PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24"

Transkript

1

2 Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln

3 PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby F till Märstaån (Arlanda) 1,1 2,7 Re-Path Märstaån utlopp i Mälaren 1,4 2,9 Re-Path Fyrisån till Mälaren (Uppsala) 1,9 4 Re-Path Atmosfärisk deposition Mälaren 1,5 Ahrens 2014 Landvetter Utloppet till V:a Ingsjön 0,9 1,3 Re-Path Reningsverk till Östersjön 12,7 Filipovic 2013 Atmosfärisk deposition Östersjön 239 Filipovic 2013 Svenska floder till Östersjön 1150 Ahrens 2014

4 PFOS i vatten Horssjön Kättstabäcken Halmsjön PFOS budget Broby F Märstaån

5 Säsongs- och årsvariation i Halmsjön

6 Total belastning på Arlandaområdet PFOS år Via släckskum: 36.8 kilogram Via deposition: 13 gram

7 PFOS i sedimentkärnor från Mälaren ng/g TS Görväln Håtuna Märstaån Skarven

8 PFOS i sediment ng/g TS L:a Issjön A L:a Issjön B L:a Issjön C Syd P4 V:a Ingsjön Halmsjön vår Halmsjön höst Håtuna Märstaån Botele udd Skarven Rosersbergsviken Görväln Valloxen (ref) Horssjön (ref)

9 Jämnviktsstudie mellan Halmsjösediment och PFOS-fritt vatten ng/l k max 20 ng/l och dygn 500 g sediment 2 l vatten byta av hela vattenvolymen dagar

10 Halmsjön Avgång av PFOS från bottenyta konc 100 ng/l tot 140 g 400 ng/m 2 => tot 13.4 mg tot mängd PFOS 5.2 g våtvikt 0-3 cm => Sjövattnet behöver bytas ut 388 gånger

11 PFOS koncentrationen (ng/g våtv)i muskelvävnad hos 3 stora abborrar per sjö Halmsjön Valloxen V:a Ingsjön Sandsjön

12 PFOS innehåll i muskel på Mälarfisk (ng/g våtvikt) årig 2 årig 4 årig 6 årig >8 år Oxundasjön Rosersbv Steningev Halmsjön

13 PFOS i Halmsjö abborre (ng/g) P < 0.05

14 Organspecifik analys PFOS vävnadsfördelning i abborre - jämförelse av 1 g färsk vävnad Abborre från Halmsjön

15 PFAS Profil 100% 80% 60% 40% 20% 0% water sediment fish PFHxS PFOS PFDS PFHxA PFHpA PFOA PFNA PFDA PFUnDA PFOSA 6:2 FTSA

16 Övrig Biota PFOS Gråsugga 6.4 ng/g f.v. Zebramussla 3.4 ng/g f.v.

17 Jämförelse av PFOS vattenkoncentration med biologisk effektkoncentration (ng/l) Sjö Vatten- Art PFOS konc ng/l Gränsvärde ng/l Halmsjön 140 Valloxen 3 Groda Abborre Zebrafisk

18 Biologiska effektstudier Kläckningsfrekvens för abborrom naturligt lagd i alla sjöar

19 Insamling av abborrom Leksubstrat i form av 3-5 m långa granar placerades ut under hösten Leken startar när vattentemperaturen når 8 Cº. Rom insamlades på alla lokaler.

20 Kläckningsstudier Romsträngen delades upp i ca 200 äggssegment. Rom från tre olika honor undersöktes för varje lokal. Undersökta variabler kläckning och deformation av yngel.

21 Föräldragenerationen F 0 (hane och hona) från Halmsjön, och Valloxen har levt i sjön minst 3 år och är naturligt exponerade för PFOS, PFOA och andra PFAS-ämnen. Vad händer om den nybefruktade rommen får kläckas i rent PFAS fritt vatten?

