemsstater överens om: Ramdirektivet

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2012/2013 www.krondroppsnatet.ivl.se

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

LENNART FRISCH. Agenda Enviro AB MILJÖKVALITETSNORM - MKN.

LENNART FRISCH. Agenda Enviro AB MILJÖKVALITETSNORM - MKN. LENNART FRISCH lennart.frisch@agendaenviro.se www.agendaenviro.se - MKN Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnorm Gränsvärden Begreppet infördes med miljöbalken. Uttrycks inte enbart i halter

Läs mer

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2017

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2017 Rönne å - Vattenlkontroll 17 Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 17 Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön 17 Mm 3 % ton % ton % ton %

Läs mer

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015

Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust 2015 Rönne å - Vattenlkontroll Budgetberäkningar (Ringsjön), ämnestransporter och arealspecifik förlust Budget Vatttenflöde Totalfosfor Nitratkväve Totalkväve TOC Ringsjön Mm % ton % ton % ton % ton % Ri Höörsån,

Läs mer

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON Bilaga 3 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON HVMFS 2016:31 3 Hydrologisk regim i vattendrag 3.1 Kvalitetsfaktor

Läs mer

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Översiktsplan 2003: Planen är förenlig med gällande översiktsplan. 1 (5) Aktuell detaljplan Planens syfte Berörda fysiska planer och program Ändring av detaljplan för del av Mariestads hamn, Mariestads centralort, Mariestads kommun Rubricerad ändring av detaljplan syftar

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ivösjön en vattenförekomst i EU Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN

1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN DATUM 2016-02-24 UPPDRAGSNUMMER 1522243 TILL KOPIA Trafikverket FRÅN Golder Associates AB E-POST maria_florberger@golder.se E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN 1.0 INLEDNING Trafikverket har för

Läs mer

Referensgruppsmöte JordSkog

Referensgruppsmöte JordSkog Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra? Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning Hur fungerar det och vad kan vi göra? Jordbrukets lustgasemissioner Svenska växthusgasemissioner (2016): Jordbruket 13% av totala växthusgasutsläppen, 51% av

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer. Lars Collvin Råån

Åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer. Lars Collvin Råån Åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer Lars Collvin Råån 2009-05-29 Vattenstrategiska enheten mars 2009 Ivan O Lars C Agnes Y Carl Peter D Charlotte C Pär P OLA G Marie E Pardis P Hillevi H Vibeke L Nina

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Samverkan och samråd

Samverkan och samråd Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan

Läs mer