22 Kläckningsutfall för abborrom Kläckbarheten hos abborrom visar på helt normala värden. Medelvärdena skiljer sig ej signifikant mellan sjöarna. Halmsjön 90,2 % Valloxen 93,9%

23 Uppföljning av abborr yngel De utkläckta ynglen studeras vidare och ca 100 individer från varje romsträng fixeras i formalin för morfologisk bedömning. Ynglen från sjöarna uppvisar normal morfologi och inga förhöjda frekvenser av deformationer kan detekteras.

24 Exponering av kräftor från referenssjö för PFOS i höga koncentrationer Upptag under 21 dygn 54 gånger till maximalt 1900 ng/g Utsöndring under 2 månader Medelkoncentration efter 1 mån 900 ng/g 2 mån 770 ng/g

25 Undersökning av upptag och utsöndringshastighet av PFOS i signalkräfta Kräftor (2-5 år gamla) från Halmsjön överfördes till rent vatten Innehållet av PFOS i stjärtmuskel vid start Medelkonc. 267 (9-425) ng/g 1 månad 36(10-62) ng/g 2 månader 42(27-57)ng/g 4 månader 4,2 (1,0-7,8)ng/g 6 månader 8,7 (2,8-14,5)ng/g Motsvarar ca 97% utsöndring

26 Tack för visat intresse

27 Budget PFOS-mängder till Norra Mälaren

28 Koncentration (ng/l) Modellberäknad koncentration av PFOS i Halmsjöns vatten Modellerad koncentration 8 (2) ng/l

29 Atmosfärisk deposition C (nederbörd) Antaganden: : 0.55 ng/l : 1.1 ng/l >: 2.2 ng/l Depostion (kg/år) 9,0E-04 8,0E-04 7,0E-04 6,0E-04 5,0E-04 4,0E-04 3,0E-04 2,0E-04 1,0E-04 0,0E

30 Sediment jämnviktsstudier, 6 mån Halmsjön (n=2) V:a Insjön Issjöbäcken ursprunglig vatten konc 100 ng/l 240 ng/l 20 ng/l ökning +45 ng/l +17 ng/l +230 ng/l RESULTAT 0.82 % 0.38 % 1.5 % 20 ng/g TS 11 ng/g TS 45 ng/g TS desorption fr partiklar och porvatten

31 Simuleringar Årlig bortförsel (kg) 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Beräknad bortförsel av PFOS ur systemet per år Transport ut till Märstaån Transport till Kolsta reningsverk År 2012: 0.4 kg ut från Broby F Jämförs med mätningar: ca 2 kg/år

32 Histopatologi Levrar fixerade från stora abborrar från Halmsjön och Valloxen V:a Ingsjön och Sandsjön Inga sjukdomssymptom som fettvakuolisering eller cellförändringar kunde detekteras hos någon fisk

33 Effektstudie 2009 Kläckningsfrekvens av rom från åkergroda (Rana arvalis) normal frekvens Sandsjön V:a Ingsjön Issjöbäcken Halmsjön

34 Simuleringar Ackumulerad mängd (kg) 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Ackumulerad mängd PFOS i Arlandaområdet Mark Grundvatten Halmsjöns vatten Södra Halmsjöbäcken Norra Halmsjöbäcken Kättstabäcken KDA dammsystem Halmsjöns sediment År 2012: 8.4 kg (varav ca 5 kg i mark (13 %), 2,6 kg i GV) SFT, 2008: % av använd PFOS kvar i mark

35 Hur ofta kan en normal byggd person äta en portion abborrfilé? Det dagliga intaget utgörs bara av fisk Lokal Portion (á 115 g)/månad Halmsjön 0,42 Valloxen referens 54 Oxundasjön 5,3 Rosersbergsviken 4,5 Steningeviken 4,8 Västra Ingsjön 6,8

PFOS i den svenska miljön

PFOS i den svenska miljön i den svenska miljön Karin Norström IVL Svenska miljöinstitutet Vad är? Bakgrundshalter av och PFOA i miljön Punktkällans påverkan RE-PATH ett forskningsprojekt mellan IVL och Swedavia Hur exponeras vi

Läs mer

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström PAS och POS - problem i vatten Karin Norström Terminologi PAS C n 2n+1 R PAAs PASs -SO 2 ASAs -SO 2 NH 2 PAs -CO Ytterligare fluorämnen (toh etc)... PCAs -COOH/-COO - PSAs SO 3 H/-SO 3 -.. POS C 8 17 SO

Läs mer

Metaller och stabila organiska ämnen i Oxundaåsystemet

Metaller och stabila organiska ämnen i Oxundaåsystemet RAPPORT Metaller och stabila organiska ämnen i Oxundaåsystemet För Sigtuna kommun Magnus Karlsson, Lisa Sjöholm & Tomas Viktor 2014-05-14 Arkivnummer: U4769 Rapporten godkänd: 2014-05-06 Björne Olsson

Läs mer

Årsrapport 2010 för projektet RE-PATH

Årsrapport 2010 för projektet RE-PATH RAPPORT Årsrapport 2010 för projektet RE-PATH Mätningar av PAS i närområdet till Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Karin Norström Tomas Viktor Jörgen Magnér B1984 Juni 2011 Rapporten

Läs mer

Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH

Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH RAPPORT Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH Mätningar av PAS i närområdet till Stockholm-Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Andreas Woldegiorgis Karin Norström Tomas Viktor B1899 November

Läs mer

Årsrapport 2011 för projektet RE-PATH

Årsrapport 2011 för projektet RE-PATH RAPPORT Årsrapport 2011 för projektet RE-PATH Mätningar av PAS i närområdet till Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Karin Norström Tomas Viktor B2060 Juni 2012 Rapporten godkänd:

Läs mer

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Miljögifter i livsmedel intag och halter 2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009)

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009) Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 24-) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:

Läs mer

Förskrivs i relativt stora mängder i Stockholmsområdet. Representerande flera olika typer av behandlingar

Förskrivs i relativt stora mängder i Stockholmsområdet. Representerande flera olika typer av behandlingar Analyser av läkemedel i fiskgalla Urvalsprinciper Hög till intermediär fettlöslighet Förskrivs i relativt stora mängder i Stockholmsområdet Representerande flera olika typer av behandlingar Vid omvandling

Läs mer

Kemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier

Kemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier Kemikalier i fokus Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås Tomas Viktor Del 1 Laboratoriestudier Akvarieförsök på laboratoriet med stormusslor exponerade för TBT (tributyltenn) Del 2

Läs mer

Årsrapport 2012 för projektet RE-PATH

Årsrapport 2012 för projektet RE-PATH RAPPORT Årsrapport 2012 för projektet RE-PATH Mätningar av PAS i närområdet till Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport Karin Norström Tomas Viktor Anna Palm Cousins Caglan Benli B2148

Läs mer

B. Perfluorerade miljögifter PFHxA PFOA PFNA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS. C. Giftiga tungmetaller Kadmium Arsenik Bly

B. Perfluorerade miljögifter PFHxA PFOA PFNA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS. C. Giftiga tungmetaller Kadmium Arsenik Bly Finns något av nedanstående redovisade miljögifter enligt A, B och C i spannmålsprodukter från Lantmännens varumärken - exempelvis i fullkornsmjöl från Kungsörenen och Axa? I så fall i vilka halter? Obs

Läs mer

RVR Restverdiredning Finans Norge, RVR og Hedemarken brannvesen. Morgan Palmquist Miljörestvärdeledare +46(0)705-564232 www.rvr.nu

RVR Restverdiredning Finans Norge, RVR og Hedemarken brannvesen. Morgan Palmquist Miljörestvärdeledare +46(0)705-564232 www.rvr.nu RVR Restverdiredning Finans Norge, RVR og Hedemarken brannvesen Morgan Palmquist Miljörestvärdeledare +46(0)705-564232 www.rvr.nu Skumproblematik under ytan Foto Polisen Bakgrund Skum är kontroversiellt

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Hur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet

Hur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet ur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? elen åkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet Upplägg PFAS Exponering och kinetik Effekter och bedömning Experimentella data

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS

Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Nätverket Renare Mark 24 mars 2015 Malin Fridlund Swedavia AB Innehåll Om Swedavia Erfarenheter Vårt arbete med PFAS Framåtblick Tillståndsansökan

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Nätverksmöte, Livsmedelsverket

Nätverksmöte, Livsmedelsverket Nätverksmöte, Livsmedelsverket 2014-11-06 1 Bakgrund PFAA i miljön, inget nytt Uppmaning till kartläggning Flora av analyser LOQ Gränsvärden saknas Livsmedelsverkets rekommendationer: Åtgärdsgräns Hälsobaserat

Läs mer

Power Point presentationer från Nätverksträff om PFOS 2014-05-12

Power Point presentationer från Nätverksträff om PFOS 2014-05-12 Power Point presentationer från Nätverksträff om PFOS 2014-05-12 Användningen av PFOS tidigare och idag Maria Delvin, KemI Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar (POPs) Tillverkning,

Läs mer

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN Historik En del äldre uppgifter från bildandet av Furusjön, Kiasjön och Badebodaåns gemensamhetsfiske från början av 1940-talet visar att ett visst sportfiske förekom redan

Läs mer

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson 1. Inledning Rämshyttans fiskevårdsområde ligger på gränsen mellan kommunerna Borlänge, Ludvika och Säter i Dalarna (se figur 1). De tre kommunerna

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-07-04. Astrakanen, fredagen den 4 juli 2014 kl. 13.00-13.30.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-07-04. Astrakanen, fredagen den 4 juli 2014 kl. 13.00-13.30. ITiJ BÅSTADS ~ KOMMUN Jävsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-07-04 Blad 1 3) Plats och tid: Beslutande: Astrakanen, fredagen den 4 juli 2014 kl. 13.00-13.30. Göran Klang S), ordförande

Läs mer

Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1

Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1 Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1 Information till barn Under lång tid har vattenledningsvattnet i Kallinge varit förorenat av rester från släckskum, som använts vid brandövningar.

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2004 och 2005 års provtagningar

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2004 och 2005 års provtagningar Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2004 och 2005 års provtagningar Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 04143 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram: Miljögifter i urban

Läs mer

Nr 3: 2015. Tillagningsmetodens påverkan på perfluorerade ämnen i Vätternröding

Nr 3: 2015. Tillagningsmetodens påverkan på perfluorerade ämnen i Vätternröding Nr 3: 2015 Tillagningsmetodens påverkan på perfluorerade ämnen i Vätternröding VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikations-serie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från Vätternvårdsförbundet

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna

Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Varför plan och unika åtgärder? Syfte /geografisk avgränsning Tidplan Finansiering Resultat i etapp 1. Andreas Hedrén, Växjö kommun Växjösjöarna geografiska förutsättningar

Läs mer

INFORMATION OM PFAS I VÅRT VATTEN

INFORMATION OM PFAS I VÅRT VATTEN INFORMATION OM PFAS I VÅRT VATTEN INFORMATION OM PFAS I VÅRT VATTEN 1 VAD ÄR DET SOM HAR HÄNT? Den 16 december 2013 upptäckte Miljöteknik höga halter av ämnet PFAS i vattnet som kom från Brantafors vattenverk

Läs mer

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Vänerns vattenvårdsförbund 2004 Rapport nr 34. ISSN 1403-6134 Anna Palm Erik Furusjö Magnus Rahmberg John Sternbeck B1600 November 2004 Organisation/Organization

Läs mer

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Utläckage av PFOS ifrån f.d. F18 Nuläge och möjliga åtgärder

Utläckage av PFOS ifrån f.d. F18 Nuläge och möjliga åtgärder Kontaktuppgifter; andreas.woldegiorgis@wspgroup.se Utläckage av POS ifrån f.d. 18 Nuläge och möjliga åtgärder Informationsmöte 23/2 2012 Andreas Woldegiorgis, Tekn. Dr./Civ. Ing. Agenda Bakgrund till frågeställningen

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter

Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter PM 5/13 Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter Livsmedelsverket www.slv.se Kemikalieinspektionen www.kemi.se Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter Best.nr. 511 102 Sundbyberg,

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet

Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet Integrerad kustfiskövervakning sker vid fyra kuststationer Bilder lånade

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av:

Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av: Malprovfiske i Båven 2007 Projektarbete genomfört av: Rickard Gustavsson Sävenfors vattenbruksskola 2005-2008 Handledare: Helena Herngren Länsstyrelsen Södermanlands län Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Agronomisk kalibrering

Agronomisk kalibrering Agronomisk kalibrering Vad är SN-värdet i Yara N-Sensor SN-värdet i Yara N-Sensor bygger i grunden på ett index från reflekterande ljus i färgerna Rött och När Infra Rött (NIR). Reflektion 0.6 0.5 0.4

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Neonikotinoider i miljön

Neonikotinoider i miljön Neonikotinoider i miljön Jenny Kreuger & Ove Jonsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Biodlarnas riksseminarium 2013 Allt om bin! Örebro 2013-04- 13 A poli>cal ba@le over pes>cides The Scien>st

Läs mer

Bilaga 1 Beräkning av föroreningsbelastning och reduktion, dagvattenåtgärder inom Oxundaåns ARO

Bilaga 1 Beräkning av föroreningsbelastning och reduktion, dagvattenåtgärder inom Oxundaåns ARO Bilaga 1 Beräkning av föroreningsbelastning och reduktion, dagvattenåtgärder inom Oxundaåns ARO Föroreningar från urbana ytor Avr. Koeff. Tot-N Tot-P SS Pb Zn Cu Cd (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l)

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter

NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt

Läs mer

Generella metoder för dimensionering av dammar och våtmarker samt allmänt om riktlinjer för rening av dagvatten

Generella metoder för dimensionering av dammar och våtmarker samt allmänt om riktlinjer för rening av dagvatten UPPDRAG Sweco teknikutveckling UPPDRAGSNUMMER - UPPDRAGSLEDARE Thomas Larm UPPRÄTTAD AV Thomas Larm DATUM GRANSKAD AV Kristina Hedlund Generella metoder för dimensionering av dammar och våtmarker samt

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av sediment

Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av sediment Miljöövervakningsprojekt i Södertälje kanalområde för bedömning av effekterna från muddring och tippning av sediment Delrapport 2 lägesrapport 1998 Ett år efter avslutade muddrings- och tippningsarbeten

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Miljörapport. Stockholm Arlanda Airport

Miljörapport. Stockholm Arlanda Airport RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 1(69) Miljörapport 2011 Swedavia AB Organisationsnummer: 556797-0818 Anläggningsnummer: 0191-72-001 RAPPORT 2012-04-27 02.00 D 2012-003071 2(69) Innehåll 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING...

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av

Läs mer

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN

ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN ACCEPTABEL BELASTNING PÅ SJÖN EDSVIKEN Fosforflöden (kg/år) till Edsviken (efter uppskattad rening). (Bild: von Scherling M., 2003) Thomas Larm och Mathias von Scherling Rapport Stockholm 2003-02-25 Uppdragsnummer

Läs mer

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Både i Skandinavien och internationellt är det dåligt känt vart

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Kostnadsminimering av matportion

Kostnadsminimering av matportion Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Kostnadsminimering av matportion Pernilla Lundgren Kenneth Björ Detta projekt har handlat om att bygga upp en modell i det excelbaserade programmet What

Läs mer

Energieffektiv vattenrening

Energieffektiv vattenrening Energieffektiv vattenrening Gustaf Olsson Lunds Tekniska Högskola Världsvattendagen Stockholm 21 mars 2014 Energi i vattenoperationer 1-3 % av den globala el-energin används för att producera, behandla

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Hälsorelaterad miljöövervakning årsrapport 2011

Hälsorelaterad miljöövervakning årsrapport 2011 Hälsorelaterad miljöövervakning årsrapport 2011 Innehåll 3 Förord 4 Inledning 8 Retrospektiv studie av halterna av perfluorerade ämnen i plasma mellan 1987 och 2007 hos kvinnor 16 Förändringar i halter

Läs mer

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh. Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa

Läs mer

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

UVKs projektmodell Projektnamn PCB i Väsbyån Projektplan Datum 15-04-22 Projektledare Anna Åhr Evertson Version 1

UVKs projektmodell Projektnamn PCB i Väsbyån Projektplan Datum 15-04-22 Projektledare Anna Åhr Evertson Version 1 1(9) Projektnamn: PCB i Väsbyån Projektägare: Hillevi Engström Anne-Charlotte Glantz är ansvarig chef. Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ 1. Målen för projektet är tydliga och dokumenterade både gällande

Läs mer

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja

Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Statens Geotekniska Institut & Sveriges Lantbruksuniversitet 2015-10-18 1 Markens ekosystemtjänster enligt EU:s förslag

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige Jes la Cour Jansen Överblick Va-forskning inom VA-teknik bedrivs på flera institutioner på Lunds Tekniska Högskola och på flera andra högskolor och universitet

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Näringsförhållanden i anlagda våtmarker

Näringsförhållanden i anlagda våtmarker Näringsförhållanden i anlagda våtmarker - betydelse för växtsamhällets utveckling Geraldine Thiere överblick bakgrund och introduktion våtmarksundersökning i Halland/Skåne växtsammansättning i anlagda

Läs mer

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB. Inventering av Alnarpsån och Stations sdammen i Åkarp med avseendee på skyddsvärda arterr i vattenmiljöer. Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, På uppdrag av Tyréns AB, augusti 2011 Bakgrund

Läs mer

Mölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder

Mölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder Mölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder C-G Göransson, Sweco Environment AB Vattendag Hydrotekniska Sällskapet 30 januari 2013 1 Mölndalsån avrinningsområden Avrinningsområde för Mölndalsån. Oreglerade,

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag Innehållsförteckning INLEDNING...3 FAKTA OM ALBYSJÖN...4 TYRESÖ FISKEVÅRDSFÖRENING...5 ABBORRE...6 BJÖRKNA...7

Läs mer

Källor i Haninge vattenkvalitet och tillgänglighet

Källor i Haninge vattenkvalitet och tillgänglighet EXAMENSARBETE KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN KälloriHaninge vattenkvalitetochtillgänglighet ShahabBehrouzAkrami KTH Stockholm 2012 KTH KEMITEKNIK HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN EXAMENSARBETE TITEL:

Läs mer

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln

Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Utsläpp till och tillstånd i Edsviken samt effekter av dagvatten från Järvatunneln Figur 1 Största utsläppspunkterna till sjön Edsviken (Stenvall B., SWECO VIAK, 2006) SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box

Läs mer

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen

Fiskevårdsplan. Bergsjöns FVO. Styrelsen Fiskevårdsplan Bergsjöns FVO Styrelsen Version 2014 Förord Området ligger efter Sagavägen (Ö-vik -Norge) cirka 2mil väster om Dikanäs, samt 12 mil norr Vilhelmina tätort. Fisket omfattar sjöarna Saksensjön,

Läs mer